Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Bil   

Andra generationens biobränslen

JOHAN ERLANDSSON 2007-12-04        #3858

Andra generationens biobränslen är vad jag förstått ett samlingsnamn för biobränslen framställda från "ved- och vedliknande" biomassa, oavsett tillverkningsprocess. Alltså biobränsle gjort av trä, barr, strån och liknande. USA verkar bli först med att göra etanol av träråvara. I Sverige dröjer det till 2015 innan SEKAB får igång produktionen.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article54156.ece



MIKAEL JOHANSSON 2007-12-04        #3864
Jag är mycket rädd för den här utvecklingen. Mer rädd för den än vad jag är för kärnkraft och kärnvapen. När vi passerar peak oil så kommer giriga företagare världen över att börja skövla all sorts biomassa för att göra drivmedel. Den biomassa som ska ta hand om vår koldioxid. Detta kan bli nådastöten för mänskligheten. I många länder där man tror sig vara miljöriktig så kommer man att plantera stora arealer med monokulturer där naturens mångfald slås ut. I stora konstgjorda monokulturer uppstår lätt svärmar av skadeinsekter som man sedan tvingas bespruta. Det är helt fel väg att gå. Vi måste så fort som möjligt elektrifiera världens fordon och se till att de får sin energi från vindkraft och solenergi.

JOHAN ERLANDSSON 2007-12-05        #3868
Vi har haft diskussionen några gånger förut, Mikael, men vi kör väl ett varv till... :-) Vi är överens om att laddhybrider är ett stort steg framåt och att det dessutom är en rejäl trend just nu. Då är frågan vad som ska sitta i laddhybriderna förutom batteri? Jag ser inga större problem med andra generationens biobränslen i det här sammanhanget, där laddhybrider får ner behovet av drivmedel rejält. Detta i kombination med minskade transportbehov och minskat bilåkande totalt sett skulle kunna ha potential att skapa ett hållbart persontransportsystem. Ser man däremot det här i ett antingen-eller-perspektiv så blir det såklart värre, men jag tror inte vi kommer få se bara elbilar, bara bränslecellsbilar, bara dieselbilar, bara laddhybrider, bara etanolbilar, eller bara biogasbilar utan snarare en mix av allt, och att vi klarar av att straffa ut de sämsta alternativen efter hand. Två exempel: Familjen A bor i stan. De behöver ingen bil tack vare att de har cykelavstånd till det mesta och för att kollektivtrafiken är väl utbyggd. De är dock med i bilpool med laddhybrider med förbränningsmotor som kan köras på biodrivmedel. Det leder till ett mycket sparsamt bilåkande, vilken dessutom till största delen klaras med köpt el. De gör ett par långresor med bil per år, då den lilla förbränningsmotorn får gripa in sista biten på de längsta sträckkörningarna. Familjen B bor på landet och måste åka ganska mycket bil. De äger två laddhybrider. Det dagliga bilpendlandet och skjutsande av barn hit och dit klaras på el från egna solceller, vindkraft och ibland också köpt el. Även familj B gör ett par långresor där förbränningsmotorn får gripa in ibland. Detta är ingen skräckbild av användandet av andra generationens biobränslen för mig i alla fall. Jag vill tro att det går att upprätta certifieringssystem och prissättning på biodrivmedel som leder till ett hyfsat ansvarsfullt och hållbart nyttjande. Om jag ägde en laddhybrid skulle jag i alla fall hellre köra på svenska biobränsle från skogen (iofs ännu hellre på vätgas tillverkad av vindkraft) än på fossil diesel eller bensin de enstaka gånger batterierna inte räcker till.

JOHAN ERLANDSSON 2007-12-05        #3876
Priserna stiger på biomassa, eftersom massabruk och värmeverk slåss om veden, skriver Ny Teknik idag. Och värre lär det bli när vi börjar göra drivmedel av veden.

ELEONORA HORN 2007-12-05        #3881
Så länge det görs med naturvårdshänsyn, är jag positiv. I områden med stort kvävenedfall från luften kan det vara en fördel med ristäkt, eftersom det annars kan bli för mycket näring i marken efter en slutavverkning. Det överskottet av näring kan dels påverka naturen på plats, dels läcka ut till vattendrag. På andra, mindre näringsrika, ståndorter kan avverkningsriset däremot ha betydelse för näringsbalansen, och också t ex minska försurning. Så fort man börjar tala om gödsling och annat för att öka skogsproduktionen, blir jag naturligt fundersam. Vi får inte råka ut för att vi rubbar för mycket (eller negativt kanske jag ska säga? Rubbar gör vi ju hur vi än gör) Se bara på jordbruket och dess utveckling. Varför har ekologisk odling uppstått? Vilka är de riktigt stora fördelarna med ekologisk odling? Ett kretsloppstänkande, en helhetssyn. Men, som sagt, så länge det görs med naturvårdshänsyn, välkomnar jag andra generationens biobränslen. Det finns säkert en god potential att utnyttja utan att/innan det blir negativt.

ERIK SANDBLOM 2007-12-05        #3882
Jag tycker Mikael lyfter en bra punkt med monokulturer och biologisk mångfald. Vad finns det för regelverk som skyddar den biologiska mångfald gentemot t ex klimatåtgärder? Dessa kan komma i konflikt och i längden tror jag den biologiska mångfalden måste gå före, för utan den kan naturen mista sin förmåga att binda kol. När vi nu skruvar upp åtgärderna mot klimatutsläpp kanske vi samtidigt behöver stärka skyddet för biologisk mångfald.

ELEONORA HORN 2007-12-05        #3883
Naturen lär inte mista sin förmåga att binda kol vid minskad biologisk mångfald - bindningen av kol är inte beroende av att det finns många olika arter - men däremot sin "försäkring" mot förändringar i miljön. Klimatförändringarna till exempel. Med en mångfald av arter ökar sannolikheten att det finns arter i ekosystemet som kan klara förändringarna och alltså överleva. Förhoppningsvis kan vi låta både mångfalden och klimatåtgärderna gå hand i hand. Att sätta det ena över det andra i regleringssammanhang är jag tveksam till.

MIKAEL JOHANSSON 2007-12-05        #3886
Risken med storskaliga monokulturer är skadeinsekter, svampar och annat otyg. En plötsligt uppkommen monokultur är inte i balans med ekosystemet. En annan fara med att basera en alltför stor andel av världens drivmedelsbehov på biomassa är klimatförändringen. Torka, stormar och översvämmningar kan leda till global missväxt, hunger och torra bränsletankar. I övrigt så delar jag din uppfattning Johan att vi måste ha en drivmedelsmix. Men jag hoppas att vi bara har den av praktiska skäl under en övergångsperiod tills vi har elektrifierat hela världens fordonspark. Vårt strävan bör dessutom vara att denna övergångsperiod ska bli så kort som det någonsin går. I det lilla trygga Sverige så är väl kanske faran inte så stor om vi gör drivmedel av biomassa annat än att alla andra biomasseprodukter blir mycket dyra för oss själva. Men om stora delar av världen väljer den vägen så kommer det att bli rovdrift på biomassa efter peak oil. Denna giriga rovdrift är jag mycket rädd för. Rovdriften har faktiskt redan börjat och utgör redan ett hot. Vänta 5-10 år så ska ni få se.

ROBERT ENGLISH 2007-12-05        #3894
OK/Q8:s satsning på miljödiesel med 20% palmolja inblandad drogs in efter Greenpeaceaktionen mot huvudkontoret. Nu kanske det är så att Nestes palmolja var odlad under schyssta förutsättningar vilket framkommer i denna artikel från SvD. Tyvärr kommer den ökande efterfrågan att öka risken för exploatering (den finns ju redan idag) och oseriösa bolag kommer att gynnas liksom seriösa som tar sitt ansvar. När det gäller olja har vi dock inte samma urvalsgrunder utan tankar glatt bensin och diesel utan att bry oss om ursprung (Darfurolja? Mänskliga rättigheter i Mellanöstern) och en del tror att allt pumpas upp av glade gutter fra Norge. Här tror jag att vi som konsumenter och medborgare måste ställa krav eller rösta med fötterna när oegentligheter uppmärksammas.

http://www.e24.se/branscher/ravaror/artikel_129355.e24

JOHAN ERLANDSSON 2007-12-05        #3899
En kommentar bara: vad jag uppfattat så räknas inte Nestes biodiesel till andra generationens biodrivmedel, eftersom den inte är gjord på vedråvara.

MIKAEL JOHANSSON 2007-12-05        #3901
Jag tror att Robert bara spann vidare på själva hotbilden mot vår civilisation som storskalig produktion av biodrivmedel utgör. Med andra generationens biodrivmedel så menar man naturligtvis, som du skriver, drivmedel framställt av vedråvara (cellulosa). Den andra generationens drivmedel blir ett större hot eftersom så gott som varenda träpinne kommer att kunna processas till drivmedel. Tänk efter vad som kommer att hända i fattiga länder när oljepriset efter peak oil stiger kraftigt och efterfrågan på biodrivmedel ökar lavinartat i världen. Eftersom vi vet hur giriga vi människor är så måste vi med den vetskapen i minnet planera så att vi inte sätter oss i en sådan situation att vi av girighet utrotar de skogar som ska ta hand om vår koldioxid (Påsköfenomenet). Vi måste på något sätt vara smartare än vad vi egentligen är.

ROBERT ENGLISH 2007-12-06        #3904
Nej, helt rätt, det är ju inte andra generationens drivmedel. Det framstår ju som mycket bättre att hugga ned träd med en växtcykel på minst 30-40 år än att använda t.ex. sockerrör med en växtcykel på 1 år. Men OK, det är säkert någon som räknat på detta, så jag ger mig!

ROBERT ENGLISH 2007-12-06        #3907
Från EU-kommissionens svenska representation kom följande idag: [Bali]Mötets två första dagar har bland annat handlat om miljöutsläpp till följd av avskogning, som uppskattas utgöra 20 procent av de årliga växthusgasutsläppen. Under perioden 1990-2005 har avskogningen uppgått till ofantliga 13 miljoner hektar per år.

http://ec.europa.eu/sverige/news/index_sv.htm

ELEONORA HORN 2007-12-06        #3914

Jag har precis bara kommit igenom inledningen, men tycker ändå att jag kan rekommendera denna nyutkomna pocket som ingår i Formas pocketserie Formas Fokuserar. Det är en, precis som de andra böckerna i serien, populärvetenskapligt skriven bok där olika forskare ger sin syn på ett visst område - i det här fallet bioenergi ur olika perspektiv. Den kostar dessutom inte många tior (51 kr via Formas, kanske ännu billigare via annan näthandel som t ex Adlibris). Så här står det på baksidan av "Bioenergi - till vad och hur mycket?": "Hur långt räcker bioenergin i framtidens energisystem? Hur mycket går det att få ut från skogar och åkermark – och vad ska vi använda den till? Är det klokt att satsa på biodrivmedel, eller ska bioenergin användas till värme och el? Vilka styrmedel behövs för att öka användningen av biobränslen? Vilka konflikter blir det mellan ökad biobränsleproduktion och svenska miljömål? Hur går det med livsmedelsförsörjningen globalt? Och hur bra är biobränslena egentligen på att förhindra klimatförändringar? En rad olika forskare skriver i boken om hur de ser på saken."

http://www.formas.se/formas_shop/ItemView.aspx?id=3497&epslanguage=SV

MIKAEL JOHANSSON 2007-12-06        #3917
Bra. Det finns väldigt många liknande utredningar som talar om för oss att världens biomassa bara till en bråkdel kan ersätta oljan. Tänkvärt: Det är möjligt att köra världens alla fordon med elektriskt drivmedel direkt från vindkraft och solkraft. Men det är inte möjligt att göra livsmedel, papper, virke, plaster, tyger och industrikemikalier direkt från vindkraft och solkraft. Eftersom vi vet att biomassan inte räcker till allt så måste vi välja vad vi använder den till efter peak oil. För mig är svaret enkelt.

MIKAEL JOHANSSON 2008-01-16        #4152
Det är glädjande att EU-kommisionen börjat tänka till när det gäller storskalig användning av biodrivmedel. (Biogas framställt från avloppsslam, jordbruksavfall, matavfall och stallgödsel är dock ett biodrivmedel som kan exploateras till max.) Men det som mest förvånat mig är att man - med så stort intellektuellt samlat kapital som man har haft i Bryssel - inte har gjort någon systemanalys när det gäller framtidens drivmedel och framtidens fordon i samspel med övriga system. En systemanalys som även tar hänsyn till att vi snart är inne i perioden efter peak oil med stegrande priser på olja, naturgas och kol. Den typ av "trial and error" metod som man använder sig av skrämmer mig. Målet bör vara att så många fordon som möjligt ska vara batteridrivna elfordon där elen kommer från vindkraft och solkraft. Det näst bästa är bränslecellsfordon som drivs med vätgas som framställts genom elektrolys av vatten med el från vindkraft eller solkraft. Men det sista fordonsalternativet med bränsleceller kräver minst dubbelt så många elproduktionsanläggningar som det första alternativet och blir tillsammans med sin infrastruktur ett mycket mycket dyrt alternativ.

http://www.miljorapporten.se/article.jsp?article=21477

ELEONORA HORN 2008-03-21        #4786
Jorbruksministern vill öka skogsproduktionen för att det ska räcka till virke, biobränslen och att binda kol. Mer skog önskar jag också, men jag blir precis som Naturskyddsföreningen mfl organisationer rädd att det görs på bekostnad av biologisk mångfald. Flera av de föreslagna åtgärderna i ministerns proposition får direkt en varningsklocka att ringa, och hans uttalande i MiljöAktuellts artikel tycker jag inte ger en känsla av att han förstår sig på ämnet helt. Samtidigt kan det tänkas finnas sätt att utveckla skogsproduktionen - jag vill inte sälla mig till bromsklossarna, utan vara öppen för utvecklingsmöjligheter - men det måste göras med omdöme och grundat på gedigen forskning, där alla olika aspekter på hållbar utveckling vägs in.

http://dagensmiljo.idg.se/2.1845/1.151614

ELEONORA HORN 2008-03-22        #4787
Så här uttalar sig Naturskyddsföreningen om propositionen.

http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/?news=1275

ELEONORA HORN 2008-03-22        #4788
Så här ser själva propositionen ut, 144 s. lång, för den som är intresserad av att gå till källan. Regeringskansliet har ett kort faktablad också, men det säger inte så mycket.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/10/11/d1679652.pdf

MIKAEL JOHANSSON 2008-03-22        #4790
Vårt samhälle slukar enorma mängder energi. Om vi ska ersätta olja, naturgas och kol så leder det automatiskt till den här typen av skogsbruk. Den som tror något annat är inte förankrad i verkligheten. Alternativet är förstås att få samhällets samtliga människor till att nästan sluta att använda energi efter peak oil. Men vilken politiker vågar föra en sådan politik. Så jag tror därför att ett intensifierat skogsbruk som planeras väl är ett nödvändigt ont som vi kommer att få leva med i framtiden. Men hade jag fått bestämma så skulle jag se till att minsta möjliga andel skogsprodukter används till drivmedel. Skogsprodukterna bör i första hand användas till virke, massaprodukter, uppvärmning och till andra industriprodukter för att ersätta olja. Drivmedel kan vi enkelt göra av vindkraft och solkraft men vi kan aldrig göra virke, massaprodukter och andra industriprodukter av vindkraft och solkraft. Det gäller alltså att tänka längre än näsan räcker.

ELEONORA HORN 2008-03-22        #4800
Som med de allra flesta åtgärder för en bättre miljö, handlar det förstås om att väga olika konsekvenser mot varandra och hitta en lämplig kompromiss. Just nu är det mycket fokus på koldioxidutsläpp, men i ivern att komma åt detta problem får man inte glömma bort att vi också behöver en biologisk mångfald. Ju större mångfald, både på en genetisk nivå och på artnivå, desto större är chansen att vi klarar utmaningarna som kommer med klimatförändringen. Det handlar inte bara om att bevara de arter vi ser, som vargar som jordbruksministern talar om i MiljöAktuellts artikel, utan också arter som är små, oansenliga och för gemene man okända. De kan ha en viktig funktion i ekosystem som i sin tur har betydelse för oss människor. Vissa arter är beroende av en viss miljö, och åtgärder som gödsling och dikning förändrar livsvillkoren rejält för skogens växter och djur. Bara en sådan sak som att ta bort stubbar har betydelse för vissa arters överlevnad. Dessutom påverkar gödsling och dikning naturen bortom skogen i avrinningsområdet. Denna påverkan går förstås att göra olika stor beroende på hur gödslingen mm genomförs. Några forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) förespråkar "behovsanpassad gödsling" i Formasboken jag tipsade om tidigare i denna tråd, och i samma bok skriver flera andra forskare också om andra sätt att få ut mer av skogen. På dem låter det som om mycket går att göra, men att attityder måste ändras, och att en del är kontroversiellt.

KRISTER ANDERSSON 2008-03-25        #4835
På ledarsidan i ATLs (Lantbrukets affärstidning) senaste nummer så finns det några kommentarer om den nya skogspropositionen. Man pekar på vissa brister som man anser kan orsaka problem. En av bristerna är att man verkar ha glömt bort kvalitén på skogen och att man bara fokuserar på kvantitet. Den viktigaste användningen för skogen som propositionen fokuserar på verkar vara att binda koldioxid, producera råmaterial till massafabriker och för att producera bränsle. Men även sågtimmer av hög kvalitet kommer att behövas.

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=45683

JOHAN ERLANDSSON 2008-04-09        #5030
En fördel med biobränslen från ved är att det inte blir så stora lustgasutsläpp. Lustgasutsläppen vid odling blir mer och mer uppmärksammat verkar det som. Se t.ex. de här resultaten som pekar på att båda majs- och rapsbränslen är sämre än fossila bränslen, och att sockerrör bara är något lite bättre.

http://ec.europa.eu/environment/integration/research/newsalert/pdf/100na2.p

ROBERT ENGLISH 2008-04-09        #5050
Verkar bero på hur sockerrören odlas, 0,5 är inte dåligt. Sedan är det switchgrass och elefantgräs som kan bli en exportframgång för Afrika om alla pussselbitar faller på plats och inte de multinationella oljebolagen kammar hem vinsten som vanligt (risken är överhängande). Sedan bör man inte använda konstgödsel och hoppet finns ju att användningen av detta ska minska iom svanmärkning av biobränsleproduktionen: Bränslet ska uppfylla en standard, fem huvudkriterier: •Val av mark. EU:s direktivförslag för förnybara råvaror beaktas. •Odling. Spårbarhet, certifiering och belastning (primärenergi + växthuseffekt). •Tillverkning. Primärenergi, växthuseffekt vid tillverkningsprocessen. •Transport. •Förbränning. Det fossila kol som finns i drivmedlet räknas om till CO2.

ROBERT ENGLISH 2008-04-09        #5051
EU håller på med ett tillägg till bränsledirektivet som bygger på EUCAR (European Council for Automotive Research and Development), CONCAWE (Oil Companies´European Organisation for Environment, Health and Safety) och JRC (Joint Research Center of the European Commission) gemensamma studie "Well to Wheel". Tror det rör sig om detta: Life cycle CHG emissions from road transport fuel. Förslaget ålägger bränsleleverantörer att rapportera emissioner av växthusgaser i ett livscykelperspektiv fr.o.m. 2009. Vidare åläggs samma leverantörer att emissionerna av växthusgaser skall minskas över hela livscykeln med 1 % per år fr.o.m. 2010 fram till år 2020. Obligatorisk uppfyllelse av förslaget garanterar reduktioner av växthusgasemissioner. Förslaget medför också möjligheten att i framtiden gynna de leverantörer som framställer de bränslen som har lägst emissioner av växthusgaser, vilket eventuellt skulle kunna infogas i förslaget för att redan nu ge incitament åt framställning av mer klimatneutrala bränslen.

MATTIAS CARLSSON 2012-01-04        #19756
Handelshögskolan i Stockholm har gett ut en rapport om hur den svenska skogsindustrisektorn har anpassat sig till det nya energipolitiska läget de senaste 20-30 åren:

Författaren Mikael Ottosson, filosofie doktor från Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, har följt skogsindustrins omvandling från den politiska debatten i slutet på 1980-talet när omställningen av den svenska energipolitiken påbörjades till dagens situation då allt fler bolag satsar offensivt på gröna produkter.

Ottosson lyfter fram den centrala roll som aktörer utanför skogsindustrin har spelat i branschens omvandling.

− Biobränsle från den svenska skogen fick i slutet av 1980-talet en central roll i den svenska energipolitiken, genom att möjliggöra en avveckling av kärnkraften samtidigt som den skulle ersätta de fossila bränslena och minska klimathotet, säger Mikael Ottosson.

Svensk skogsindustri är världens näst största exportör av papper, massa och sågade trävaror, och samtidigt Sveriges största enskilda industriella användare av skogsråvara och elkraft. Ledande branschföreträdare var länge skeptiska till förnyelsebar energi och storskalig biobränsleproduktion från den svenska skogen. Idag står dock biobränsle och torv för en femtedel av den totala energimängd som tillförs Sverige, och skogsindustriföretag har numera blivit betydande biobränsleproducenter.
...
Eftersom skogen är en förnyelsebar råvara som i princip kan ersätta olja som råvara i en mängd produkter har skogsindustriföretag stora möjligheter att skapa nya "gröna" produkter såsom drivmedel till transportsektorn, "gröna" kemikalier samt förnyelsebar el från överskottsånga i massabrukens processer, förklarar Ottosson


ELEONORA HORN 2012-02-06        #19935

"År 2020 ska 20 procent av EU ländernas energiförbrukning komma från förnyelsebara energikällor. Enligt Jokkmokksbon Karin Beland Lindahl som studerar globala skogstrender, vid Sveriges lantbruksuniversietet, kommer det att kräva en stor andel biobränsle från just skogen.

– Då innebär det att biobränslen och bioenergi måste utgöra en betydande del av det här, och en ansenlig andel av det beräknas komma från skogen. Trycket på skogen kommer att öka, både i Sverige och globalt, säger hon."

Enligt Karin Beland Lindahl skulle det betyda att det krävs nya metoder som att intensivodla, gödsla skogen och att börja bryta upp stubbar, vilket inte är oproblematiskt.

Läs och lyssna på inslaget i P4 N0rrbotten.
 


MATTIAS CARLSSON 2012-02-06        #19936
Det här är en intressekonflikt som kommer bli mer och mer tydlig.

Hur mycket grenar, toppar och stubbar kan vi ta ut ur skogen i samband med avverkning utan att det skadar ekosystemen eller markens förmåga att binda koldioxid alltför mycket? Kan vi gå med på mer intensiva skogsbruksformer med kvävegödsling och genmodifierade trädarter?

En trolig utveckling är att en del av den skogsråvara och industriella biprodukter (sågspån mm) som annars skulle användas för industriella ändamål - i första hand fiber- och spånskivor, samt pappersmassa - istället används för energiändamål. Här finns en ekonomisk studie av effekterna av hur ökad efterfrågan på biobränslen påverkar skogssektorn i stort

EJ LäNGRE MEDLEM 2012-02-06        #19939
Eller också gör vi äntligen allvar av orden om det papperslösa kontoret och får med ens tillgång till en rejäl råvarubas...

HENRIK JANSSON 2012-02-20        #20017
Det verkar finnas nån obefogad oro för att biomassan inte skulle räcka?
Varför tar ni inte och räknar på det innan ni säger något?
Biomassan räcker och blir över!

När det gäller "andra generationens biobränslen" så innehåller ettåriga växter också cellulosa. Det spelar i sammanhanget ingen roll hur gammal växten är, som någon här antydde.
Det är alltså inte bra träd det är frågan om.

Logga in för att svara


Produkter

Cykelleasing (2)
Trikar (16)
Konverteringskit elcykel (3)
Elmotorcyklar (1)
Lastcyklar (4)
Elcyklar (49)
Konferenstjänster (2)
Cyklar (6)
Elmopeder (5)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3163 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik