Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Avlopp   

Fullständigt kretslopp utan problem -mulltoa med urinseparering

JOHAN ERLANDSSON 2008-11-23        #8116

Jag var och lyssnade på Henrik Bodin, trädgårdsrådgivare på Fritidsodlingens Riksorganisation förra helgen. Han berättade inspirerande om kretsloppsodling, och också om ett sätt att ytterligare sluta kretsloppet genom att ta hand om maten som passerar genom kroppen och låta näringen återgå till jorden. Den vattenklosett som vi har vant oss vid skickar ju iväg urin och fekalier till ett avloppsreningsverk, eller tas om hand hjälpligt i någon småskalig lösning, t.ex. trekammarbrunn. Problemet är att denna hantering bryter kretsloppet av näringsämnen. Maten vi äter kommer från jorden, antingen direkt eller via djur. Maten innehåller näring, och mycket av den kommer ut igen i form av kiss och bajs. Dagens hantering kräver mycket resurser i avloppsreningsverken för att ta hand om näringen. I småskaliga anläggningar finns risk för läckage av näringsämnen och om kisset och bajset skickas rätt ut vattendrag, sjöar eller av bidrar det till övergödningen. Näringen som tagits bort från jorden måste ersättas för att möjliggöra fortsatt odling, och idag sker det ofta med energikrävande konstgödsling. Desstuom används rätt mycket högkvalitativt dricksvatten för att spola. Henrik visade ett exempel på hur kretsloppet kan slutas. Genom att låta urinen rinna ur mulltoan och samlas upp i en separat behållare skapas goda förhållande för förmultning, lukt undviks och genom att efterlagra innehållet i mulltoan och urinbehållaren finns det ingen risk att bakterier blir kvar och allt kan användas i trädgårdslandet. Kretsloppet sluts, ingen konstgödsel behövs, avloppsreningsverken avlastas, övergödning undviks. Plus att denna toalettlösning inte kräver något vatten! Den anläggning som Henrik har erfarenhet av är levererad av en finsk firma (se bild och länk nedan) och används i kulturreservatet Åsens by. Latrintunnan är försedd med hjul och bytes lätt när den är full. Förmultningen har dock fungerat så effektivt att tunnan inte behövt bytas på två år! Jag frågade varför inte urinet separerades direkt vid toalettsitsen, jag tyckte att det borde väl vara en enklare lösning än att låta urinet rinna ut i botten via olika filter och hål. Svaret var att de har toaletten som en allmäntoalett och man ville inte riskera att toaletten skulle kräva en massa städning. Med den här lösningen åker allt ner i samma hål och har ett minimalt städbehov.

http://www.pikkuvihrea.fi/tuotteet_kaymalat_se.php



ERIK SANDBLOM 2008-11-23        #8118
Fantastiskt! Vad är haken?

HENRIK LUNDQVIST 2008-11-26        #8150
hmmm... hur man skall åstadkomma en ergonomiskt ok ställning??? ;-)

JOHAN ERLANDSSON 2008-11-26        #8151

He he, det går att tänka sig alla möjliga roliga ställningar... Här är en bild på hur man kan bygga en toalett kring själva tunnan.

ZSOFIA GANROT 2009-02-03        #9223
Hej, jag tänkte kommentera lite dessa inlägg. Ja, mulltoaletter är en av de bästa lösningarna för hållbar sanitet i ställen där "toalettbelastningen" är inte stor och det krävs lång tid för förmultning. Dvs stugor, sommarhus, mm. Även i privat boende om mulltoan är rätt dimensionerad och det finns gott om tid för förmultning. Det verkar så i fallet i kulturreservatet Åsens by. Komposten används direkt på gårdarna också. Perfekt! Jag kan tänka mig att t.ex. vid festivaler, konserter, mm då toaletter är i princip överbelastade, med besökare varannan minut...ja, det hela kollapsar rätt snart. Med komposteringstid på 2 år har man förhoppningsviss nått full hygienisering också, som är jätteviktigt när man hanterar toalettavfall. Varför? Många patogena (sjukdomsalstrande) fekala bakterier har en överlevnad på upp till ett år eller mer. På offentliga platser är ju svårt att kontrollera varifrån och speciellt när en smitta kommer in i bilden (läs: toaletttunnan :-)) som skall senare spridas på åkrar. Vid en familjestuga eller privat hus har man bra koll, i alla fall vet man rätt exakt vem i familjen är/var sjuk, i vad och när en sjukdom (magsjuka, salmonella, kanske parasiter, mm) sker/skedde. Behovet av komposttiden kan lättare räknas ut och hållas. Man använder komposten på egen odling, osv. Alla dessa aspekter är barriärer för smittospridning. Fekalierna är alltså huvudkälla till problem v.d.g. smittorisk. T.ex. parasitägg kan överleva upp till 7 år i en vanlig kompost eller i jorden...Därför finns WHOs rekommendationer som är rätt bra att följa :-). Denna säger att minimigränsen för fekaliekompostering vid vanlig medeltemperatur utomhus (tropiska länder) är på 12 månader, i länder med lägre temperatur (17-20 grader C)ca 18 månader. (Referens se i dokumentet på länken nedanför, sida 18). Kanske hos oss är en riskfri komposteringstid på ca 2 år? Ja, ju lägre medeltemp. utomhus desto längre komposteringstid. Mer om detta kan man läsa i Guidelines for the safe use of Urine and faeces in Ecological sanitation systems (se länken nedanför). Sist, en tankeställare kring mulltoa...Lukten ventileras bort, helt OK, men man samtidigt ventilerar bort rätt mycket kväve (i form av ammoniak, som frigörs från urin i kontakt med fekalier i den ventilerade tunnan). Det är ammoniak som luktar "fränt urin". Med urinseparering lagras urin i slutna tankar och ammoniakavgången är minimal. Men jag kanske återkommer till detta och mycket annat inom den hållbara toa-branschen snart :-) Mvh Zsofia

http://www.ecosanres.org/pdf_files/ESR_Publications_2004/ESR2web.pdf

JOHAN ERLANDSSON 2009-03-25        #10001
Indiern Bindeswhar Pathak får Stockholm Water Prize 2009 för en enkel toalösning. Man spolar med två liter vatten, alltihop åker ner i en tank med hål i botten så vätskan sugs upp av marken under. Tanken räcker i upp till fyra år, sen skiftar man och låter innehållet ombildas till torr, fin gödning. Detta är väl inte en optimal kretsloppslösning, eftersom det näringsrika urinet går rätt ner i marken.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article544972.ece

ZSOFIA GANROT 2009-03-26        #10017
Korrekt. Det fungerar precis som våra välkända infiltrations-anläggningar (fast här kopplar vi även på BDT-vatten), dvs rätt dåligt, eftersom de förorenar grundvatten, det går inte att provta och kontrollera och går inte att kretsloppsanpassa, bara om man kopplar bort toalettavloppet för separat hantering (urinseparering + fekaliekompost). Hygieniskt, enkelt, nästan luktfritt och kretsloppsanpassad skulle den indiska toan kunna bli om urin samlades separat (för odling) och fekalier komposterades (senare anv. som jordförbättringsmedel). Bindeswhars toaletter riktades mot de fattiga för att förbättra hygien och vattenkvalitet. Tänk om urin och kompost skulle kunnat bidra även som en värdefull gödselmedel för odling...fattiga indier hade/har inte råd med dyra konstgödsel. Vilken miss, tror vi nu, fast på 70-80-talet hans idé var säkert revolutionerande för indiska förhållanden.

JOHAN ERLANDSSON 2012-04-19        #20508

Logga in för att svara


Produkter

Magasin (3)
Återanvändande/upcycling (1)
Miljökonsult (1)
Böcker (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2816 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen