CO2 for dummies

Hej, Efter att ha suttit passiv vi skärmen och läst ett tag har jag nu "loggat in" och tänkte vara framfusig och börja med att be er om lite tankar beträffande växhusgas/co2 kompensation. Jag är klädhandlare sedan 20 år, jobbar med överskott och har en ambition att förändra branschen och dess syn på hållbarhet. Jag har försökt att ta ett helhetsgrepp på frågan och inkluderat drivande mekanismer (varför vi shoppar som vi gör) , effekterna av modehandeln samt förslag på konkreta åtgärder på problemen. Detta ur såväl etiska som miljömässiga perspektiv etc. Mina tankar har jag samlat i ett "manifest för sund konsumtion". Säkert inga tankar som är nya för er, men det har varit viktigt för mig och för företaget. En av punkterna som jag jobbar med rör klimatkompensatition / balansering. Min tanke har varit att klimatbalansera alla plagg vi säljer (produktions och försäljningsdelen). Produktionsdelen har vi tänkt att få med producenterna på, så att de får dra sitt strå till stacken, försäljningsdelen kompenserar vi själva, och användar delen tänkte jag att kunderna skulle få kompensera om de önskar (inget tvång). Jag har läst /skummat igenom delar av det som skrivets i ämnet och håller med om att den positiva effekten av CDM projekten känns osäker. Samtidigt tycker jag att den som smutsar ned borde betala för uppstädningen, även i CO2 frågan. Mina frågor till er är; 1. Är ditt råd att vi skall strunta i att CO2 kompensera för att den konkreta nyttan inte är 100% igt bevisad? eller 2. Om vi skall CO2 kompensera, i så fall hur? (jag tänker själv i banorna, nära och konkret) 3. Om rådet är att inte klimatkompensera, kan vi i så fall som företag på något annat sätt bidra till CO2 problemets lösning? utöver de interna åtgärder vi gör? Med vänliga hälsningar /Stefan Palm

Mycket intressanta frågor, och kul med en engagerad företagsledare! Jag måste nog börja med en fråga tillbaks, hur tråkigt det än är med motfrågor: Vad jag förstått så är inte klimatfrågan klädbranschens största utmaning ur hållbarhetsperspektiv, utan snarare lokal påverkan på vattentillgångar, användning av kemikalier och orättvisa arbetsförhållanden. Känner ni att ni är färdiga med de frågorna och nu är redo för den (vad jag förstått) mindre klimatfrågan? Eller finns det andra skäl att ni väljer att arbeta med klimatfrågan?

Tack för svar. Jag är helt enig med dig. Klädbranschens utmaningar är långt vidare än CO2. Anledningen till att jag ställde frågan om CO2 var helt enkelt att det var där jag ville ha en hjälpande diskussion just nu. Jag skall dock försöka svara på dina motfrågor så gott det går, utan att det blir en bok (det är stora frågor du ställer) Som svar så använder jag rubrikerna i vårt "manifest för sund konsumtion" som sammanfattar min inställning till det helhetsansvar vi har som företag. 1. Kunden är enda marknadsföringen = Farten i den matriella livsstilen behöver inte höjas, snarare sänkas, därför förordar vi, endast organisk marknadsföring. 2. Köp bara det du har verkligt behov av Samvetsfråga vid varje köp, behöver jag verkligen det här. 3. Förläng livet på produkten. Vår strävan är att få de redan producerade sakerna att hålla längre, användas flera varv. Finns under denna punkt. 4. Open Conduct Bygger på tanken att företagens "Code of conduct" ofta är ett ytligt försvar. Vi skall istället för att ha en "uppförande kod" ha ett "öppet uppförande", dvs, vara helt öppna i vår affärsprocess och påverka andra till att vara det också. Detta innebär att, var sakerna produceras, miljöeffekten, kemikalie frågan, kvalitetssystem, arbets-etiska frågor, ekonomiska kalkyler mm skall redovisas så att kunden kan ta del av det. Via det kan vi få en diskussion som gör vårt företag ansvarsfullare, och förhoppningsvis även sätta en ny standard för branschen. 5. Klimatkompensera dina inköp Här kommer den del som jag ställde frågan kring. Se tidigare inlägg. 6. Handla med (miljö) medvetna företag. Tanken om att vi som konsumenter kan förändra världen genom att ställa små frågor. 7. Låt handeln bidra till ökad medvetenhet om världen. I handeln finns hela världen närvarande. Många produkter har färdats långa sträckor (dessvärre), hanterats av många nationaliteter och innehåller små portioner av det gemensamma vi delar. Kan vi lyfta fram det så kanske vi kan höja medvetenheten bland oss en aning och därmed få oss alla att göra lite medvetnare val. Detta verkar kanske lite rörigt, men jag försökte hålla mig kort. Ställ frågor om det jag behöver förtydliga, tack. Hälsar, /Stefan Palm

Mycket intressanta tankar tycker jag! Hur genomför ni rent praktiskt punkt fyra, alltså redovisar bl.a. vilken miljöpåverkan kläderna har? Jag lovar att komma till klimatkompenseringen när jag är klar över hur ni hanterar de andra miljöfrågorna... :-)

Min tanke är att vi skall: 1. Med hjälp av en etikett på plaggen ge basfakta. Vilken fabrik, produktionsland , matrialkomposition, kvalitets och etiksystem vid produktionsanläggningen samt en grov ekonomisk kalkyl mm. 2. På vår hemsida bygga upp en faktadel som allmänt beskriver miljöpåverkan vid tex bomullsframställning, infärgning etc. 3. På sikt hoppas jag att vi skall kunna ha absolut spårbarhet per plagg, med total fakta. Detta är dock ett mycket stort projekt som vi behöver hjälp med både av lagstiftare, miljörörelsen, branschen mfl. Vi har som ambition att vara pådrivare. /Stefan Palm

Hur ställer du dig till att öka utbudet av miljömärkta kläder, eller kläder som har certifierad ekologisk råvara i din butik? Borde inte det vara ett snabbt och enkelt sätt att agera pådrivare?

Generellt positiv, men även det är en komplex fråga. Läste senast idag om ett företag som "blir eco till hösten". I en bisats så konstaterade chefen att han har 100 resdagar per år, favoritland Japan... hmm...kanske behöver eco definieras lite närmare. Således, positiv men inte till vilket pris som helst. Det måste tåla att skrapas på, vara äkta. Även ecokläder behöver ifrågasättas ibland. Hursomhelst: Senare denna vår öppnar vi iaf en permanent swopping avdelning, en avdelning för redesign och en liten "närproducerat" avdelning (made in downtown sjuhärad) så vi sitter inte helt stilla.

Visst är eko, eco, och ekologiskt ofta missbrukade begrepp. Jag har till och med hört folk prata om ekologisk trafik. När det gäller kläder tycker jag nog att det är hyfsat klart, med hållbart användande av vatten, gödning och växtskydd och kemikalier vid odling och produktion av tyg och klädesplagg. Jag gillar de första tre punkterna på din lista skarpt, det är helt rätt ände att börja i. Likaså swoppingavdelningen såklart. Men som du märker blir jag lite mer tveksam senare, varför inte göra något konkret och ändra utbudet istället för att bara ge information om hur ohållbara dagens produkter är? Certifieringssystem finns ju trots allt redan på plats, ni behöver inte dra hela lasset själva för att ta reda på vilka produkter som är OK och inte. Jag skulle föreslå att ni lägger krutet här istället på klimatfrågan, därmed behöver vi inte ens gå in på klimatkompenseringsfrågan. Jag skulle till och med vilja påstå att om ni börjar prata om klimatkompensering så tar ni fokus från de svårare och viktigare frågorna när det gäller kläder. Om jag tittar på dina tre frågor, så blir svaret att om ni ändå vill göra något klimatrelaterat så tycker jag att punkt ett till tre plus swopping duger gott tills ni fått ordning på de andra miljöaspekterna.

Är inte ett problem med koldioxidkompensering att det inte finns tillräckligt mycket kompenseringsåtgärder för att kompensera alla dagens utsläpp?

Tack för dina uppfriskande tankar och dina tankar om att fokusera mer på utbudsförändringen. [tack också för de fina orden när det gäller punkt 1-3] Ett par funderingar till; Punkt nr 4 - Open Conduct, dvs transparens i hela processen ser jag egentligen som en självklarhet för alla företag och organisationer. Ett förhållningssätt som ger kunden ökad möjlighet att granska och göra medvetna val. Kan det vara fel? Punkt nr 5 - OK, jag har inga problem att se att kompensationstanken kan tänkas bli ett argument att behålla tokiga konsumtionsmönster. Så får det inte bli. Ditt perspektiv får mig att fundera; kanske borde man inte prata alls om klimatbalansering/kompensation? utan bara rätt och slätt klimat engagemang? För att inte missleda. För nog är det väl så att vi har ett klimatproblem? och att varje planterat träd, varje liten solcells anläggning (i kombination med punkt 1-3) är ett litet men ändå positivt bidrag till lösningen av frågan?

Jag håller med om att punkt 4 borde vara en självklarhet. Det jag saknade var en punkt om att öka utbudet av certifierade produkter. Då gör ni det lättare för era kunder att välja rätt. Ja, jag tror faktiskt det är bäst om vi inte håller på med klimatkompensation. Vi är oerhört långt från hållbara utsläpp i Sverige och det måste till mycket stora förändringar. Jag tror klimatkompensering försvårar och fördröjer omställningen. Jag är till och med tveksam till nyttan av att vi i Sverige ska försöka hjälpa utvecklingsländer som har lägre utsläpp än oss. I vilken annan situation skulle det accepteras att den som lyckas sämst i något ämne är den som ska lära ut hur man ska göra?

Johan, Jag är till och med tveksam till nyttan av att vi i Sverige ska försöka hjälpa utvecklingsländer som har lägre utsläpp än oss. Men mycket av våra utsläpp sker ju i fattigare länder genom att de tv-apparater mm som vi köper tillverkas där. Antag att jag har agenturen för ett tv-märke i Sverige. Fabriken i utvecklingslandet skulle kunna halvera elförbrukningen, men det lönar sig inte eftersom elen är subventionerad och kommer från kolkraft. Hur ska jag agera som tv-importör? Borde inte svenska skattebetalare kunna hjälpa mig att halvera elförbrukningen i fabriken i utvecklingslandet?

Erik, så där resonerar Andreas Carlgren. "Vi har så stora utsläpp i Sverige eftersom vi köper kinesernas produkter som är tillverkade med smutsig kolkraft". Grejen är att jag tror att frågan är mycket större än så. För att få ner utsläppen måste det till så stora förändringar att det antagligen inte är möjligt med den fria marknadsekonomi vi har idag. Vi är ju "duktiga" i Sverige och har ren el, effektiv industri och så vidare och allt var våra ledare i näringslivet och politiken brukar säga. Varför har vi då utsläpp på 10 ton per person, när en hållbar nivå kräver mindre än ett ton per skalle? Jo, för vi är rika och vi lever i ett konsumtionssamhälle utan dess like, har byggt upp ett samhälle som förbrukar på tok för mycket energi (pga av billig olja och överflöd av kärnkraftsel), har en ekonomi som är beroende av tillväxt och importerar en oerhörd mängd produkter. Det är inte bara att elmixen är sämre utomlands. Det är mängden produkter som gör skillnad. Vi köper mycket eftersom vi är rika. När vi "hjälper" utvecklingsländerna så görs det alltid under förutsättningen att de ska anamma vårt eget ohållbara ekonomiska system med evig tillväxt. Det vi borde göra är att först komma på hur vi själva kan bygga en långsiktigt hållbar ekonomi. Jag gissar på att det leder till minskad konsumtion med konsekvensen att kinesiska fabriker stängs ned snarare än effektiviseras, och att det svenska hushållet inte köper den där andra eller tredje platt-teven.

Det vi borde göra är att först komma på hur vi bygga en långsiktigt hållbar ekonomi. Men det kan vi inte vänta på, fabrikerna måste energieffektiviseras nu med en gång! Och pengarna måste fram snabbt. Det skapar jobb, det skapar efterfrågan på energikonsulter och isoleringstekniker både i Sverige och i utvecklingsländerna. Det kan behövas, om folk nu slutar köpa nya mobiler och platt-tv en gång i kvartalet. Hur en långsiktigt hållbar ekonomi ser ut är en intressant och bra diskussion, men vi kan ju inte invänta konsensus på det innan vi agerar. Vi måste arbeta med det system vi har idag. Att utarbeta ett helt nytt system får pågå parallelt. Simultanförmåga!!

Ja, där har vi nog skilda åsikter, Erik. Jag tycker som sagt inte att det verkar vettigt att vi som inte har en aning om hur vi kan komma ner till hållbara nivåer ska lära de som har lägre utsläpp än oss hur man gör. Vill vi få ner utsläppen från produkter vi köper från Kina får vi helt enkelt sluta köpa de produkterna och lägga pengarna på något med lägre utsläpp istället. Eller gå ner i arbetstid så vi inte har pengar att köpa platt-teve för.

Visst har vi aningar, det gäller att sänka energiförbrukningen. Den billigaste kilowattimmen är den sparade kilowattimmen, det vet till och med Maud Olofsson! Vi får rekyleffekter men samtidigt finns det initiativ för att försöka bemöta det. Exempelvis ÅVC-kortet som gör att göteborgare får sex fria besök per år på återvinningscentralerna. Så småningom kan detta stramas åt för att försöka minska sopberget. Kanske ska vi arbeta färre timmar, men helt säkert måste vi arbeta med andra saker och energieffektivisering är en av dem.

För mig handlar det i huvudsak om tre processer: 1. Konsumtionen den skall ner. I väst definitivt. Men de framväxande ekonomierna i Kina, Ryssland mfl står inför samma problem, med en stor konsumtionshets i den framväxande medelklassen. 2. Miljöhänsyn måste öka. I hela världen. I alla företag. Ingen undantagen. 3. Medvetenheten måste upp. Insikten av miljösituationen måste infinna sig. Insikten om att ökad matriell standard inte är svaret på hur du når ett mer harmoniskt liv måste infinna sig även den. Insikten om behovet av miljöhänsyn har vi. Låt oss exportera den. Insikten om kvalitén i livet finns på annat håll. Låt oss importera den.

Håller med om det mesta där Stefan, men att vi skulle exportera vår insikt om behovet av miljöhänsyn... Nja, det känns som mer snack än hockey. Vi svenskar är klart över världssnittet när det gäller växthusgaser, vårt värsta miljöhot. Verkar inte som vi har så mycket insikt att exportera där. Och om det trots allt är så att vi har insikt så skulle jag hellre se att vi exporterar en hållbar livsstil och ekonomi än blotta insikten om att så vi lever våra liv idag är ohållbart. Det är vi som borde vända blicken utåt och se vilka det är som har låga utsläpp och lära av dem.

Johan, jag tycker att diskussionen kan bli lite snedvriden när vi bara pratar utsläpp per capita. I de allra flesta utvecklingsländer är klyftorna enorma. Det finns stora mängder fattiga som håller ner per capita siffrorna medan det också finns en betydande medel och överklass som i många fall släpper ut mer än vad vi gör. Här finns det självklart mycket vi kan hjälpa till med! Att klimatkompensera och på så sätt hjälpa till med tekniköverföring tycker jag i grund och botten är något bra, även om vi självklart måste göra allt vi kan på hemmaplan för att få ned våra utsläpp. Klimatkompensering får heller aldrig bli en ursäkt att inte agera själv först. Sen håller jag helt med dig att det mest drastiska vi kan göra är att helt enkelt inte konsumera så många importerade varor. Men även om vi minskar den andelen så behöver ju dessa länder en ren inhemsk produktion och jag har svårt att tänka mig att vi kan minska handeln till den grad att vi bara kan ta ansvar för utsläpp inom våra nationella gränser. Jag tycker därför Stefan, för att komplettera din imponerande lista, att klimatkompensering mycket väl kan ha en betydelse och då med fokus på hållbara energisystem.

"Johan, jag tycker att diskussionen kan bli lite snedvriden när vi bara pratar utsläpp per capita. I de allra flesta utvecklingsländer är klyftorna enorma. Det finns stora mängder fattiga som håller ner per capita siffrorna medan det också finns en betydande medel och överklass som i många fall släpper ut mer än vad vi gör." Fast "vi" är ju också en per capita-siffra. Visserligen är skillnaderna inom Sverige relativt små, men om man ser till hela västvärlden så undrar jag om inte skillnaderna blir lika betydande som inom Kina och Indien. Sveriges per capita-utsläpp är mindre än en tredjedel av USA:s, Australiens och Kanadas. Skillnaden mellan en sparsam svensk och en slösaktig Australier lär vara mycket stora, samtidigt som grupperna är stora, så det handlar inte bara om att det är betydande skillnader mellan små extremgrupper.

"Skillnaden mellan en sparsam svensk och en slösaktig Australier lär vara mycket stora" Även inom Sverige finns det naturligtvis stora skillnader. En vegetarian som cyklar eller åker kollektivt och som dessutom bor energisnålt kan nog komma ned mot 2-3 ton CO2-ekv/år. Medan en oljeeldande villaägare som äter 200-300 gram kött om dan, bilpendlar till jobb och nöjen samt flyger några gånger om året säkert kan komma upp i 20-30 ton per år, eller kanske ännu mer.

Stefan, en klart intressant diskussion detta. Jag är på semester och surfar på mobilen så detta blir kort och jag återkommer med mer substans senare. Jag vill dock med en gång uppmana dej till att läsa let my people go surfing av Yvon Choinard - grundaren av Patagonia (www.patagonia.com).

Tack för tipset Magnus. Lite märkligt faktiskt att du nämner just den här boken. Faktum är att jag fick den av en bekants bekant på en verkligt speciell dag för snart fyra år sedan. Jag skulle visa vår verksamhet för denne bekant och förutom att han gav mig boken så gav han mig en insikt. Insikten om att vi kunde göra något mycket mer, förutom att "bara" sälja kläder. Han utgick inte alls från boken utan ställde bara ett antal mycket enkla frågor. -Var kommer den här skjortan ifrån? Vad är det här för ett varumärke? Vilka står bakom det? Små enkla frågor som öppnade nya dörrar. Men boken har legat där i hyllan och tyvärr aldrig blivit läst. Jag har varit på väg många gånger, men det har inte blivit av, förrän nu. Vid skrivande stund har jag läst knappt halva boken och ja du har rätt, den har en hel del att erbjuda. Läsningen fortsätter.

Jo, visst finns det stora skillnader även här. Dock tror jag inte att det kommer nära hur det ser ut i många utvecklingsländer. Ta Indien som exempel, där lever mer än 800 miljoner människor på mindre än 2 dollar om dagen med helt försumbara utsläpp samtidigt som mer än 200 miljoner lever en "västerländsk" livsstil med utsläpp i nivå med våra utsläpp eller mer. Vad jag ville vända mig emot var skepticismen mot klimatkompensering. Det är ju faktiskt så att vi har enorma möjligheter att hjälpa dessa länder med att utveckla och finansiera nya klimatsmarta tekniker. Skulle vi inte göra detta, och helt ägna oss åt våra egna utsläpp, vilket Johan antyder, så kommer vi minst sagt få problem när dessa 800 miljoner Indier skall in i medelklassen och anamma ett traditionellt fossilberoende. Sen måste vi ju absolut arbeta med de djupgående reformer som krävs för en omställning till en långsiktigt hållbar ekonomi, men detta är ju inget motsatsförhållande. Det måste ske samtidigt. Vi kan inte stoppa utvecklingen och snabbt anamma ett helt nytt system. Det kommer att vara en lång och trög process. I bästa fall...

Stefan, jag lovade ju att återkomma. Jag ger mej hän åt dina tre inledande frågor: 1. Är ditt råd att vi skall strunta i att CO2 kompensera för att den konkreta nyttan inte är 100% igt bevisad? eller 2. Om vi skall CO2 kompensera, i så fall hur? (jag tänker själv i banorna, nära och konkret) 3. Om rådet är att inte klimatkompensera, kan vi i så fall som företag på något annat sätt bidra till CO2 problemets lösning? utöver de interna åtgärder vi gör? Min omedelbara reflektion är att (begreppet) klimatkompensation känns väldigt trubbigt under de förutsättningar du beskriver. Med tanke på den fördjupade insikt som du tycks besitta så gissar jag att du kan göra hyfsat kvalificerade bedömningar om hur dina produkters olika miljöpåverkan förhåller sig till en normalnivå eller ett genomsnitt av motsvarande produkter. Jag skulle i så fall dels rikta in mej på att redovisa vilka förbättringar "mina" produkter innebär (80% lägre CO2 än genomsnitt, 60% lägre vattenförbrukning, inga klorerade blekningsmedel osv). Och dels skulle jag i samma anda som Yvon Choinard satsa på kompensationsåtgärder för optimerad miljönytta utan att lägga allt för stor vikt på att försöka balansera upp varje enskild miljöaspekt (vattenförbrukning, CO2 osv). Därmed skulle du alltså välja kompensationsåtgärder som i vissa avseenden inte kompenserar fullt ut, medan de i andra avseenden överkompenserar. Sammantaget dock med en större total miljönytta än om målsättningen varit att kompensera 100% på alla områden.

Hej Magnus mfl, Jag tackar för ditt svar. Efter lite reflektion av dina och andras kloka synpunkter så tror jag mig vara enig med dig/er om att lägga det trubbiga och ofta tokigt använda"klimatkompensations-begreppet" åt sidan. Istället kommer jag samla vårt arbete för ett bättre klimat under det bredare begreppet "klimatengagemang" med fortsatt fokus på att skapa medvetenhet, engagemang och förändring i hela kedjan från producenter via alla steg till slutkund. För övrigt så konstaterar jag att diskussionen ytterligare har övertygat mig om att ett holistiskt perspektiv är nödvändigt för att att skapa ett hållbart och sunt samhälle på hela vår jord. Ekologiska, politiska, kulturella,religösa och allmänna levnadsstandards frågor m fl är frågor som alla måste vägas och balanseras i utvecklingen mot detta hållbara samhälle. Endast genom öppen diskussion och kraftfull handling kan vi nå dit. Många intressanta diskussioner ligger framför oss. mvh Stefan Palm