Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Energi övrigt    Värmesystem & ventilation   

Privat eko-lågenergi-retro-hus i Frillesås

MAGNUS FALK 2010-03-06        #14026

"Bullerbyn" med fårhage, 5 enskilda hus och ängar och ekar runt om.


Vi fann drömtomten i Frillesås. Nu bygger vi upp en ekologiskt medveten by med plats för fem hushåll.

Vi, Magnus och Sara, har valt att bygga så ekologiskt och miljövänligt som möjligt men ändå fullt modernt och bekvämt.

Hushållen i byn kommer bland annat att ha gemensamt ekologiskt avlopp, vattenbrunn och källsorteringsrum.

– Vi kommer att ha gemensam markbädd för BDT, det vill säga bad- dusch och tvättvatten.

För toalettavfall har vi valt Aquatron som skiljer vätskan från det fasta avfallet som komposteras i en biokammare.

– I vanliga fall kommer ju en slambil och hämtar toaavfallet men vi väljer en annan lösning där man fångar upp toaavfallet i en kompostlösning där mikroorganismer och dyngmask gör jobbet. Efter ett till två år är avfallet kompostjord som man exempelvis kan ha i sina rabatter. Och en gång om året kommer en bonde och hämtar urinen som han sedan använder på sina marker.


Energibesparande

Vi bygger själva ett hus som de tagit fram ihop med Dala-Hus där de arbetat för att få fram ett så miljöorienterat hus som möjligt.

– Bland annat har vi ett isoleringsmaterial (Hasopor) som är gjort av krossat återvunnet glas i grunden, cellulosaisolering i väggarna och även tjockare isolering för vi vill minska uppvärmningen och få ett lägre energibehov, säger Magnus.

På hustaket finns solpaneler för att värma upp vatten och en pelletskamin kommer att finnas i köket. Husets energivärden kommer allt ligga i nivå men ett passivhus.

– Vi har solvärmepaneler på 10 kvadratmeter till att börja med, berättar Magnus och fortsätter.

– Vi vill göra medvetna val inom rimliga gränser. Frigolit som är vanligt att använda känner vi är på fel sida om den gränsen. Men det har inte känts svårt att hitta alternativ.

Fönstren går i allmogestil och håller U-värdet 1,0.

Plast eller PVC är något Magnus och Sara inte vill använda.

– I vissa lägen har man fått anstränga sig mer och vi känner att vi inte vill ha PVC i några rör men i dagens läge finns det alltid alternativ att ta fram. Det gäller att vara en medveten konsument i hela tänkandet.

Alla hus måste ha ett ventilationssystem och Magnus och Sara väljer senaste alternativet på marknaden.

– Vi har valt FXT luftvärmeväxlare som tar tillvara värme från utgående luft för att värma upp ingående luft. Vår grundfilosofi är att vi kan ta en viss merkostnad nu för att få låga driftskostnader och slå ut det på sikt, säger de.


Bullerbykänsla

Huset vi bygger går i gammal sekelskiftesstil.

– Vi vill skapa traditionell trähuskänsla och Bullerbykänsla. Hur de som kommer att bygga på de andra tomterna har det invändigt är något vi inte lägger oss i men vi kommer ju att vila ögonen på utsidan och då vill vi vara med och styra lite, säger Magnus och tillägger.

– Om de vill ha rött, blått eller gul fasad spelar ingen roll men vi kommer att synpunkter på husens fasadtyp.

Vi vet vad de vill och hur de vill ha det. Något som inte är så vanligt i nybyggda hus är ett större skafferi men det väljer Magnus och Sara.

– Vi kommer att ha ett skafferi som är kylt av utomhusluften. På så sätt kan vi minska ner på maskinparken, säger Magnus.

Normalt brukar ett sådant skafferi placeras på norrsidan men Magnus och Sara har skafferiet mitt i huset och har istället dragit tilluft utifrån.


Medvetna val

På det stora hela känner varken Magnus eller Sara att det har varit svårt att bygga efter de egna valen.

– Man har fått lägga mer tid på att ringa fler personer och planeringstiden har blivit lite mer krävande.

– För mig är det självklart att när man bygger nytt så väljer man de alternativ som smutsar ner mindre. När mina föräldrar byggde på 80-talet drog de in direktel men nu har de fått borra efter bergvärme. Men så som vi bygger hoppas vi att vi ska slippa ändra om ett antal år. Vi väljer att inte satsa allt på ett kort. Exempelvis i köket kommer vi sätta in en skorsten för att sätta in en gammal vedspis och bredvid den kommer vi att ha en lågenergispis. Och vi kommer även att ha en pelletskamin och vi förbereder för att kunna sätta in en kakelugn.

Vi har även valt att sätta in en rejäl ackumulatortank.

– Vi ska sätta in en ackumulatortank på 1800 liter för att ta till vara på mycket energi som möjligt när det är soligt och fint. I vanliga fall brukar man sätta in en ackumulatortank på 500 till 750 liter. Men vi väljer att ösa på för att kunna bunkra när det är fint så därför gick vi upp två storlekssteg, säger Magnus.

– Hellre det än att om två eller tre år få bryta upp för att byta ackumulatortank, säger Sara.


Alternativ

Andra  lösningar vi har lagt till huset är att ha farstu vid alla ingångar.

– Med en farstu blir det som en luftsluss. På sommaren när det är varmt kan man öppna och på vintern när det är kallt kommer kylan inte direkt in till huskroppen, säger Magnus.

Ett annat val är att lägga golvvärme ovanpå betongen.

– Vi vill inte ”elda för maskarna” och det är ett val vi har gjort. Vi har diffusionströg väv i väggarna som innebär att den lilla fukt som det alltid blir sakta vandrar in för att när det blir torrt vandra ut igen, säger Magnus.

De har även valt att ha färre fönster mot norr och fler åt söder för att ta tillvara på ljus och värme.

– Det blir många bäckar små. Det är hela tiden ett systemtänkande och att jämföra alternativa tekniker, menar Magnus och Sara.


Krav

För Slättaråsbacken som Sara och Magnus kallar byn de vill skapa sätter de vissa ekologiska krav såsom att husen ska ha cellulosaisolering, ingen plast eller PVC eller tryckimpregnerat. Att hushållen ansluter sig till den gemensamma markbädden för BDT-avlopp och den gemensamma vattenbrunnen. Ambitionen är att ha så låg energiförbrukning som möjligt och även om Magnus och Sara inte sätter krav på uppvärmningssystem är kravet att man inte ska använda fossil eller elkrävande uppvärmningssystem och att husets energibehov för uppvärmning och belysning etc beräknas till max 80 kilowatt per kvadratmeter och år.

 

Studiebesök

Vi har tagit emot flera nyfikna gäster för att dela med oss av våra erfarenheter även om huset inte är klart än. Även nyfikna spekulanter på de övriga 4 tomterna har funnits men konjunkturen och försiktiga banker har ännu inte inneburit några nya grannar för oss. För dem som vill bygga i och med med naturen mellan Varberg och Kungsbacka så finns det vackra naturtomter med gles ekskog och ängar runt det framtida huset för den som är sugen.

Skicka ett SMS till 0705-461601 om du vill hälsa på avslutar Magnus.





THEODOR ADOLFSSON 2010-03-06        #14027
"Bland annat har vi ett isoleringsmaterial (Hasopor) som är gjort av krossat återvunnet glas i grunden, cellulosaisolering i väggarna och även tjockare isolering för vi vill minska uppvärmningen och få ett lägre energibehov, säger Magnus"


Vad innebär cellulosaisolering? Det låter mindre brandbeständigt än glasull. Hur tjock isolering är det frågan om?

MAGNUS FALK 2010-05-03        #14681

Hej Theodor,

 

Cellulosaisolering kan brinna om det blir en riktig kraftig brand. Dock är det  blandat med ett salt så att sk glödbränder med pyrande brand inte skall kunna uppstå. Det är godkänt att använda i hus i Sverige och ett flertal länder. Är man väldigt rädd för brand skall man iaf inte stoppa in en massa plast och frigolit som är mycket vanligt i moderna hus som har en hög brandrisk iaf.

www.termotra.se

/Magnus


LARS-ERIK LENNARTSSON 2010-05-19        #14814

Ett byggsätt som jag tror på är detta med hampa se http://www.bionic.nu/
Nu vet jag inte mer än vad som finns på denna sida men jag skulle undersöka detta alternativ, om jag ska bygga ut mer så är detta något jag överväger och man kan göra mycket själv om man vill. Hampaprojekt finns på flera ställen i Sverige lite beroende på var man bor.

När det gäller uppvärmning så har jag byggt några system med direktkondencerande värmepump(vp). Denna kräver liten yta och är perfekt till en vanlig ackumulatortank där man även ansluter solvärmen och den vattenmantlade spisen utan att konstla till det, och rätt gjort får man kanske det bästa som finns på marknaden. En färdigköpt vp har normalt flytande kondencering som är direkt olämplig för en ackumulatortank. Genom att eftersträva en bra skiktning i acktanken så blir returen till vp ca: 30 grader C och det är bra för att få ett högt COP-tal och kompenserar den flytande kondenceringen. Med solvärmen minskar man antalet start och stopp på vp med minst 30% och det bör förlänga livslängden på vp rent teoretiskt.

Har ett hus där man har gjort  uppmätningar på energiförbrukningen och jag tycker det är bra. men kan bli ännu bättre om man vill och har kunskapen.

Bifogar en liten förenklad systemskiss allt är inte innritat bara det väsentligaste. 

Här finns även inritat hur den lågtempererade solvärmen används för att höja COP-talet på vp. Har funderingar på att även använda BDT-vattnet för höja COP-talet genom att borra en grund energibrunn ditt man leder BDT-vatten och lågvärdig solvärme och lite kollektorslinga till vp. Men detta är inte utprovat men om intresse finns skulle man kunna skicka in en bidragsansökan och få stöd för detta men detta kräver sannolikt någon typ av uppföljning och utvärdering så att man kan sprida kunskapen/erfarenheten vidare.    

 


LARS-ERIK LENNARTSSON 2010-05-19        #14839

Missade att kravet var uppvärmning utan el och då hade jag sattsat på solvärme och vattenmantlad spis och en rejäl ackumulatorvolym typ minst 2 m3 som jag har själv. Även om huset är tidigt 19-tal så tilläggsisolerade jag mycket efter den tidens mått ca:30 centimeter 1987 när huset renoverades. Det som kunde varit bättre är tätheten och det märks när det blåser för det krävs mer energi då än när det bara är kallt ute.Personligen är jag tveksam till en massa plast och annat som inte kan andas men man kan göra bra klimatskal utan detta. Dessutom skulle jag ta vara på både ventilationsluftens  och på BDT-vattnets energiinnehåll de står för ungefär lika stora energiposter, 5000-6000kWh/år i normala fall . En liten vp för att ta vara på spillvärmen som är på drygt 10000kWh den vp-en är man inte helt beroende av om det blir dyr elenergi eller när det blir riktigt kallt ute. Även denna vp kan ju få del av lågtempenergin som solen kan ge när så medges.
Lite av blåstförlusterna har reducerats med lähäckar och buskar och det märks skillnad och är inte oviktigt om läget är blåsigt.

Näst på tur står ett aquatron system som nämdes ovan och därefter lite solceller.

Systemet jag tog ovan är ett alternativ till bergvärme fast det blir billigare samt att driftskostnaderna blir lägre mellan 25-40 kWh/m2 boyta och år i ett normalhus.


Logga in för att svara


Produkter

Vindandelar (2)
Belysning (1)
Hybridsystem solceller/vindkraft (4)
Värmeväxlare för varmvatten (2)
Varmvattensparande produkter (4)
Solfångarsystem (2)
Energikonsulter (2)
Energimätare (3)
El (3)
Småskalig vindkraft (33)
Standby-stoppare (1)
Solceller (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3225 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik