Omställningssteg #1: Inse att vi i Sverige har en mycket stor omställning framför oss

Vi har det gott i Sverige. Vi ligger bra till i j�mf�relse med andra nationer inom ekonomiskt v�lst�nd, livsl�ngd och skolsystem. Vi �r fria att tycka och s�ga vad vi vill. Vi har mat p� bordet. Det p�g�r inget krig i Sverige. Lyckom�tningar pekar p� att Sverige �r ett av de b�sta st�llena p� jorden att leva p�.

M�nga l�nder har det betydligt s�mre st�llt, och det �r inte konstigt att det finns en l�ngtan hos m�nga att leva i ett tryggt, stabilt och fritt land som Sverige. Och ha samma m�jligheter till materiell v�lf�rd som vi har.

V�r materiella v�lf�rd och v�rt s�tt att leva har dock en allvarlig baksida. Den inneb�r en resursanv�ndning, utsl�pp och p�verkan p� ekosystemtj�nster som planeten riskerar att inte m�kta med. Att jordens v�xande befolkning skulle ta efter v�ra levnadsvanor verkar vara ett h�griskprojekt. Det �r d�rf�r det �r s� oerh�rt viktigt att just vi kan st�lla om och visa hur vi kan leva b�da goda och milj�m�ssigt h�llbara liv.

Jag st�ter ofta p� uppfattningen om att vi i Sverige �r en milj�f�rebild f�r andra l�nder. Vi har l�ga v�xthusgasutsl�pp fr�n el- och v�rmeproduktion. Vi har reningsverk f�r avloppsvatten och ett j�mf�relsevis v�l fungerande �tervinningssystem. Vi har flera duktiga f�retag som har potential att �ka exporten av milj�teknik. En del unders�kningar visar att vi �r duktiga p� att arbeta med v�ra milj�m�l. 

Men hur st�r sig egentligen v�r milj�p�verkan j�mf�rt med andra l�nder?

Enligt WWF’s s�tt att m�ta l�nders milj�p�verkan, Ecological Footprint, s� anv�nder vi svenskar �ver tre g�nger s� mycket resurser som �r h�llbart. Det verkar inte vara mycket att ta efter.

Tittar vi p� v�xthusgasutsl�pp s� sl�pper svensken ut 10 ton per person och �r om vi l�gger till import och drar ifr�n export fr�n den officiella utsl�ppsstatistiken. Vilken niv� vi m�ste ner p� finns det m�nga olika bud  p� eftersom det �r komplexa system och risker vi talar om, men de flesta ligger mellan 250 kg och 2 ton. �terigen verkar vi svenskar ligga en bra bit fr�n m�let och inte en s�rskilt bra f�rebild.

M�nga l�nder ligger p� h�llbara niv�er enligt Ecological Footprint-konceptet, och ligger betydligt b�ttre till �n oss n�r det g�ller v�xthusgasutsl�pp. En del av dessa l�nder, fr�mst sydamerikanska, ligger relativt h�gt p� Human Development Index (HDI). HDI �r ett sammanv�gt m�tt p� livsl�ngd, utbildning och BNP. �ven n�r det g�ller lyckom�tningar s� hamnar de sydamerikanska l�nderna relativt h�gt.

N�r vi j�mf�r v�rt ekologiska fotavtryck per person och v�ra v�xthusgasutsl�pp per person med m�nga andra l�nder s� verkar vi allts� inte direkt vara n�got f�reg�ngsland. Andra l�nder verkar ligga n�rmare till att kunna kombinera det goda livet med milj�m�ssig h�llbarhet.

En viktig fr�ga �r hur br�tt det �r att st�lla om. �ven om vi ser allvarliga f�r�ndringar redan idag som mer �n v�l borde motivera en s� snabb omst�llning som m�jligt s� �r en vanlig planeringshorisont hos m�nga akt�rer 2050. Detta �rtal verkar ha sin h�rkomst fr�n klimatfr�gan och IPCC-rapporten fr�n 2007, d�r olika utsl�ppsscenarior fram till 2050 redovisas. Den rapporten b�rjar dock bli l�tt daterad, nya r�n har kommit fram sedan dess som pekar p� att det �r mer br�ttom. Grundantagandet att 450 ppm leder till tv� graders h�jning av temperaturen �r nu mer os�ker, tr�skeleffekter som vi �nnu inte f�rst�r kan leda till att det blir betydligt mer. Fr�n 2009 har vi denna bild som visar vad som kr�vs f�r att vi ska klara tv�gradersm�let med 67 % sannolikhet:

Minskningstakt p� CO2-utsl�pp f�r att klara tv�gradersm�let med 67 % sannolikhet (ber�knat 2009)

Att vi skulle lyckas v�nda de globala utsl�ppen 2011 f�ruts�tter nog en rej�l finanskrasch -flera rapporter visar att vi fortfarande �kar utsl�ppen kraftigt. L�gger vi ihop denna bild med Hans Roslings pedagogiska bilder �ver hur pengarna �r f�rdelade �ver v�rlden och vi vill utj�mna dessa extrema or�ttvisor s� g�r det bara att dra en slutsats -vi m�ste i v�stv�rlden s� snabbt som m�jligt komma p� hur vi kan leva h�llbart och ocks� g�ra den omst�llningen s� att resten av v�rlden kan ta efter.


Bild av Hans Rosling som beskriver hur pengarna �r f�rdelade i v�rlden. Vi tillh�r den miljard m�nniskor som har r�d med flyg och omfattande konsumtion. En miljard ligger p� "tv�ttmaskinsniv�n", tre p� elektrisk belysning och tv� miljarder ligger under tv�dollarsstrecket.

Ibland h�r jag argumentet att vi �r s� f� i Sverige att det inte spelar n�gon roll vad vi g�r. Att det �r de stora bovarna USA, Kina och Indien som beh�ver ta sig i kragen. F� motargument till att vi beh�ver vidta �tg�rder irriterar mig som det. Vore det s� skulle vi l�tt kunna l�sa milj�problemen med att dela upp dessa l�nder i storlekar som motsvarar Sveriges.

Vi svenskar beh�ver inse att vi �r l�ngt ifr�n att kunna exportera en h�llbar samh�llsmodell och att vi, tillsammans med �vriga l�nder, har ett stort ansvar f�r att st�lla om s� att vi kan visa hur man kan leva b�de goda och milj�m�ssigt h�llbara liv. Vi har en mycket stor omst�llning framf�r oss som kommer kr�va b�de beteendef�r�ndringar och teknikutveckling.

Men om medborgare, politiker, n�ringsliv, forskare, ingenj�rer, f�reningar, myndigheter, kommuner och regioner hj�lps �t s� �r jag �vertygad om att vi kan klara av att s�kra det goda livet f�r oss sj�lva, och f�r de som kommer efter oss.

Denna text �r den f�rsta av 10 gr�na omst�llningssteg som jag publicerar p� Ecoprofile och Camino. I kommande omst�llningssteg kommer jag att forts�tta diskutera s�tt att t�nka n�r det g�ller gr�n omst�llning och jag kommer ocks� att vara mycket konkret med vad vi beh�ver g�ra. Jag hoppas att omst�llningsstegen kommer bidra med att skapa en klarare bild av vad som beh�ver g�ras. Jag hoppas ocks� att det blir diskussion om stegen, de kan s�kert f�rb�ttras.

Naturskyddsf�reningens Svante Axelsson anar att �ven Carlgren har fattat galoppen n�r det g�ller att sopa rent framf�r egen d�rr:

"Det var ocks� Andreas Carlgrens budskap i sitt tal p� energitinget som b�rjande ig�r. Han framh�ll vikten av att satsa p� en gr�n ekonomi som producerar klimatsmarta produkter. Inget n�mndes om att det skulle vara billigare att g�ra �tg�rderna i andra l�nder i st�llet f�r p� hemmaplan. M�jligen ett tecken p� en omorientering efter klimatmisslyckandet i K�penhamn. Nu kan vi inte l�ngre v�nta p� att n�gon annan kommer att fixa klimatet. Vi f�r helt enkelt �ka tempot i klimatarbetet sj�lva och bevisa att det �r de l�nder som sist l�mnar fossilsamh�llet som �r de stora f�rlorarna."

Absolut, Johan. Jag h�ller med om att vi m�ste sopa framf�r v�r egen d�rr och �ndra v�r konsumtion och v�ra vanor. Vad ska vi g�ra?

Jag har i texten indikerat var jag anser det �r viktigast att s�tta in �tg�rder, och jag kommer i de nio f�ljande omst�llningstegen bli mer konkret och utf�rlig. Men vill du ha tre riktigt snabba och konkreta punkter med en g�ng s� vars�god:

1. Dra ner p� k�tt�tandet och v�lj ekologiskt producerad mat
2. Se till att huset du bor i �r mycket v�l isolerat, har individuell varmvattenm�tning och har �tervinning av energin i luften som ventileras bort
3. Dra ner p� bil�kandet (bor du i stan: s�lj bilen) och dra ner p�/l�gg av med flygandet

Inga s�rskilt lajbans tips kanske (jag ger pekpinnar, gud f�rbjude!), men de ger stor bel�ning i l�ngden.

Johan:

"Naturskyddsf�reningens Svante Axelsson anar att �ven Carlgren har fattat galoppen n�r det g�ller att sopa rent framf�r egen d�rr:"

Jag �r r�dd att det inte �r en korrekt tolkning. Snarare handlar det nog om att s�ga n�gorlunda r�tt saker men att g�ra n�got helt annat. Det �r som n�r stadsplanerare pratar om att de bygger t�t blandstad men i sj�lva verket bygger funktionsseparerade omr�den d�r n�stan alla ska ha bil (vilket de n�stan alltid g�r).

Med tanke p� att Carlgren st�djer bygget av F�rbifart Stockholm med argumenten att massbilismen kommer att bli h�llbar om n�got eller n�gra f� �rtionden s� h�ller jag det tyv�rr f�r totalt uteslutet att han skulle ha fattat galoppen. N�gon omst�llning fr�n hans sida kommer det aldrig att bli tal om. Pratet om gr�n ekonomi passar som hand i handske till den vanliga tillv�xtpolitiken och betyder egentligen inget annat �n att de ekonomiska julen ska rulla ungef�r som f�rut, m�jligtvis med inslag av produktkategorireklam som om den inte kom fr�n regeringen skulle bli f�lld f�r vilseledande marknadsf�ring (Ordet milj�bil �r ett tydligt s�dant exempel som �r till�tet i marknadsf�ringen endast tack vare att riksdagen har stiftat en lag d�r man anv�nder begreppet).

Theodor, 

I Sverige p�st�s det finnas �ver 2 miljoner singelhush�ll. Jag �r en relativt frisk pension�r (78 �r och lever kvar ensam sedan ca 2 �r), i en on�digt stor l�genhet. Det som jag fr�n och till har funderat p� �r varf�r det inte byggs relativt v�lanpassade sm�hus och l�genheter f�r singlar (bl.a. pension�rer som inte alls �r i behov av n�gon sorts hemtj�nst eller st�dhj�lp) . Exempelvis ganska s� kubformade tv�v�ningshus som enkelt kan anpassas f�r fyra singlar (tv� i varje v�ning). Var och en har t.ex. tv� helt privata och l�sbara rum och i �vrigt v�lgenomt�nkta �vriga gemensamhetsutrymmen. Det �r kanske ofta enbart en f�rdel om inte alla �r pension�rer.

�tminstone n�r det g�ller pension�rer, f�rtidspension�rer m.fl. s� b�r de d� samtidigt kunna ha ett liknande hus i Spanien eller andra sydliga omr�den under vinterm�naderna. Under vinterterminerna b�r d� ett l�mpligt antal studerande singlar kunna samsas att hyra husen eller l�genheterna i Sverige. Och p� sommaren b�r det vara l�tt att hyra ut sydhusen till semestrande.

Byggs det exempelvis 10 000 hus resp. l�genheter f�r 40 000 singlar som kanske f�r n�rvarande ockuperar 40 000 stora och centrala storstadsl�genheter, s� blir ju alla dessa l�genheter lediga! Samtidigt som studenter och semestrande f�r �tskilligt mer att v�lja p�.

Kruxet �r att de olika singlar - i varje fall bland de pension�rer som jag diskuterat detta med - har v�ldigt m�nga olika anledningar till att f�rslaget inte �r s�rskilt intressant. En stor del av dem tycker att det �r ganska s� sk�nt att �ntligen helt r� om sig sj�lv.

Urs�kta att jag missat att svara dig Jonas. Din fr�ga �r mycket intressant och det vore kul om du startade en ny tr�d om det!

Aprop� Svante Axelsson s� f�r han en k�nga f�r sin teknikoptimism av David Jonstad h�r:
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.394298/lastipset-david-jonstad

Jag f�rv�nas �ver hur mycket milj�debatt handlar om VAD som skall g�ras mycket mer �n om SYSTEMFELKOPPLINGAR som vi lever med.

Hellre uppmanar vi varandra att �ta mindre k�tt �n att v�gra den penningmonopolen som tvingar fram en �kning av oms�ttning p� minst 5% per �r bara f�r att betala f�r sj�lva penningsystemet.

Hellre prata om "housesharing" �n huruvida vi kan kr�va av politiker att skattesystemet slutar gynnar fossil-br�nsle drivna l�sningar trots att en isolering av v�ra hus - helst med skattel�ttnad skulle skapa jobb och minska framtida kostnader.

Inte heller diskuterar vi grunderna till varf�r vi forts�tta leva med industri kapitalism som i sin grundkonstruktion ser till att oj�mlikheter v�xer och resurser f�rbrukas. Vi pratar hellre om blindheten f�r peak oil och teknik optimism.

Och vi k�per ekologiska gr�nsaker hellre �n att s�ger ett ord till v�ra politiker. Jag kan n�stan guarantera att 90% av l�sare av ecoprofile har aldrig uttryckt sin mening till deras lokala eller nationala politiker trots att dem fattat det mesta som uttrycks av Johan i artikeln ovan.

Hej Stephen!

Ansvarsfr�gan �r st�ndigt �terkommande n�r det g�ller milj�/h�llbarhet/omst�llning. Min egen uppfattning �r att alla �r precis lika mycket ansvariga, varje individ och varje organisation. D�rf�r blir ocks� �tg�rder p� det egna planet lika viktiga som systemf�r�ndringar, och jag tror till och med att f�r�ndringar p� det egna planet �r n�dv�ndiga f�r att politiker i en demokrati ska v�ga agera (vilken nytta g�r en politiker som f�respr�kar h�jd bensinskatt som sedan inte blir vald/omvald?).

N�r det g�ller systemkritik s� �r det inte helt tomt h�r p� Ecoprofile, se till exempel h�r:
http://www.ecoprofile.se/subject-4-Ekonomisk-tillvaxt.html
http://www.ecoprofile.se/subject-17-Jobb-och-arbetstid.html

N�r det g�ller att prata med sina politiker s� har du s�kert r�tt. Delvis beror det s�kert p� att det inte finns n�gra bra kanaler f�r att prata med sina politiker. Jag har iaf aldrig blivit inbjuden att prata med politiker (nej, ett undantag finns, en lokal centerpartist ville ha mina �sikter om viktiga milj�fr�gor innan valet). H�r har ju omst�llningsr�relsen lyckats v�ldigt bra med kommunikationen i vissa kommuner, de har �ppnat upp kanaler till de lokala politikerna. Jag har sj�lv varit med och jobbat i ett dialogprojekt, Ekologisk stadsdel Majorna, d�r det gavs viss m�jlighet att f� tr�ffa politiker i olika workshops. Men sen finns ju trots allt m�jligheten i en demokrati att �tminstone grovt s�ga vad man vill vart fj�rde �r, genom att r�sta.

I de omst�llningssteg som vi hj�lps �t med h�r (d�r fortfarande h�lften �terst�r att skriva) �r syftet att visa p� hur en verkligt h�llbar livsstil kan se ut, med planet�ra gr�nsv�rden, rimliga f�rhoppningar p� teknikutveckling och utj�mnade globala or�ttvisor som utg�ngspunkter. Den livsstilen ser v�ldigt annorlunda ut j�mf�rt med vad som ofta diskuteras idag, �ven inom milj�r�relsen. Att n� dit �r en enorm utmaning och kommer s�kert kr�va det yttersta av alla, och s�kert �ven s�dant som kan klassas som systemf�r�ndringar.

Steve tar upp en intressant fr�ga: strukturf�r�ndringar kontra omst�llning light, som det g�rna blir n�r man kommer in p� VAD du som medborgare ska g�ra. Och vad som �r m�jligt att g�ra f�r en modborgare i v�rt cementerade konsumtionssamh�lle.

Visst ska man �ta mindre k�tt, s�lja bilen, inte flyga etc, men trots att det s�kert �r flera hundra tusen medborgare som gjort detta s� st�r vi kvar och stampar i stort sett p� samma st�lle som f�r 10 �r sedan, med lika stor energianv�ndning eller mer per capita. Hjulen bara rullar p�!

Johan du skriver: I de omst�llningssteg som vi hj�lps �t med h�r (d�r fortfarande h�lften �terst�r att skriva) �r syftet att visa p� hur en verkligt h�llbar livsstil kan se ut...

�r det verkligen er ambition att "visa p� hur en verkligt h�llbar livsstil" ser ut? I s� fall l�r det inte bli m�nga som vill f�lja med p� resan till det h�llbara samh�llet. Ingen kan eller vill leva p� i b�sta fall 30 kWh per person (1 ton CO2-utsl�pp?)och dag mot nuvarande 200 kWh.

Det �r v�l f� av oss som jobbar med reell omst�llningen av samh�llet, som tror att det g�r att skapa ett h�llbart samh�lle samidigt som vi beh�ller v�rt nuvarande ekonomiska system som f�ruts�tter mer energi och mer naturresurser. Utan BNP-tillv�xt krackelerar fundamentet f�r nuvarande samh�llsordning att betala v�ra r�ntor och skulder.

Har sv�rt att se hur ett h�llbart samh�lle (resilient samh�lle) ska kunna skapas utan en kollaps och nollst�llning av ekonomin. Och det verkar som vi �r p� god v�g �ven om krafterna att bevara strukturerna �r starka.

F�rst en rej�l ekonomisk kollaps, sen energibrist som gr�dde p� moset, d� f�rst finns f�ruts�ttningar f�r att ett nytt samh�lle ska kunna v�xa fram med helt andra strukturer �n vad vi har idag. Detta kommer att inneb�ra enorma umb�rande och lidande f�r de flesta av oss.
Omst�llning f�r mig handlar om att f�rbereda sig f�r denna kollaps p� alla plan staten, kommunen men framf�r allt fixa sin egen plan B tillsammans med andra, b�de i handling och mentalt. Ser fram emot  forts�ttningen "visa p� hur en verkligt h�llbar livsstil" ser ut.

Martin Saar:  "Visst ska man �ta mindre k�tt, s�lja bilen, inte flyga etc, men trots att det s�kert �r flera hundra tusen medborgare som gjort detta s� st�r vi kvar och stampar i stort sett p� samma st�lle som f�r 10 �r sedan, med lika stor energianv�ndning eller mer per capita. Hjulen bara rullar p�!"

Att flera hundra tusen medborgare i Sverige skulle ha gjort detta tror jag inte. Jag gissar att det r�r sig om n�gra hundra eller m�jligtvis n�got �ver tusen personer. Globalt skulle det kunna vara hundra tusen men det p�verkar inte mycket med tanke p� att det finns �tminstone en miljard m�nniskor som har bil i hush�llet och flyger ibland.

Utan BNP-tillv�xt krackelerar fundamentet f�r nuvarande samh�llsordning att betala v�ra r�ntor och skulder.

Varf�r skulle det g�ra det? Penningm�ngden kontrolleras som bekant centralt och om det beh�vs kan man helt enkelt trycka mer f�r att minska p� skulderna genom inflation. Genom n�gorlunda kontrollerad inflation kan man s�ledes f� ner skulderna. J�mf�r t.ex. med m�nga bostadsl�n som under vissa perioder av 70 och 80 talet i princip f�rsvann. Visst, f�r mycket inflation �r inte bra men det �r inte n�dv�ndigtvis s� att man m�ste upp p� Zimbawe niv�er.

Martin, jo, ambitionen �r att f�rs�ka visa vad en livsstil som h�ller sig inom planet�ra gr�nsv�rden ser ut. Du h�ller nog med mig om att det finns en djup okunskap om det, �ven inom stora delar av milj�r�relsen. Eller om det �r en ovilja att inse att det m�ste inneb�ra obek�ma livsstilsf�r�ndringar. V�gen dit har jag sv�rt att sia om, men �ven om jag fortfarande hoppas p� att det ska g� att g�ra en kontrollerad omst�llning s� inser jag att risken �r stor att kaos och samh�llets uppl�sning kan bli det som g�ller, p� grund av finanskris, energibrist och olika former av ekosystemkollapser.

Stephen och Johan: Vill man komma i kontakt med politiker �r det inte alls om�jligt. Inte minst under p�g�ende almedalsveckan, men det finns ocks� m�nga tillf�llen resten av �ret. Jag tror att det snarare fr�mst �r intresset att diskutera samh�llsfr�gor med politiker som sviktar.

@Roland: �ven om jag h�ller med om att det ofta lite v�l svepande h�vdas direkta samband mellan tillv�xt och resursf�rbrukning mm s� kan det vara intressant att n�mna att �verinflation av det snitt du pratar om ofta leder till mycket osunda vanor och livsval. Det exempel du n�mner ledde bland annat till att man i princip fick pengar tillbaka p� boendet om man l�mnade stan och flyttade ut i de m�nga villamattor som byggdes som avslutning av miljonprogrammet i vad som kanske n�got missvisande kallas gr�na v�gen. De ekosociala konsekvenserna av detta var givetvis f�r�dande.

Inflation kan f�rvisso ha f�rdelningspolitiskt �tr�v�rda effekter men till syvende och sist inneb�r det alltid att saker ekonomiskt inte kostar vad de faktiskt kostar, vare sig socialt eller ekologiskt.

Alf Hornborgs "Myten om maskinen" verkar ligga i linje med omst�llningssteg 1. Blir intresserad av att l�sa den n�r jag l�ser Daniel Pargmans recension/sammanfattning:

Tankarna �r ovana och strider mot det mesta som vi har l�rt oss i skolan, mycket av det vi ser p� reklamaffischerna p� stan och allt som vi kan se med v�ra egna �gon n�r vi blickar ner p� v�ra smartphone-f�rl�ngda armar.

http://efteroljan.blogspot.com/2011/10/myten-om-maskinen-av-hornborg-2010.html

Jag lyssnade p� Christer Sanne ig�r, som har r�knat lite p� hur snabbt vi beh�ver minska v�xthusgasutsl�ppen med utg�ngspunkt fr�n att vi ligger p� 10 ton idag och ska ner till 1 ton till 2050. Att dra en rak kurva h�ller inte menar han, eftersom man d� f�r mycket stora procentuella minskningar p� slutet. Ist�llet b�r man utg� fr�n att ha samma procentsats �rligen f�r att det ska vara m�jligt, allts� en exponentiell minskning. R�knar man s�, vilket jag absolut kan h�lla med om eftersom det l�r bli sv�rare att g�ra minskningar ju l�gre niv�er man ligger p�, s� inneb�r det att vi ska ner till 3 ton till 2030. Det inneb�r att vi ska ligga p� en �rlig minskning p� 7,5 %. Om vi b�rjar arbeta 30-timmarsvecka s� r�cker det med 5 %. Har vi s� snabb minskning idag? Knappast.

Jag tror det blir missvisande att resonera i termer av n�gon form av kontinuerlig funktion. Att minska p� v�xthusgasutsl�pp sker f�retr�delsevis i mera distinkta steg: Byta bil fr�n 180 g/km till 110 g/km =-1 ton (1500 mil/�r). Minska k�rstr�cka med 30% =-0,5 ton. St�ll om matvanorna =-1 ton. Energieffektivisera hemmet =-x ton och s� vidare.

P� kollektivniv� smetas f�rst�s stegvisa f�r�ndringar ut en del. Samtidigt kommer en betydande andel av kollektivet knappast att agera frivilligt, utan f�rst efter n�gon form av p�tryckning genom lagar, skatter, mor�tter mm. Rimligt �r v�l att det blir ganska distinkta hopp �ven p� denna niv�.

Jag tycker minskningstakten m�ste redovisas i relation till ett b�rl�ge. Det vill s�ga hur t�nker vi oss att 1 ton CO2 per �r kommer att se ut? Och vilka 9 ton ska d� bort? Enligt denna ber�kningsmodell kommer jag sj�lv fram till ca 13 ton per �r f�r hela mitt hush�ll/min familj. Inneb�r detta att jag kan h�vda att jag redan �r nere p� kanske 4 ton? Jag har tidigare fyllt i n�gra lite mer detaljerade kalkylmodeller och d�r f�tt indiktioner p� att ligga kring 3 ton. S� jag kanske redan �r nere p� ca 50% av min "personliga" andel av "mina" 10 ton. Jag kan visserligen se ytterligare m�jligheter att sk�ra i CO2-budgeten, men det �r faktiskt sv�rt att se var det ska g� att ta s� mycket som beh�vs f�r att komma ner p� 1 ton. Fr�gan �r ocks� hur man ska f�rh�lla sig till "overhead"-delen av utsl�ppen som var och en av oss m�ste ta p� oss mera indirekt.

N�v�l, om jag f�rs�ker extrapolera mina egna f�r�ndringar till hela befokningen s� ser jag en n�dv�ndighet av radikala omst�llningar i de tre "stora" omr�dena boende, transport och mat. Av dessa �r kanske boendet det tr�gaste, men samtidigt det omr�det d�r det faktiskt har kommit ig�ng ett f�r�ndringsarbete. Jag har egentligen inte analyserat omr�det, men av det jag snappat upp s� tycker jag mig ana en tendens att det skett riktade investeringar mot ett mer energieffektivt boende och att detta s� sm�tt b�rjar f� genomslag. Jag tror att effekterna av energieffektiviseringar kommer att inneb�ra �ka under tiotals �r fram�ver innan det s� sm�ningom planar ut.

N�r det g�ller transporter s� finns inte samma tr�ghet som f�r boendet. H�r har det "kollektiva valet"en helt annan potential till snabba effekter. Detta syns med stor tydlighet i exempelvis cykelexplosionen i m�nga svenska st�der p� senare �r. Ett annat exempel �r hur efterfr�gan p� sn�la bilar har slagit igenom. H�r handlar det om potentiellt drastiska effekter p� bara n�gra enstaka �r. Tyv�rr motverkas dock �n s� l�nge de positiva effekterna av att trafiken fortfarande tycks fors�tta �ka.

Maten �r kanske det omr�de d�r det h�nder minst. Det �r v�l snarare s� att k�ttkonsumtionen forts�tter upp�t och som konsument har folk i allm�nhet v�ldigt sv�rt att uppskatta hur mycket ett aktuellt matval har f�r betydelse och vilken potential som ligger i att v�lja n�got annat.

Ska man vara noggrann med att undvika katastrofal klimatf�r�ndring (vi har redan farlig klimatf�r�ndring enligt Johan Rockstr�m), s� �r 1 ton per person 2050 inget bra m�l. Det �r de ackumulerade utsl�ppen som spelar roll. 565 mrd ton koldioxid totalt menar Bill McKibben om man gillar 80% sannolikhet att undvika �verskridande av 2 grader uppv�rmning. Siffran kommer fr�n Carbon Tracker Initiative som i sin tur har plockat den fr�n en Nature-artikel av Meinshausen mfl.

Dela 565 mrd ton p� 7 mrd m�nniskor s� f�r man 80 ton koldioxid per person. Men detta �r ackumulerat fram till 2050. Ligger man p� 10 ton (iofs v�xthusgaser) idag s� har man bara 8 �r kvar av dagens rika liv. G� ner till 5-ton-liv s� har du iaf 16 �r p� dig. 2 ton per �r r�cker i 40 �r, dvs fram till 2050. M�nga skulle kunna g� ner till 5 ton p� en vecka, om man bara vill, men sedan f�r man b�rja anstr�nga sig. G�r man ner fr�n 5 ton till 2 ton 2020 s� hamnar man p� (7x5) + (2x30) = 95, f�r mkt. S� f�rutom halvering imorgon och ner till 2 ton 2020 beh�vs antingen nedg�ng till 2 ton f�re 2020, eller nedg�ng till 1 ton f�re 2050. Ok, man kan r�kna p� lite olika kurvor, men vad jag ville s�ga �r att 1 ton 2050 inte �r n�got l�mpligt m�l. Vi kan d�remot ligga kvar p� 1 ton 2050 om vi minskar snabbt f�re dess.