Hur mycket bränsle går åt för att tanka bilen?

Bilar som går på bensin, diesel, etanol och biogas måste tankas på en mack. Finns det någon undersökning som tagit reda på hur mycket av bränslet som försvinner genom alla resor som sker till och från dessa mackar? När det nu pågår en diskussion om elbilar kontra bilar som går på biodrivmedel så måste man även räkna på den typen av energiförluster eftersom de kan vara rätt så stora - speciellt utanför tätorter. Alltså när vi jämför elbilar och bilar som går på biodrivmedel så räcker det inte att bara jämföra energiåtgång per mil, utan man måste även ta hänsyn till att elbilen kan laddas hemma medan de andra bilarna måste köras till en mack. Och vill man vara riktigt grundlig så bör man räkna på hur stor mängd energi som själva macken och dess personal förbrukar som andel i den bränslemängd du tankar.

Dom här förlusterna pratas det inte om då motorjournalister inte kan så mycket om just någonting! Jag har inte sett att dom skrivit någonstans om hur man åker från mack till mack för att hitta gas till sin gasbil som ju skall vara bäst för miljön,eller de extra oljebyten som behövs till dieselbilen och etanolbilen+den olja som byts då.Att sedan en del bilar måste köras tll verkstaden för att på en rullande landsväg köras hårt för att bränna bort sotparticklarna i partickelfiltret då man inte kört bilen som dom tänkt för att bli av med sotet.Servicen på dieselbilens dieselcupevärmare osv.

Har man gasbil kan man få åka extra om man nödvändigtvis måste tanka gas. Etanol finns på ca 900 tankställen så det är bara att svänga in när man är ute i ett ärende. Sedan är det givetvis irriterande att oljebytena är så täta som 10000 km för en etanolbil (att boka verkstadstid och ta sig till verkstaden är dock det mest irriterande.

Mikael, mycket av den information du söker brukar kunna hittas i livscykelanalyser. Följande diskussion berörde detta: http://www.ecoprofile.se/1001_248_Miljomassigt_optimalt_bilagande.htm Där hänvisade jag till en rapport från naturvårdsverket som kan vara en bra början till att hitta rätt på detaljerna.

När det gäller bensinbilar så tankar man väl när man ändå passerar en mack så det borde inte bli speciellt mycket extrakörning för att tanka. I alla fall inte om man bor eller har arbete i en tätort. Skillnad naturligtvis om det handlar om fordon som man enbart använder i jord- eller skogsbruk och som man aldrig har en naturlig anledning att köra till stan med. Detta problem uppstår väl idag främst för dem som har gasbil eftersom det ofta är ont om sådana tankställen.

Magnus, jag håller med dig. Du är inne på helt rätt spår. På de CO2-utsläpp som bilen släpper ut per kilometer så bör även läggas till de utsläpp som orsakas vid bilens tillverkning. Och då betvivlar jag inte att man för vissa bilar (bilbyten) kan komma fram till att det blir mindre CO2-utsläpp att reparera den gamla bilen in i det längsta än att köpa en ny bil. Det resonemanget kan man faktiskt spinna vidare på och säga att det ur CO2-synpunkt kan vara vettigt att överdimensionera alla hållfasthetsberäkningar med en faktor 1,5 mot vad man gör idag så att de håller längre. Och att använda så mycket rostfritt som möjligt. Då kanske man får en bil som håller i 40 år. Att bränsleförbrukningen i en tyngre bil ökar har mindre betydelse eftersom bilen i ett livscykelperspektiv ändå bidrar med mindre CO2 per kilometer. Men ... om några år så kommer det stora problemet vara att överhuvud taget ha råd med ett drivmedel som kan föra våra bilar framåt längs vägarna. Därför så kommer det inte att finnas något annat alternativ, för den som vill fortsätta att köra bil, än att köpa en ny bil som anpassats till att drivas med något annat än fossila drivmedel. När det gäller rubriken på den här tråden så misstänker jag att vi åker väldigt många mil extra per år för att tanka. Vi glömmer tanka och åker tillbaka. Vi tar extrasvängar för att då passerar vi macken. Vi åker in och tankar så kan vi samtidigt köpa godis och kvällstidningen. Tiden vi spenderar för att tanka, kanske ca. 0,5 per vecka, blir på ett år 26 timmar. Om 2 miljoner människor förlorar 26 timmar så blir det 52 miljoner timmar. Räknar man om det till årsarbetstider så motsvarar det ca. 26.000 heltidsarbeten. Får Reinfeldt reda på detta kommer han att införa elbilar i Sverige.

Att det går åt resurser för att bygga bilar är något som ofta glöms bort (bilindustriföreningen, Bil Sweden gillar inte sådana här resonemang). I boken "Its not easy being green", som jag tidigare tipsat om, gör familjen Strawbridge en livscykelanalys över sina bilval och beslutar sig för en begagnad VW Polo diesel och en "tatty old" Landrover (för jordbrukssysslor) som de kör på hemkörd biodiesel (återvunnen cooking oil). Samtidigt så tror jag inte på att folk skulle köra massa kilometer extra för att tanka, så j-a dåliga på att avläsa instrument och planera kan inte folk vara.

Mikael och Sven, stickprov från min lite enkla körjournal för min bil: För 1 år: 20000 km 26 tankningar, antingen genom att svänga in på en mack vid resa eller i samband med andra ärenden. Den extra sträcka jag kört för att att tanka har i enstaka fall varit några km (då i samband med andra ärenden). Minst 20 av tankningarna har inneburit en extra sträcka (från väg till pump och ut igen) på något hundratal meter. Men jag tar till i överkant så uppskattar jag att det blir 20 x 200 m plus 6 x 500 m = 7 km extra körning för att tanka (0.035% av körd sträcka). Enligt min förbrukning blir det 0,4 l diesel per år. Min poäng här är att det är relativt lätt att göra uppskattningar av hur mycket extra bränsle som går åt, men man man gör då ett antal ganska grova antaganden som gör att slutsatserna kan skilja ganska mycket. Beroende på hur man väljer att anta får man nog ett spann från 0,01-1% extra körd sträcka. En sak som jag kan förundras över är en person som tar en omväg på 1 mil för att tanka 25 öre/l billigare.

Jag tror inte resan till tankstationen är någon större bov i dramat heller. Däremot kan man lägga på 5-15 % i utsläpp från tillverkningen av fossila bränslen. Har ingen referens på det men en väl insatt kollega gör den uppskattningen. För biobränslen blir det en svårare diskussion men helt klart är ju att det går åt energi i tillverkningen av bränslet, och dessutom kanske lite andra växthuseffekter uppstår pga markpåverkan o dyl. Robert, vad det gäller hur stor andel av utsläppen som sker i driftsfasen så har jag en bra referens, och den säger att mindre än 5 g kol/km kommer från samtliga steg i bilens livscykel förutom driftsfasen, för en bensinbil. Det borde väl bli mindre än 10 g CO2/km eller? En svensk normalbil ligger väl på 170 g/km eller något, så driftsfasen står alltså för 94 % av CO2-utsläppen, och man borde väl kunna säga att samma förhållande gäller för energifördelningen för alla fordon med förbränningsmotor. Så säger Bil Sweden att det är miljömässigt bra att byta ut bilparken för att nya bilar drar mindre bränsle så har de nog rätt, fast det är ju dock ingen naturlag som säger att så är fallet. Och den "gamla" bilen försvinner ju inte från vägarna heller. För hybridbilar minskar drifstandelen pga högre energieffektivitet, och för elbilar blir den väl ännu lägre. När det finns mycket elbilar på marknaden kan nog detta försäljningsargument (ett av många från Bil Sweden) bli något svagare. Det är fantastiskt att Bil Sweden lyckas få det till att det är något bra att det blir allt fler bilar på vägarna... Källa: Malcolm A. et. al (2000), ON THE ROAD IN 2020 A life-cycle analysis of new automobile technologies, Energy Laboratory Report # MIT EL 00-003, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, Massachusetts

Har alla bilar kört ungefär lika många mil när de skrotas? Mormors bil från 1990 som bara körs 20 kilometer på söndagar kanske inte är värd att skrota och ersätta med en ny?