EVS 23 - Eva Håkansson rapporterar dagligen från världens största elbilssymposium

Imorgon, den 2 december, börjar världens största symposium om el- och hybridbilar. I år hålls symposiet i Anaheim (Los Angeles), Kalifornien och pågår den 2-5 december. Jag - Eva Håkansson, styrelseledamot i Gröna Bilister och redaktör för nyhetsbrevet ELFIR-nytt - kommer att rapportera dagligen här på Ecoprofile. EVS 23 är antagligen ett av de största symposierna om eldrivna bilar någonsin. 1 300 delegater från hela världen, 125 utställande företag och det kommer under de fyra dagarna att hållas 134 föredrag. Plus att hela dagen imorgon kommer att handla om laddhybrider, med ytterligare ett antal föreläsare. Och plug-in-hybriderna, eller som jag föredrar att säga på svenska - laddhybriderna, är helt klart årets stora trend. Den stora hypen med vätgas- och bränsleceller verkar ha börjar svalna. Även om det finns bränslecellsbilar utställda och föredrag i ämnet, så har det fått en betydligt mer undanskymd plats. Istället framförs nu laddhybridbilar som kan köras 15-100 km per laddning som en lösning som ligger betydligt närmare i tiden. Intresset är naturligtvis oerhört glädjande, men jag är samtidigt lite orolig för att laddhybriderna ska bli en ny hype. Laddhybriderna framgång hänger på en skör tråd bestående av de fortfarande oprövade litiumbatterierna. Om litiumbatterierna håller vad de lovar, så kan dessa bilar bli en mycket viktig del av den framtida lösningen av trafikens miljö- och energiproblem. Men ännu har ingen visat säkert att de verkligen håller vad de lovar... Som ni alla vet är det framförallt livslängd och säkerhet som det finns tveksamheter kring, men även frågan om återvinning är långt ifrån löst. Det kommer att bli mycket spännande att se ifall de närmaste dagarna kommer att bringa lite mer klarhet hur utvecklingen egentligen går. Mer om EVS 23 finns att läsa på www.evs23.org.

Vi ser med spänning fram emot din rapportering. Intressant att du också noterat att intresset för den dyra vätgastekniken har svalnat i USA. Det finns några tillverkare som jag själv håller ögonen på och det är Misubishi, Subaru, kinesiska tillverkare som BYD, amerikanska tillverkare som lägger tillverkning i Kina, tillverkare som baserar sina bilar på AltairNanos batterier med 20 års livslängd typ Phoenix Motorcars, batteritillverkare som integrerar superkondensatorer i sina batteripaket och så självfallet EESTOR som säger sig ska börja tillverkning till sommaren av en superkondensator som de påstår sig ha lyckats konstruera så att den uppför sig som ett batteri. Överhuvudtaget superkondensatorer är mycket intressanta eftersom de har en i bilsammanhang oändlig livslängd, de har en mycket låg vikt samt att de kan hantera mycket stora strömpikar. Med superkondensatorer i symbios med li-jon batterier så kan man bygga extrema supersportbilar.

LADDHYBRIDER, LADDHYBRIDER, ÖVERALLT LADDHYBRIDER! Idag stod det helt klart att laddhybriderna är den nya trenden. Sedan ett antal år tillbaka hålls det under EVS ett särskilt seminarium om ”plug-in hybrids”, alltså laddhybrider. På EVS 21 i Monaco 2005 kom det 30 personer till seminariet. I år fanns det 400 platser - och det var slutsålt! Och då ingick seminariet inte ens i den ordinarie deltagaravgiften, utan de 400 deltagarna hade betalat 150 US-dollar (ca 1 000 kronor) extra för att deltaga. Det är svårt att försöka förmedla stämningen på dagens seminarium. Med så mycket optimism skulle det lätt kunnat ha blivit ett väckelsemöte, men sanningen är att det mesta var väldigt jordnära. Nästan alla talare betonade att det är mycket arbete kvar att göra och att batterierna, som fortfarande är akilleshälen, ännu inte har bevisat att de håller vad de lovar. Det är tydligt att biltillverkarna är extremt försiktiga. Man har bränt sig både på elbilshypen på 90-talet och på de senaste årens vätgashype. Nu verkar de flesta vara lite mer försiktiga i sina löften. Något som nog är förnuftigt. Kundernas förtroende skadas lätt om dessa bilar inte är lika säkra, bekväma och pålitliga som vanliga bilar. Det stod också klart idag att intresset för vätgas och bränsleceller har svalnat betydligt. Även om både Ford och GM fortfarande talar om vätgas och bränsleceller som den slutgiltiga lösningen någonstans i framtiden, så är det inget som finns på marknaden inom snar framtid. Det lär däremot laddhybriderna. Alla större tillverkare gör seriösa test av laddhybrider och GM har sagt att Volt ska sättas i produktion 2010 och levereras 2011. Något som förvånade mig var att nästan alla av dagens talare uttryckte att ”climate change is for real!”. Amerikanarna blir ofta beskyllda för att ifrågasätta klimatförändringarna, men i detta forum verkade det inte råda någon tvekan om att förbränningen av petroleumprodukter orsakar accelererande växthuseffekt och klimatförändringar. Efter dagens seminarium har absolut omvärderat min uppfattning i den frågan, i varje fall när det gäller branschfolk. En annan glädjande sak var att flera talare betonade att det inte finns EN lösning på trafikens alla miljö- och energiproblem. Laddhybriderna har stor potential, men är inte lösningen för alla transportbehov. Något som också visar på viss tillnyktring i frågan. Det samlade intrycket av dagen är att bilindustrin tror på laddhybriderna. Men nyckeln till att få praktiskt fungerande bilar är litiumbatterierna. Några andra batterier är knappast realistiska i dagsläget om man vill ha räckvidder på 40 km och uppåt, framförallt inte i högre hastigheter. När det gäller litiumbatterierna finns det fortfarande frågetecken kring livslängd, säkerhet och kanske framförallt pris. I början på året förutspådde jag att år 2007 skulle bli elbilens år, och det börjar se ut som att jag kanske får rätt. Elbilens död var kraftigt överdriven. Men om elbilen någonsin varit död, så är den numera i så fall återfödd! Skillnaden är att elbilen denna gång också har en förbränningsmotor som ser till att man inte behöver gå hem när strömmen är slut. En utveckling som kommer att göra den mycket mer attraktiv och ett realistiskt alternativ som förstabil för de flesta familjer. Bild: Prius konverterad till laddhybrid med NiMH-batterier från svensk-amerikanska Nilar. För mer info se

Låter ju fantastiskt att det pratas om andra sätt att transportera sig än med bil på en bilmässa! Sades det något mer specifikt om det? Har det pratats något om resursfrågan när det gäller material till Li-jonbatterier?

Eva hälsade mig att hon har problem med Internetuppkopplingen och kunde därför inte rapportera igår.

SEXIGA ELBILAR! Hej Ecoprofile-läsare! Nu har jag fått tag på en Internetuppkoppling i utställningens pressrum och kan skriva några rader från EVS 23. Som jag berättade är årets stora trend laddhybriderna. Visst är det härligt med dessa energisnåla bilar som klarar alla vardagsresor på el. Men hur sexigt är det egentligen att cruisa en sommarkväll i stan med en foträt Prius laddhybrid? Enligt min mening inte alls så sexigt som det kan bli med någon av skönheterna och muskelpaketen Tesla Roadster eller Ronaele Mustang 600EV. Ronaele Mustang 600EV, som du kan se på fotot härintill, är 100 procent elektrisk med 600 (!) hästkrafter! För 100 000 - 120 000 USD får du din Mustang konverterad till 300-600 hästkrafter (bilen får du stå för själv eller så får du betala ytterligare). Batterierna är litiumjärnfosfat från tillverkare som heter K2. De är av samma typ och storlek som från A123. Konverteringfirman lovar 0-100 km/h på 4 sekunder. (http://www.ronaele.net/) 0-100 på 4 sekunder är som de bättre Ferraribilarna, men det är ingenting jämfört med dragracing-motorcykeln KillaCycle (www.killacycle.com). Den accelerar 0-100 på 0,97 sekunder. Det är 3G! KillaCycle står utställd i A123:s monter, men till min stora besvikelse var varken den, Tesla Roadster eller Ronaele Mustang 600EV med på "Ride & Drive" där man fick provköra olika fordon. "Ride & Drive" är oerhört populärt och det är lång kö för att få köra de hetaste fordonen. Efter lång väntan fick jag köra SUT:en Phoenix (www.phoenixmotorcars.com) ett varv runt kvarteret. Ett kvarter är väldigt stort här i LA så det var väl en tur på i varje fall 5 minuter. Samma runda fick jag köra med Toyotas bränslecellsbil och Toyota Prius Plus, alltså den fabriksbyggda laddhybriden. Tyvärr var strömmen slut så den var som en vanlig hybridbil att köra. Det blev också ett par turer med en elektrisk fyrhjuling och en EU-moped. Idag är sista dagen på mässan, och jag ska springa iväg och försöka hinna träffa ytterligare ett antal utställare. Det blir ofta långa samtal i montrarna och det kommer att vara helt omöjligt att besöka alla 125 utställare. Jag försöker välja ut de som verkar mest intressanta, men det är väldigt svårt att veta på förhand. Bästa hälsningar från Kalifornien, Eva

Jag läste att en beskedligare variant av el-Mustangen, med 300 hästar, förväntas få en liknande vikt som en vanlig bensin-Mustang och en räckvidd på 25 mil. För 600-hästarsversionen framgår inte vikten, räckvidden beräknas till max 20 mil. Jag gissar att det är främst elmotorn som ökar i vikt här. 300 extra hästar är lika med 224 kW och varje extra kW verkar idag innebära ca. 0,5 kilo mer i elmotorvikt, alltså 112 kg extra för den kraftigare elmotorn. Framgick det något om laddtid?

NÄSTA EVS BLIR I NORGE! Idag avslutades EVS 23. Nästa EVS - EVS 24 - kommer att innebära betydligt kortare resväg för oss svenskar - det går av stapeln i Stavanger, Norge i maj 2009. Observera att det är 2009, nästa år hålls det alltså inget EVS. Årets EVS var världens största elbilsmässa och jag har aldrig bevittnat så mycket optimism någonsin tidigare. Den eldrivna bilen, oavsett om den är en ren batteribil eller laddhybrid, är definitivt född på nytt. Det är omöjligt att förmedla intrycken genom ett forum som detta (dessutom går mitt flyg om en halvtimma så jag har lite bråttom). Men jag kommer naturligtvis att rapportera i ELFIR-nytt och genom andra kanaler, så håll ögonen öppna! Tack för att du läst min rapportering och på återseende! // Eva

RÄTTELSE SAMT LADDTID Rättelse: Mustangen på bilden är Ronaele Mustang 300EV. Den har bara (!) 300 hästkrafter. Den med 600 hästkrafter har de inte byggt än. Ang. Johans fråga om laddtid: Bilarna har ett batteripaket bestående av ett stort antal småceller (M1) av typen litium-järnfosfat. Denna typ av batterier kan laddas snabbt, på under timman. (Handverktygen i DeWalts "Heavy Duty"-serie har batteripaket uppbyggda av tio järnfosfatceller i samma storlek, men från A123 istället för K2. Dessa batterier kan laddas fullt på 1 timma). Men för att ladda en elbil krävs naturligtvis en kraftig elanslutning. Här i USA är den vanliga nätspänningen bara 120 V, men efter att ha pratat med den batteriutvecklingsansvarige på Tesla Motors fick jag veta att det ändå inte är något problem. Teslas kunder bor normalt sett i stora eller mycket stora hus. Dessa hus har alltid luftkonditionering, ofta uppvärmd pool, massiv belysning etc. Det är inte ovanligt att man har säkringar på upp till 400 A (!) för att klara den enorma belastningen när allt är igång samtidigt. Tesla Roadster kommer att levereras med en garageladdare som kräver säkringar som är betydligt större än i vanliga svenska villor, ett "problem" som har diskuterats flitigt i olika forum i Sverige. Men förklaringen till det är alltså att kunderna förväntas ha så kraftiga nätanslutningar, då den första marknaden för Tesla Roadster är Kalifornien. // Eva P.S. DeWalts Heavy Duty-pack är ett sätt att få tag på A123:s celler. A123 säljer nämligen inte till vem som helst. En av de riktiga elbilsentusiasterna i USA har köpt 105 st DeWalt-paket, plockat isär dem och byggt ett batteripaket till din dragracingbil. Ifall jag inte missuppfattade det så är detta bilen som de sitter i:

För den som vill läsa mer av Eva så kan jag tipsa om hennes nystartade blogg! "Eva Håkansson -with passion for electric drive"