Om energieffektivisering

Från Näringsdepartementet meddelas att 300 miljoner kronor ska satsas årligen i fem år på Energieffektivisering. Det blir många konferenser för många byråkrater! Nu ska man inte raljera med våra ledare, de gör säkert så gott de kan, men synar man hur man hanterar de som inte ägnar sig åt att konferera – utan når resultat, så har man anledning att fundera. Vill man nå resultat? Är man rädd för att konfererandet tar slut? Bakgrunden är följande: Värmeforsk gav Spiralfläkt i uppdrag att leverera två fläktar till ett pappersbruk. Gamla fläktar skulle ersättas och då tidigare tester vid SP visat på god verkningsgrad på Spiralfläkten beslöt de att ett skarpt test skulle göras. Fläktarna levererades och installerades, inte utan strul, men i alla fall. Driftdata på de gamla fläktarna var följande: Effektförbrukning 42 kW, driftkostnaden per år 170 000 kr per fläkt. Fläktarna levererade 10,1 m3/s. Ljudnivån 109 dB(A). Den nya fläkten förbrukade 7,5 kW, kostnaden per år 30 000 kr. Mängden luft var 11,1 m3/s och ljudnivån 82 dB(A). Genomgående en kraftig förbättring och där skulle alla parter kunna vara nöjda men det är nu det verkliga strulet börjar. Personal vid bruket ska upprätta en rapport som ska godkännas av en expertpanel inom Värmeforsk. Jag deltog vid uppmätningen av driftsdata utan att styra eller påverka. Jag var nämligen övertygad om att redovisningen skulle vara korrekt och att värdena är bra. När rapporten skickades ut för granskning var den slutgiltig och skulle publiceras i Värmeforsks databas. I rapporten redovisas verkningsgraden på den gamla till 22 % och den nya får 19,9 %. Trots att effekten sänkts med 82 % och ger ökat flöde så blir verkningsgraden sämre! Ingen större ändring av kanaliseringen har gjorts. Den är i det närmaste oförändrad. Min beräkning visar att verkningsgraden är 87 %. Jag påpekar hur man gjort fel, jag får stöd av motorleverantören i mitt sätt att räkna, jag får stöd från Chalmers och av fristående experter. Men expertpanelen är ståndaktig. Trots att man saknar adekvat teknisk utbildning hävdar de att de har rätt. Deras slutsats är att det inte går att fastställa att Spiralfläkten har så hög verkningsgrad som uppmätts på SP. Den nådde då 90 % och om expertpanelens sätt att räkna varit rätt så skulle fläkten på bruket ha dragit 1470 W vid 90 % -ig verkningsgrad! Orimligheten framgår om man betänker att tomgångseffekten är 560 W. Expertpanelen kände inte till hur viktigt det är att dimensionera motorerna rätt. Verkningsgraden sjunker drastiskt på en elmotor om den har för liten last och extra mycket om lasten utgörs av en fläkt. Det paradoxala är att tappet blir större om man har en motor med hög verkningsgrad. Man kan inte begära att tekniskt okunniga inom expertpanelen ska vara insatta i sådana komplexa omständigheter, men att ignorera åsikter från teknisk expertis är klandervärt. Det åsamkar Spiralfläkt stora förluster men framför allt är det förödande för förtroendet för Energimyndigheten. De hävdar med emfas att expertpanelen är sammansatt av personer med högsta kompetens och att myndighetens förtroende för den är orubbligt. Trots att medlemmar i panelen har talat om för mig, på tu man hand, att de egentligen inte kan eller förstår något av det som avhandlas. I rapporten hävdas att Spiralfläkt saknar förmåga att leverera i stora volymer. Det var inte projektets uppgift att undersöka det, då hade man ju inte behövt göra någon installation. Leveransförmåga byggs upp om efterfrågan på produkten finns eller menar expertpanelen att de kan begära att man ska kunna leverera i volym innan efterfråga finns? Dessutom tillfrågades inte Spiralfläkt.