Sverige på väg mot kraftöverskott?

Sverige håller på att bygga ut sin elkraftproduktion i en takt som vida överstiger konsumtionen. Totalt kommer Sverige fram till 2015 att ha ökat produktionen med drygt 23 TWh. I Finland och Norge, som ingår i det nordiska elkraftsystemet pågår också kraftutbyggnader. Summan av det hela blir en ökning av produktionen med omkring 47 TWh, vilket ska ställas mot en beräknad ökning av konsumtionen under samma period på knappt 20 TWh i hela Norden. I Sverige har dock elkraftkonsumtionen minskat de senaste fem åren, trots högkonjunkturen, som vanligtvis brukar öka elförbrukningen. Konsumtionsminskningen har skett bland annat som en följd av energibesparing med hjälp av värmepumpar och utbyggd fjärrvärme i bostäder och eleffektiviseringar i industrin och det är ju bra. Frågan är vad som ska hända med överskottet? Några politiska beslut om hur elöverskottet ska användas har inte fattats. Tvärtom byggs det ny kapacitet i förnyelsebara energislag, framför allt biobränsleeldade kraftvärmeverk och vindkraft. Energimyndigheten har som mål att produktionen från de svenska vindkraftverken fram till 2020 ska växa till 30 TWh! Kan detta innebära en hämsko på energibesparingar i samhället?

Artikeln gör inga djupare reflektioner om framtidens energiläge. Antaget "business as usual" med ymnig tillgång till olja och bara mindre insatsser för minskad oljeförbrukning så kan jag köpa Olleviks resonemang. Men, väg in att till och med en sådan organisation som IEA så sent som i höstas gått ut och varnat för en "oil-crunch" kring 2012 (därmed menas att producenterna inte kommer att förmå att möta efterfrågan). Nog är det rimligt att anta att kraftbolagen som investerar räknar med stora överföringar av energiförbrukning över till el. Titta på hur snabbt det till slut gått med etanolbilarna tagande av markandsandelar. Min förhoppning är att det blir ett ännu snabbare och kraftigare genomslag för plug-in-hybriderna och då lär vi nog lätt kunna göra av med "överskottet".

Notera att beräkningarna är gjorda av Vattenfall. De har ett starkt intresse av att överföringskapaciteten till kontinenten byggs ut. Elpriserna är relativt låga på den nordiska marknaden, och generellt högre på kontinenten. Med större överföringskapacitet till Tyskland och Polen harmoniseras marknadspriset för el mellan länderna, och Vattenfall kan därmed få mer betalt för den el man producerar. En mer integrerad inter-europeisk elmarknad vore dock bra för både samhällsekonomin och klimatpolitiken, vilket uppmärksammats av bl.a. EU-kommissionen. Om vi i Sverige kan exportera vår koldioxidfria el til Tyskland och ersätta el från kolkraft där så innebär det en stor nettominskning av koldioxidutsläpp. Så en satsning på elexport är nog en av de bästa klimatpolitiska åtgärderna vi kan satsa på.

Om vi är seriösa med att avveckla kärnkraften så är detta bara positivt. Den svåra frågan kan dock vara vad man skall avveckla först, kolkraftverken i Tyskland eller kärnkraften i Sverige? EUs nya klimat och energipaket kommer sätta mycket högre tryck på avveckling av kolkraften än kärnkraften (men då kärnkraften inte inräknas bland de förnybara energislagen så kommer länder som har mycket kärnkraft få det svårare att nå målen för andelen förnybar energi), så det bästa kanske är att vi i sverige koncentrerar oss på att avveckla kärnkraften.

Universitetet ska halvera elförbrukningen i Sverige Avdelningen för energisystem på Linköpings universitet har fått i uppdrag av Energimyndigheten lägga fram åtgärdsprogram i 63 kommuner som innebär halverad elanvändning om råden följs. Bland annat ingår östgötakommunerna Linköping och Norrköping. – Det handlar om systemfel. Det går åt tre gånger så mycket elström i allt vi tillverkar i Sverige än vad det gör ute i våra konkurrentländer Europa och så kan vi inte hålla på. I Sverige har vi också ägnat i stor utsträckning åt oljeersättning vilket är fullständigt uteslutet i Europa, säger Björn Karlsson.

Ville bara visa den här bilden som konfirmerar artikeln i SvD. Elanvändningen i Sverige är lägre idag än 2002.

Jag återvinner en artikel i Ny Teknik från 2005: ”Industrin kan sänka elnotan med hälften” Jag hittade den i Johans tråd nedan.

Energimyndigheten rapporterar om att lågkonjunkturen minskar elanvändningen i Norden under 2009: "Många bedömare förväntar sig att elanvändningen i Norden kommer att gå ner under år 2009 med minst 6-7 procent. Det skulle innebära en minskning från dagens 400 TWh med över 25 TWh. Den senast tillgängliga statistiken från SCB för elanvändningen i Sverige gäller november 2008. Enligt denna minskade elanvändningen i november 2008 jämfört med november 2007 med 9 procent."

Nu är elanvändningen nere på 1998 års nivå. Nu mäts hela Norden, inte bara Sverige.

Svensk elanvändning har varit relativt konstant inom spannet 135-150 TWh per år under i alla fall de senaste 20 åren. Industrins elanvändning varierar tydligt med konjunkturen och är nu lägre än under 90-talskrisen. Övriga sektorer rör sig inom ett snävt 5%-spann.

Svenska kraftnät har slutit ett avtal med sin Litauiska motsvarighet om att dra en 300 kV elkabel mellan Kalmar och Klaipeda. Syftet är att integrera de nordiska och de baltiska elmarkanderna med varandra. Litauen tvingades nyligen stänga det gamla sovjetiska kärnkraftverket Ignalina så behovet av en stabil tillgång till el är stort för de baltiska staterna. Alternativet hade förmodligen varit ny kärnkraft och/eller kraftverk drivna av (rysk) fossil gas.

Den här kabeln är ett utmärkt exempel på vad Sveriges elöverskott kan göra klimat- och säkerhetspolitisk nytta. Projektet bekostas delvis av EU och beräknas vara genomfört om fem år.

Kjell Aleklett propagerar för svensk export av el från kärnkraft och förnybart

Elproduktion har alltid varit Sveriges starka sida. Vi har liksom Island en koldioxidfri elproduktion. Regeringen och oppositionen planerar för massiv vindkraftutbyggnad och tillsammans med energieffektivisering kan det leda till ett överskott i elproduktionen. Vad vi skall göra med detta överskott råder det delade meningar. Miljöpartiet vill t..ex. använda detta överskott som motivering till att stänga befintlig kärnkraft, medan man inom industrin diskuterar att bygga nya kärnkraftverk då de gamla fasas ut.

Det är dags för Sverige att betrakta export av koldioxid fri el som en nationell tillgång. ... Det är dags för Sverige att satsa på koldioxidfri elexport till det koldioxidtyngda Europa.

Svenska Kraftnäts styrelse har beslutat om finansiering av elnätsförbindelsen NordBalt, som ska binda samman Sveriges elnät med Litauens och resten av Baltikums elnät. Den planerade kapaciteten är 700 MW och den beräknas vara klar 2016. Totalkostnaden blir 5,6 miljarder kronor, varav Svenska Kraftnät står för 2,6  miljarder kronor och EU betalar 175 miljoner Euro. 

Skrev kort om detta i ett inlägg från 20 mars i år. Ett av syftena är att minska baltstaternas beroende av Ryssland för sin elförsörjning, som blivit följden av att man tvingats stänga det gamla kärnkraftverket Ignalina. 

ABB har fått uppdraget att dra Nordbalt-ledningen

Branschorganisationen Svensk Energi har tagit fram preliminära siffror på 2010 års elproduktion och -konsumtion i landet.

Elanvändningen var 146,5 TWh, en ökning med 6% jämfört med föregående år. Mer än hälften av ökningen förklaras av de relativt kalla vintermånaderna. Korrigerat för temperaturskillnader mellan åren så var ökningen mer beskedliga 2,4%. Svensk Energi ger i sitt pressmeddelande ingen sektorsindelning på förbrukningen, men baserat på data från tidigare år så är min gissning att ökningen mestadels skett inom de tyngre delarna av industrin till följd av den ekonomiska konjunkturutvecklingen.

På produktionssidan kan man notera att vattenkraften (liksom 2009) producerade mindre än vanligt på grund av att vattentillrinningen var omkring 10% lägre än vanligt. Kärnkraftsverken går fortfarande på lågvarv. Produktionen steg visserligen från 50 till 56 TWh, men det är fortfarande klart lägre än de 75  TWh som producerades 2004. Värmekraftsproduktionen (kraftvärme och industriellt mottryck, drivs främst av biobränslen, naturgas och avfall) ökade från 16 till 19 TWh, delvis på grund av det kalla vädret (gör att kraftvärmeverken används flitigare). Slutligen så ökade vindkraftens produktion från 2,5 till 3,5 TWh. Tillväxten i vindkraftssektorn är alltså fortsatt hög, men produktionen växer från en låg nivå.

Jag har tittat på elanvändningen över flera år tidigare och det verkar som en bidragande orsak till att användningen stiger generellt sett är att fler och fler överger sin oljepannor och ersätter dem med värmepumpar. Tyvärr innebär ju den ökade elanvändningen att vi tvingas importera el framställd med kolkondens från Danmark och andra delar av norra Europa. En viss del av miljöinsatsen försvinner alltså. CO2 har ju tyvärr den tråkiga egenheten att den inte respekterar landsgränder, så att tro att det hjälper att bara köpa el med "Bra Miljöval" är tyvärr ute och cyklar.

Den ökade efterfrågan gör också att priset på el stiger, då priset sätts efter en princip av tillgång och efterfrågan. Den enda vägen att gå för att få ned elpriset och göra en stor klimatinsats är att minska vår elanvändning, så att vi kan minska efterfrågan och iställer exportera el framställd med vattenkraft, vindkraft och biobränsle.

Magnus. Jag kan delvis hålla med dig om problemen med värmepumpar. Men den data jag kan hitta ger inte något stöd åt din tes om att elanvädningen ökar. I alla fall inte i hushållssektorn och definitivt inte för uppvärmning.

Enligt statistiken från Svensk Energi (s.9-10) så är elanvändningen (temperaturkorrigerad) utanför industrin ganska stabil, och om något så verkar trenden vara sjunkande.

Enligt Energiläget 2010 (Figur 12, s.63, siffror på s.14-15 här) så har elanvändningen i sektorn Bostäder och service mm varit stabil sedan mitten av 90-talet. El för uppvärmning har minskat från omkring 25 till 20 TWh. Den minskningen har kompenserats av motsvarande ökning av driftel (ventilation mm). Användningen av hushållsel (vitvaror, hemelektronik mm) har varit väldigt stabil.

Industrins elanvändningen varierar kraftigare med det ekonmiska konjunkturläget, men verkar vara svagt stigande över tid.

Sverige är EUs största elförbrukare per capita.

Svenskar har den högsta elkonsumtionen inom EU, hela 158 procent högre än genomsnittet. Vi lägger en större andel av vår disponibla inkomst på el än vad folk i andra länder gör, 3 procent jämfört med 1,4 procent för snittet. Bara Bulgarien är värre, med en andel på 4,1 procent av den disponibla inkomsten som läggs på el.

Förklaringen till att vi lägger så mycket pengar på el är alltså knappast höga elpriser. Faktum är att Sverige har 10 procent lägre elpris än EU-genomsnittet.

Informativ och bra artikekserie om den svenska/nordeuropeiska elmarknaden

Gruvföretaget Bolidens vd Lennart Evrell vill begränsa utbyggnaden av nya elledningar till kontinenten.

18 procent av företagets totala kostnader är energi, därmed blir, sade Lennart, energieffektivisering en av de viktigaste åtgärderna för att bringa ned dem.

– Förutsägbarhet i energipolitiken efterlyses, vädjade Evrell, och lägre priser på el! Eller snarare en återgång till de stabila och låga priser industrin åtnjöt tidigare.

Därmed: Inga mer överföringsledningar till kontinenten! Vi måste slå vakt om vårt eget och bli mer egoistiska, annars överflyglas svensk exportindustri av europeiska konkurrenter och de stora asiatiska ekonomierna.

Inget överraskande i sig att ett elintensivt industriföretag vill det, men något förvånande att de är så tydliga med den ståndpunkten. Vi får hoppas på att de inte får något politiskt genomslag

Branschorganisationen Svensk Energi har just utkommit med sin senaste veckorapport, vilken också ger produktions-, konsumtions- och exportsiffror för helåret 2011.

Nettoexporten var 7 TWh under 2011. De två föregående åren nettoimporterade Sverige 4,7 respektive 2,3 TWh. Noterbart är att Sverige, med undantag för två veckor i oktober/november,  nettoexporterade el varje vecka sedan i mars. Den relativt stora nettoexporten kan dock till stor del av förklaras av det milda vintervädret 2011. Om det hade varit ett temperaturmässigt normalår så hade nettoexporten 2011 istället varit drygt 2 TWh.

På produktionssidan kan vi notera att vattenkraften producerade ungefär lika mycket som tidigare år. Kärnkraftspoduktionen ökade något från 56 till 58 TWh, men produktionen är fortfarande långt under den kapacitet på 75 TWh/år som kraftverken ska klara av när det inte råder några driftsproblem. Vindkraftsproduktionen ökade ännu kraftigare än tidigare år - upp från 3,5 till 6,1 TWh - och producerar nu ungefär lika mycket som en kärnkraftsreaktor. Övriga värmekraftverk producerade dock mindre än 2010- 15,5 TWh jämfört med 19,2 TWh - men ungefär lika mycket som 2009. Denna minskning kan förklaras av den temperaturmässigt milda avslutningen på året vilken dels bör ha lett till att kraftvärmeverken inte behövde gå på helfart samt att reservkraftverk ej behövdes tas i drift. Totalt var elproduktionen i Sverige under året 145 TWh, jämfört med 144 TWh 2010 och 133 TWh 2009.

Elanvändningen minskade från 146 TWh 2010 till 138 TWh 2011. Minskningen beror dock inte på några heroiska effektiviseringsinsatser utan snarar på det ovanliga milda vintervädret 2011 medan 2010 var ett ovanligt kallt år. Justerat för temperaturskillnader så var elanvändningen lika hög de båda åren (143 TWh).

Om inget oförutsett inträffar (t.ex. extrem kyla eller ännu mer omfattande drfitsproblem i känrkraftveken) så kommer Sverige att vara en nettoexportör av el även under 2012. Kraftproduktionen lär inte bli mindre detta år. Vindkraftsbranchen räknar med att öka produktionen till 8 TWh  under året, vattenkratsdammarna är ovanligt välfyllda och kärnkraftverken har outnyttjad kapacitet. Elanvändningen i hushållssektorn lär öka något om vi får ett temperaturmässigt normalår, men samtidigt så kan mycket väl industrins användning minska på grund av vikande ekonomisk konjunktur. 

En inte alltför vågad gissning är att Sverige kommer att vara en nettoexportör av el under överskådlig framtid. Elanvändningen har under ett par decennier varit stabil i spannet 140-150 TWh/år. Det finns inga signaler på att det kommer att förändras inom den närmaste framtiden. På produktionssidan så kommer vi med stöd av elcertifikatssytemet få se fortsatta ökningar i vindkraftsproduktionen samt i biobränsleeldade kraftvärmeverk. Det som kan ändra på förutsättningarna är vad vi väljer att göra med kärnkraftverken. Om de får fortsätta drivas och inte stöter på några drfitsproblem (dvs de producerar 70-75 TWh/år) så har vi ett elproduktionsöverskott på 15-20 TWh/år redan nu.

På Elstatistik.se kan man följa Nordisk elproduktion fördelat på kraftslag och land. Data uppdateras tydligen var tionde minut.

Cornucopia har kommenterat statistiken i ett inlägg:

I Sverige har vi alltså inga som helst problem med att kraftigt bygga ut vindkraften. Vattenkraftens reglerförmåga kan i princip tåla ett trefaldigande av dagens vindkraft, baserat på ovanstående. I den mån vi blir sittande med för mycket vattenkraft så exporterar vi tydligen mer än gärna el, vilket skett under hela senaste veckan, undantaget enstaka timmar. Dock räcker inte en trefaldning av vindkraften till att ersätta kärnkraftens baskraft, så kärnkraft är något vi får leva med om vi inte bygger ut de sista älvarna (som dock ger relativt lite kraft pga låga fallhöjder). Men samtidigt kanske vi inte skall leva med kärnkraftverk baserade på 60-talsteknik och byggda på 70-talet?

Ny kraftledning mellan Sverige och Finland invigd.

– Med Fenno-Skan 2 ökar överföringskapaciteten mellan Sverige och Finland med cirka 40 procent. Det ger oss en tryggare elförsörjning i Norden, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg. Länken är en viktig del för att öka kapaciteten mellan de nordiska länderna, vilket ger bättre möjligheter till elhandel över gränserna. Inte minst de senaste vintrarna har visat på vikten av att koppla samman elmarknaderna och därigenom stärka försörjningstryggheten. 

Energiminister Anna-Karin Hatt argumenterar för fortsatt utbyggnad av överföringskapaciteten till/från våra grannländer:

Genom att binda samman elnät och energiproducenter kan Sverige få en ökad försörjningstrygghet, vilket redan är en realitet. Varje dag flödar el in och ut över våra gränser. Vissa timmar är vi importörer, vissa exportörer. Under de två föregående vintrarna har vår kraftförsörjning varit ansträngd eftersom driftstörningar i kärnkraften tillsammans med låga nivåer i de svenska vattenmagasinen lett till att den svenska produktionen inte klarat möta den svenska konsumtionen. I de lägena har vi periodvis varit beroende av elimport och fossilbaserad reservkraft för att klara vår elförsörjning.

Genom att knyta samman elnäten i Norden och Europa skapar vi bättre förutsättningar för samhällsekonomiska och rationella investeringar. Sydvästlänken som nu byggs kommer till exempel vid goda väderförutsättningar att ge ökade möjligheter att exportera svensk vindkraft till Norge. På samma sätt kan Sverige tack vare förbindelsen importera mer norsk vattenkraft.

EUs samarbetsorgan för elnätsfrågor har gjort sammanställande rapporter om nuläget för elnäten inom unionen samt pekar ut strategin för den närmaste framtiden.

The TYNDP 2012 identifies the need to invest €104 bn in the refurbishment or construction of roughly 51 500 km of extra high voltage power lines clustered into 100 investment projects across Europe. 80% of the identified 100 bottlenecks are related to the direct or indirect integration of renewable energy sources (RES) such as wind and solar power.  Such massive development of RES is the main driver behind larger, more volatile power flows, over longer distances across Europe.

The commissioning of projects of pan-European significance could result in CO2 savings of 170 MtCO2, of which 150 MtCO2 results from the connection of renewable generation technology and 20 MtCO2 which stem from savings due to further market integration.

Efter att den svenska elmarknaden delades in i fyra elhandelsområden - baserade elnätens (begränsade) distributionskapacitet - så har det i södra delarna av landet - som får höre elpriser än tidigare - höjts många besvikna röster. Några företrädare för näringslivet i södra Sverige har nu skrivit en debattartikel på e24.se där de föreslår en ökad samordning av energipolitiken mellan de nordiska länderna, och att hela Norden bör bli ett elhandelsområde med ett gemensamt elpris.

Den nationella energipolitiken är död i och med att elhandelsområdena infördes. I praktiken har den svenska energipolitiken blivit internationellt anpassad. Man kan enkelt beskriva det som att Sverige i dag består av fyra geografiska zoner som skall bära sina egna kostnader för att producera el. Med ett stort el underskott i södra Sverige, som idag motsvarar tre Barsebäcksproduktioner, kommer elpriset att variera kraftigt från dag till annan beroende på väderleksförhållanden, då det inte finns någon reglerkraft som kompenserar vindenergin i området. Detta får konsekvenser för elkonsumenterna i södra Sverige. Under november månad blev hela 30 procent av den el som tillförts el område 4 dessutom vidareexporterad till Danmark och Tyskland. Detta sker samtidigt som elbristen är som störst, flaskhalsarna har man dessutom kvar fram till 2014/15.
...
Varje land i Norden fattar fortfarande sina egna beslut om energipolitiken. Att ur ett nationellt ensidigt perspektiv diskutera ja eller nej till kärnkraft, gas eller andra energiformer ter sig närmast skrattretande. Danskarna köper svensk kärnkraftsel då deras vindsnurror står stilla och konsumenter i Mellansverige köper finsk kärnkraftsel då den svenska elen inte räcker till. Det är därför dags att ta gemensamma beslut i Norden för en gemensam energiförsörjning. Den infrastruktur som krävs för att föra över kraft från de kraftproducerande norra delarna av Norden till de konsumerande södra delarna måste planeras och finansieras gemensamt, inte nationellt eller som nu regionalt.
...
Vilka energislag skall vi satsa på i Norden? Förhoppningar om enbart vindkraft eller besparingar med 50 procent av elenergin är inte realistiskt om nordisk industri skall överleva. Sverige har redan en situation där vi är nästan helt oberoende av fossila kraftkällor. Det oberoendet måste inte bara kvarstå, vi måste också fasa ut de sista fossila kraftkällorna i de delar av Norden där dessa fortfarande förekommer. Allt detta kräver en sammanhållen Nordisk energipolitik.

"Det är dags att skrota myten om att kolkraft inte tänder svenska lampor. Faktum är att 15 procent av elen som produceras i Norden kommer från fossila källor, skriver Johan Öhnell, ordförande Telge Energi."
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3602913.ece

Tydligen är det en lagändring på gång som kommer synliggöra hur mycket kolkraft det egentligen köps i Norden.

Borde inte Polen och Tyskland byta sina kolkraftverk mot skiffergas? Det är billigt. I USA tar naturgasen över från kolet för att det är billigare.

Erik. Vad jag har förstått så varierar gaspriserna väldigt mycket från region till region. Till skillnad från olja så är det relativt dyrt att transportera gas i de fall då det inte finns utbyggda pipelines. Då behöver gasen likvifieras, tankas över på ett fartyg, och sedan gasifieras igen vid målpunkten. Det är relativt dyrt och den befintliga kapaciteten är begränsad. Däremot så skulle det kanske vara billigare för Tyskland och Polen att använda rysk gas, men det väljer de delvis bort av säkerhetsskäl.

Här står det att Danmark beräknas ha skiffergas som motsvarar 30 års energibehov. Man skulle kunna bygga en gaslinje till Tyskland, eller ersätta den egna kolkraften. Det är tråkigt om grundvattnet påverkas, men har inte även kolgruvor den effekten?

Skiffergas sänker Ryssland - Morningstar
Undersökningar i andra länder visar stora möjligheter, lilla Danmark beräknas ha skiffergas som motsvarar 30 års energibehov och geologin i Kina talar för de största tillgångarna i världen.