Koloniområdens roll för en hållbar utveckling

Denna text publicerades ursprungligen på www.koloniliv.se. Jag gillar egentligen inte begreppet hållbar utveckling. Definitionen är minst sagt luddig, och även om det hade funnits en bra definition så tror jag att miljöproblem och sociala problem hanteras bäst var för sig. Tydlighet är A och O i de här frågorna, de är alltför komplexa i sig för att blandas ihop. Men, när det gäller koloniområden så tycker jag att det kan vara passande att prata om miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter och jag belyser i detta inlägg kopplingarna. Kommentera och komplettera gärna! Först två mycket korta reflektioner om hur städer och koloniområden förändrats det senaste seklet. För det första, flytten från landsbygden in till städerna har pågått länge, och de större städerna verkar inte ha någon tendens att sluta växa. Dessutom förtätas städerna, fler och fler människor kläms in på samma yta. Detta ger fördelar t.ex. i form av minskat behov av transporter, men även nackdelar i form av en alltmer ogrön miljö att vistas i till vardags. För det andra, många koloniområden anlades i krigstider för att ge barnfamiljer möjligheter att odla frukt och annat till hushållsbehov. Idag är förutsättningarna annorlunda och det finns fler anledningar till att vilja ha tillgång till en kolonilott. Åter till hållbarhetsbegreppet, vi börjar med de sociala aspekterna. Att sköta en trädgård anses av många vara själavårdande. På senare tid har även trädgårdsarbete börjat användas aktivt som rehabilitering för utbrända. Ett ordspråk jag ser i lite olika varianter ibland och som påstås vara kinesiskt lyder: "Om du vill bli lycklig för en dag, så sup dig full. Om du vill bli lycklig en vecka, så slakta din gris och ställ till gästabud. Men vill du bli lycklig hela livet - så ska du skaffa dig en trädgård." (just denna variant är tagen från Listuddens koloniförenings hemsida) Koloniområden möjliggör även för fler barnfamiljer i stan att få tillgång en trädgård, i ett område där det finns fler barn och där både vuxna och barn måste komma överens. Detta är inte bara ett sätt att komma ut i friska luften samt en nyttig social träning för barn, jag tror även att koloniområden kan motverka den generella ensamhet och anonymitet som inte är ovanlig i storstäder. På koloniområdet finns många tillfällen att träffas som ofta är bortbyggda i moderna flerbostadshus. Dessutom är koloniområdena ofta en uppskattad oas där boende i närområdet gärna förlägger en promenad eller en picknick. Större arrangemang såsom traditionella midsommarfiranden och skördefester där hela stadsdelen bjuds in är heller inte ovanliga. Vi fortsätter med miljöaspekten. Att sköta en trädgård gör att människor inte tappar kontakten med naturen trots att man bor i stan. Det behövs inte stor lott för bekanta sig med en stor mångfald av växter, insekter och djur, och det är också möjligt att odla en del av sin egen mat. Kolonilivet är också resurssnålt. Det krävs ofta inga långa resor för att ta sig till fritidsnöjet, och de resorna kan ofta göras med cykel eller kollektivtrafik. Många kolonister klarar sig utan bil. Det finns dock fallgropar kolonirörelsen kan falla i. Ett exempel är kombinationen av el i kolonistugorna med avsaknaden av individuell elmätning vilket lätt resulterar i elslöseri. Till sist den ekonomiska aspekten. "Vanliga" fritidshus är ekonomiskt ouppnåbara för många, och kräver dessutom oftast tillgång till bil. I ett lite större perspektiv kan kolonilivet också bidra till en mer sansad syn på konsumtion och status. Det blir tydligt att man klarar sig med ganska lite för att må bra! Med detta vill jag argumentera för att våra politiker aktivt borde verka för att ge fler möjlighet till en egen kolonilott. I detta är jag inte ensam. Stefan Edman gjorde 2005 en utredning om hållbar utveckling med ett medborgarfokus, Bilen, biffen och bostaden, där han tar upp fördelarna med trädgårdsarbete, men konstaterar: "Alla trädgårdsintresserade har dock inte tillgång till en egen trädgård. Alla har inte heller råd eller lust att köpa hus för att få en trädgård. Det bör därför finnas koloniträdgårdar och odlingslotter i en sådan omfattning att alla som vill odla själv ska få möjlighet att göra det. Detta bör främst vara ett kommunalt ansvar, men statliga myndigheter kan bidra med bl.a. planeringsanvisningar. I det fastställda miljömålet God bebyggd miljö ingår att det ska finnas möjlighet till "lokal odling". Det kan uppnås genom att en större andel av de nya bostäderna från början planeras så att de får en egen trädgård och genom att nya koloniområden anläggs, gärna så nära bostäderna som möjligt." Stefan Edman refererar till God bebyggd miljö, ett miljömål bland flera andra som Sverige arbetar efter sedan ett par år. God bebyggd miljö innebär bland annat: "Natur- och grönområden med närhet till bebyggelse och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses." Köerna till kolonilotter i Stockholm är långa, och priserna på kolonistugor stiger. Detta pekar på ett behov hos stadsborna som jag hoppas att våra folkvalda politiker möter!

Instämmer, jag skrev en uppsats i politisk geografi och samhällsplanering en gång om detta, med fokus på den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Ett öppet offentligt rum där förtroende skapar förtroende är avgörande för social hållbarhet. Öppna koloniområden kan beträdas av vem som helst, och visar att det faktiskt finns tillit till okända människors moral (att inte förstöra eller sno med sig). Integration mellan olika socio-ekonomiska och etniska grupper, och inte minst olika generationer är också en viktig aspekt. Själv upplever jag detta som något av det mest glädjande... ... förutom det underbara i att vara ute, arbeta med kroppen och få rekreation för själen. Och alla underbart goda grönsaker! Ekonomiskt är det också helt fantastiskt... och kommer nog bli allt mer fantastiskt i takt med att livsmedelspriserna stadigt ökar...

Interreligiösa rådet vill ge fler Göteborgare möjlighet att odla.

Hyr din trädgårdsodlare En ny typ av trädgårdsodling börjar dyka upp i USA. Det är trädgårdsmästare som odlar grönsaker i din egen trädgård och lämnar färska grönsaker i en korg vid din dörr. Bör vara intressant för stressade villaägare med hög inkomst och känsla för närproducerat.

Rolig idé! Visserligen går flera av fördelarna förlorade, som t.ex. de själavårdande effekterna av trädgårdsskötseln. Men varför inte, om alternativet är att trädgården förfaller eller består av stenläggning, trätrall och gräsmatta?

Johan Erlandsson: Det stämmer inte att städerna förtätats under 1900-talet. De har tvärt om blivit glesare i och med att vi byggt förorter och inte minst att vi bor i betydligt större lägenheter nuförtiden. Det bodde till exempel fler människor innanför tullarna i Stockhlm på 40-talet än vad det gör idag, trots att befolkningen i storstadsregionen ökat kraftigt sen dess. (hittar ingen källa nu, men det fanns en skylt på spårvägsmuseet på Södermalm som tog upp det)

Intressant uppgit Theodor! Vet du hur det ligger till med arbetsplatser? Har det även blivit färre arbetsplatser i städerna, per kvadratmeter räknat?

Erik: Det vet jag inte. Industrierna har åtminstone flyttat ut ur innerstaden. Några företagsområden liknande Kista lär ju inte ha funnits, men å andra sidan var väl inte de mest centrala delarna av staden så kontors- och shoppingfixerade som de är idag. Men man ska ha klart för sig att urbaniseringen under senare halvan av 1900-talet inte inneburit att folk flyttat in i täta kvartersstäder utan till största delen till glest bebyggda områden som dock är såpass täta att de utgör tätorter.

Theodor, det är möjligt att du har rätt när det gäller förtätningen. Men nu är det väl ändå mer förtätning på gång? Jag har läst en del vad du skrivit tidigare om förtätning och antar att centrala koloniområden inte riktigt ligger i linje med dina och Yimbys tankegångar?

- Jag tror man kan få ut lika mycket av en kolonistuga som av en ny bil eller en Thailandsresa, men koloniträdgården innebär en konsumtion som är hållbar, säger Anneli Hulthén, kommunalråd med ansvar för stadsbyggnadsfrågor i Göteborg.