Behövs ett nytt parti?

Inga politiker eller andra beslutsfattare verkar våga ta i frågan om de eventuella problemen med ekonomisk tillväxt. Vad krävs för att tystnaden kring detta ämne ska brytas? Har det gått så långt att det behövs ett helt nytt parti?

Kolla på www.globalpartiet.se och berätta sen vad du tycker. Där finns även en länk till en Facebook-grupp för de som tycker att ett sånt parti borde startas.

Det är en intressant fråga om huruvida förändring bäst sker uppifrån (i form av ett politiskt parti eller försök att påverka politiska processer) eller nerifrån (ställa om sitt eget liv, lokala aktiviteter). Att verka politiskt på lokal nivå kan sägas vara någonstans mittemellan. Jag önskar er förstås lycka till men tror personligen mer på det senare. Alltså ligger Transition Towns och andra aktiviteter som verkar utifrån min egen eller andra lokala aktörers perspektiv närmare om hjärtat. Kanske skulle jag rösta på ett globalparti, men om det handlar om att använda egna knappa resurser (tid, pengar, energi) är jag mer inne på att *inte* försöka ändra hela samhället utan istället gräva där man står. Bor man i asfaltsdjungeln kanske man får kämpa lite hårdare med grävandet... (?) Jag kan också känna att om vi hade lång tid (decennier) på oss att ställa om kanske vi kunde använda 10-20 år till att etablera ett nytt parti. Tyvärr tror jag personligen inte att vi har så lång tid och att vi istället kommer att få uppleva stora förändringar (energikriser, höga matpriser & svält, globaliseingen når vägs ände etc.) redan detta decennium.

Innan ett nytt parti kan bildas krävs kanske en ny ideologi som inte bara omfattar en vision om ett framtida samhälle som i olika avseenden är bättre, utan som också innehåller en möjlig väg framåt från nuläget till  en framtida situation där vi är mindre beroende av energi och i bästa fall helt oberoende av fossil energi.

 

Jag tror att vi behöver en realistisk bild av vad som kan åstadkommas under de närmaste tre åren, vad som kan göras på tio år och vilka förändringar som kräver decennier för att genomföras.

 

Mycket är en fråga om vilka finansiella resurser som kan användas för att ställa om system så att mindre energi krävs eller förnyelsebar energi kan användas. Alla förändringsåtgärder vi kan tänka oss kräver resurser i någon form:

 

- Enligt på Magnus Blinge vid Chalmers skulle vi i Europa behöva 1000 fabriker för biobränslen som var och en tar emot leveranser från 450 långtradare med skogsråvara varje dag, gigantiska anläggningar.

- Satsar vi på elfordon eller laddningsbara hybridfordon krävs stor utbyggnad av elproduktionen, åtminstone om man skall tro Richard Heinberg vid Post Carbon Institute. Han menar att det skulle krävas 500 nya kärnreaktorer för att göra det möjligt att köra USAs transporter på el. Om vi skall producera vindkraft istället för kärnkraft går det några hundra vindturbiner på varje kärnreaktor, olika antal beroende på turbinernas storlek.

- I båda dessa fall krävs stora investeringar i nya fordon. Medianlivslängden för en personbil eller lätt lastbil i USA är 17 år och medianlivslängden för en tung lastbil i USA är 27 år. Något liknande gäller nog för Europa. Jag läste att 4% av bilparken byts ut varje år. Skall vi skrota ut fordon snabbare innebär detta en kostnad.

 

Alternativet är kanske att bygga om vårt samhälle till mer lokal produktion. Detta kräver att vi bygger upp nya produktionsresurser lokalt och regionalt i stor skala, omskolar personer som kan driva produktion inom områden där vi idag har storskaliga anläggningar på ett fåtal ställen i Sverige och såvitt jag förstår skulle detta till stor del innebära en övergång från nuvarande kunskaps-och tjänstesamhälle till ett samhälle där fler av oss återigen är involverade i produktion av livsmedel, kläder och andra förnödenheter i småskaliga anläggningar.

 

Inget av detta är nog omöjligt att åstadkomma, men ett eventuellt parti måste ju bestämma sig för vilken väg vi skall gå och i vilken grad vi skall satsa på att bygga ett samhälle som grundar sig på lokala ekonomier och i vilken grad vi skall satsa på att utveckla ny teknik för transporter och för energiproduktion. Nu är det sannolikt möjligt att hitta bättre lösningar genom att kombinera olika alternativ, men ett parti måste väl, om stora skaror väljare skall kunna lockas kunna beskriva både målet och hur vårt framtida samhälle skall se ut, hur olika grupper i samhället skall tjäna ihop till vårt levebröd i framtiden och hur förändringsprocessen ser ut som skall bära oss dit?

 

Jag tror att många unga människor idag har föreställningen att de kommer att kunna arbeta med media, teknikutveckling, underhållning eller ekonomi i framtiden och att få är inställda på att sy kläder, tillverka livsmedel eller andra saker i små tillverkningsenheter. Vi som är medelålders tänker oss nog att vi skall kunna leva resten av våra liv under förhållanden som påminner om de vi har idag och att det skall räcka med mindre anpassningar av livsstilen till nya förhållanden. Själv är jag inte övertygad om detta, men jag tror många är det.

 

Bara att informera människor om en ny samhällsinriktning och att sälja in en sådan till stora skaror av väljare måste väl vara en stor utmaning för ett eventuellt nytt parti? Stora förändringar kräver stora insatser och vi kommer att ha nytta av en helhetsbild av hur framtidens samhälle kommer att se ut och av hur vi skall ta oss till ett önskat nytt läge. Teknikutveckling, livsstilsförändringar och informationsarbete är sannolikt nödvändiga ingredienser. Kanske behövs ett nytt parti, kanske inte.

- Om vi vill bli mindre  

Jag är övertygad om att en förändring måste komma "uppifrån", men förhoppningsvis pga av ett starkt tryck "nerifrån". Därmed inte sagt att ett parti är rätt väg att gå. Men något slags forum som påverkar de allmänna attityderna måste till. Och det är inte bara politiker som måste vara med på tåget utan i allra högsta grad media. Så länge media kablar ut föreställningen om att materiell lycka är det viktigaste, att vi måste konsumera mer osv så kommer inga större förändringar kunna ske.

Först när media börjar ta in miljö och hållbar utveckling i sina analyser så kan en förändring börja. När de sen börjar använda sin enorma påverkanskraft på ett samhällsnyttigt sätt ger de mer mod åt politikerna som vågar ta tuffare beslut i en hållbar riktning.

Man måste helt enkelt bryta den nedåtgående spiralen och skapa en god cirkel istället. För att inleda den goda cirkeln behövs nog ett gediget arbete underifrån av såna som redan är övertygade, men den stora massan kommer inte att börja förändra sig nämnvärt förrän detta tryck blivit så stort att politiker och media måste ta det på allvar och börja hjälpa till.

Förändring på mer personligt plan behövs också, kanske framförallt för att ta fram kreativa nya lösningar och att visa på goda exempel. Men denna typ av förändring kommer inte ha nån samhällseffekt förrän den får stöd "uppifrån". Så länge folk känner att det normala är att göra som vi alltid har gjort så kommer de inte att förändra sitt beteende även om de känner att det kanske vore klokt.

Och vad som är normalt styrs inte av vad din lite udda hållbara granne gör, utan av vad media och politiker säger.