Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Olja, kol & gas    Vindkraft    Solenergi   

10 frågor till Lotta Brändström, ny VD på Göteborg Energi

JOHAN ERLANDSSON 2012-02-02        #19829

Lotta Brändström, VD Göteborg Energi

Jag har de senaste åren uppmärksammat att Göteborg Energi har haft ett sätt att se på sin energimix som varit minst sagt förskönande. När de förra vintern i kostsam kampanj gick ut och sa att de hade "miljövänlig" fjärrvärme tyckte jag att det fick vara nog, så jag anmälde till Konsumentverket och Reklamombudsmannen. Kampanjen blev fälld i båda instanser. 

Sedan oktober 2011 har Göteborg Energi ny VD, Lotta Brändström. Hon var vänlig nog att ta emot mig så jag kunde ställa några frågor om bolagets miljöprestanda och framtida miljökommunikation.

Hur bra miljöprestanda har Göteborg Energi jämfört med andra energibolag?

I det korta perspektivet är vår elproduktion och fjärrvärmeproduktion bra då vi i hög grad tar tillvara på spillvärme, samt ha utvecklat systemet från starkt oljeberoende till bättre bränslen.
 
I det långa perspektivet  så behöver vi göra stora förändringar då dagens spillvärme inte kommer finnas i det fossilfria samhället (raffinaderierna till exempel). Elproduktionen måste också bli förnybar med mer vindkraft, men även sol.

Vad är din syn på att räkna med marginalel?

Klimatfrågan är en global fråga. Man ska ha med det perspektivet. Men samtidigt är vi ett kommunalt bolag, så vi ska göra åtgärder lokalt. Vi kan inte vänta på vad de gör i Tyskland osv. Man måste ha med både det globala och det lokala perspektivet.

Är fjärrvärmen från Rya kraftvärmeverk spillvärme eller ska den  bära sin andel av utsläppen?

Vi jobbar med branschen i den här frågan. Alla har redovisat på olika sätt tidigare. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme kom ut med ny beräkningsstandard i december, och vi har nu antagit detta sätt att räkna på kraftvärmeproduktion och avfallsförbränning. Värmen tar en större del av kakan nu än vad vi räknade med tidigare. Detta skapar drivkrafter till förändring.

Spillvärmen från raffinaderierna kommer inte finnas 2030. 

Hur ser Göteborg Energis plan ut för att bli fossilfri?

Vi gör ett stort strategiarbete nu. Vilket ansvar ska vi ta inom värme, el och transporter? Hur mycket ska vi producera själva? Hur mycket ska vi köpa in? Kommer kosta många miljarder att ställa om. Vi kommer ha en strategidag med styrelsen 28 februari. Mer vindkraft ska vi ha. Biogasen är viktig för transporterna.

Vi behöver göra rätt så mycket.

Hur ser den framtida naturgasförsörjningen ut?

Den frågan passar jag på så länge, den skriver jag upp att jag ska ta reda på.

Vilka insatser görs inom energieffektivisering?

Vi gör energianalyser och arbetar med individuell mätning, men vi kan göra oändligt mycket mer. Problemet är att det är korta återbetalningstider som gäller. Vi skulle till exempel kunna ha affärsmodeller där vi och kunden delar på vinsterna från energibesparingen. Bolaget har inte gjort så mycket inom detta område tidigare eftersom fjärrvärmen har ansetts vara grön. Det kommer bli ökad press på el- och energifeffektivisering generellt i samhället. Vi måste hänga med, för andra kommer gå om annars.

Vad kan göras för att få ner energiförbrukningen mer radikalt, och vilka aktörer bör agera?

Det är lättare att jobba med energibesparing i industrin än i befintliga bostäder. Individuell mätning är något vi kan jobba med. Vi frågar oss nu om vi ska ägna oss åt värme, och inte bara fjärrvärme. Till exempel bergvärme. Det är viktigt att ha ett systemtänk när det gäller värmeförbrukningen. 

Är självförsörjning av energi något eftersträvansvärt? Inom vilka geografiska begränsningar i så fall?

Vi har pratat om det. Den behöver inte vara 100 %, men vi bör ta tillvara på lokala råvaror av robusthetsskäl. Sol kommer mer, men kommer ändå vara marginellt. Vindkraften är inte helt lätt med alla överklaganden.

Vad tycker du om förra vinterns annonskampanj?

Det var klantigt att använda ordet miljövänlig. Detta pratade vi om redan på den tiden jag jobbade på Eon. Där använde vi ord som miljöanpassad och miljösmart.

Hur ska Göteborg Energi kommunicera miljöprestanda i framtiden?

Vi ska vara transparenta. Vi ska räkna på utsläpp med modeller som är trovärdiga och vedertagna. Vi ska prata både om det som är positivt och det som är negativt. 2030 är ett årtal som ligger tillräckligt nära i tiden för att vara greppbart när vi sätter upp våra målpunkter. 2050 är för långt bort. 

Min Kommentar

Jag tycker att det är mycket glädjande att höra att Göteborg Energi inte längre ska se fjärrvärmen från fossileldade kraftvärmeverk som helt utsläppsfri. Jag slängde ett öga på Svensk Fjärrvärmes beräkningsrekommendation, som Göteborg Energi ska börja använda, men jag kunde tyvärr inte utläsa tydligt hur allokeringen blir i praktiken. Det är alltså inte säkert att fjärrvärmen kommer bära en så stor del av utsläppen trots allt. På Göteborg Energis hemsida redovisas fortfarande fjärrvärmen från det fossileldade Rya Kraftvärmeverk som spillvärme, dvs. utsläppsfri.

Svensk Fjärrvärmes rekommenderade beräkningsmodell

http://www.goteborgenergi.se/Privat/Produkter_och_priser/Fjarrvarme/Miljo
 




PETER GUMMERUS 2012-05-05        #20586
Om man börjar prata om bergvärme (värmepumpar avses säkert här) när frågan gäller energieffektivisering och man är VD på ett av Sveriges största energibolag som har returtemperaturer på 45 grader i årsmedel, tror jag att man är illa ute.....

JOHAN ERLANDSSON 2012-05-05        #20587
Förklara mer Peter!

PETER GUMMERUS 2012-05-05        #20588

Vad kan göras för att få ner energiförbrukningen mer radikalt, och vilka aktörer bör agera?

Det är lättare att jobba med energibesparing i industrin än i befintliga bostäder. Individuell mätning är något vi kan jobba med. Vi frågar oss nu om vi ska ägna oss åt värme, och inte bara fjärrvärme. Till exempel bergvärme. Det är viktigt att ha ett systemtänk när det gäller värmeförbrukningen.

Du borde bli politiker istället Lotta! Det första man kan göra är att styra värmetillförseln på ett modernare sätt. I Göteborg har dock det kommunala energibolaget blockerat andra aktörer i och med att de äger fjärrvärme- centralen som värmer bostädernas lokaler och tappvarmvatten.
Styrningen omfattar även givare som sitter i fjärrvärmecentralen och är inte bara ett styrskåp.

Det är det mest kostnadseffektivaste sättet att minska energianvändningen i bostäder med 10-20%. Det andra man kan göra är att balansera värmefördelningen i fastigheterna bättre. Oftast är underhållet av värmesystemen eftersatta i flerfamiljsfastigheter, speciellt i kommunala fastighetsbolag. Den termiska balanseringen ger en besparing på 10-20%.

Det tredje sättet omfattar mer konventionella byggnadstekniska åtgärder som isolering av fasader, ombyggnation av ventilationssystemen osv. Dessa konventionella byggnadstekniska åtgärder har i regel en mycket lång payofftid. Individuell mätning är ingen energieffektiviserande åtgärd. I regel mäter man tappvarmvattenandelen och i en fastighets totala energianvändning står tappvamvattnet för 20%  och är socialt betingat. (tycker du att du skulle vilja duscha mindre för att få ner din energianvändning?).

Vilka aktörer - tja, de som tänker på miljön och plånboken!

Göteborg Energi tänker på plånboken emedan de inte tillåter andra aktörer som har moderna fjärrvärmecentraler att agera i deras fjärrvärmenät. De får sälja mer energi!

JOHAN ERLANDSSON 2012-05-05        #20589
10-20 % lägre energiförbrukning bara genom att ha en annan fjärrvärmecentral låter ju fantastiskt. Vad är det som gör skillnaden?

PETER GUMMERUS 2012-05-07        #20641

tillförd värme enligt värmekurva=Grön, rumstemp=Gul med dipp

Den konventionella regleringen av värmesystemet gör med hjälp av en, i regulatorn programmerad kurva som ska ange vilken temperatur fram till radiatorerna det ska vara vid en viss utetemperatur, den så kallade värmekurvan. Värmekurvan försöker att likna den värmeeffekt som huset behöver vid en viss utetemperatur. Man förstår att kurvan endast är giltig för en typ av driftstillstånd, dvs ett konstant flöde genom elementen och en viss returtemperatur från elementen eftersom effekten som avges i värmesystemet är flödet gånger temperaturskillnaden över elementet, med andra ord tillopps- minus returtemperatur.

Värmekurvan är alltså inte helt överensstämmande med husets effektbehov. Det finns flera anledningar såsom husets värmetröghet.

Värmeförlusterna från huset via ledning genom ytterväggarna bestäms av ytterväggens temperatur. Vi vet att väggars temperatur ändras långsamt vid variationer av utetemperaturen (eftersom innertemperaturen i stort sett är konstant mellan 19 och 24 grader). Värmekurvan tar inte hänsyn till ytterväggens tröghet. Om man antar att utetemperaturen är -10 grader och ändras till -5 grader så kommer värmekurvan att ändra framledningstemperaturen från exempelvis 55 til 48 grader i takt med att utetemperaturen ändras. Eftersom ytterväggens temperatur efter 1 timme motsvarar en jämviktstemperatur vid en utetemperatur av -9,5 grader och värmetillförseln dragits ner till en utetemperatur motsvarande -5 grader kommer rumstemperaturen att börja sjunka. Den lägenheten som ligger sämst till kommer att få en rumstemperatur som dimper ner i klagomuren. Detta resulterar i ett telefonsamtal till den som ansvarar för värmecentralen. Denna höjer raskt kurvan.

Eftersom värmekurva är den vanligaste styrprincipen (99%) är det många fastigheter som ligger och överkompenserar.  Detta innebär en förhöjd rumsmedeltemperatur. Om man antar att man ligger 1 grad över den temperaturen som ger ett bra inomhusklimat (i medeltal) ger detta en överförbrukning på 7 - 10% på årsbasis. Beroende på sned värmefördelningen i en fastighet är kommer graden av överkompensering att variera från fastighet till fastighet.

Idag finns det styrningar som istället för framledningstemperatur styr ut fastighetens effektbehov som funktion av utetemperaturen. Dessutom tar styrningen hänsyn till väggarnas tröghet. Detta gör att behovet att överkompensera pga att regleringen inte hänger med i fastighetens verkliga effektbehov inte längre är nödvändigt. en jämn rumstemperatur erhålls oavsett variationer i utetemperaturens svängningar. Man behöver alltså inte överkompensera rumstemperaturen med 1 ā 2 grader.


Logga in för att svara


Produkter

Småskalig vindkraft (38)
Vindandelar (2)
Solfångarsystem (2)
Solceller (1)
Hybridsystem solceller/vindkraft (1)
Belysning (1)
El (3)
Varmvattensparande produkter (4)
Energikonsulter (2)
Energimätare (3)
Standby-stoppare (1)
Värmeväxlare för varmvatten (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2925 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen