|
 Forum för hållbarhet och resiliens |
|
|
|
Fisk och skaldjur Vi vill rädda sushin
 Sveriges miljöorganisationer går samman med livsstilsmagasinet Camino i ett gemensamt utspel som uppmanar svenska sushirestauranger att fasa ut ohållbart fiskade och odlade fiskar och skaldjur från sina sushimenyer. Sushi är djupt sammankopplat med japansk kultur med alla sina nyanser. Men resten av världen är inte japaner. Istället för att servera samma "sushifiskar" överallt i världen borde branschen istället försöka hitta tillbaka till de principer som från början låg till grund för valen av arter i Japan, och sedan applicera samma principer på vårt egna geografiska område och biologiska förutsättningar. Det hävdar Casson Trenor, fiskexpert på Greenpeace i USA och författare till boken Sustainable Sushi, i ett reportage i magasinet Camino som utkommer under veckan. Med anledning av artikeln och med stöd från Naturskyddsföreningen, Greenpece och WWF publicerades söndag eftermiddag en debattartikel på SVT debatt som uppmuntrar svenska sushiresturanger att anamma den ursprungliga tolkningen av sushi som det rundkorninga, klibbiga riset som smaksätts med risvinäger. Det finns inga regler för att riset måste ackompanjeras av tonfisk, räkor och lax. Snarare handlar sushi om att nyttja lokala och säsongsanpassade råvaror. Även konsumenter uppmanas att efterfråga sushi utan rödlistade fiskar och skaldjur. En sushitallrik består ofta av fisk och skaldjur som kommer från ohållbart fiske och miljöförstörande odlingar. Odlingarnas värsting, tigerräkan, är i det närmaste standard på sushitallriken. Denna skapar både ekologisk och social katastrof där den odlas i nedhuggen mangroveskog. Både ål och blåfenad tonfisk fiskas så hårt att de riskerar att utrotas, och även bestånden av svärdfisk är svårt överfiskade.
Utspelet är undertecknat av:
Tobias Jansson, ansvarig utgivare magasinet Camino
Magnus Wallin, sushikock Rå Epok Inger Näslund, expert fiskefrågor WWF Ellen Bruno, marin sakkunnig, Naturskyddsföreningen Jan Isakson, kampanjledare Greenpeace
Går det att se sushi som ett snålt sätt att äta fisk? Även om det är odlad lax och tigerräkor som används så är det ju rätt små mängder jämfört med en vanlig dagens laxrätt, eller någon rätt baserad på tigerräkor. Hur många gram lax kan en sushitallrik innehålla, 5-10 gram?
Kan möjligen stämma när det gäller odlad lax men tigerräkor bör man nog avstå helt ifrån. Så som den odlingen förstör så är nog enda hållbara nivån där noll.
Johan, jag kan absolut ingenting om sushi - har varken tillagat eller ätit denna rätt - men efter en liten sökning på sushirecept tror jag att det kan röra sig om 10-15 gr fisk per bit (alltså inte per portion). Någon som är mer insatt i detta? Senaste numret av Camino innehåller en inspirerande artikel med bilder på sushibitar med sardiner och makrill. Tänk om de hade ackompanjerats av recept också :) Detta Camino-nummer är nog för övrigt annars det bästa hittills. Hur är det med vegetarisk sushi? Är det ett alternativ? Ris bör man i och för sig inte äta så mycket av ändå. Det är helt enkelt en rätt man bör äta lite mindre av.
Eleonora – kul att du gillar senaste Camino-numret! Frågan om sushi är ett snålt sätt att äta fisk är mycket intressant. Det var ett av de perspektiv som jag tyvärr inte hann undersöka när vi skrev artikeln, men frågan lyftes bland annat av Sayan Isaksson på Råkultur som efterlyste siffror på hur mycket fisk t ex fiskrestauranger förbrukar. Vet någon hur många gram fisk en fiskmåltid i Sverige innehåller i genomsnitt? Jag blev själv väldigt inspirerad av sushi-spåret och recept och diverse annat relaterat kan nog mycket väl komma framöver på Camino-bloggen.
Naturskyddsföreningen kör kampanj mot jätteräkan:
De hårdaste orden jag har hört från Naturskyddsföreningen någon gång, ordförande Karlsson har tydligen blivit riktigt förargad: http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikael/2011/10/04/coops-ekologiska-jatterakor-en-miljobluff/
AntiScampi-kampanjen får betraktas som en succé. Igår träffade jag reklammannen Mattias Åkerberg som nämnde att även han hyllat kampanjen. Kan vi förvänta oss fler liknande kampanjer från miljörörelsen nu?
Hoppas det! Anti Scampi har varit framgångsrik därför att, tror jag: 1. filmen är rolig, 2. handlingen den uppmanar till är enkel, 3. tydliga likvärdiga alternativ finns och visas upp. 3:an är väldigt viktig eftersom den visar ett plusvärde, uppmaningar av den här typen landar ju gärna i minusvärde. Där nånståns ligger styrkan!
Ja, just trean var det som Mattias lyfte fram också. Och jag tyckte också att det var mycket bra att räkor och burfångade kräftor (och till och med hummer?) kom på slutet. Det jag dock är lite bekymrad över angående treans vikt är att för många av de allra mest åtråvärda och samtidigt starkt miljöpåverkande sakerna här i livet så finns det inte så likvärdiga alternativ som det gör till scampin. Logga in för att svara |
Vegetarisk catering (2) Växtskydd (1) Hemleverans av mat (1) Matlagningskurser (1)
|