Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.
Gästartikel från EkoLeko - Giftfria leksaker

Barn    Kemikalier    Leksaker   

Hur påverkar kemikalierna våra barn?

MADELEINE LIMé 2012-07-03        #20899

Här kommer andra delen i en serie om ohälsosamma kemikalier i leksaker. Det första inlägget publicerades här för ett par veckor sedan. Resterande två inlägg publiceras inom kort.
 
1, Några fakta om kemikalier i leksaker.
2, Hur påverkar kemikalierna våra barn?
3, Vilka ämnen rör det sig om och var kan de finnas?
4, Vad kan du göra för ditt barn?


2, Hur påverkar kemikalierna våra barn?
 
• Barn är särskilt utsatta, de är mer känsliga för kemikalier än vad vi vuxna är som jag skrev förra veckan. Men det tål att upprepas. Barns upptag av ämnen i förhållande till kroppen är också större än för vuxna.
 
• Förr handlade det om utsläpp och gränsvärden, nu om doser som inte ens kunde mätas för 20 år sen, om foster som kämpar för livet av kemikalier som finns i princip överallt.
 
Så här kan kemikalierna påverka barnen
-       Allergier
-       Reproduktionsstörningar
-       Fosterskador
-       Nedsatt intelligens
-       Nervskador
-       För tidig pubertet
-       Missbildningar på könsorganen
-       Cancer
-       Påverkan av immunförsvaret
-       Fetma
-       Diabetes
-       Hyperaktivitet
 
Hm, är inte fetma, diabetes, hyperaktivitet och allergier folkhälsoproblem idag? Kanske är det inte bara stillasittande och fel mat vi äter?
 
• Många gränsvärden bestäms med tanke på vuxna och inte på barn. Och det finns gott om exempel på säkra doser som något decennium senare visat sig vara allt annat än säkra. Bly och kadmium är två exempel.
 
• Dosen av en kemikalie är inte alls så viktig som man tidigare trott. Tvärt om verkar den spela mindre roll. Tidpunkten är det som är viktigt. När kroppen håller på att utvecklas är vi extra känsliga och en exponering som under en annan tidpunkt inte spelar så stor roll, kan få förödande konsekvenser. [1]
 
• Forskarna kan inte längre definiera ofarliga eller säkra doser för hormonstörande ämnen. Att byta 35 biljondelar östrogen mot en miljarddel testosteron kan få en mushona att bli argsint och ofruktsam hela livet. Läs igen, 35 biljondelar östrogen mot en miljarddel testosteron får en mushona att bli argsint och ofruktsam hela livet. [2]
 
• Tidigare trodde vi att människors huvudsakliga exponering för organiska miljögifter var via kosten. Men vi tillbringar 90 % av vår tid inomhus och exponeras av luft och damm och detta har visat sig vara vår primära källa till hur vi får i oss ämnena. Barn är särskilt utsatta eftersom de kryper på golvet nära dammet och stoppar saker i munnen. [3]
 
• Danska miljöstyrelsen beställde en undersökning för ett par år sedan av vad 2åringar får i sig i kemikalieväg en vanlig dag. Krypa lite på golvet, käka lite på en plastsandal, få lite solkräm av mamma. Ingen rolig läsning var det. [4]
 
• Barn i Sverige idag har bly, ftalater, bisfenolA, bromerade flamskyddsmedel och en mängd andra ämnen i blodet. Det hör inte hemma där!
 
• Spermiekoncentrationerna hos vuxna män är idag bara 50 % av var de var för bara några decennier sen. Vi kan kanske strunta i miljöproblemen för vi kanske inte ens kan bli fler så småningom? [5]
 
• Männen i Danmark har högre andel testikelcancer och fertilitetsproblem om man jämför med Finland. En nyligen publicerad studie har analyserat 121 hormonstörande ämnen i bröstmjölk hos kvinnor i Finland och Danmark. Resultatet var entydigt, proverna från Danmark innehöll avsevärt mycket mer hormonstörande ämnen. [6]
 
• På ett seminarium jag var på i höstas lyssnade jag på Olle Söder från Astrid Lindgrens barnsjukhus som berättade att idag föds det betydligt fler barn där vi inte vid födseln kan se om de är pojkar eller flickor. Fosterstadiet hos pojkar är krisiskt beroende av testosteron. Pojkfoster med en hormonrubbning som gör att testosteronet helt saknas eller hindras i sin verkan kommer att födas som pseudohermafroditer, dvs med kvinnliga yttre könsorgan trots att de har testiklar, medan mildare störningar ger en lägre grad av feminisering. [7]
 
• Många ämnen är fettlösliga. Mammans gifter urlakas när hon ammar. Bra för mamman som kemikaliebantar men kanske inte för barnet. Det äldsta barnet är oftast mer allergiskt. Är det för att syskonen är mer exponerade för virus som man tidigare trott eller är det för att det äldsta barnet får i sig mer gifter via amningen än sina syskon? Mitt äldsta barn är betydligt mer allergiskt än sina syskon, har jag givit honom mina gifter. Usch!
 
• I samhället ökar förekomsten av utvecklings- och funktionsstörningar som ADHD och autism, och även av neurodegenerativa sjukdomar som påverkar inlärnings- och minnesfunktioner, som tex Alzheimers. Samtidigt blir kemikalierna i samhället allt fler. Flera studier visar kopplingar. [8]
 
• Jag kan inte annat än att hålla med Carl-Gustav Bornehaug som forskar på ftalater och bisfenoler vid Karlstads Universitet när han säger att han anser det aningslöst att vi har förbjudit bisfenolA i nappflaskor men tillåter det i produkter till gravida. [7]
 
Vem är jag, Madeleine Limé, och varför bryr jag mig om detta? Jag är en helt vanlig människa som inte alls har levt särskilt miljömedvetet, jag ”vaknade” till Al Gores film. Sen började jag fundera, mest på kemikalierna faktiskt. För mig var det fullständigt självklart att inte kan vi väl ha ämnen som är farliga för barn i barnprodukter? Vi lever ju ändå i Sverige och har LAGAR och REGLER!!! Läskigt nog hade jag fel. Därför jobbar jag nu med giftfria leksaker.
 
Källor:
1, Studierna DBH och SELMA. www.dbhstudien.seoch www.selmastudien.se
2, Colborn T, Our Stolen future
3, Formas 2005-1238
4, http://www.dhi.dk/
5, Carlsen E, Giwercman A, Keiding N, Skakkebaeck NE. Evidence for decreasing qualty of semen during past 50 years. BMJ 1992 Sept 12
6, Krysiak-Baltyn K et al. Country-specific chemical signatures of persistent environmental compunds in breast milk. Int J Androi 2010 Apr
7, Welsh M, Saunders PT, Fisken M Scott HM Hutchinson GR, Smith LB, Sharpe RM. Identification in rats of programming window for reproductive tract masculinization.
8, Formas 2007-2057 / 2009-305
9, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5162685
 
 



Logga in för att svara


Produkter

Leksaker (23)
Återanvändande/upcycling (1)
Miljökonsult (1)
Böcker (2)
Magasin (3)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2884 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen