Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Konsumtion och livsstil   

Släpar du på dödvikt?

ERIK SANDBLOM 2008-11-19        #8072

Jag älskar elektronik i miniformat -- små datorer, mobiltelefoner, musikvideospelare, och så vidare. Varför släpa på klumpiga tegelstenar när man kan stila med någon liten blank sak? Ett annat område där man frossar i smått är vandring och camping. I sportaffärer finns det små kök, små lyktor och små set med tallrik, mugg och bestick. Hur smått kan det bli? Sverker i SVT Plus hade ett roligt reportage om detta. Han intervjuade en kvinna som skulle resa i husvagn. Efter att ha inventerat husvagnen gick de ut för att träffa Jörgen Johansson som väntade utanför i sitt tält. Han har skrivit boken "Vandra Fjäderlätt" och vandrar tre veckor i fjällen med bara fem-sex kilo utrustning. Sverker frågade kvinnan med husvagnen om det skulle funka, och det skulle det förstås inte, inte med två barn i alla fall, menade hon. Men Jörgen höll inte med, han har vandrat med barn och påpekade att det är lättare för barnen om de inte måste bära så mycket. Hur klarar man sig i tre veckor med fem-sex kilo utrustning? Jörgen menar att om man kan begränsa sig till tre kilo för sovsäck, tält och ryggsäck så har man lagt grunden för en lätt packning. Det handlar inte enbart om att köpa dyra lättviktsprylar, utan om att tänka igenom vad som verkligen behövs. Jörgen klarar sig med ett par kalsonger på tre veckor. Kalsongerna är i ull och funkar länge utan att lukta illa. Han tvättar dom när det behövs. Åtta resväskor Det är förstås inte bara på fjällvandringar som man riskerar att få med sig en massa onödiga prylar. På Ann-Christin Grammings köpstoppsblogg skriver hon om familjen som skulle bo på Hawaii i två år. Vad skulle de ta med sig? Det var ju inte värt att ta med sig precis allt eftersom de skulle resa hem igen efter två år. De bestämde sig för att bara ta med sig det som fick plats i åtta resväskor. Resten fick magasineras. Under sina år på Hawaii strävade de efter att inte samla på sig mer prylar än nödvändigt. När de sedan efter några år återvände till fastlandet och packade upp sina magasinerade prylar trodde de inte sina ögon, hade de verkligen lagt pengar på att bevara dessa saker. Jag har gjort samma resa själv. På nittiotalet flyttade jag drygt tio gånger. Varje gång jag flyttade blev det en automatisk inventering av alla mina prylar. Ungefär hälften av prylarna var skräp och kunde kastas bort. Det visade sig att även det magasinerade prylbeståndet kunde trimmas med något års mellanrum. Omvandla prylar till pengar? Jag lärde mig också att omvärlden knappast var intresserade av att överta mina oönskade saker. Det är inte så konstigt egentligen. Vem vill ha mina tre år gamla mobiler, adaptrar, böcker och tidningar? Man tjänar inget på att sälja 15 års Kalle Anka-tidningar. Inte ens om de är omsorgsfullt arkiverade i datumordning i speciella Kalle Anka-pärmar. Fråga mig inte hur jag vet detta. Jag vet att jag inte är ensam om att gå på såna nötter. På Blocket ser jag hur folk säljer gamla ikeamöbler med hundra kronors rabatt jämfört med nypriset. Skärpning gott folk, ingen vill köpa din gamla ikeamöbel med 100kr rabatt! Köper man nytt kan man välja mellan tre färger, två djup och fyra höjder, och det är faktiskt värt att betala 100kr extra för. Särskilt om man idkar compact living och behöver ta vara på varje kvadratdecimeter. Så nu är jag nykter prylgalning. Jag tänker på den där husvagnen. Istället för att fylla den med grejer så försöker jag koppla bort den helt. Jag lättar mina bördor. Mindre är mer Medan konsumtion ger kortvarig lycka kan rensning ge bestående mervärde. En bokhylla blir intressantare om man plockar bort de böcker som är tråkigast. En garderob blir roligare om man tar bort kläder man aldrig har på sig eller som inte kompletterar andra kläder. Prylar blir lättare att hitta om de inte drunknar i mängden. Möbler blir snyggare om de inte måste konkurrera med tingeltangel. Johanna Stål på tidningen Camino har visat var skåpet ska stå. Hon bloggar kortfattat och innehållsrikt om hur man kurerar bort prylångesten. Camino: House Detox Lättpackning med Sverker i SVT Plus Köpstoppsbloggen: Hela ditt liv 8 resväskor? Fotot visar Martin Cooper som uppfann mobiltelefonen.



ELEONORA HORN 2008-11-20        #8078

Samlande har många positiva dimensioner. Samlarna minskar sopberget och bevarar kulturhistoria. Men samlingar kräver också utrymme och tar resurser i anspråk. Kan det verkligen vara ett hållbart konsumtionsmönster? Samlare är nog inte värre för miljön än andra konsumenter, skriver Karin M Ekström. Och de är inte mer materialister. Samlingen är ett uttyck för odödlighet, och samlandet kan handla om att få ordning och harmoni i en kaotisk verklighet. Så inleder Karin M. Ekström sin artikel Samlare minskar sopberget och bevarar historia i Formasboken "Konsumera mera - dyrköpt lycka". Hon skiljer på att samla och att lagra. Samlande är en selektiv aktivitet. Man väljer det som ska samlas, ordnar och relaterar delarna i samlingen till varandra. Lagra är däremot osystematiskt anskaffande. Dessutom skiljer författaren ut att det finns olika anledningar till att lagra. Beror det på att personen är sparsam för att prylen kan vara något bra att ha i framtiden, eller beror det på att personen inte ids slänga grejerna? Ekström resonerar kring om det är hållbart att samla, men presenterar inget entydigt svar. Några av de saker hon tar upp i artikeln är: Samlare räddar föremål från soptippen. På gott och ont eftersom det beror på vad man räddar från att slängas. Att samla på bilar som bara står är inte lika illa som att samla på utrotningshotade fåglar. Själva jakten efter vissa grejer kan innebära allt från flygresor tvärsöver jorden till cykelturer till lokala loppmarknaden. Är samlare materialister? Med en definition att materialister drömmer vad de vill skaffa så är samlare materialister. Men det behöver inte alls vara så att samlare anser att grejer ger lycka. En samlare kan ha massor av prylar och samtidigt vara intresserad av natur och existentiella frågor. Kulturhistorisk betydelse. Ett exempel hon tar upp är att en samling gamla askkoppar kan vara en påminnelse om när man inte insåg att rökning är skadligt. Min reflektion är att det finns en poäng i det också när det gäller vårt medvetande om miljö. Det kanske inte behöver samlas så mycket i det syftet, men det är viktigt att bevara vår historia för att lära sig av den och inte göra samma misstag igen. Artikeln är inte någon grundlig genomgång i ämnet, men väcker funderingar aktuella i vårt konsumtionssamhälle. Miljöpåverkan beror i hög grad på vad man samlar och hur. Karin Ekström är docent och föreståndare vid Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad på samlande, familjers beslutsfattande, konsumentsocialisation och varumärken.

ERIK SANDBLOM 2008-11-30        #8230
Jag är nog en samlare som försöker bli en trädgårdsmästare! En trädgårdsmästare måste ju ansa ibland. Här är en text av Bruce Sterling om hur man bör se på prylar och pengar. Han menar att man ska ha färre men finare saker. Särskilt sängen menar han att man ska lägga stor vikt vid, eftersom man tillbringar så mycket tid där. Velorution.biz: Stirling notes

Logga in för att svara


Produkter

Magasin (3)
Böcker (2)
Återanvändande/upcycling (1)
Miljökonsult (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2766 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen