Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Kött   

Nu slutar jag köpa billigt fulkött

JOHAN ERLANDSSON 2013-01-05        #21662

Jag har ett tag försökt dra ner på köttkonsumtionen samt äta bättre kött, men det har väl gått sådär om jag ska vara ärlig. Svårast är det på restaurang och med färdigmat. Men efter att ha läst Jonathan Safran Foers "Äta djur" går det lättare.

Boken är resultatet av ett rätt omfattande researcharbete. Utgångspunkten är den amerikanska köttproduktionen, men om den europeiska bara är hälften så dåligt så är det definitivt skäl nog att sluta stödja den konventionella köttproduktionen. Eller "djurfabrikerna", som Safran Foer säger.

Det som gör störst intryck på mig är vilken makt köttproducenterna har. Dels hur de påverkar lagstiftning och dels att de inte låter den som vill få komma in och se hur det fungerar i "fabrikerna". Exemplen på hur det fungerar och hur illa djuren har det är så många att jag får olust inför det billiga köttet.

Nötkreatur har det inget vidare, men värst är det för fågel och gris. Några exempel:
  • Producenterna tillåter inte besök
  • Kort liv
  • Hård avling
  • Otroligt trångt, och väldigt långt från ett naturligt liv
  • Omfattande antibiotikaanvändning
  • Djur som blir liggande och dör i lidande, utan åtgärd
  • Slakt som är så tidspressad att det ofta begås misstag
Nu blir det ekologiskt för mig, kontrollerat av tredje part (inte branschens egna märkningar alltså, som Svenskt Sigill). Kanske inget fantastiskt liv eller slakt för de djuren heller, men i alla fall bättre. På café och restaurang lär det  enbart bli de vegetariska alternativen eftersom det i princip inte finns ekologiskt kött där. Och inga färdigrätter med kött i, där är det idel fulkött.

I och med att ekologiskt är dyrare och svårare att få tag på så räknar jag med att jag kommer att äta mindre kött. Sen hoppas jag på att den här fuskkycklingen från Beyond Meat snart kommer till Sverige.




JOHN-ERIK JOHANSSON 2013-01-05        #21684

Tjaa, jag vill bara visa på vad vi gör. Våra kossor är kolfällor. www.norrbete.se



JONAS HANSSON 2013-01-05        #21685
Va bra att föda upp kossorna på gräs!
Men att kossor kan vara kolfällor, det tror jag inte på. Klimatpåverkan från metanet måste vara större än vad kossorna kan binda kol.

THORSTEN LAXVIK 2013-01-06        #21686
För att kossorna ska bli kolfällor krävs att de betar på marginalmarker. Det är trampandet på ängar, i skogen och på permanenta beten som binder oganiskt material i marken. Om djuren betar på åkrar som plöjs frigörs det bunda kolet vid vändningen.
När djur betar i skogen gynnas desssutom ett anatal växter och träd som absorberar koldioxid och producerar syre. Beten av marginalmarker främjar också den biologiska mångfalden. Naturbetesdjur gör dubbel nytta ur ett miljöperspektiv.
När det gäller val av kött är det en skillnad mellan ekologiskt framställt kött och industriellet/konventionellt men den stora skillnaden upptäder först om djuren sluppit äta spannmål och kraftfoder och fått gå på naturbeten. Det är då vi får den fina kvoten mellan fettsyorna omega3 och omega6 och det är då vi får de fina miljöresultaten.
Thorsten Laxvik







JOHN-ERIK JOHANSSON 2013-01-06        #21687
Hej!
Man kanske inte ska sticka ut hakan när man inte kan bevisa. Klart är i alla fall att idisslare som betar på så kallade naturbetenen och i skogen bidrar till att kolbindningen i marken ökar. Det är också ett energieffektivt sätt att producera livsmedel. Johanna Björklunds artikel "Livsmedelsproduktion som bromsar klimatförändringarna" stödjer till viss del mitt påstående. Där står det bl.a. Idisslare som kor och får som föds upp på bete, ensilage och hö bidar dessutom till att gräsmarker binder in koldioxid ,kanske i en omfattning som motsvarar deras eget bidrag till växthusgaserna metan och lustgas.

Att driva jordbruket med minsta möjliga främmande insatsmedel som vi gör som är medlemmar i Norrbete ek.f ger oss samtidigt en möjlighet att överleva som småbönder.
Visar en bild på en kolfälla här under men säger inte att alla våra vallar har en sådan mångfalld av örter.  Jordbruksverket giller dem inte, det blev avdrag på stödet.


JOHAN ERLANDSSON 2013-01-06        #21688
Går det att KRAV-märka Norrbetesköttet?

DAVID FURMANSKI 2013-01-06        #21689
Rekomenderar http://en.wikipedia.org/wiki/Joel_Salatin
Tar upp samma saker.

THORSTEN LAXVIK 2013-01-06        #21690
En del av gårdarna i Norrbete är KRAV-anslutna. KRAV var en gång i tiden spjutspets men har vuxit och blivit en stor organisation där organisationen i sig utvecklat ett egenintresse. Vid tillspetsning av kraven riskerar man att mista kunder och då kan man inte betala sina anställda. Aningslös organisationstillväxt!

Inom Norrbete säger vi ibland att vi inte ska sänka oss ner till KRAV-nivån eftersom det egna regelverket är mer radikalt än KRAVs. KRAV kan vara till nytta för dem som vill lyfta sig upp från kemijordbruk.

Dessutom resonerar en del i Norrbete att man inte vill arbeta med symboliserad trovärdighet. Det behövs inget sådant eftersom idén är att möta kunderna direkt, inte via något av industralismens system till vilket vanliga affärer också måste räknas. Industrialismen befriar från ansvar, skapar alienation och bidrar till minskad respekt. Norrbetes medlemmar vill ta ansvar i hela kedjan från jord till bord. Bonden odlar sina marker enligt miljömässigt opitimala principer, föder upp djuren med hög svansföring (etik), kör i de flesta fall själva sina djur till slakteriet där djuren pratas in i bedövningsboxen efter att ha vilat upp sig i slakteriet i flera dagar innan slakt. Norrbetes medlemmar har full insyn i hela slakt- och styckprocessen eftersom det delvis ägs av Norrbete och är tillkommet utifrån Norrbetes krav på optimal behandling av djuren.

Norrbetes medlemmar lämnar ofta sedan själva över köttet till kunden och kan berätta om djuret från födsel fram till dörren. Man kan inte slarva när man ska tillverka andra människors livsmedel. Livsmedel!



 

JOHAN ERLANDSSON 2013-01-06        #21691
Hur skiljer sig KRAV:s kriterier mot vad ni uppfyller på Norrbete?

Jag kan köpa att man kan klara sig utan tredjepartskontroll om man bor på landet och har god insyn hos den bonde man köper kött från. Men hur tycker du att det kan fungera för en stadsbo som jag? Vilket kött ska jag köpa, var ska jag köpa det och hur kan jag vara hyfsat säker på att det uppfyller höga miljö- och djurskyddskriterier?

JOHN-ERIK JOHANSSON 2013-01-06        #21692
Här kan du läsa Norrbetes regler. Vill man vara oärlig går det alltid att fuska oavsett hur mycket kontroll det än är. Man måste kunna lita på varandra. Vi försöker göra så gott vi kan.  Vårat kött har jag ju redan berättat om, men vi har också några duktiga konkurrenter som tänker som oss.

THORSTEN LAXVIK 2013-01-07        #21693
Den främsta skillnaden mot KRAV är att vi inte tillåter någin form av kraftfoder. Vi tillåter inte heller bete på åkermark annat än på återväxt. Vi menar att djur ska beta på pemanenta beten för att få rätt miljöeffekt.
Varje kontrollform innebär ökad byråkrati. Det är också en anledning till att avstå KRAV. Vi har mer än nog av byråkrati redan. Vet du attt de flesta bönder måste anlita en konsult för att fylla i sina bidragsansökningar!!!
Norrbetes idé är att det personliga mötet och den totala transparensen ger kunder goda möjligheter att se hur produktionen går till. En av våra kunder som hittat oss via nätet kommer upp från Stockholm i mitten av februari för att följa verksamheten i en vecka. Vi ska titta på uppfödning, slakta, stycka och förmodligen äta gott. Han får göra allt utom att bedöva och avbloda som vi vill ha proffs till. Matproduktion är mycket mer än matproduktion.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-07        #21698
Heja Norrbete! Mycket bra regler och ett exempel på hur man kan göra det komplexa lite mer lättförståeligt.

Större delen av världen lämpar sig inte för odling av grödor som människor vill äta, bästa sättet att utnyttja dessa marker är bete - och det räddar också hotade växtmiljöer - som i sin tur är förutsättning för pollinerare - som är en förutsättning för flertalet av våra jordbruksgrödor. Så köttätande per se bör man inte klanka ned på - bara på icke hållbar köttproduktion.

Några frågor:
  • kan ni redan nu få fram smakligare kött än det massproducerade? eller är det en sak man måste lära sig med tiden?
  • några problem med rovdjur? enligt vissa källor kunde SKB försvara sig framgångsrikt mot en eller ett par vargar förr i tiden (men förstås inte mot björn).
  • varför krav på vinterhållning utomhus - det är väl snö större delen av tiden, och i snösmältning och höstrusk riskerar marken att trampas sönder. Det blir förstås billigare och ni får härdigare djur men finns det någon ytterligare god anledning? Har ni förresten en bild på en vinterraggig ko?
  • I Gullspiras efterföljd - står getter härnäst på tur?


THORSTEN LAXVIK 2013-01-07        #21699

Hej!
Bra frågor. Vi har gjort ett antal provsmakningar. De flesta gånger har vi använt färs för att göra de olika proven som mest jämförbara. Vi har tagit egen färs, industrifärs från Ica och färs av älg. Ingen gång har deltagarna missat att rangordna och alla gånger har vår färs kommit först. Ett osäkerhetsmoment är att det ibland finns försklassig färs även på Ica som kan komma från djur med rätt uppväxt. Men smak är något som är kulturellt och historiskt bestämt, inte något objektivt. Smaken bestäms endast delvis av gommen. Lika viktigt som den faktiska smaken är provsmakarens egen kunskap liksom provsmakarens relation till bonden som fött upp djuret. Smak är en dålig beskrivning på något som alltid är en smakupplevelse med många komponenter.
Smaken hos ett djur bestäms av många saker; ras, kön, ålder, fettansättning, stresshormoner i kroppen efter transport, stress vid avlivning, avblodning, tid för energiavgivning, ph i kroppen under avkylningen, mörninsgtiden, fuktigheten i mörhallen, hygienförhållanden vid styckning och inte minst individuella egenskaper. Vi försöker arbeta med alla tre gundkomponenter för smakupplevelsen, den faktiska smaken, ätarens kunskap och relationen till bonden.
Ingen av oss har haft problem med rovdjur. Björnar äter mest gräs. Jag har fem stora skogsbeten och de enda problem jag har haft är jakthundar som rivit får och splittrat mina kor. Vargen är nog det största hotet mot tamdjuren, tror jag. Men att vargen tar en ko betyder inte att man har problem med varg. Problemet är kanske bristen på egen uppsikt eller att vargen trängs undan från andra håll. Vi har råd med varg, vargahatare och vargälskare.
Djur är inte gjorda för att vara inomhus. Sämst för djur är dragiga och fuktiga stallar. Kyla är sällan problem för djur, inte ens vid kalvning. När det är kallt är det i allmänhet rent och torrt. Mina djur går på fyra hektar öppen ytan med en hektar skog intill. Ofta föredrar de skogen framför ligghallen. Bäst gillar de när jag halmar under grantätningar. Precis som du säger växer pälsen när det blir kallt men fjällkor är mindre lämpliga att vinterhålla med kalv i hagen. De ställer ner sin matabolism på vintern och behöver all föda till sig själva. Jag bifogar en bild från en motionspromenad med kossorna. På Facebook under rafnaslakt finns massor av kobilder. Rafnaslakt är vårt slakteri med lite underlig humor. 
Om man ska vara lite självkritik är den ensidiga inriktningen på nöt inte riktigt bra för en gård. Det behövs fler djursorter och verksamheter för att kunna bygga ett hållbart system på en gård. Gullspira kanske är nästa steg. Vi skulle vilja föda upp grisar på slaktrester från slakteriet men det är tyvärr inte möjligt med nuvarande lagstiftning. 
Sist vill jag berätta att vi bjudit generalsekreteren i Slow Food på en 22 år gammal fjällko till hans stora förtjusning.





 


EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-07        #21700
Korna klarar alltså producera mjölk nog även på vintern - på mest grovfoder?

Fina kor - Highland och Hereford?  och det är väl en fjällko där i bakgrunden i alla fall...?

Ja, nu blev jag glad. You've made my day, som engelsmännen säger!

PS - en inte riktigt lika bra lösning, men i alla fall åt rätt håll vore väl att göra biogas av slaktavfallet - jag har träffat Jan-Olof Olofsson från Jämtgas - en riktig entusiast uppe i Hammerdal...

THORSTEN LAXVIK 2013-01-07        #21701

Hej igen!
Kor producerar högklassig mjölk på grovfoder. Fjällkor producerar ypperlig mjölk på skogsbete. Det räcker med sju liter fjällkomjölk för att göra ett kilo ost medan det behövs 14 liter från en industriko. Det har med fjällkons förmåga att producera kaseiner att göra. Kraftfoder är en styggelse både mot djur och människor, inte minst dem i Braslilien som berövas sina familjejordbruk för att agrobussness storskaligt ska producera soja till svenska industrikor.
Highland, hereford och fjällkor på bilden. Jag har fjällkor i rakt nedstigande led från min farfars fars besättning.
För att få göra biogas av avfallet måste det hygieniseras först, dvs värmas upp under viss tryck under viss tid. Men benen vill man inte ha i rötkammaren. De lägger sig som sten i bottnen. Bäst vore att stampa benen utanför slakteriet och skicka tillbaka med bönderna för att spridas som benmjöl på åkrarna. Det finns allt i benen - kväve, fosfor och inte minst kalcium. Och resten borde komposteras på gården i en grop och gasen ledas till spisen som man gör på sina håll i Indien och Kina. 
Idag hämtas slakteriets avfall med lastbil och körs runt halva Sverige innan det mals till en massa som det eldas med. Avfallskostnaden för en ko är 1 000 kr, veterinärkostnaden på en ko är 250 och lika stor är klassificeringskostnaden. Därtill kommer personalkostnader, kapitalkostnader och alla andra tänkbara pålagor och avgifter. Bästa slakt är när bonden skjuter sin ko i hagen och slaktar i den rena och fina snön.



JOHAN ERLANDSSON 2013-01-17        #21723
Hittade en film på temat:


Thailändsk kyckling kan man räkna med att det är i många färdigrätter.

För övrigt går det rätt bra än så länge. Har bara "råkat" äta fulkött någon gång, det var en tub ärtsoppa med fläsk. Annars blir det en del soppor. Den ekologiska falukorven och skinkan som jag brukar köpa kom jag på att den inte funkar, för den är "bara" märkt med EU-blomman vilket inte har lika starkt djurskydd som KRAV. Det kött vi trots allt köper är KRAV-märkt från Ekostore, "Västsvenska gårdar" tror jag det kommer från. Inga kötträtter på café och restaurang. En del soja-halvfabrikat blir det hemma.

Nästa utmaning blir osten. Har inte hittat någon ekologisk ost som jag gillar än. Någon som har tips? Jag gillar prästost.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-19        #21727
Jag är ju en av de som jobbar på KRAV och som (enligt ett av inläggen ovan) mest är intresserad av min egen inkomst. Det är ju klart att jag inte ser det så, men vi släpper det.

Jag vill kommentera det där med att KRAV inte skulle vara någon spjutspets. Så länge jag har känt till de djupare diskussionerna om KRAVs regler har det alltid funnits en konflikt mellan "spets" och "bredd". Vad som är vad, beror på vad man jämför med. Ekologiskt har ju kanske 5% av dagligvarumarknaden, så många skulle mena att det är en spets i sig. KRAV har ju ändå valt att ligga före eko på flera områden, vilket också gör att vi är svagare på vissa marknadskategorier.

Samtidigt ligger en stor del av märkets värde i att det är tillgängligt och att det finns KRAV-alternativ i hela butiken. Det är på det viset den stressade konsumenten får hjälp att fatta mer hållbara beslut.

Hur långt KRAV kan trycka fram sina regler begränsas alltså mycket mer av vad som är tufft, men inte omöjligt i företagen. Vi kan i bästa fall fixa en prispremie som gör att vi kan vara rätt tuffa och skärpa reglerna. Men vad som också är viktigt är att det finns andra initiativ som inspirerar och drar i gränserna för vad som är tufft men möjligt.

Jag tror inte att det finns en enda definition av vad som är hållbar produktion. Jag tror att alla initiativ som drar åt rätt håll behövs. Jag tycker att Norrbete gör ett fantastiskt jobb, och är just ett av dessa initiativ som kan sitta på en viktig del av lösningen.

Vi drev, förresten, för några år sedan ett ganska stort projekt om klimatpåverkan i lantbruket. Det är helt klart så att det betesbaserade köttet är det mest klimatsmarta. Jag tror att det fortfarande är svårt att säga att det generellt är en kolfälla (dvs negativt netto), men å andra sidan är det extremt viktigt för den biologiska mångfalden. Och kraschen i biologisk mångfald är förmodligen ett större miljöproblem än klimatet. Därför var alla (forskare, bönder, miljöaktivister) ense om att det är det köttet som vi ska behålla.

Ett problem i det sammanhanget var/är dock att beteskött som kommer från fattigare beten innebär en långsammare tillväxt hos djuret. Det innebär att det släpper ut mer växthusgaser per kilo kött. Å andra sidan så är det detta kött som blir av riktigt hög kvalitet och får en riktigt bra fettsyresammansättning (precis som skrivet ovan).

Vad som till slut är rätt och sant köttval i detta är till slut inte helt enkelt. Men helt klart är att betesbaserat alltid är bättre.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-19        #21728
Om osten; den godaste ost som också är lättillgänglig, som jag har stött på på sistone är Änglamarks lagrade ost. Den görs av Boxholmsost så den finns också i andra butiker i Boxholms egen förpackning.

THORSTEN LAXVIK 2013-01-20        #21734
Hej Johan!

Tack för vänliga ord om Norrbete. Jag tror inte att någon har uttryckt att du är mest intresserad av din lön. Men en aningslös organisationstillväxt gör att organisationens organisationsintressen får en för stor betydelse på bekostnad av organisationens syfte. KRAV lider också av att vara en negation till industriproduktionen och därmed förbunden till det man säger sig motarbete, ungefär som på samma sätt som facket speglade industriproduktionen i sina organisationsformer. I mitt perspektiv handlar det om att att häva sig upp till syntes, inte fastna i antites. 

Vad gäller "fattiga beten" är frågan mer svår, tänker jag. Ett skogsbete kan se fattigt ut men ha stor betydelse eftersom trädens växt främjas av betet och därmed förmågan att producera syre/ta upp koldioxid. 

Men de stora förändringarna i jordbrukets klimatpåverkan kommer när vi slutar
vända jordarna och börjar producera vår egen energi. Oxh det är inte så långt borta.
Thorsten

  

JONAS HANSSON 2013-01-20        #21735

Det är bra att plantera träd, men det minskar inte köttproduktionens klimatpåverkan. Räknar man ned köttproduktionens klimatpåverkan pga trädplantering så räknar man trädplanteringens klimatnytta dubbelt.

Se vad SLU, Lantbruksuniversitetet, säger:

"Genom system där djurhållning kombineras med bioenergiproduktion genom att t.ex. träd odlas i betesmarker eller i åkerkanter, kan jordbruket bidra till att sänka växthusutsläppen från samhället i stort genom att produktionen av bioenergi ökar, vilket kan ersätta fossila bränslen inom energi- och transportsektorn, såväl som inom jordbruket självt. Väljer man att räkna bort de klimatvinster som fås då bioenergi från t.ex. betesmarker ersätter fossila bränslen från utsläppen från t.ex. nötköttsproduktion skulle man kunna resonera så att denna nötköttsproduktion är betydligt mer klimatsmart än nötköttsproduktion utan bioenergiodling. Dock innebär detta sätt att räkna att biobränslet får bära en del av utsläppen från nötköttsproduktionen. När biobränslet senare förbränns i t.ex. ett kraftvärmeverk måste de utsläppen som räknas bort från nötköttet räknas in här. Det är bra och viktigt att stimulera bioenergiproduktion från jordbruket, speciellt om bioenergiproduktionen kan ske utan att försämra den biologiska mångfalden. Att en producent kompletterar sin nötköttsproduktion med bioenergiodling kan vara mycket gynnsamt för en minskning av växthusgasutsläppen från samhället i stort, men när beräkningar av bokföringskaraktär ska göras på olika produkters klimatpåverkan är det lämpligast att låta de enskilda produkterna bära sina egna utsläpp så långt det är möjligt."

http://publikationer.slu.se/Filer/Mat-klimat-listanversion10-120413.pdf
sid 12


EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-20        #21736
Thorsten;
du kan ha en poäng där. Alltså, KRAV är inte en funktion som i sig ifrågasätter dagligvaruhandelns och den internationella handelns funktion. På ett sätt tvärt om - vi har ett uppdrag att försöka göra den KRAV-märkta maten tillgänglig för så många som möjligt, så snabbt som möjligt. För oss innebär det att försöka förändra systemet inifrån.

Men återigen - jag tror att vi måste pröva många vägar för att snabbt komma till det hållbara samhället. Norrbetes väg är viktig att pröva.

"Fattiga beten" var lite allmänt och ospecifikt hållet, men det jag vill komma åt är att mitt i kärnan av den här frågan så måste man väga olika mål mot varandra; klimatpåverkan (netto), biologisk mångfald och produktkvalitet. Det är svårt att välja och det är svårt att räkna på. Så åter igen - jag tror det finns många bra lösningar.



EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-20        #21737
Jonas,

jag förstår det som att du tar upp frågan om hur klimatpåverkan allokeras i en livscykelanalys. Det är en komplicerad fråga i sig, och mycket kontroversiell. I sådana resonemang kan man t ex komma fram till att det är "klimatgratis" att bränna sopor med plast, eftersom man redan tagit upp klimatpåverkan i produktionsfasen. Någon sanning finns heller inte, utan det är närmast fråga om ett standardiseringsarbete.

Men för min del känns det ändå enkelt; om man tänker sig två system för köttproduktion, där det ena ger betydligt högre kolinbindning i marken (pga bete, trampning), betydligt högre biologisk mångfald, högre produktion av bioenergi och gladare djur, så måste väl det systemet vara att föredra?

JONAS HANSSON 2013-01-20        #21738
Hej Johan,
För många miljöproblem är skadorna proportionella mot föroreningar och liknande, men så är det ju inte med klimatförändringar i och med stor risk för snabba förstärkningseffekter. Så antingen bromsar vi klimatförändringar eller så bromsar vi inte klimatförändringar, det finns inget halvbra mellanläge, utan ett val mellan farligt läge och katastrof.

Är kolinlagring av betande djur säker? Kan kolet läcka? Bli mättat? Finns det osäkerhet och kunskapsluckor? Finns det risker?

Kompenserar kolinlagringen till fullo för metanutsläppen utan risktagande? Om inte måste köttkonsumtionen och djuruppfödningen minska kraftigt vare sig det är betande djur eller foderuppfödda djur, även om betande djur är bättre på många sätt. Det räcker inte att vara bättre än något sämre för att överleva klimatförändringar, vi måste stoppa klimatförändringen och undvika trösklarna som förstärker uppvärmningen. Att hylla något som i global skala inte är lika illa, men ändå leder till katastrof, det funkar ju inte. Är kolinlagringen säker, ja ok kör på det då. Är vi osäkra, då får vi minska köttkonsumtionen drastiskt.

Hur minskar vi djuruppfödningen och köttkonsumtionen?


THORSTEN LAXVIK 2013-01-21        #21739
Hej!

Kul med debatt. I Sverige är det (endast) Christel Cederberg som räknat på kolinlagring vid en studie av en ranch på Revinge hed. Betessäsongen är betydligt längre där än i Mellannorrland där jag bor och föder upp kor. I Time Magazine (nr ? 2010) regogörs för internationell forskning i frågan. Jordbrukets klimatpåverkan utreds av en LRF-avdelning i södra Sverige i ett forskningsprojekt som heter Joker. Deras litteraturlista är också mycket intressant. Där har jag läst, med forskarnas illa dolda förtjusning, hur morotsodling på mulljordar är en riktigt stor klimatbov. Morotsfri tisdag?

Vi tycks vara överens om att det finns en klimataspekt och en biologisk mångfaldsaspekt på köttproduktion men jag vill nog lyfta fram livsmedelsaspekten också. Vi vet att konsumtion av snabba kolhydrater som i säd och potatis leder till det metabola sydromet, dvs välfärdssjukdomar. Blodsocker ger ökad insulinproduktion vilket försätter kroppen i ständig stress. Medellängden sjönk tio centimeter när människan blev jordbrukare och benrester uppvisar inflammatoriska tillstånd när hon blir bofast. Vi får i oss högvärdiga proteiner och alla mineraler och vitaminer genom att äta kött och inälvor. Naturens högsta koncentration av C-vitamin finns i nötboskapens binjurar. Idag slängs sådant eller går till hundmat som i sin tur kompletteras med ris och säd vilket ger vovvarna diabetes. En av slakteriets delägare har skrivit en bok som heter naturlig föda - naturligsvis. Hon beställer färs med 30 procent fett som hon äter rå till frukost.

För 100 år sedan var all skog i Sverige betad av tamboskap. Svenskarna åt mer kött då. Den senaste uppgången i köttkonsumtion är räknad från 60-talet då konsumtionen var i botten när den stora flytten från landsbygden hade skett.

Helt klart påverkar vår djurhållning miljön; både i form av utsläpp av klimatgaser - frågan är om det finns djurhållning som är klimatneutral eller till och med kolsänka, och i form av främjare av den biologiska mångfalden. Men jag vill tillföra näringsaspekten som något att också ta hänsyn till i diskussionen. Jag plitar just nu på en bok som har arbetsnamnet Från gräs till gryta - om djurhållning, slakt och landsbygdsutveckling.
Thorsten
 



JONAS HANSSON 2013-01-21        #21740
Ja Thorsten, allt var säkert bättre på nomadtiden när man vandrade omkring i små grupper, jagade, samlade bär och nötter, innan människan började odla och samlades i större grupper och byggde civilisationer. Odlandet och bofastheten gjorde ju dock att det blev möjligt att föda allt fler människor. På stenåldern fanns det hur många människor? 5-10 miljoner? Idag är vi 1.000 gånger fler, 7 miljarder. Kan man föda en världsbefolkning på 7 miljarder om alla ska äta betande mat?

JOHN-ERIK JOHANSSON 2013-01-21        #21742
För oss som bor och försöker finna en utkomst av vad jorden ger här i norr känns det inte fel att gräs, löv och örter blir till kött även om det inte räcker till alla. Vad är alternativet på våra marker? Skog känns fel med tanke på den resurs som tidigare generationer odlarmöda skapat av vildmark för sin överlevnad. Där tar vi vinterfoder till djuren. 


JONAS HANSSON 2013-01-21        #21743
I Sverige behöver vi halvera vår klimatpåverkan rätt snabbt, inom typ 5 år. Det är svårt att bygga om ett samhälle på 5 år, så det handlar troligen framförallt om ändrad och minskad konsumtion. Därefter med olika finurliga ombyggnader av samhället (som kan ta tid och därför bör inledas redan nu) jobba oss ner till ca noll klimatpåverkan. På det sättet kan vi hjälpa till att visa konkreta goda exempel för andra länder. Vad är alternativet till det? 

Alternativet är att vi riskerar att tippa globala klimatsystemet över kanten så det tvingas in i en självförstärkande cirkel mot en i genomsnitt 4 grader varmare jord. Världsbanken varnade nyligen för 4-gradersvärlden.

"A 4°C world would be one of unprecedented heat waves, severe drought, and major floods in many regions, with serious impacts on ecosystems and associated services. But with action, a 4°C world can be avoided and we can likely hold warming below 2°C."

Vad kan jag göra på 5 års sikt för att bidra till mindre otrygghet och mindre fara? Jag kan se till att klara mig på hälften av medelsvenssons privata klimatpåverkan när jag konsumerar, vilket innebär max 4 ton växthusgaser per person och år, exkl offentlig konsumtion.

Hur ofta kan jag äta naturbeteskött och ända klara mig på totalt 4 ton i hela min vardag? Kompenserar kolinlagringen på ett säkert sätt för de stora metanutsläppen från nötdjur? Om ja, bra! Då kan jag äta ofta. Om nej, ajdå, då får jag undvika att äta naturbeteskött liksom annat nöt- och lammkött.

 


THORSTEN LAXVIK 2013-01-22        #21749
Hej!
Kul med diskussion, som sagt. Nä, någon naturromantiken är jag inte. Tvärt om. Jag är mycket aktiv i en diskussion och praktik kring att restaurera industralismen förbrytelser mot naturen med moderna metoder, tex återställa fiskvägarna.
Jag är överens om att vi måste sluta äta industrikött och på alla andra tänkbara sätt minska våra klimatavtryck. Men om vi ska övergå till vegetarisk mat så påverkar det också klimatet. Vid jämförelsen ska klimatnytta, mångfaldsnytta och näringsnytta vägas mot varandra.
Thorsten

  

JONAS HANSSON 2013-01-22        #21750
Så här står det i nya Köttguiden från SLU:

"Utifrån försiktighetsprincipen har inte en minskad klimatpåverkan tack vare potentiell kolinlagring tagits med i kriteriet för kategorin Klimat i Köttguiden, då det är svårt att veta om marken där fodret odlas verkligen lagrar in kol (mycket av odlingen av vall sker i en växtföljd med andra grödor och då lagras mindre in än om vallen ligger permanent) och om kolet verkligen kommer stanna i marken i all framtid (även varma torra somrar kan göra att inlagrad kol oxideras till koldioxid igen)."

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-22        #21755
Cornucopia? har en bra sammanställning av fakta i ämnet idag.

http://cornucopia.cornubot.se/2013/01/varlden-behover-mer-kott-av-ratt-sort.html#more

THORSTEN LAXVIK 2013-01-23        #21758
Nej!
Någon nämnvärd kolinlagren sker knappast i jordbruksmarken. Plöjningsjordbruket bör överges. De är på marginalmarkerna, i skogen och på ängarna som kolinlagringen (i form av karbonater?) beräknas ske.
Mn kan också vidga diskussionen till att ställa frågan varför det händer så lite när vi vet så mycket om problemen med klimat och mångfald. Jag tror att bristen på fungerade lokala demokratier är ett minst lika stort problem som de andra. Utan en bred demokratisk rörelse i frågan kommer vi ingenstans. Då spelar det ingen roll hur många professorer som är på vår sida. Igår samaldes 16 personer i Ramsele för att bilda en demokratisk sparkassa. Dtta för att undandra spekulationsekonomin våra pengar och skapa en lokal rörelse för att investera i bl a matproduktion på progessiva principer. En interimsstyrelse är utsedd och ska formulera förslag till stadgar. Den som vill veta mer kan skriva till mig så översänder jag mer material. thorsten@rafnaslakt.se
Thorsten

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-23        #21760
Jonas - ingen mark lagrar kol i all framtid - allra minst skog. Den huggs, eller brinner, eller faller för en storm.

Säkraste lagringsmöjligheten är faktiskt en permanent betesmark. Så länge den betas tillräckligt så pumpas ständigt atmosfäriskt kol ned i marken. Det verkar också som om kolförrådet i en välskött betesmark överstiger kolförrådet i en skog.


JOHN-ERIK JOHANSSON 2013-01-23        #21761
Där jag bor (Höglunda - Borglunda) var all mark skog för 250 år sedan då nyodlingen började. Jag har även själv odlat upp ca 3 ha. Minns att jag satte lite potatis på ett stycke första året. Skörden översteg knappt utsädesmängden så det var inte så lyckat. På leran efter landhöjningen odlades det senaste up under 1930talet. På den marken växer det betydligt sämre än på den äldre marken antagligen pga lägre mullhalt. Min observation som inte gör anspråk på att vara vetenskaplig är att mullhalten ökar när marken brukas även på åkermark. Här brukar vi plöja vart 5 - 7 år.
Det måste väl innebära att kol binds?

JONAS HANSSON 2013-01-23        #21763
Jonas, har du någon referens på att betesmark är den säkraste lagringsmöjligheten för kol?

"We find that in forests between 15 and 800 years of age, net ecosystem productivity (the net carbon balance of the forest including soils) is usually positive." 

"Old-growth forests accumulate carbon for centuries and contain large quantities of it. We expect, however, that much of this carbon, even soil carbon9, will move back to the atmosphere if these forests are disturbed."
Luyssaert, 2008, Old-growth forests as global carbon sinks


JOHAN ERLANDSSON 2013-01-23        #21764

39:90. Undrar hur den här kycklingen har haft det?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-23        #21769
Jonas:
Din egen referens säger just det jag säger: "...We expect, however, that much of this carbon, even soil carbon9, will move back to the atmosphere if these forests are disturbed."

Skogar störs alltid - de huggs ned, de brinner, de faller för stormar, de utsätts för insektsangrepp... då frigörs kolet igen. 800-åriga skogar finns det mycket få av i världen. Det finns enstaka träd som når den åldern, men mycket få skogar är ostörda så länge. Flertalet har släppt ut sitt kolförråd ett flertal gånger. Under Amazonas hittar man rester av byar och öppen mark - så inte ens där är kolförrådet urgammalt.

Hypotesen är att i en hävdad betesmark dör hela tiden rotmassa allteftersom den ovanjordiska delen betas ned. Därefter växer gräset till igen och genererar ny rotmassa. Det mesta av dessa rötter bryts ned och ingår i cirkulationen, men en viss del lagras. Så länge betesmarken hävdas väl så fortgår denna process. Bränder är sällsynta i välhävdad mark och de som förekommer bränner bara av det lilla gräset ovan mark. På detta vis fungerar betesmarker som en pump som hela tiden pumpar ned kol i marken. Om man till slut når ett jämviktsförhållande där lika mycket bryts ned som tas upp (som orörda skogar gör), återstår att visa.

En kort sammanfattning finns i UNEPS broschyr The benefits of soil carbon http://www.unep.org/yearbook/2012/pdfs/UYB_2012_CH_2.pdf

En annan som har skrivit om denna funktion är Tony Lovell vid Soil Carbon Coalition.

JONAS WANGSTEN 2013-01-24        #21773
Ang. kolinlagring i skog kontra betad gräsmark.

I den här länken  (http://www.epa.gov/rlep/faq.html om skogens kolinnehåll visas att den årliga ackumulerade mängden kol enligt scenariot "90- talets skogsbruk" i SKA99 är ca 0,2 ton/hektar. Det är den siffran som skall ställas mot betesmarkens upp till 1 ton/hektar (alltså 1 ton kol, inte 1 ton koldioxid…). Skogen lagrar främst sitt kol i träden. Marken är oftast väldigt mullfattig. När skogen avverkas och används frigörs dess lagrade kol vilket aldrig sker i permanenta gräsbetesmarker. 

JONAS HANSSON 2013-01-24        #21776
Varifrån kommer siffran 1 ton kol per hektar och hur ska man jämföra den med klimatpåverkan från metangas från betande kossor?

JOHN-ERIK JOHANSSON 2013-01-24        #21777
Jag gissar att det är det är gödseln och det oskördade som vissnar och "växer ner" som vi säger. Det växer är väl omkring 5 ton ts per ha.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-24        #21778
Jonas H, (många Jonas här - ska vi bilda en liten klubb?)

Lite olika siffror förekommer på olika ställen, en del mätta, andra modellerade. En av de mätta är Reeder et al, 2001, Impact of grazing management on carbon sequestration in a semi-arid rangeland, USA, där man mätt upp till 9 ton C på 12 år. Så siffran 1 ton/ha, år verkar fullt rimlig.

Ska du ställa hela system mot varandra så måste du på andra sidan ställa upp den ökade plöjning som behövs för att ersätta betesdjur med vegetabilier. I värsta fall odlar man upp savannen - som samlat på sig kol i många sekler...

Vi ska heller inte glömma att en mycket stor del av jorden inte lämpar sig för odling, men å andra sidan är fullt användbar för bete

Jonas W,
Skötta skogar är faktiskt bättre sänkor än naturskogar eftersom virket som tas ut till stor del används i långsiktiga tillämpningar som hus och möbler - vilket inte bara lagrar kolet långa tider, utan också minskar användningen av plast, stål och betong - som alla kräver fossil energi.


Det är komplext detta - men det mesta pekar mot att en uthållig djurhållning är minst lika bra som att föda mänskligheten helt på vegetabilier. Dessutom är djurhållningen en förutsättning för en mycket stor del av den biologiska mångfalden - inte minst för de pollinerare som vegetabilieodlingen är beroende av.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-28        #21805
Jonas E:s sista mening är viktig; vi som samhälle genomför just nu en artutrotning som kanske är unik i världens geologiska historia. I vart fall är den i paritet med de katastrofala händelser som inträffat några få gånger. Enligt Planetary Boundaries är denna artutrotning till och med ett större hot mot livet än klimathotet. Med andra ord; det spelar ingen roll om vi lyckas minska klimatproblemen om vi inte samtidigt lyckas öka den biologiska mångfalden.

Det är här betet kommer in, och det är det som gör att det är så viktigt att välja rätt kött. I grova tag så är ungefär hälften av det nötkött som konsumeras i SE också slaktat och uppväxt i SE. Ungefär hälften av det kött som slaktas i SE är huvudsakligen betesbaserat.

Till att börja med borde vi alltså få ned nötköttskonsumtionen med 75%, men se till så att det bara är betesbaserat kött som säljs. Det återstår massor med problem med det betesbaserade köttet (bete på vall? slutuppfödning på stall? mm), men det vore ett mycket viktigt budskap att få ut. Och en väsetnlig del av det betesbaserade köttet kommer från produktion som är riktigt bra.

I sammanhanget kan man konstatera att det kött som brukar nämnas som klimatsmart (fågel, fläsk), i praktiken inte har något bete, och till största delen inte tillför någon biologisk mångfald, snarare tvärt om. Visst finns det lite KRAV-grisar och KRAV-höns, men som köttslag betraktat är det minus på biologisk mångfald-kontot, vilket är skandal och katastrof.

Och Johan E - den där kycklingen har inte haft det roligt. Den har sannolikt ärtit den billigaste spannmål som gick att köpa, vilket på alla sätt förmodligen har drivit på förlusten av arter och förlusten av kol i mark. Fulkyckling.

THORSTEN LAXVIK 2013-01-28        #21807
Hej!
Jag ifrågasätter att hälften av det svenska nötköttet är betesbaserat. Varifrån kommer den uppgiften? 
Vår uppgift nu är att förfina torkteknikerna för hö så att vi blir av med ensilageplasten. Vi måste också börja producera energin till våra jordbruk lokalt. Farfar kunde. Kan vi?
Thorsten


EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-28        #21817
Thorsten,

det är en uppgift som jag har fått muntligen som en tumregel från forskare som arbetar med dessa frågor. Det var ett par år sedan nu. Det byggde på ett resonemang där vi tittade på slaktstatistik.

Möjligen är det också fråga om hur man definierar "betesbaserat". I den definitionen rymdes då t ex större delen av mjölkproduktionen, så jag tror att det är en rätt generös definition.

Min poäng är dock denna; vi behöver konsumera mindre kött, men vi behöver också konsumera rätt kött. Och vi behöver fort sluta konsumera/producera det sämsta köttet (som bara ger klimatpåverkan utan att berika den biologiska mångfalden).



THORSTEN LAXVIK 2013-01-29        #21821
Hej!
Eftersom alla djur måste vara ute på bete är begreppet betesbaserat förvirrande.
Om det visar sig att betesdjur är kolsänkor behöver vi inte äta mindre kött. Problemet är de fossila bränslena som vi jordbrukare förbrukar idag. Jag producerar runt 20 slaktdjur om året och använder runt 1 500 liter diesel, mindre än vad en normalbilist gör av med. Varje djur ger cirka 1 200 portioner högkvalitativ föda som till stor del baserats på grovfoder från skog, äng och marginalmarker. Jag använder ca 1 hektar åkermark per djur. Jag försöker vända jordarna så sällan som möjligt. Jag fick 2o12 325 922 kr i EU-stöd och sålde kött för cirka 250 000 kr. Min årsinkomst från jordbruket ligger på ca 65 000 kr och jag räknar jobbet som en kvartstid (med mer än heltid under sommaren och endast timmar i veckan under vintern).
Jag är förespråkare för en våldsam ökning av dieselpriset (kanske 3-5 gånger dagens pris). Det skulle leda till teknikutveckling inom jordbruket.
Thorsten

JONAS WANGSTEN 2013-02-01        #21836
Hej

En del spännande tankar kring den här trådens problematik tas upp i kommentarerna på min debattartikel hos Naturskyddsföreningen. Kanske någon här vill kritisera eller uppmuntra.

http://matochjordbruksnatverket.wordpress.com/2013/01/23/om-jordbruk-och-kott-ur-ett-klimat-och-energiperspektiv/



Min siffra om betesmarkens kolinlagring kommer från EUs Green Grass-projekt. 

Mer i ämnet finns i Tony Lowells föreläsning i länken ovan.

JONAS WANGSTEN 2013-02-01        #21837
Jonas E.

Jag bor nära ett av Sveriges största pappersbruk och har även en hel del insyn i hur skogsägare sköter och tänker kring sin skog. Baserat på vad jag ser och vet så ställer jag mig mycket tveksam kring uppgiften att "virket som tas ut till stor del används i långsiktiga tillämpningar som hus och möbler". Snarare anser jag att en absolut merpart av det som tas ut från skogen går till pappersindustrin och biobränsle. Just för biobränsle så är det inte bara ved, flis och spån som bränns utan man tar även ut betydande mängder s.k. GROT (grenar, rötter och toppar) vilket gör att skogen utarmas och förstörs samt att ännu mer bundet kol avges vid förbränningen.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-02-01        #21839
Största delen går till papper och massa - där har du  rätt. En del går till biobränsle (dock handlar det framför allt om spillet - grot, bark, flis och spån - inte rötter och inte barr - där ju näringen sitter). Ur kollagringssynpunkt är papper och bioenergi  är ungefär lika bra som en naturskog - som ju också brinner, blåser omkull, äts upp av insekter och svampar - och då inte bara producerar CO2 utan också en massa metan. Men papper ersätter plast = olja = CO2-utsläpp... och bioenergin ersätter olja - 140 TWh/år = 280 000 ton CO2eq...

Den svenska hävdade skogen producerar ca 17 miljoner kubikmeter virke  varje år - det motsvarar enligt Naturvårdsverkets tabeller drygt 100 000 ton CO2eq/år - inte fy skam...

MATTIAS CARLSSON 2013-02-05        #21851
Forskare vid SLU har med stöd av bland andra Formas, SNF och Coop utarbetat "Köttguiden" utifrån fyra miljökriterier: klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel samt djurskydd och bete.

Mer information om hur guiden tagits fram och guiden i sig hittas här

EVA GUSTAVSSON 2013-02-15        #21891
Citat: "Nästa utmaning blir osten. Har inte hittat någon ekologisk ost som jag gillar än. Någon som har tips? Jag gillar prästost."

För många år sedan sålde Hemköp en ost som hette Haväng. Vet inte om den finns kvar någonstans, den var god och lite stark. För något färre år sedan hade Arla en ekolgisk hushållsost som var mycket mild och god, men den försvann också. Ostläget är ganska förtvivlat, när ingen av våra närmaste butiker längre säljer Boxholms ekologiska, Änglamarks blir mer svårtillgänglig än tidigare, Philadelphia slutade med sin eko-variant

Fortfarande hittar vi eko-Grevé och dito Herrgård, uschligt mager eko-Västan, och några sorters feta. Den bästa vi äter är Gouda beställd från Biodynamiska Produkter i Järna. Fast den är förstås inte så lik Prästost och man köper en hel fyrakilosost på en gång, som man skär upp och sedan lägger några bitar i frysen. Å andra sidan slipper man då plastförpackad ost.

Åter till trådens ämne:

Thorsten: varifrån kommer uppgiften att folk åt mer kött före 60-talet? Enligt min mamma (född 1915) som växte upp på en ganska välbeställd gård på Östgötaslätten, var köttet sparsamt tilldelat då, inte bara under krigen. Man fick några få fläskbitar eller köttbullar, och sedan fick man äta bröd, potatis, gröt, mjölk och sådant tills man blev mätt. Om man läser Moberg (som enligt min mamma visste precis hur det var på den tiden) kan man t.ex. i Raskens få veta att familjen blev näst intill helt utan sovel (=kött, fisk, ägg) den vintern grisen blev sjuk och dog.


FRANK NILSSON 2013-02-15        #21892
Raskens handlade om förhålladena på 1800-talet.

Runt 1945 hade vi dubbelt så många nörkreatur som idag och och alla uppföddes de på gräs och grovfoder.

http://blogg.passagen.se/millimetervagor/entry/h%C3%A4lften_s%C3%A5_m%C3%A5nga_kor_idag

EVA GUSTAVSSON 2013-02-15        #21894
Thorsten skrev att vi åt mer kött för 100 år sedan, och det var 1913, dvs strax innan min mamma föddes. Kanske hade fattigdomen minskat lite däremellan, men å andra sidan fanns det gott om fattiga statare och arbetare flera decennier senare.

Jag är osäker på om antalet kor återspeglar konsumtionen av kött och mjölk särskilt väl? Mjölkavkastningen per ko var definitivt lägre förr, och om man höll liv i en ko längre då (som jag tror man gjorde), så blev det inte nödvändigtvis så mycket mer kött att äta per år även om det fanns fler kor. Och inte nödvändigtvis så många fler tjurkalvar att slakta per år som antalet kor antyder.

Finns det någon tillförlitlig statistik över köttkonsumtionen per person längre bak i tiden än 60-talet?

LCHF-rörelsen betraktar jag inte som särskilt tillförlitlig i såna här frågor. De använder tämligen ofta diagram och siffror lite hipp som happ för att driva sin ståndpunkt.

Om kors livslängd (http://projkat.slu.se/SafariDokument/141.htm):
"Ett stort antal kor slås idag ut innan de hunnit uppnå sin fulla mjölkproduktionspotential. En svensk ko t.ex. lever i medeltal 2,44 laktationer eller ca fem år." "Svenska kor utslagna för ”hög ålder” 2010 blev i medeltal 8,7 år."
"Svenska mjölkkor lever i genomsnitt i cirka 5 år. Eftersom de får sin första kalv när de är drygt 2 år producerar de bara mjölk i 2–3 år. Den vanligaste orsaken (ca 30%) till att korna slås ut är reproduktionsproblem. De kor som inte blir dräktiga efter kalvning tvingas bonden skicka till slakt när mjölkproduktionen så småningom upphör. Anki Roxström och hennes kollegor har nu undersökt förutsättningarna för att avla fram kor som både mjölkar mycket och lätt blir dräktiga efter kalvning. Det är önskvärt av såväl ekonomiska som etiska skäl att korna kan hållas i produktion under en längre följd av år.

Hur länge en ko levde på 40-talet hittar jag inte, men jag skulle gissa på betydligt mer än 10 år. Jämför : "
Vi hade 5 kor: Dalia, som jag slog med käppen, Rölla, Sessa, Sköna o en till. Dalia kom att ersättas av Rita, fick namn efter Rita Hayworth."

Från

http://www.wwf.se/utbildning/lromedel/p-hllbar-vg/mat-p-hllbar-vg/1333299-mat-p-hllbar-vg-fakta:
Avkastningen från både spannmål och mjölkkor har ökat. Färre kor leder till minskat bete och mindre vall och markerna växer igen. Konsumtionen av nötkött är i princip konstant sedan 40-talet medan konsumtionen av griskött och kyckling har ökat. Effektiviseringen har varit möjlig på grund av att djuren äter mer kraftfoder, att man odlar med konstgödsel, bekämpningsmedel och använder maskiner. Småskalighet har bytts mot storskalighet.


FRANK NILSSON 2013-02-15        #21896
"Jag är osäker på om antalet kor återspeglar konsumtionen av kött och mjölk särskilt väl? Mjölkavkastningen per ko var definitivt lägre förr, och om man höll liv i en ko längre då (som jag tror man gjorde), så blev det inte nödvändigtvis så mycket mer kött att äta per år även om det fanns fler kor. Och inte nödvändigtvis så många fler tjurkalvar att slakta per år som antalet kor antyder."

Jagf är ganska säker på att man höll ett jämt antal kor på gårdarna, det antal som gården kunde bära, och att man därför slaktade undan allteftersom man föryngrade. Vi åt också allt som fanns att äta på djuret, till skillnad mot idag, då mycket av inälvsmaten slängs. Det kompesnserar näringsmässigt det mesta av skillnaden i storlek på djuren.

Jag misstänker också att då liksom nu föddes ungefär lika stor andel tjurkalvar som idag, dvs cirka 50 %.

Om konsumtionen av nötkött är lika som på 40-talet, som din länk påstår, så skulle vi alltså kunna fylla hela befolkningen behov av nötkött med gräsbeteskött, precis som på 40-talet, eller hur?

Ökningen av fläsk motsvaras till en god del av minskningen av fårkött.

Intressant är också en kommentar i bloggen:
1940 var sveriges befolkning 6,3 miljoner, idag är den 9,2 (en ökning med knappt 50%). 1940 var alltså antalet kor per invånare 3/6,3= 0,48 och nu 1,6/9,2= 0,17 dvs ca 1/3 så många per invånare nu.

"Finns det någon tillförlitlig statistik över köttkonsumtionen per person längre bak i tiden än 60-talet?

LCHF-rörelsen betraktar jag inte som särskilt tillförlitlig i såna här frågor. De använder tämligen ofta diagram och siffror lite hipp som happ för att driva sin ståndpunkt."


Om du läst min länk litet noggrannare, skulle du funnit att källan var Statens Jordbruksverk.  Är det någorlunda tillförlitligt?

EVA GUSTAVSSON 2013-02-15        #21897
Om en ko lever 5 år och det finns 1,5 miljoner kor i Sverige, så slaktar man 300000 kor per år, eller hur?

Om en ko lever 10 år (hypotetiskt antagen livslängd för 70 år sedan har inte hittat några data) och det finns 3 miljoner kor i Sverige, så slaktar man också 300000 kor per år, eller hur? Det blir konstant mängd nötkött jämfört med förra exemplet. Med en livslängd på 15 år blir det 200000 slaktade kor per år...

Om en ko mjölkar i ett år efter kalvningen så föds det dubbelt så många kalvar totalt sett som om en ko mjölkar i två år efter kalvningen. En kalv per ko varje år är dubbelt så mycket som en kalv per ko vartannat år, etc. Det sägs att fjällkor kunde ge mjölk i 12 år efter kalvning, men naturligtvis inte i såna mängder som krävs för så billig mjölk som dagens konsumenter vill ha. Att hälften av kalvarna är tjurar och hälften kvigor gäller förstås hela tiden.

Att ta ett diagram från en tillförlitlig källa och tolka det, kräver även lite tillförlitlighet i tolkningen.

FRANK NILSSON 2013-02-15        #21898
Först om ditt resonemang om källor:
Det känns litet märkligt att du argumenterar att Zackrisson skulle ha använt Jordbruksverkets statistik felaktigt, bara för att han äter annorlunda än du. Om du vill falsifiera han statistikanvändning får du väl gå till källan och visa att han gjort fel. Det är gängse förfarande.

Ditt resonemang om utslaktningen är felaktigt. Dubbelt så många kor ger normalt dubbelt så många kalvar och dubbelt så många kvigor om man inte också ska börja slakta ut kvigkalvarna. Du menar alltså att hälvten av kvigkalvarna slaktades ut. Jag har inget minne av att det gick till så.

Dessutom hade ju, enligt ditt eget citat, dagens kor svårt att föryngra sig.

Om den moderna kon står i sin oftare, blir det väl ett ganska ordentligt avbräck i hennes mjölkproduktion?

EVA GUSTAVSSON 2013-02-15        #21899
Diagrammet var säkert korrekt, men antalet kor bevisar inte att det producerades varken mer eller mindre nötkött.

Och jag har inte påstått att man slaktar kvigkalvar. Bara att korna förmodligen fick kalvar mer sällan än varje år förr i tiden.

Det här blir mitt sista inlägg i frågan.

FRANK NILSSON 2013-02-15        #21901
Jag ser ingenstans att Zackrisson påstår något om hur mycket nötkött som producerades. Däremot har ju både du och jag gjort det.

Mitt minne av jordbruket både på vår gård och på de övriga gårdarna i byn vid ingången av 1950-talet är nog, att man försökte få korna att ta kalv varje år.

JOHAN ERLANDSSON 2013-02-26        #21999
Det känns ju extra bra att ha slutat med fulköttet efter att lågprismatstillverkarnas dåliga koll på sina råvaror fått mediauppmärksamhet. Inte för att häst skulle vara sämre än ko, men det visar ju att man inte har en aning om vad det egentligen är man sätter i sig om man väljer fulköttet.

Jag har sedan någon vecka en Facebookdialog med Kronfågel (de gjorde reklam) om att få komma och titta på deras produktion. Jag har tagit bort andras inlägg:

Vad innebär Smak på världen för dig? Tävla om Kronfågels produktnyheter och en stämningsfull och smakrik fest för dig och dina vänner. 
Tävla här: http://on.fb.me/XIefVt
Bild: Vad innebär Smak på världen för dig? Tävla om Kronfågels produktnyheter och en stämningsfull och smakrik fest för dig och dina vänner. 
Tävla här: http://on.fb.me/XIefVt
15>Gilla ·  · 
  •  
    164 personer gillar detta.

  •  
     
  •  
    Johan Erlandsson Får man komma och kolla hur fåglarna kläcks, lever och slaktas? Jag väljer fabrik och tillfälle.
  •  
    Kronfågel Hej Johan!
    Jag föreslår att du tar kontakt med någon av lantbrukarna för att höra om du får besöka deras gård. Kronfågel tar emot besök på anläggningen om man representerar till exempel en kund, samarbetspartner, leverantör eller liknande. 
    Mvh Jenny på Kronfågel
  •  
    Johan Erlandsson Hej Jenny! Nej, jag vill att ni ser till att jag får tillgång till valfri Kronfågelfabrik, vid valfri tidpunkt. Det är ju ändå tänkt att jag ska äta era produkter, då är det väl inte för mycket begärt att jag ska gå se att kycklingarna har ett bra liv? För ni har väl inget att dölja?
  •  
    Kronfågel Hej Johan!
    Vi på Kronfågel ringer dig gärna och diskuterar vidare om möjligheterna för dig att besöka oss. Då kan du berätta mer om vad det är du önskar veta. Mejla dina kontaktuppgifter till oss på konsumentkontakt@kronfagel.se
    Mvh Jenny
  •  
    Johan Erlandsson Jag för hellre en öppen dialog här som alla kan ta del av, antar att det är OK om ni är stolta över er produktion. Kan ni lista era största producenter och slakterier i Göteborgsområdet?

THORSTEN LAXVIK 2013-02-26        #22000
Toppen!
Och vi tar emot praktikanter på alla våra gårdar och på vårt slakteri när som helst. Vi slaktar tisdagar och styckar måndag, onsdag och torsdag. Just nu hängmörar vi gammal och fet tacka samt några riktigt tjocka kossor.
Idag slaktar vi tre herefordkvigor och en fjälltjur. Christoff heter slaktaren som har en gedigen gårdsslaktarutbildning med sig från Tyskland.
Kolla på rafnaslakt och norrbete på Facebook eller webben.
Hälsar Thorsten

ERIK SANDBLOM 2013-02-26        #22003
Haha underbart Johan! Du är bäst! Kör hårt!

JOHAN ERLANDSSON 2013-03-01        #22022


ERIK SANDBLOM 2013-03-01        #22023
Man måste klicka igenom allt för att veta var gårdarna ligger! Jag klickade igenom första halvan och kunde se att det finns en kycklingfabrik i Frillesås, mittemellan Kungsbacka och Varberg.

JOHAN ERLANDSSON 2013-03-02        #22024
Sätter vi oss lite mindre kött kanske det här kan bli verklighet en dag:


JOHAN ERLANDSSON 2013-03-02        #22025


THORSTEN LAXVIK 2013-03-02        #22026
Hej!
Den som vill hitta fler skandaler kan börja kolla vart alla får tar vägen.
Thorsten

JOHAN ERLANDSSON 2013-03-07        #22057
Får bli nästa grej kanske, Thorsten! Hur grisarna mår skulle jag gärna ta en titt på också. Men jag börjar med kycklingarna, och det verkar följa mönstret i Safran Foers bok. Man får inte lov att komma in och titta:

JOHAN ERLANDSSON 2013-03-11        #22076
Kronfågel bjöd in bloggare på event för att smaka de nya produkterna India, Mexican och Thai
Gilla ·  · 
  •  
    24 personer gillar detta.
  •  
  •  
    Johan Erlandsson Är de välkomna på studiebesök också? Jag påminner om min förfrågan om studiebesök på uppfödningsanläggningen i Frillesås och slakteriet i Katrineholm, fick inget svar på det.

JOHAN ERLANDSSON 2013-03-11        #22077

  • Johan Erlandsson Inga studiebesök alltså?
  • Kronfågel Hej Johan! 
    Vi har ingen möjlighet att ta emot privatpersoner i vår produktion. 
    Bönderna finner du via vår hemsida och du är välkommen att ta kontakt med de du önskar. Det är bondens eget beslut om hon eller han kan ta emot dig.
    Mvh Jenny på Kronfågel
  • Johan Erlandsson Hej igen! Varför har ni inte möjlighet att ta emot studiebesök från privatpersoner i slakteriet? Går det bättre om ni tar emot mig som skribent i hållbar konsumtion? Jag har tidigare blivit inbjuden av bland andra Norsk Sjömatråd och Volkswagen att besöka och skriva om deras verksamhet. Varför kan ni inte ordna med studiebesök hos fågeluppfödarna? Ni sätter ju Kronfågelnamnet på dem, det är ju inga no-name Findus- eller Dafgårdsleverantörer direkt. Ordnar inte Arla studiebesök på "sina" gårdar? Varför går det inte här?

Logga in för att svara


Produkter

Vegetarisk catering (2)
Matlagningskurser (1)
Hemleverans av mat (1)
Växtskydd (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3082 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen