Vad händer efter peak oil?

Skapade denna tråd eftersom jag upplever det som att Sverige släpar efter när det gäller det allmänna medvetandet om vad peak oil egentligen innebär för oss i vardagslivet. En artikel i Washington Post kan väl få inleda den eventuella debatten. Se nedan.

Du länkar till en artikel i en amerikansk tidning. Sverige och USA har väldigt olika utgångspunkt för peak oil. Bensinen har länge kostat dubbelt så mycket här som där, och vi har redan de passagerartåg som Kunstler är inne på. Även i jordbruket antar jag att Sverige har ett annat förhållande till konstgjort gödsel. Vi värmer husen med pellets numera. Sen har vi oljekommissionen som pekade ut en riktning. Kanske dags för en uppföljning på oljekommissionen? Jag tror även övriga Europa är bättre rustat mot peak oil än vad Nordamerika är. Vad gäller Kina, Indien, Sydamerika m fl vet jag inte riktigt. Kanske är det annorlunda i Ryssland och Östeuropa. Vi lever i en globaliserad värld men jag tror ändå att det europeiska jordbruket och transportnätet kan fungera även efter peak oil.

Vi kommer alltså knappt att märka av att oljan inte längre når vårt land i tillräcklig mängd? Det är främst andra länder än Sverige som kommer att få problem?

Jag är ganske säker på att även Sverige och Europa kommer att få stora problem. Jordbruket kanske kan klara sig med naturgödsel men vad skall alla traktorer drivas med? Sedan transporteras ju stora godsmängder med lastbil i Europa. En mer lokal, arbetsintensiv ekonomi kan naturligtvis lösa detta men det blir helt klart en påtaglig (och smärtsam?) omställning.

Jag säger inte att Sverige inte berörs. Tvärtom, vi ingår vi i en global ekonomi. Men till skillnad från USA och Kanada så har vi en fungerande järnväg för såväl gods som persontransport. Vi har fjärrvärme och pellets. Det tar udden av en oljekris. Traktorer är jag inte orolig för, de kan gå på alternativa bränslen. Det sägs ju ofta att alternativa bränslen inte kan ersätta all olja vi använder idag, och det är helt rätt. Däremot kan och bör alternativa bränslen användas till speciella ändamål som t ex kollektivtrafik, ambulans, jordbruksmaskiner, etc. Jag tror marknaden kan hjälpa övergången, men en marknad fungerar inte i ett vakum. Konsumenterna måste kunna välja mellan olika alternativ, annars är det ingen marknad. Staten måste alltså försöka se till att det finns alternativ som kan väljas. Stat och kommun måste fortsätta ge bidrag till byte av oljepannor mot pelletsbrännare. Man måste fortsätta öppna nya pendeltågs- och regionaltågsstationer i närheten av bebyggelse. Man måste sluta bygga ut vägnätet och använda utrymmet i tätorterna bättre. Sen ska vi vara glada över att hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och tar 15-20 minuter per cykel. Länken nedan visar att Sverige har betydligt lägre beroende av olja i förhållande till BNP jämfört med Kanada och USA.

När det gäller godstransporterna så är läget säkert under kontroll i Sverige. Jag menar dock att situationen är en helt annan i de flesta andra Europeiska länder. Vad jag vet så transporteras endast en liten del av godset med hjälp av järnväg i ex. Tyskland. Jordbruket kan säkert odla sina egna bränslen, men är det inte så att en viss energimängd i form av mat kräver minst halva mängden energi i form av bränslen för att odlas fram? I bland (som när det gäller köttproduktion) krävs mer energi till jordbruksmaskiner mm än vad man får ut från maten. Alltså måste vi äta mer potatis och betydligt mindre mängd kött om vi inte har tillgång på olja.

Just att vi ingår i en global ekonomi där en stor del av vår välfärd baseras på välutvecklade handelsförbindelser kan bli ett problem. Det tror jag med. En stor del av vår export är dyr högteknologi och det är möjligt att många länder i världen tvingas skära ned på just dyr teknikimport för att klara sitt eget lands basförsörjning. I så fall kan det leda till att många svenska företag tvingas till att friställa personal. En kraftigt ökad arbetslöshet skulle kanske kunna bli en av följderna på peak oil även i Sverige? I andra delar av världen kan man läsa om farhågor att endast de rika kommer att ha råd att bo i städerna medan de fattiga kommer att bo i Mad Max liknande slumområden ute i förorterna. Är det möjligt att vi som följd av peak oil kommer att få en liknande utveckling även i Sverige?

Hittade en intressant video på youtube om hur framtidens energisenario ser ut. Den är ganska lång men mycket tänkvärd. Bra introduktion till denna problematik för alla som börjar bli intresserade.

Borde inte det höga oljepriset snart leda till en minskad förbrukning? Vi ser ju hur biltrafiken minskar i USA. Kina har höjt bensinpriset med 18% och i Egypten har man växlat bensinsubventionerna mot höjda löner för statsanställda, hörde jag i Studio Ett. Så länge oljeproduktionen håller sig på nuvarande platå borde prisökningarna vara lika hanterbara som de har varit hittils? Det vill säga, inte alltför allvarliga kravaller i vissa länder?

Som du skriver så minskar bensinförbrukningen på många håll i världen men den totala köpkraften ser fortfarande ut att vara stor. En stor del av det globala varutransportsystemet är så pass nödvändigt att det kommer att ta lång tid innan vi får se en minskning där. Det som händer är att folk väljer att i första hand skära ned på andra utgifter än bilåkandet. När dessa nedskärningar av konsumtionen börjar leda till företagsnedläggningar i stor skala, då först kommer vi att få se en minskning i världens oljekonsumtion. Vi kommer att få se en gigantiskt minus-tillväxt där onödig lyxtillväxt nedmonteras till förmån för nödvändig bastillväxt i form av anläggningar för produktion av förnyelsebar energi och anläggningar för hållbar livsmedels- och varuproduktion. Nedan en länk till en artikel om hur världens största tillverkare av plaster, Dow Chemical, tvingas höja priserna på sina produkter samtidigt som man drar ned på produktionen. I juni höjde man priserna med 20 procent för att nu följa upp med en höjning på 25 procent i juli. (Man får bläddra ned en bit i artikeln för att hitta där det står om Dow Chemical.) Plast har blivit ett av de vanligaste materialen idag. Nu kommer produkter tillverkade av plast att stiga med 10-50 procent beroende på hur mycket som tillverkningsföretagen vill minska sina vinstmarginaler.

Plast måste vara en liten del av oljekonsumtionen. En plastburk väger nästan ingenting. Hur långt kan jag köra bil genom att förbränna all plast jag äger? Inte många meter! Stämmer det verkligen att den totala köpkraften på olja är fortsatt stor? I USA har körsträckan börjat minska och de tyngre bilmodellerna står osålda. Här står det att oljekonsumtionen i Tyskland minskade nio procent under 2007, och med hela 18% sedan 1998: Mini case study: peak demand in Germany Jag tror oljekonsumtionen möjligtvis ökar i fattigare länder med högre BNP-tillväxt som Kina och Indien, men dessa länder påverkas minst lika mycket som USA och Tyskland. När det gäller varutransport så har Hapag Lloyd börjat köra containerbåtarna på halvfart över världshaven, som jag länkade till tidigare: Hoher Ölpreis stoppt die Globalisierung Jag tycker det är ganska tydligt att ett oljepris på 130 dollar har fått alla att agera -- både regeringar, företag och privatpersoner. Det kanske inte påverkar bilister i Europa så mycket eftersom hälften av bensinpriset i Europa består av skatt. Prisökningen blir procentuellt sett bara hälften så stor. Men många andra oljekonsumenter börjar minska sin förbrukning.

Hittar just nu ingen siffra som anger hur mycket plast som tillverkas i världen men gissar att minst en procent går åt till plasttillverkning. Man bör även räkna med energiåtgången för tillverkningen av plastråvaran samt energiåtgången för formningen av produkten som ute i stora världen oftast ochså har sitt ursprung i fossil energi. Om drygt en procent av världens oljeproduktion går åt till plasttillverkning så motsvarar det en miljon fat olja per dag. Du kan då räkna ut ungefär hur långt du kan köra en bil på den mängden olja. Det jag främst menar är att plast utgör en så pass stor strategisk råvara att dess kraftigt stigande priser utgör ett rejält hot mot världens köpkraft. Produkter som till över 20 procent består av plast kommer att stiga kraftigt. Och hur många produkter gör inte det. Det i kombination med fördubblade priser på stål utgör ett hot mot köpkraften. Den oljekonsumtion som minskar i vissa västländer äts just nu upp av ökad konsumtion i Mellanöstern, Kina, Indien och några till länder som har statligt subventionerade bensinpriser. Enligt den statistik som presenteras månatligt på t.ex. The Oil Drum över världens oljeproduktion så pendlar produktionen upp och ned runt en utplanad kurva som fransmännen kallar för "plateau oil". Produktionen/konsumtionen av olja är en komplicerad mekanism som samspelar med väldigt många faktorer. Det är därför som experterna inte är överens om prisutvecklingen och om hur stor framtida konsumtion vi kan ha. Alla gissar hejvilt.

Det kommer en inflationsvåg med ketchupeffekt Stigande priser på råvaror leder till stigande priser på nästan alla produkter och varor. Just nu så kan många stora producenter som t.ex. biltillverkare glida på tidigare upprättade långtidskontrakt på stål och plaster. De hitintillsvarande modesta kostnadsökningar från producenterna har till stor del svalts i återförsäljarleden eftersom de inte vågat föra över de stigande kostnaderna fullt ut på slutkonsumenterna. Naturligvis med minskade vinstmarginaler som följd. Hela situationen bygger upp en finasiell spänning som till slut lossnar när tillverkarnas måste omförhandla sina råvarukontrakt och återförsäljarna måste föra vidare kostnaderna till slutkonsumenterna. Inflationen tar då ett rejält skutt uppåt. Förmodligen blir den tvåsiffrig i många länder. Återigen: Det är tillväxten som hotar vår välfärd.

Storbritannien sänker farten Det rekordhöga oljepriset har sänkt farten i Storbritannien. På vägar, räls, till sjöss och i luften går det nu långsammare allt för att försöka få ner kostnaderna för bränsle som skjutit i höjden. De ökade bränslekostnaderna märks också på vägarna som blivit mindre trafikerade. Och folk kör långsammare hävdar motororganisationen AA. Min kommentar: Jag tycker det här visar att det höga oljepriset har börjat påverkar människors beteende, vilket innebär att energikrisen kommer bli mildare, i de rika västländerna, än vad domedagsprofeterna säger. Människor arbetar med att minska oljekonsumtionen, och det är nyckeln till en smidig övergång från den fossila ekonomin. Vi ser t ex hur Volvo sparkar 1000 anställda men att det fortfarande finns andra lediga jobb inom industrin i Västsverige.

Indonesien höjde bensinpriserna med 30% i maj. Liksom i Egypten är bensinen inte beskattad utan tvärtom subventionerad. Indonesian MPs to review fuel price hike Tyvärr är artikeln inne på att det handlar om statsfinanserna. Man har lyckats missa det uppenbara, att man måste växla om till en hållbar utveckling som inte är beroende av ändliga resurser. Jaja, en del analytiker ser väl fortfarande inte skogen för alla träd.

Christer Gardell ser ingen fundamenta i fallande börser Man kan undra vilken planet som finansmannen bor på. Eller vilket material som hans nattmössa är virkat av. För mig är fundamenta t.ex. ett mer än tiodubblat råoljepris på 10 år, ett dubblat kolpris på ett år och ett dubblat stålpris på ett år. Nästan alla råvaror stiger i pris. Hur ofta läser man inte siffror som 30, 50 och 70 procent. Att inte tro att detta skulle påverka ekonomin vore väl att leva i en drömvärld. Jag vill påstå att marknaden har reagerat på fundamenta och att reaktionen är nyttig. Den förbereder oss på en övergång från drömvärlden till verkligheten. Tyvärr tillhör Gardell den skara människor som tror att det är fortsatt tillväxt som ska göra världen rikare. I verkligheten så är det tvärtom. Det är tillväxten som hotar vår välfärd. Tillväxten kommer att göra kvarvarande råvaror dyrare och dyrare. Den leder till en inflation som saknar slut om inte ekonomerna bygger upp nya modeller för resursbalans, noll-tillväxt och minus-tillväxt. Vill man dämpa inflationen så måste man minska på konsumtionen av råvaror som t.ex. olja, naturgas och kol. Men man kan inte ersätta de med biomassa eftersom det är och kommer att bli en lika stor eller större bristråvara som ovanstående. Gör man det i alla fall så kommer man bara att flytta runt inflationen. För att dämpa inflationen så måste man ersätta oljan med energiråvaror som marknaden förstår att det finns hur mycket som helst av i flera tusen år. Exempel på sådana energiråvaror är vindenergi och solenergi. Andra inflationsdämpande åtgärder är energieffektivisering, minskad skräpvaruproduktion och elektrifiering av alla transporter.

100.000 japanska fiskebåtar tas ut i strejk på grund av höga bränslepriser Tala om dramtik. Ända sedan fiskarna började protestera och strejka i Europa och världen runt så har jag funderat varför fiskemarknaden inte fungerar. Man hävdar hela tiden att fiskarna inte kan slussa vidare sina ökande kostnader på konsumenterna. Det uppges bero på att fisken säljs på auktion. Hmm, de vanliga auktioner jag varit på har alltid fungerat utmärkt enligt marknadens spelregler. Alltså måste något vara fel på just fiskeauktioner. Kan man misstänka kartellbildning mellan uppköpare och grossister? Kan man misstänka att fiskarna själva gemensamt fångar mer fisk än marknaden behöver? Hur kan man tänka sig att lösa situationen? Rent marknadsmässigt så bör en del av fiskeflottan gå i konkurs. Då stiger priserna per automatik. Men myndigheterna bör även undersöka om det finns någon typ av kartellbildning mellan de stora uppköparna och grossisterna. Naturligvis så kommer kostnadsökningen på något sätt snart att slussas vidare till slutkonsumenterna av fisk. Det kan komma som en ketchupeffekt. Vi kommer alltså att få vänja oss vid tvåsiffriga prisökningar inom en rad områden framöver. Alltså: Det är tillväxten som utgör största hotet mot vår välfärd. Vi måste med andra ord minska på tillväxten till en nivå där resursbalans infinner sig. Det är en utmaning som kräver mycket högre intelligens än vad dagens pajasar har som nu härjar på börserna. De är bara duktiga på att handla när kylskåpet är fullt.

USA går ned på knä Artiklar som beskriver den allt gråare amerikanska vardagen duggar nu tätt som spön i backen. Bland annat så är det många husägare som redan nu räds den kommande vintern med fördubblade priser på villaolja och kraftigt höja priser på naturgas och el, enligt artikeln nedan. Artikelförfattern ställer sig frågan vad folk ska kunna dra in på. Värme eller mat? El eller gas? Medicin eller avbetalningar? Det här kan man läsa om ett USA som förbrukar 25 procent av världens oljeproduktion. Ett USA som har råd att kassera 50 procent av sin mat. Ett USA med värdens största och mest bränsleslukande fordonspark. Ett USA som har råd att göra drivmedel av en fjärdedel av sin majsskörd. Ett USA som har råd att kriga år ut och år in. Ett USA som har råd att leka pajas i rymden. Ett USA som storkonsumerar de mest onödiga prylar man kan tänka sig. Ett USA som storkonsumerar dyr och onyttig snabbmat. Ja vad ska de spara in på? Frågeställningen är så dum att man ramlar baklänges? Är problemen så här stora redan nu, tänk då vilka problem vi står inför när vi passerat peak oil.

En klok amerikan visar sig vara en tjej Artikeln nedan visade prov på sådan vishet att när jag läst den klart så var jag tvungen att kolla upp vem som skrivit den. Det var en TJEJ som heter Jennifer Derrick. När den globala energikrisen kommer på fullt allvar om några år, då kommer det att vara människor som Jennifer som klarar sig bäst. Hon har något i huvudet som de flesta saknar. Insikt, vishet och rätt värdegrund.

Höga bensinpriser spräcker budgeten för myndigheterna i USA Allt ifrån polisväsendet till äldreomsorg tycks drabbas av nedskärningar när tidigare fastlagda budgetar spräcks på grund av de höga bränslepriserna. Det som oroar mig mest är kanske att den ökande kriminaliteten till följd av ökande levnadsomkostnader inte kan mötas av den amerikanska ordningsmakten. I många fall så omfördelar man pengar budgeterade för personal och patrullering till att täcka ökade drivmedelskostnader. Extrapolerar man en sådan utveckling så får man till slut ett MadMax-samhälle. Med lite oflyt i oljeförsörjningen så är ett sådant scenario faktisk inte så långt borta.

100 länder i världen lider av brist på energi Artikeln nedan uppger att det kan vara många fler länder än så. Det beror på var man drar gränsen. Ett sätt att dra gränsen är när det upprepade gånger inte finns drivmedel på bensinmackarna eller när elverken måste stängas av för att de inte klarar av den höga belastningen eller har slut på energiråvara. Några kan kanske tycka att det här är bra för då får vi rika mer olja, naturgas och kol att dela på. Men sätter man sig in i problematiken så inser man rätt snabbt att det här drabbar oss mestadels på ett negativt sätt. Ett sätt det kan drabba oss på är stigande priser på råvaror och lågkostnadsprodukter. Många av länderna som drabbas av elbrist får problem med exporten av t.ex. kol och metaller som bryts i gruvor samt till viss del även livsmedel. Elbristen leder även till minskad produktion av de lågkostnadsprodukter från Asien som vi vant oss vid. Lågkostnadsprodukter som i åtionden bidragit till låg inflation i Väst. Ett annat sätt som det kan drabba oss är minskad export av våra högteknoligiprodukter till motsvarande länder. Dessa länders minskade köpkraft gör att de i inte har råd att importera andra varor än de som står för basförsörjning. Slutsatsen är alltså att vi riskerar en minskad exportvolym och en importvolym som stiger i pris per enhet. Enligt artikeln så förväntas dessutom läget med energibrist att förvärras och utökas till fler länder.

Länder som Egypten drabbas hårt av låg egen livsmedelsproduktion Vi kommer allt närmare en riktigt otäck situation i världen. Vattenbrist till följd av växthuseffekten i kombination med peak oil och biodrivmedelsproduktion kan komma att ställa till det mer än de flesta tror. Att så många fattiga länder i världen inte utvecklat sitt jordbruk så att de är självförsörjande på livsmedel kan man till stor del anklaga amerikansk och europeisk jordbrukspolitik för. Med enorma statliga subventioner har det i flera årtionden producerats ett överskott av livsmedel. Ett överskott som sedan subventionerats ytterligare en gång genom exportkrediter för att sedan kunna dumpas i fattiga länder. När nu amerikaner och europeer börjar göra drivmedel av sina livsmedel så ställer man dessa länder i en grym situation. Man kan (lite fult men ändå) jämföra det med de som matar fåglarna hela hösten fram till den kallaste vinterdagen då man slutar att mata dem. Det är en så oerhört grym politik som förts av USA och Europa att man verkligen undrar var de goda och de onda bor här i världen.

Elpriserna stiger med upp till 30 procent i USA Fastighetskrisen i USA risker att förvärras ytterligare när nu även husägarnas elpriser börjar stiga kraftigt. I USA så kasserar man som bekant 50 procent av sin mat. Jag snabbräknade lite och kom fram till att de kasserar mat för kanske 350 miljarder dollar per år. Om amerikanerna istället började äta upp sin mat så skulle de få över mer pengar i plånboken, inflationen skulle dämpas och utsläppen av växthusgaser minska.

Elpriserna stiger med 86 procent i delar av Storbritanien Ett företag i Birmingham som via en energimäklare omförhandlade sitt ettårskontrakt fick som svar att bästa budet gav en höjning av elpriset med 86 procent. Hur ska det gå när vi passerar peak oil kan man börja undra? Det här är bara uppvärmningen inför det som någon gång komma skall.

Business Week: The Real Question: Should Oil Be Cheap? Expensive oil hurts, but theres a business case to be made for a floor under the price of crude Business Week vill ha ett prisgolv för oljan, så att folk inte lurar sig att tro att oljan blir billig igen. Ett prisgolv skulle stimulera investeringar i andra energikällor och i energisnål teknik. Och bättre vanor som att gå och cykla mer. Jag tycker det är fantastiskt att så många människor börjar tänka om och verkligen minskar oljekonsumtionen. Om folk fortsätter med detta behöver peak oil inte bli något problem. Vi bara minskar konsumtionen i takt med att produktionen minskar. Enkelt. Se också bilden på länken nedan. Den visar det som en del bedyrade var omöjligt -- amerikanarna minskar sitt bilåkande! Och mäter man bensinkonsumtionen så minskar den ännu mer, eftersom folk byter mot snålare bilar!

Bra artikel i Business Week. Med den här typen av positiv minus-tillväxt har vi störst möjlighet att bibehålla vår välfärd eller till och med öka den. Det gäller bara att alla måste inse det - även ekonomerna.

Boende i New York kan räkna med 720 dollar mer i uppvärmningskostnader Eldningsoljan i USA har på ett år stigit med 68 procent till 4,48 dollar/gallon. Priset på naturgas i New York har fördubblats sedan i november. Eftersom det är så många kostnader som stiger för de amerikanska hushållen så tvingas de till att minska på sin konsumtion av onödiga och prylar med tusentals dollar per år. Det är väl även troligt att de kommer att tvingas minska på sin konsumtion av dyrt nötkött. Fast det är ju inte till skada. Tvärtom, de kanske då blir lika gamla och friska som människorna i Okinawa i Japan.

Veckans Affärers chefredaktörer Pontus Schultz har en väldigt intressant blogg där den nya tidens företagsklimat avhandlas, i mina ögon, mycket insiktsfullt. I ett inlägg den 1 juli skriver han att världsekonomin inte kommer att återgå til det normala när konjunkturen vänder uppåt igen, vi är snarare på väg mot en ny balanspunkt: "Inom ekologin pratar man ofta om balanspunkter. Att system har en tålighet, en resilliens, som gör att de klarar att absorbera en hel del förändringar utan att det märks i systemet. Men att när man går över en viss nivå som inte systemet klarar att svälja långre, så ’flippar’ det, och är i fritt fall till dess att man når en ny balanspunkt. Om man tittar på de stora makrotrender som finns just nu, tillväxten i Indien och Kina, klimatfrågan, USA:s kris, så är det inte orimligt att tro att också den ekonomiska verklighet vi vant oss vid nått en sådan ’tipping point’. Och då blir det inte lika självklart tat oljan på sikt ska falla tillbaka, eller att råvarupriser ska hitta tillbaka till ’normala’ nivåer. Den som tror det bör fundera över hur det påverkar ens verklighet. Oavsett om man är riksbankschef med ett inflationsmål som bygger på andra förutsättningar eller storföretagsledare som ska göra strategiplaner för 2010-talet."

Ja, Pontus skrev tidigare en vågad artikel där han undrade om tillväxten ska betraktas som helig. Vi kommenterade den ochså här på Ecoprofile eftersom många av oss för länge sedan ifrågasatt just fortsatt tillväxt på grund av dess negativa konsekvenser. Tyvärr så är det inte längre en fråga om vems ideologi som är rätt eller fel när det gäller tillväxt. Det handlar istället om en verklighet som kommer att tvinga in oss i ett klimat av minus-tillväxt. Chris Nelder talar klarspråk om råvaror och tillväxt På The Oil Drum så finns en video där Chris Nelder intervjuas. Man kan lugnt säga att han talar klarspråk. I alla fall med hans syn på tillvaron. Det finns en fortsättning på intervjun som ligger på Yahoo. Video 1 Video 2 Video 3

Bensinförbrukningen ned inom OECD med 5-10 procent - ned i Asien Många förlopp går nu i rätt riktning vilket är glädjande. Läser man artikeln nedan så har en del problem uppstått för raffinaderierna. Balansen mellan efterfrågan på diesel och efterfrågan på bensin har rubbats. Folk köper mer diesel nu. Ett raffinaderi kan inte till hundra procent styra vilka slutprodukter det får och inte heller hur stora volymer det blir av de olika slutprodukterna. Man kan inte heller bygga upp hur stora lager som helst av de slutprodukter som säljer dåligt. Därför så kan ett raffinaderi tvingas dra ned på hela produktionen även om det råder akut brist på en av slutprodukterna. Så det är nog väldigt svårt att planera verksamheten på ett raffinaderi just nu när marknaden för de olika slutprodukterna fluktuerar på ett oförutsägbart sätt. Kan man förvänta sig att en del raffinaderier får så stora ekonomiska problem att de tvingas till nedläggning?

Nu börjar även den kemiska industrin nagga på världens biomassa Det är det här jag varit så rädd för och varnat för. När vi passerar peak oil och alla ska börja ersätta petroleumprodukter med biomassa, då är världens alla skogar definitivt i fara. Så de som hellre ser biodrivmedel än elektricitet som en storskalig global lösning för transport, de vet inte vad de håller på med. Hade man kunnat låsa in dem någonstans så borde man ha gjort det.

Den spanska regeringen har lagt fram en plan för att minska landets oljeberoende med 10% till 2014. Spanien har det högsta fossilberoendet av alla euroepiska länder, 84% energiförsörjningen kommer från fossila bränslen, vilket har lett till kraftigt stigande inflation och handelsunderskott. Man försöker nu komma till rätta med problemen genom en plan för minskad energianvändning. Bland förslagen ingår: "During the countrys sweltering summers, air conditioning systems in public buildings will be set no lower than 26C (79F). In winter, Spaniards will be allowed to turn the heating no higher than 21C (70F), with hospitals being the only exception. ... Street lighting is to be reduced by up to 50% ... The speed limit will be cut on dual carriageways outside major cities by 20%, bringing it in line with Barcelona, which has already set a top speed of 80 km/h (50 mph) ... The government will hand out 49m free energy-saving light bulbs – two for each household – to try to convince Spaniards to reduce energy bills. By 2012, all light bulbs are expected to be low-energy"

Det amerikanska vägnätet förfaller Underhållet på det gigantiska amerikanska vägnätet släpar efter och många varnar för ännu värre problem. En talesman för Federal Highway Administration vill införa en vägskatt. Jag är inte insatt i hur vägnätet finansieras i USA men på grund av att underhållskostnaderna för både broar och vägar har skenat den senaste tiden så pågår ett stort förfall eftersom budgeterna för underhåll inte har utökats i samma takt. Nu infaller naturligtvis frågan om hur pass stor ide´ det är att bibehålla denna gigantiska och föråldrade infrastruktur? I hur stor utsträckning kommer den att bli nyttjad efter att vi har passerat peak oil?

Bridgestone vill göra bildäck av biomassa Alldeles här ovan så la jag in en artikel om hur den kemiska industrin börjar ta fram metoder att använda biomassa för att ersätta fossil olja vid tillverkning av industrikemikalier. Med tiden så kommer fler och fler industrier att börja använda biomassa i sina produkter. Dessa industrier har inget annat val om de vill överleva efter peak oil. Eftersom vi vet att världens tillväxt av biomassa inte räcker till att ersätta alla produkter som kommer från fossil olja så måste vi välja vad vi ska använda biomassan till. Är man smart så använder man rätt råvara till rätt produkt. Vindenergi och solenergi till fordon och biomassa till de produkter som kräver molekyler. Gör man det så undviker man bristsituationer med skenande inflation som följd.

Det höga priset, och insikten om att det är här för att stanna, är på väg att ge rejäla samhälleliga konsekvenser? Se länk. Vågar man nu alltså börja hoppas på att det kommer en rejält modig Infrastrukturproposition i höst?

Bloggaren Cornucopia har varit på bilfria Marstrand och reflekterar över hur gatubilden kan förändras av peak oil
 
Att gå runt i det relativt stora Marstrand blir istället en studie i hur det skulle kunna se ut i städer tillräckligt långt efter peak oil, när bensinen blivit tillräckligt dyr, bristvara eller sannolikt ransonerad. Större fordon används endast när det verkligen behövs. Istället är det handdragna kärror, flakmopeder, mopeder och cyklar som används för transporter. ... Handdragna kärror verkar vara vanligast, och på en sådan kan man få plats med lika mycket som i bagaget på en kombibil såg det ut som. ... Det ser också att att även gälla kommersiella transporter, t ex av varor till mataffären eller till restauranger. Även byggnadsmaterial släpades för hand på kärra.

Anders Larsson från Omställning Gästrikland har gjort en intressant sammanställning av IEAs konsekventa underskattningar av framtida oljepriser och resonerar kring effekterna på svensk samhällsplanering av att lita för mycket på IEAs prognoser. Läsvärt

Det Sverige i första hand bör göra är att utreda om Energimyndigheten har rätt kompetens, om de uppfyller sitt myndighetsuppdrag och sedan granska IEAs prognoser samt jämföra dem med oberoende studier och rapporter för att avgöra situationens allvar.

Trafikverket måste inse att IEAs prognoser inte är verklighetsförankrade och därför blir ett dåligt underlag. Det innebär en risk för stora felinvesteringar som leder till allvarliga inlåsningseffekter och enorma samhällskostnader.

Näringsdepartementet kan inte längre skylla på att de saknar resurser att utreda Energimyndighetens passivitet, då får de istället se till att vi får en oberoende utredning som granskar situationen. Om Näringsdepartementet inte förstår allvaret i frågan så bör nog Regeringen tillsätta en utredning som granskar dem.

Men - vad är det för felinvesteringar och felanalyser som han anser att Energimyndigheten har gjort och som Trafikverket och Näringsdepartementet inte längre ska lita på? Därom tiger han...

Jag noterade också att han var väldigt otydlig i den frågan. En gissning är att han syftar på investeringar i t.ex. nya vägar. Eller så menar han att det underlag som Energimyndigheten tar fram påverkar alla de investeringar - privata och offentliga - som görs i samhället och att de görs med bristfälligt underlag. Förvisso en aning långsökt, men med en bit sanning

Du och jag kan gissa och läsa in de sidor av STEM och Trafikverket som vi ogillar i detta, men det är inget hederligt debattsätt av honom.

Han kanske borde läsa Trafikverkets
"Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan" innan han beskyller dem för feltänk.

Konflikt i P1 om "Den nya oljeboomen" med reportage från bland annat Brasilien och en intervju med klimatforskaren James Hansen

Om hur nya fynd och ny teknik kan ha skjutit upp den så kallade oljetoppen på obestämd framtid. Vad skulle det i så fall betyda för vår tids globala ödesfrågor - miljön, ekonomin och de internationella maktförhållandena? Hör röster från Rio, Peking och New York - om det svarta guldet som plötsligt kanske finns i överflöd.

Har inte lyssnat på programmet, men hittat referat från en rapport av en Leonard Maugeri som tycks vara lite av kärnan i argumentationen. Det verkar kanske inte så "hoppfullt" som Maugeri vill göra gällande. Detta gästinlägg på The Oil Drum ger en lite annan syn på frågan.

Maugeris argument bemöts av Mikael Höök från Kjell Alekletts forskargrupp i Uppsala. Även Svenska Petroleuminstitutets Ulf Svahn deltar. Har man hört den här typen av diskussion tidigare så var det inte så mycket nytt. Men det var en bra introduktion till frågan