Bioenergi och växthuseffekt

Klippt från artikel på chemicalnet.se (http://www.chemicalnet.se/iuware.aspx?pageid=792&ssoid=108256) "Mängden lustgas som frigörs från odlingsmark gör att odling av biobränslen ökar den globala uppvärmningen. Rönen, som går tvärt emot IPCC, presenteras av svenska hydrologer." "Odlingsmark släpper ut lustgas - dikväveoxid (N2O) - till atmosfären. Som växthusgas är lustgasen 300 gånger mäktigare per molekyl än koldioxid (CO2)." "I en vetenskaplig artikel från 2008 kom Nobelpristagaren i kemi, Paul Crutzen, fram till att odling av biobränslen för att ersätta fossila bränslen kan öka, snarare än minska, den globala uppvärmningen. Slutsatsen, som byggde på en beräkning av hur mycket lustgas som frigörs från odlingsmarker och hamnar i atmosfären, skilde sig väsentligt från IPCCs uppskattning." "Enligt henne (prof. Georgia Destouni, SU) innebär resultaten att upparbetning av odlingsmark för att göra biobränslen troligtvis har negativ effekt på klimatet. Vågen tippar över till biobränslenas nackdel."

Jag läste igenom artikeln ovan men kunde inte hitta svaret på mina frågor. Det jag gärna skulle vilja ha svar på är: *Vad skiljer odling av biobränsle från odling av t.ex. mat åt i detta avseende? *Är mängden utsläpp bara beroende av mängden konstgödning? *Hur skiljer sig olika odlingsmetoder, grödor och gödningsmedel sig åt?

Intressant studie som ytterliggare försämrar förutsättningarna för biobränslen från jordbruksmark. Bortsett från biogas producerat från restprodukter och möjligtvis uppodling av marginella marker med fleråriga grödor så är det nog svårt att få stor klimatnytta av biobränslen från jordbruksmark. Man ska däremot komma ihåg att den absoluta merparten av de biobränslen som används i Sverige kommer från skogen och att det mestadels rör sig om sågverkens och pappersbrukens restprodukter samt grenar och toppar (grot). Det har tidigare skrivits några spaltmeter om olika biobränslens potential och klimatnytta här på Ecoprofile. Det har då främst handlat om fordonsbränslen. Några exempel: Alla trådar om bränslen För-, och nackdelar med så kallade biobränslen Alternativa drivmedel inte lösningen Ny studie om etanolens klimatnytta

Ylva: Det är svårt att generalisera om någon skillnad mellan vad man odlar. Tar man majs så är det sak samma om man gör bränsle eller mat. Lustgasutsläppen är inte heller strikt kopplade till konstgödning. Det är mer fråga om hur massbalans och näringsflöden fungerar i det ekosystem man odlar. Oavsett vad du odlar så sker en stor del av omsättningen av näringsämnen under jord. Dels i växterna och dels hos de mängder med organismer som lever i marken. När döda växtdelar bryts ner frigörs kväve (och givetvis de andra näringsämnena också). I ett naturlig ekosystem i balans fångas frigjort kväve snabbt upp av markorganismer eller växter. I odlingssystem har man dock perioder när denna kapacitet saknas (när växterna är små och efter de skördats). Under denna tid kommer mer kväve att frigöras än vad som kan tas upp och det lämnas utrymmer för bildande av lustgas. Göder man systemet stimulerar man tillväxten, men skapar också tillgång till mer kväve som då kan bilda lustgas enligt ovan. I teorin finns potentialen att odla såväl mat som bränsle med minimal lustgasavgång. Detta genom att man begränsar sig till att mer kontinuerligt skörda bara en mindre andel av den levande biomassan och låta resten växa vidare. Sådana odlingsmetoder torde dock kräva betydande manuella arbetinsatser vilket vårt samhälle förmodligen betraktar som uteslutet.