Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Bioenergi   

Torv - Ett hållbart bränsle?

ROBERT VESTIN 2009-01-22        #9037

Fjärrvärmebolagen vill ha mer Torv. Kampanjen Minska Oljeberoendet består av en samling energibolag som vill att Torvbruket skall skattesubventioneras. På tämligen bred front har de gått ut i lokalpressen här i Norrland och propagerat för att Torv är ett hållbart bränsle. I stort setta samma debattartikel har skickats till olika lokaltidingar och skrivits under av olika företrädare för energibolagen. Grundfrågan är om Torv skall klassas som en förnyelsebar energikälla och därmet bli befriad från Koldioxidskatt och kunna ingå i utskäppsrättshandeln. Man menar att det är orimligt att Torv jämförs med Kol och Olja, då det bara tar ett par tusen år för en torvtäkt att bildas, jämfört med Oljan som ju bildades för 100-tals miljoner år sedan. Torvbruket skulle vara bra för klimatet då redan utdikade torvtäkter läker CO2 till atmosfären, alltså spelar det egentligen ingen roll om man bränner upp det, i atmosfären hamnar all CO2 i alla fall. Genom att återplantera skog när torvtäkten är förbrukad förvandlar man kol-läckan till en kol-sänka! Genialt! Jag saknar kunskap om hur ett sånt här läckage ser ut, finns det någon av medlemmarna som kan beskriva i vilken takt CO2 (och metan) kan förväntas läcka ut från en utdikad torvtäkt, pratar man år, årtionden eller 100-tals år? Rent allmänt känner jag en genuin misstro till det här nätverket, miljöargumenten känns grunda och påklistrade.. Länkar: http://allehanda.se/opinion/ordetfritt/1.450477 http://www.minskaoljeberoendet.se/hem/ http://www.imcg.net/docum/peatrenewable.pdf



MATTIAS CARLSSON 2009-01-22        #9046
Torv är klurigt just därför att det är ett mellanting mellan fossila bränslen och biobärnslen. Om jag förstått rätt så har torv internationellt generellt setts som icke-förnybart. Men i Sverige och några andra länder med mycket torvmarker så har torven länge klassats som förnybar. Detta har lett till problem på senare år, i och med EU-anslutning och Kyotoprotokoll m.m. Ett argument som jag har hört för att torv ska klassas som förnybart i Sverige är att tillväxten av torv i svenska torvmarker är 3-4 gånger större än det nuvarande uttaget av torv.

ROBERT VESTIN 2009-01-24        #9064
Ja Mattias, så går resonemanget, ex från http://www.torvforsk.se/kretslopp.htm ”Den årliga tillväxten uttryckt i energitermer har beräknats till ca 12 TWh på 6.4 milj ha eller ca 20 milj m3 och ytterligare ca 6 TWh på de ca 4 milj ha där torvtäcket är tunnare (Not 5 o 6). Så länge den årliga tillväxten gott och väl överstiger det årliga torvuttaget finns ingen anledning att betvivla torvens förnybarhet, även om återväxten inom ett aktuellt täktområde till volymen inte kan förnyas inom några mansåldrar, så sker det så småningom om inte en ny istid hinner före.” Jag tycker att ovanstående argumentation haltar betänkligt. Det förutsätter ju att Torv som skördas här kompenseras av Torv som växer där. Rimligen måste man reducera tillväxtberäkningen till tänkbara torvtäkter. Torv som inte kan skördas beroende på tekniska eller miljömässiga hänsyn kan inte räknas som en resurs. För det andra så restaureras ju inte en förbrukad torvtäckt med avsikt att någonsin kunna skördas som torvtäckt igen.

http://www.imcg.net/imcgnl/nl0104/kap12.htm

MATTIAS CARLSSON 2009-03-06        #9685
Svenska Miljöinstitutet (IVL) kom i dagarna ut med en rapport om hur klimatpåverkan ffrån torvanvändning kan minimeras. "Klimatpåverkan från torvanvändning är komplex och det går inte att enbart betrakta emissionerna från själva förbränningen, något som tidigare IVL-studier visat. Det sker i vissa fall betydande emissioner från dikad torvmark före skörd men också ett upptag av växthusgaser. ... Slutsatsen är att man bör göra följande för att minimera klimatpåverkan från ett framtida torvbruk: - Fokusera torvproduktionen till dränerade torvmarker med höga växthusgasemissioner, huvudsakligen: Odlad torvmark som har höga emissioner av CO2 och N2O eller beskogade torvmarker med hög torvnedbrytningshastighet och höga N2O emissioner, framförallt bördiga och väldränerade torvmarker. Eftersom skogsproduktiviteten i allmänhet är god på dessa torvmarker, bör torven skördas i anslutning till planerad skogsavverkning och med så kort skördetid som möjligt. - Använda en produktionsmetod som minimerar skördetiden, ger en torrare och kompaktare torv vilket minskar emissionerna från lagring, transporter och förbränning samt efterlämnar ett tunnare torvlager. - Efterbehandla den färdigskördade torvtäkten så fort som möjligt, t.ex. genom beskogning med erfoderliga insatser för god tillväxt (askåterföring/gödsling)" Dessa rekommendationer borde kunna bli grunden för lagstiftning vid beviljande av nya torvtäkter, alternativt för en miljö-/klimatmärkning av torv.

http://www.ivl.se/nyheter/startsidenyheter/klimatpaverkanfrantorvkanminimer

MATTIAS CARLSSON 2009-05-28        #10881
Lika väl som man kan ifrågasätta torv som bränsle så kan man också fråga sig om torv bör användas till jordförbättring i trädgårdsodling. Dominic Murphy i The Guardian lyfter frågan i en artikel med den omisstagliga titeln "Lets name and shame the peat offenders".

http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/gardening-blog/2009/may/28/chelseafl

ROBERT VESTIN 2009-08-27        #11801
Kristina Holmgren på Miljöinstitutet, IVL menar att på mindre än 100 års sikt är inte torveldning klimatvänligt. Argumentationen för att torv är ju att torvmossar pyser klimatgas hela tiden, därför kan man lika gärna bränna upp dom. Forskning (oklart vilken) visar att Co2 utsläppen från eldningen tar flera hundra år att kompenseras av att mossen är bortplöjd, och att läckaget därför upphört.

http://www.sr.se/sida/arkiv.aspx?programid=3345&artikel=2812565&date=2009-0

MARIE FERMBäCK 2009-09-07        #11961
Torvläckage vid torvbrytning i Vemhån

Torv är inte hållbart för miljön! Under 80-talet startade en storskalig torvbrytning i Häjedalen som har kostat Sveriges skattebetalare 10 miljoner kronor per arbetstillfälle. Miljöffekterna av den storskaliga brytningen har visat sig nu. Tre totalförstörda fjällsjöar i byn Vemhån i Härjedalen. Under 25 års tid har reningen av dräneringsvattnet från torvtäkterna inte fungerat utan fört med sig stora mängder torv ut i sjöarna där torven sedimenterat. Sjöarna har nu grundat upp, fiskeådran är blockerad och sjön växer igen. Torvnäringen vill inte kännas vid problemet. Jag känner som du en genuin misstro till nätverket Minska oljeberoendet. Deras första debattartiklar kom redan för ett år sedan. Då stax efter det att lokalpressen i Jämtland påtalat problemet i sjöarna.

www.vemhan.com/sjon

MATTIAS CARLSSON 2010-01-27        #13644
http://blogg.naturskyddsforeningen.se/svante/2010/01/14/ta-bort-de-svenska-kol-subventionerna/

Svante Axelsson om Sveriges torvpolitik på Naturskyddsföreningens blogg:

"Det som däremot är riktigt uppseendeväckande är att vi kontinuerligt eldar torv i flera förbränningsanläggningar under hela året. Torv är lika dåligt som kol ur klimatsynpunkt – alltså värsta möjliga. Detta energislag subventioneras för att hålla produktionen under armarna. Sverige kritiserar ofta Tyskland för att de subventioner sin kolbrytning men vi är också ena riktiga kolsupare.

I praktiken subventionerar Sverige torv till elproduktion via elcertifikatsystemet med ca 20 öre per producerad kilowattimme el.

...
Det viktigaste som Sverige kan göra för att stoppa torvförbränningen är att ta bort det undantag från koldioxidskatt som torven idag åtnjuter (plus direkt certifikatstöd som jag nämnde ovan). Skulle torven betala den koldioxidskatt som fossilgas, olja och kol får betala skulle förbränning av torv upphöra och de svenska utsläppen av koldioxid skulle minska med ca 1 miljon ton vilket motsvarar ca 2 procent av de svenska koldioxidutsläppen."

ROBERT ENGLISH 2010-01-27        #13653
När jag besökte släktingar i England före jul visade det sig att det vanligaste man brände i sina charmiga cottage-kaminer var torvbriketter. En intressant lukt spred sig över den engelska småstaden, väl blandat med den otroligt intensiva biltrafiken.

PETTER LINDBERG 2010-01-28        #13658
Bortsett från att torv kan vara ett fossilt bränsle så innehåller det svavel till skillnad från trädbränslen och det är i sin tur väldigt svårt att rena i fasta bränslen.

EJNAR BROCHMANN 2010-09-15        #15748
Vet man att det koster ungefär en litter Diesel att producera en kubik frästorv och att energi innehållet liggar mellan 0,4 - 1,8 megawatt ? Vet man hur långt samma torv transporteras ? DÅ kan man börja diskutera vinst och forlust med torv .

EJNAR BROCHMANN 2010-09-24        #15814
Skattesubventionerna Finska pensionsfonder med svenska skattemedel ?

MATTIAS CARLSSON 2012-02-15        #19992
Torv subventioneras inte längre genom elcertifikatsystemet

Ovan nämndes att el som produceras genom förbränning av torv var berättigat tilldelning av gröna elcertifikat. Torvförbränning var alltså subventionerad. Om jag uppfattat de nya riktlinjerna från Energimyndigheten rätt så ändrades detta vid årsskiftet.

Logga in för att svara


Produkter

Energimätare (3)
Värmeväxlare för varmvatten (2)
Varmvattensparande produkter (4)
Hybridsystem solceller/vindkraft (1)
Småskalig vindkraft (38)
Standby-stoppare (1)
Solceller (1)
Vindandelar (2)
Energikonsulter (2)
El (3)
Belysning (1)
Solfångarsystem (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2764 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen