Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Grundsyn på hållbarhet   

Vem ska man tro på?

ANTON STEEN 2008-04-12        #5083

Yale och Colombiauniversiteten har gjort en sammanställning över hur 149 länder presterar inom miljöområdet. Sverige kommer i detta index på tredje plats efter Schweiz och Norge. Enligt detta index presterar Sverige till 93.1 % av maximalt 100. Vi har alltså en nästintill ideal miljöprestation. Hur kan detta vara möjligt? Läser man istället om ekologiska fotavtryck så ser det helt plötsligt inte lika ljust ut. Enligt detta index skulle vi behöva ca 5.3 jordklot om alla skulle leva som i Sverige. Ett index säger att vi är i topp och nästa säger att vi är i botten. Vad ska man tro på? Det första indexet har använts av många ekonomer som ett slagträ i debatten att vi behöver mer ekonomisk tillväxt för att klara miljöproblemen. Det andra indexet har många gånger använts av miljörörelsen för att visa att tillväxt är det sista vi behöver. Vi måste istället minska vårat resursutnyttjande. Jag har inte detaljkunskaperna för att avgöra rimligheten i den vikt som har satts på dem individuella faktorerna i det första indexet men mitt intryck är att många tunga miljöposter inte finns med. Konsumtion, mat etc. Dessutom är ju inte export och import inräknat vilket gör att många andra länder får ta över ”våra” miljöproblem. Får intrycket av att det första indexet är mer om kvalitet och ekologiskt fotavtryck är kvantitet. I slutänden blir det som att jämföra äpplen med päron men båda används likaväl i miljödebatten. Kan vi inte ens komma överens om hur olika länder presterar miljömässigt hur ska vi då kunna bilda opinion? Kan någon som är kunnig kommentera detta? Hur kan man bemöta någon som säger att vi i Sverige inte behöver göra något för miljön, vi är ju tredje bäst i världen!

http://epi.yale.edu/CountryScores



MIKAEL JOHANSSON 2008-04-12        #5086
Det räcker med att titta på vilka länder som ligger högst upp på listan och vilka länder som ligger längst ned på listan för att förstå syftet med detta index.

ERIC JANSSON 2008-04-12        #5089
Det är helt tydligt att det finns två helt olika verklighetsbeskrivningar när det gäller tillståndet i världen. Den ena, som de senaste 20 åren har varit den helt dominerande, utgår från ett marknadsliberalt tänkande. Man tänker sig då världen ungefär såhär: Aldrig har så många haft det så bra som nu. Fattigdomen, svält, sjukdomar m.m. är snart ett minne blott och det råder näst intill demokrati i snart sagt hela världen. De miljöproblem som uppmärksammades på 60- och 70-talen har vi i princip redan löst och de miljöproblem som (eventuellt) finns kvar kommer snart att lösas med hjälp av ny teknik. De ekonomiska lagarna garanterar att resurser aldrig kan bli en bristvara (stiger priser så ökar ju utvinningen). Allt detta kan vi tacka en oreglerad marknadsekonomi, global frihandel och inte minst ständigt ökande ekonomisk tillväxt för. De flesta som (i stort sett) delar denna världsbild är mer nyanserade än såhär men det gäller oftast inte marknadsliberala opinionsbildare på Svenskt näringsliv, Timbro m. fl. Den andra verklighetsbeskrivningen, som ofta framförs av den gröna rörelsen men inte så många andra i Sverige, beskriver en värld där klyftorna ökar och människor svälter samtidigt som en minoritet av jordens befolkning lever i ett överflöd som överträffar det kungligheter kunde unna sig så sent som för 100 år sedan (gäller exempelvis de flesta svenskar). En stor andel av jordens befolkning lever i diktaturer av olika slag där mänskliga fri- och rättigheter är begränsade. Vi har visserligen löst några få miljöproblem men de som tillkommer tenderar att bli mer och mer globala och mer och mer svårlösliga. De naturvetenskapliga lagarna kan man inte heller bortse ifrån och fler och fler resurser kommer att bli bristvaror (exempelvis bergolja, fossilgas, rent grundvatten, fisk och jordbruksprodukter). Det som är ansvarigt för denna utveckling är oreglerad marknadsekonomi, global frihandel och inte minst ständigt ökande ekonomisk tillväxt. (Detta hindrar inte att det går att förstöra miljön på andra sätt vilket inte minst Sovjetimperiet vittnar om.) Det första indexet som Anton beskriver passar naturligtvis marknadsliberalernas verklighetsbeskrivning som hand i handsken. Med ny teknik och business as usual kommer alla problem att lösas. Det andra indexet beskriver dock den miljöpåverkan som varje land ger upphov till. Detta index avslöjar hur mycket vi västerlänningar överförbrukar jordens resurser. För den gröna rörelsen är detta avgörande och naturligtvis lyfter man upp detta index istället.

ERIK SANDBLOM 2008-04-12        #5090
Klart att andra länder kan ha sämre miljöpolitik än Sverige. Tyvärr spelar det liten roll. Det blir inga extra jordklot för det. Vi släpper t ex ut 8 ton koldioxid per person och år, och måste ner i mellan 0 och 2 ton om 40 år vilket är den hållbara nivån. En myt att Sverige minskat utsläppen av växthusgaser Det är nog bra att påverka andra länder att bli mer hållbara, men för att det ska vara trovärdigt måste vi själva ner i en hållbar nivå.

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_greenhouse_gas_emissions_

MIKAEL JOHANSSON 2008-04-12        #5091
Visst är det fantastisk att verkligheten kan vara på två olika sätt samtidigt. Alltså två verkligheter. För att bena ut vilken verklighet som vi får möta i framtiden så kan man väl resonera logiskt. Om vi förbränner all tillgänglig fossil olja, naturgas och kol som finns lagrad i jordskorpan så tar den slut någon gång. Detsamma gäller även för uran. Om vi bryter alla metaller som finns tillgängliga i jordskorpan så går det inte att utvinna mer metaller. Skillnaden mellan de ovan uppräknade råvarorna är att bränslena förbrukas och tar för all framtid slut medan metallerna kommer att finnas kvar. Men tillgängligt tonnage av metaller kommer att minska för varje återvinningscykel så att de till slut blir för kostsamma att använda i massproduktion av nya varor. När resurserna tryter i ett vanligt hushåll så måste man planera sina inköp. När resurserna tryter i världen så måste människan planera sin tillväxt/överlevnad. När det gäller uttag av biomassa så kommer det definitivt att krävas planering för att kunna bibehålla en långsiktigt ekologiskt hållbar råvaruresurs. Det troliga är alltså att vi går mot en mer planerad ekonomi där eventuell tillväxt bara kan ske inom ramarna för den tillgängliga mängden av ransonerade råvarutillgångar. Så upplever jag verkligheten. Förmodligen kommer framtida generationer att läsa i historieböckerna om dagens marknadsliberala ekonomer och säga: De förstod inte bättre på den tiden.

ANTON STEEN 2008-04-13        #5095
Ja visst är det lustigt att verkligheten kan uppfattas så olika. Vad jag ändå kämpar med att förstå är hur lite genomslag tex. det ekologiska fotavtrycket har fått. Jag menar det är ju inte precis ”rocket science”. Vi har ett jordklot med en begränsad mängd resurser. Om vi skall leva inom ramen för ett jordklot, hur mycket resurser kan vi då använda? I teorin borde det inte vara särkilt svårt att komma överens om en politik som bygger på detta resonemang. Det som är läskigt med det ekologiska fotavtrycket är att det förmodligen är en underdrift. Dem globala produktiva hektaren som används utgår ifrån att människan kan använda alla biologiskt produktiva ytor på jorden. Om vi istället, vilket vi självklart borde och måste, lämnar ca 50 % av ytorna till andra arter så lever vi helt plötsligt inte på 5.3 jordkot utan på 10.6 jordklot i Sverige. Hur kan denna mycket dramatiska information inte ens urskiljas ur EPI, det index som jag hänvisat till ovan? Om detta index dessutom agerar som beslutsunderlag för beslutsfattare så är det än värre.

ANTON STEEN 2008-04-15        #5106
Intressant artikel hos cogito på detta tema.

http://www.cogito.nu/2008/03/31/liberaler-har-fastnat-i-marknadsdogmer/#mor

MIKAEL JOHANSSON 2008-04-15        #5110
Ja det här kan komma att bli den största politiska/ideologiska frågan nu när det börjar bli tight med flöden av råvaror till olika marknader i världen. I utländsk press så har antalet artiklar i ämnet ökat det senaste året. Många börjar på allvar att ifrågasätta begreppet "tillväxt". Vi kanske behöver en ny ideologi som kan hantera noll-tillväxt?

ERIK SANDBLOM 2008-04-15        #5113
Jag tycker ni hänger upp er för mycket på det här indexet och för en onyanserad debatt. Det är ett index som visar vilka länder som har bra och mindre bra miljöpolitik. Det är inte ett index över fotavtryck eller klimatutsläpp, inte heller torgförs det som ett sådant. Det handlar inte om skilda verkligheter. Sverige kan ha en bättre miljöpolitik än Kina men samtidigt ha ett större ekologiskt fotavtryck på grund av att resursuttaget är högre. Vidare kan Sverige både ha en bra miljöpolitik, relativt sett, och samtidigt ha gott om utrymme för att förbättra miljöpolitiken. En enkel förbättring av miljöpolitiken vore att sluta med motverkande åtgärder som t ex att bygga ut vägar som går parallelt med järnvägar. Man måste också arbeta mer med jordbrukets och köttproduktionens miljöeffekter. Sedan ska man vara försiktig med vad man kallar för marknadsliberalt. Det är varken liberalt eller marknadsmässigt att säga att staten ska ösa ut skattepengar på att bygga ut det miljövidriga vägnätet. Att förbruka naturresurser på ett ohållbart sätt går helt på tvärs mot marknadstänkande. Låt dig inte luras av gubbiga typer som kallar sig marknadsliberaler, för att de vill asfaltera din trädgård och pumpa in avgaser i dina lungor!

ANTON STEEN 2008-04-16        #5117
Erik, en bra miljöpolitik måste väl ändå hänga ihop med ett begränsat uttag av naturresurser? Om en av våra största miljöproblem är överutnyttjande av tex skog, som framfördes på DN debatt häromdagen, så måste ju en aktiv miljöpolitik även stå för att konservera naturresurser. Klimatutsläpp är också del av EPI, hela 25 % utgörs av "climate change". Bara termen "Environmental Performance Index" antyder att det är prestationen man mäter och inte bara bra eller mindre bra miljöpolitik.

ERIK SANDBLOM 2008-04-16        #5120
Nej, en bra miljöpolitik gör inte att resursuttaget är lågt, det gör att resursuttaget minskar.

ANTON STEEN 2008-04-16        #5125
Ja, det håller jag med om. Även om Sveriges resursuttag knappast minskar och vi är fortfarande i topp. Min poäng är iaf att detta index har fått mycket uppmärksamhet och används av många för att legitimera "status quo". Jag menar att EPI, pga. sin brist på indikatorer kring resursuttag är mycket bristfälligt och därför inte förtjänar den uppmärksamheten.

ERIK SANDBLOM 2008-04-16        #5126
Ett index är ett index, varken mer eller mindre. Självklart ska man inte bortse från enkla fakta som att våra klimatgasutsläpp per capita är dubbelt så höga som t ex Kinas. Att påstå att detta index legitimerarar status quo är rena dumheter. Jag kan förstå att folk blir frustrerade över såna påståenden, men icke desto mindre är det rena dumheter det handlar om.

MAGNUS BILLBERGER 2008-04-17        #5128
Bra synpunkter Erik. Jag upplever att miljödiskussioner ofta drar iväg mot något slags vilja att bestämma vad som rätt och fel samt att därefter göra ett definitivt bokslut. Diskuterar vi olika index ska dessa ses i ett större sammanhang. Visst är det så att indexen används av olika intressenter för att argumenter för deras respektive sak, men istället för att ifrågasätta indexen bör vi bli bättre på att förklara indexen så att de inte används utaöver vad de faktiskt är lämpade till. Indexet EPI som denna tråd inleds med är ju faktiskt ganska väl redovisat på länken. Dess koppling till ekologiskt fotavtryck på sin höjd långsökt då de sex områden som ingår i stor utsträckning missar de delar av konsumtionen som belastar utanför vårt lands gränser. Vad gäller skillnader mellan olika länder så tycker jag att det känns väldigt naivt att tro att det endast handlar om människornas eller politikernas sätt att leva och besluta. Sverige kan säkert dra fördel av stor andel vattenkraft samtidigt som vi belastas av att vara glest befolkade och har svåra utmaningar vad gäller infrastruktur. Slutligen vill jag återkomma till en gammal käpphäst - min oro för överbefolkningen. Lyfter man in människan i populationbiologins teori så kan inte jag hitta någon annan slutsats än att vi ligger väldigt illa till. Åtskilliga indikatorer pekar på att vi ligger långt över carrying capacity.

ERIC JANSSON 2008-04-17        #5130
Att jorden är överbefolkad torde det inte råda någon tvekan om. Hur mycket denna befolkning exploaterar jorden torde väl däremot bero på hur vi lever. Eftersom bara ungefär hälften av den mat vi odlar går direkt till människoföda så borde det vara så att jorden skulle kunna föda 10 miljarder med mat om alla åt betydligt mindre kött. På samma sätt skulle ekosystem, atmosfär, grundvatten och världshaven påverkas mycket mindre om alla konsumerade som huvuddelen av Indiens befolkning. Man ser ofta oro för befolkningsökningen i fattiga länder, och det är klart att det är problematiskt då det gör det svårt att bekämpa fattigdomen. Långt värre är dock en mycket mindre befolkningsökning i de rika länderna då varje ny västerlänning förbrukar så mycket av jordens resurser.

ANTON STEEN 2008-04-17        #5131
Bra med olika synvinklar. Ville personligen förstå skillnaden mellan dessa olika index och rankingar så att jag kan bemöta argument från dem som använder dem i tveksamma syften. Då jag första gången blev presenterad EPI kände jag mig osäker hur jag skulle bemöta detta då det just presenterades med meddelandet "titta, vi ligger i top och vi behöver därför inte lyssna på miljönissars invändningar om att vi har problem". Känner mig nu lite mer säker på hur jag skall relatera till sådana infallsvinklar.

FREDRIK BERGMAN 2008-04-17        #5133
Det finns bara ett sätt att bemöta användandet av detta index: Det är ett nonsensindex som silar mygg och sväljer kameler - det är tillrättalagt och användande av det som bevis på hur "duktiga" vi i Sverige t.ex. är blir bara ett sätt att smita undan vårt kollektiva ansvar att bli mer resurssnålt. "Fotavtryck" är oerhört mycket bättre som mått på miljöbelastning eftersom det blir så konkret - alla kan ju relatera till både sig själv och till ett ytmått, men knappast till hur, i procent räknat, "bra" ett land är på miljöarbete. Luddigt...

ERIK SANDBLOM 2008-04-17        #5141
Fredrik, jag tycker inte indexet är värdelöst. Det visar t ex att rika länder som Schweiz, Norge och Sverige (plats 1, 2, och 3) lyckas föra en miljöpolitik som är bättre än den i USA (plats 39) och Australien (plats 46) samtidigt som man har en hög BNP per capita. Det visar alltså att en bra miljöpolitik inte behöver förenas med dålig ekonomi. Sverige har fallande klimatgasutsläpp medan USA och Australien fortfarande ökar sina utsläpp. Även Norge och Schweiz ligger något över utsläppsnivåerna från 1990. http://www.admin.ch/br/aktuell/00091/index.html?lang=en&msg-id=18296 http://www.ssb.no/english/subjects/01/04/10/klimagassn_en/ http://www.eia.doe.gov/oiaf/1605/ggrpt/ Samtidigt länkar jag här till ett mycket bättre och enklare index, som visar klimatgasutsläpp per capita i alla länder. Det visar att Sverige ligger något över världsgenomsnittet på 6,8 ton klimatgasutsläpp per person och år.

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_greenhouse_gas_emissions_

MIKAEL JOHANSSON 2008-04-17        #5144
Jag håller med dig Fredrik. Indexet är ett sätt att ge lustgas till de som förstör mest på jorden. Det finns väldigt många länder i världen som har fört och för en politik som gör att de inte förstör jordklotet lika mycket som Schweiz, Norge och Sverige. Skulle gissa att det handlar om ett hundratal länder. Norge utvinner stora mängder olja och naturgas i Nordsjön och oljesand i Canada!!! Hur i hela världen kan man kalla det för bra miljöpolitik. Sverige kommer antagligen att börja utvinna naturgas i Skåne (Shell) och olja i Östersjön (Preem). Räknar man även in de verksamheter som Schweiz, Norge och Sverige bedriver i de länder som ligger längst ned på indexet så blir den förda politiken ett stort miljöskämt. Nä, indexet är som sagt till för att ge oss själva lustgas så att vi orkar med att se på när vi förstör planeten mer och mer. Såg ni förresten på kunskapskanalen hur jakten på biodiesel skövlar regnskogarna i Indonesien? Bakom detta ligger västerländska företag som t.ex. Neste och västerländska banker som t.ex. Deutsche Bank. Jag blev väldigt ledsen och bedrövad över den västerländska "ondskan" efter att ha sett detta program.

MAGNUS BILLBERGER 2008-04-18        #5151
Det finns anledning att försöka bringa lite ordning i vad vi pratar om här. Ett första steg är att uppmärksamma att vi har länder, vi har medborgare, vi har politiska ledningar och vi har företag. Det är skillnad på politiska ambitioner och hur de faktiskt efterlevs av utförande myndigheter, näringsliv och medborgare. Hur ska olika index hantera verksamheter som i praktiken kontrolleras av ett företag i säg USA, men som formellt har sitt säte i ett annat, säg Costa Rica? Hur mycket ska ett land lastas för att dess företagare och/eller medborgare utgör en belastning utanför landets politiska eller juridiska kontroll? Ta alla svenska Thailandsresor. Jag anser att detta är en förkastlig verksamhet, men hur skulle detta kunna kontrolleras? För en demokratiskt vald regering vore det självmord att införa restriktioner på långväga flygresor. Alla miljöindex jag träffat på har sina styrkor och svagheter, så även Ecological Footprint (EF). Hur ska vi förhålla oss till EF? Ska alla ha rätt till ett visst EF eller ska det vara differentierat mellan länder? Ska det vara globalt utsmetat eller ha lokal prägel? Eric J: Angående överbefolkning vill jag påstå att du är inne på ett klassiskt villospår som jag hört till leda sedan jag gick i småskolan. Visst är det sant att man skulle kunna optimera jordens produktivitet så att betydligt fler skulle kunna äta sig mätta. Men ur ett populationsekologiskt perspektiv är en sådan observation meningslös. Ett par av de mest kritiska parametrarna är populationens tillväxt samt "carrying capacity" hos det system som de lever i. Jag anser att jag har goda grunder att hävda att vi både befinner oss långt över "carrying capacity" och att vi dessutom fortfarande är inne i en betydande tillväxt. Det finns också skäl att ifrågasätta de siffror om odligskapacitet som du återger. Mycket av den odling som sker idag är understödd av fossil energi och näringstillförsel med fossilt ursprung (=konstgödning).

ERIC JANSSON 2008-04-18        #5158
Magnus, nu var syftet med mitt inlägg inte att ifrågasätta de populationsekologiska sambanden. Jag ville bara nyansera det hela lite genom att påstå att en aldrig så liten befolkningsökning i exempelvis USA riskerar att skada den globala miljön långt värre än en betydligt större befolkningstillväxt bland till exempel Indiens fattiga. Kan du förklara för mig varför en sådan observation är meningslös?

ANTON STEEN 2008-04-19        #5168
Vad gäller vilket land som skall belastas för påverkan så är det väl rimligt att titta på konsumtion? Idag tittar vi ju nästan uteslutande på produktion vilket gör att miljöpåverkan och livsstil inte blir tillräckligt sammankopplade. När det gäller EF så är väl det ända rimliga att eftersträva en global rättvisa där målet är att ingen kan ha ett högre EF än carrying capacity. Huruvida det ska vara samma för alla eller loklat anpassat till vad den biologiska produktiviteten är i området tycker jag är en jättesvår fråga. Lättast ur en administrativ synvinkel är väl att göra det lika för alla, detta kan ju dock bli lite kommunistliknande på stor skala. Målet tycker jag ändå är ganska klart, vi måste ner på maximalt en planet med så små skillnader som möjligt mellan olika regioner i världen för att undvika för stora oroligheter.

MAGNUS BILLBERGER 2008-04-21        #5182
Eric sorry, jag gick nog på lite för hårt där. Visst har du rätt i att det har betydelse hur man slösar eller hushållar med resurserna. Det finns en mängd sådan nyanser som du tar upp och det förtjänar all respekt. Ett exempel är hur Indiens ser ut om alla lyckas skaffa sig en bil (jag har hört dessa bilar skulle inte rymmas fysiskt på det befintliga Indiska vägnätet). Utgångspunkten för mitt "meningslöst" var dock det populationsekologiska perspektivet. Här betraktar jag resurshushållning och fördelning som mygg i jämförelse med tillväxtkurvan som utgör den stora kamelen. När det gäller just resurshushållning och fördelning har jag länge försökt förstå vilka mekanismer som har stor betydelse. Det är lätt att säga Om vi rättvist fördelar maten som produceras skulle alla kunna äta sig mätta, men vad krävs konkret för att en rättvis fördelning ska uppnås? Jag kan tänka mej enstaka individer som går så långt att de säger: "Det här är så mycket resurser som jag har rätt till resten lämnar jag till bättre behövande även som jag skulle kunna ha ganska trevlig med det överskott jag just nu råder över", men är det verkligen realistiskt att förvänta detta av säg hela europas befolkning? Vilket demokratiskt tillsatt styre skulle kunna ta ett sådant beslut? Jag har tyvärr inte kommit längre än till att det finns en utbredd egosism som tar sig starkare uttryck ju mer man har och som för att återfalla till populationsekologin sätter gränser för hur långt systemet "människan och jordens resurser" kan optimeras.

ANTON STEEN 2008-04-24        #5211
Åter till EPI tabellen. Jag tror att jag missförstod detta index, tillsammans med många andra verkar det som. Om man googlar EPI och läser olika källor så får man lite olika beskrivningar. Ibland sägs det att det är ett index över ”Envionmental Performance” och ibland beskrivs det som ”Environmental Performance against policy” vilket självklart blir två helt olika saker. Många har använt detta som ett absolut index och avläst resultatet 93,1 %, i Sveriges fall, som att vi presterar näst intill felfritt inom miljöområdet. Detta visar dock bara att vi presterar till 93,1 % utifrån etablerade miljömål (till största del internationella avtal som ofta tenderar att vara ganska urvattnade). Om dessa miljömål är galna, vilket vi verkar vara överens om, blir ju prestationen mer tveksam, även om den relativt sett är väldigt bra. Precis som Erik S påpekade ovan. Det som är farligt är ju att detta index nu i många kretsar har lyfts fram som ett absolut mått på miljöprestation vilket det i det finstilta inte verkar ha ambitionen att vara. Bland annat globaliseringsförespråkaren Johan Norberg brukar använda sig av detta index när han predikar om mer handel, transporter och öppenhet. En utvärdering huruvida dessa mål man har använt är rimliga, utifrån ett naturvetenskpaligt perspektiv är helt frånvarande. Utgår man tex från att Kyoto-målen för växthusgaser är 100 % prestation inom klimatområdet så blir det hela ganska urvattnat. Dock måste sägas att för länder som ligger en bit ner på listan, som har betydande förbättringar att göra, så är det inte ett helt värdelöst index.

http://www.yale.edu/epi/files/2008EPI_Text.pdf

JOHAN ERLANDSSON 2009-01-28        #9146
Något off-topic kanske, men den här tråden handlar delvis om olika verklighetsbeskrivningar. Svensk Näringsliv är tydligen i full färd att ge landets mellanstadieelever sin syn på klimatproblemen, med hjälp av boken "Miljö -så funkar det". Inte direkt min verklighetsbeskrivning, när jag läser David Jonstads kommentarer.

http://www.arbetaren.se/klimatblogg/2009/01/28/svenskt-naringslivs-ogonoppn

Logga in för att svara


Produkter

Miljökonsult (1)
Återanvändande/upcycling (1)
Böcker (2)
Magasin (3)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2760 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik