|
Hushållsel Miljöpolitik Klimatfrågan Glödlampsförbudet det bästa som hänt – eller?
Är det bra att EU bestämmer hur vi lyser upp våra hem? För ett par dagar sedan var jag inne i en lampaffär och noterade hur kunderna framför mig hamstrade glödlampor och beklagade sig över att de var på väg att försvinna. Expediten höll med och sa att de köper in så många de kan komma över. - Och sådana där andra lampor är ju farliga, de innehåller ju kvicksilver! utbrast en av dem. Jag är en av dem som jublat över glödlampsförbudet. Äntligen görs något åt att så mycket energi slösas bort på ineffektiv belysning. Och i och med förbudet kan utvecklingen av fullgoda alternativ ta fart på allvar. Eller har de rätt, kunderna i affären? Är det förskräckligt att storebror lägger sig i hur vi väljer att använda vår energi? Kanske borde alla krafter läggas på högre koldioxidskatter – eller skatter på utvinning av olja och kol – så att priset på problemet blir skyhögt och att vi sedan får välja att slösa efter plånbok. Men jag misstänker att kunderna i lampaffären skulle ogilla även det. Kanske är det i stället så att det behövs mycket mer information, eller saklig journalistik, när EU inför förbud. För det är ju faktiskt så att det är glödlamporna som är farligast.
Jag är imponerad av ett EU lyckas få igenom rätt hårda lagkrav. Även andra elektronikprodukters energiförbrukning har fått hårda restriktioner som. Hur är det nu med kvicksilvret i lågenergilampor? Det blir mer kvicksilverutsläpp av den elproduktion som krävs för glödlamporna eller? Som tur är ligger nästa generations belysning precis runt knuten, LED och OLED t.ex. Sen har jag hört andra farhågor om att rekyleffekten kommer att bli extra stark när det gäller belysning. När det blir billigare att lysa upp kommer vi öka belysningen i hemmen kraftigt, eftersom det slutgiltiga målet är att få dagsljus... Jämför med värme i hemmet där det slutgiltiga målet för en del ligger på ca. 24 grader.
Vet inte hur stora kvicksilverutsläpp det blir från elproduktionen, bara att övrig miljöpåverkan (främst klimatpåverkan) är allvarligare än de små kvicksilvermängderna i lysrörslampor.
Vi diskuterade kvicksilvret för snart två år sedan i denna tråd (se inlägg 2009-02-02). Där finns uppgiften att en glödlampa ger upphov till dubbelt så stort kvicksilverutsläpp som en lågenergilampa under sin livslängd. Den uppgiften tror jag dock behöver undersökas närmare. Hur har man till exempel antagit graden av återvinning av lågenergilampor? Vilken reduktion i kolproduccerad el kan man förvänta? mm Ett starkt skäl till motstånd mot lågenergilamporna är förstås att man oroar sig för att få ut fritt kvicksilver i sin egen bostad eller på sin arbetsplats. Till skillnad från utsläppen vid kolförbränning som uppfattas mycket mer abstrakta och som hur som helst inte drabbar en själv direkt. Jag invänder lite mot eventuell rekyleffekt. Jag har svårt att se att vi skulle ha så starka drivkrafter att vilja lysa upp våra hem att vi skulle vilja öka på detta. Det är ju knappast elåtgången som sätter gränserna för hur mycket ljus vi väljer att ha i våra hem och arbetsplatser. Elpriset är alldeles för lågt för att skapa sådana incitament, mellan tummen och pekfingret så spederar ett hushåll någon tusenlapp per år på elenergin till ljuset antaget att man mestadels har glödlampor.
En intressant teknisk utveckling i det här sammanhanget är möjligheten att via fiberoptisk kabel föra in ljus utifrån till inomhusmiljöer som inte får in naturligt ljus. Göteborgsbaserade Parans är ett exempel på denna utveckling. Parans utvecklar nu också system (lanseras 31 januari) där fiberoptiskt transporterat ljus kombineras med LED-lampor för att ge möjlighet till "naturligt" ljus även under dygnets mörkare timmar.
Ja rekyleffekt kan det säkert bli. Jag skrev om det för ett tag sedan. http://ljungbergsblogg.blogspot.com/2010/09/lagenergilampor-och-elbilar-ingen-bra.html#links
Jag är också lite tveksam till att det här med rekyleffekten skulle bli något stort problem i detta fall. Snarare tror jag många föredrar "mysbelysning" i sina hem och på arbetsplatserna regeras ju belysningen av normer. Det är säkert korrekt att önsketemperaturen inomhus ligger på 24 grader eller något sådant, det är väl därför som hyresbolagen reglerar värmen in i lägenheterna, vilket gör att det inte brukar bli varmare än 21-22 grader även om man har termostaten i botten. Ganska många skulle säkert vilja ha varmare om det gick även om de fick betala extra för det, men som Magnus påpekar: ganska få väljer att lysa upp sitt hem till dagsljusnivå trots att flertalet säkert skulle ha råd med detta.
Det finns en rad olika tråkiga bieffekter med vanliga lågenergilampor. 1). Om man råkar slå sönder dem sprids kvicksilvret i hemmet. Något som drabbar barn extra hårt eftersom de är speciellt känsliga för toxiska ämnen. Dessutom läcker en del av lågenergilamporna en toxisk gas, beroende på hur de är konstruerade. Innan jag visste så mycket om lågenergilampor, hade vi Icas i köket. Runt om själva lysgloben satt en gummihinna som dämpar ljuset. När lampan blev varm började det lukta från gummit... 2.) Lågenergilampor skapar "taggar" i elledningarna, vilket gör att vi omges av onödigt höga strömfält när vi befinner oss i närheten av lamporna. Om man dessutom har lågenergilampor kopplade i ojordade kontakter, blir strömfälten väldigt höga - mycket högre än socialstyrelsens gränsvärde som barn inte ska vistas i, på grund av riskerna för leukemi. Viktiga aspekter att räkna in tycker jag. Vänligen Camilla Åkesson http://www.hallbarlivsstil-webbmagasin.com
Är punkt 2) värre för lågenergilampor än för "vanliga" glödlampor?
Jag tror att det är just lågenergilamporna som via sina driftdon skapar dessa "taggar" på elnätet. Att bara leda strömmen genom en glödtråd såsom sker i glödlamapor och halogenlampor skapar inga "taggar" vad jag vet.
Jag har väldigt svårt att förstå glödlampsförbudet. Det sätter ju inte direkt någon press på producenterna att göra bättre lågenergilampor. Istället legitimerar det användningen av kvicksilver när vi samtidigt infört ett förbud mot all användning av kvicksilver - utan just belysningskällor. På vilket sätt driver det tillverkarna att gå ifrån kvicksilver? Att rycka på axlarna för kvicksilverinnehåll så länge det ger lägre energiförbrukning känns vädligt märkligt för mig. Speciellt i Sverige där vår elproduktion inte gör så värst mycket väsen av sig för klimatet. Men det är klart lite bly, kadmium och kvicksilver har man ju ännu inte dött av....
Jo, jag tror att rekyleffekten är avsevärd. Jag drar den slutsatsen av sånt som folk låter slippa ur sig. Elektriker som vi köpte lysdiodlampor av: "De drar så lite så nu kan ni låta dem lysa dygnet runt." Vi satte in 3x2 W i trappan istället för 3x15 W. Jämfört med att ha tänt i genomsnitt 4 timmar per dygn med 45 W istället för 24 timmar med 6 W per dygn blir besparingen skillnaden mellan 180 kWh till 146 kWh. Om vi i själva verket har tänt 3 timmar istället med glödlampr blir besparingen i stället en ökning med 11 kWh. Naturligtvis släcker vi rätt flitigt ... Energirådgivare på informationskväll om lyse på toan, förespråkar lågenergi i alla lägen: "Om lågenergilamporna inte tål att tändas och släckas ofta eller tar för lång tid att tända på toan, så låt det lysa hela tiden då." Miljövän om julbelysningen på stan, på frågan om det inte drar förfärligt mycket el: "Det är lysdioder, de drar försumbart med energi." Nåja, även om lysdioderna drar en sjundedel av en glödlampa enligt första exemplet ovan i vår trappa, så sätter man säkert ut 50 eller 100 gånger (min gissning) fler ljuspunkter på stan i jultid nu än man gjorde för 40 år sedan. Resultatet blir förstås ökad elförbrukning även med de supersnåla lysdioderna. En minskning med 80-85 % är naturligtvis avsevärd men den kvarvarande energianvändningen är fortfarande långt ifrån noll som många verkar tro. Parans dagsljusprojekt är intressanta, men så länge t.o.m. en liten anläggning kostar sexsiffrigt, som de gjorde för några år sedan, så får det kanske inte så stort genomslag. Men vi hoppas väl att de pressar priserna.
Jag är olidligt trött på denna diskussion om att spara energi eftersom man inte nämner andra sparåtgärder än att vi skall spara med hjälp av lampor och då nyttja kvicksilverlampor istället för glödlampor. EU:s beslut grundade sig på enbart på en svensk lobbyist från belysningsindustrin, vars energibesparing enbart var beräknad inte verklig förbrukning. Om vi nu verkligen är intresserad av att spara energi: 1. varför då inte förbjuda stanbyfunktionerna? 2. eller beräkna den verkliga energikostnaden på en lågenergilampa där utlovad och beräknad spareffekt får man först då den kommit upp i rätt temperatur alltså helt värdelösa att ha som utebelysning och att tända och släcka. Den kostar 10 ggr mer att tillverka i energi än en glödlampa. Det krävs fler lågenergilampor för att få lika bra ljus som en glödlampa. Lågenergilampan innehåller dyr teknik som slängs och bildar gigantiska sopberg i u-länderna. Lågenergilampan innehåller kvicksilver ett av våra värsta miljögifter, den avger det cancerogena UV-ljuset samt radiofrekvent strålning. Den smutsar ner elnätet med övertoner som är en stor energiförlust (fråga elbolagen) övertonerna sliter ut annan elapparatur fortare. Kort och gott att byta ut glödlampan mot en lågenergilampan är det mest korkade beslut någonsin. 3. Att riva ner det fasta kopparnätet är en annan fullständigt korkad handling, det är extremt energisnålt i jämförelse med att bygga ut det trådlösa nätet vilket är ur energisynpunkt lika korkat som lågenergilampan. Hur många kärnrektorer vi är uppe i nu genom all denna extremt energikrävande kommunikation vet jag inte, men bara 3G-systemet drar minst en reaktor. Kopparledningen får inte rivas ner den skall byggas ihop med det andra extremt energisnåla systemet optiskfiberkabel. Trådlös teknik skall reduceras till det minimala för att minska energiförbrukningen. Solveig Silverin miljöingenjör, fd handläggare på länsstyrelsen i Kalmar
"... Om man dessutom har lågenergilampor kopplade i ojordade kontakter, blir strömfälten väldigt höga..." Strömmen till lågenergilamporna är ju mycket låg så magnetfälten (inte strömfälten) [som avtar med kvadraten på avståndet från lampor och ledningar] kan väl knappast vara högre än 0,2 mikrotesla inom någon halvmeter!? Var kommer dessa uppgifter ifrån?!?
forts... om det finns höga > 0,2 mikrotesla vagabonderande strömmar inom någon lägenhet så beror det väl knappast på om sladden till lamporna är jordad eller inte, utan kanske istället på att det inte är femledarsystem inom huset... eller?
Jag nämnde kort ljusteknikföretaget Parans tidigare i tråden. Parans har utvecklat ett system för att med hjälp av fiberoptisk kabel transportera ljus från en vägg- eller takmonterad "solfångare" till armaturer för inomhusbelysning. Nu har belysningssystemen börjat levereras i något större skala och de har ett hundratal beställningar i orderboken Logga in för att svara |
Energimätare (3) Belysning (1) Standby-stoppare (1) El (3) Varmvattensparande produkter (4) Värmeväxlare för varmvatten (2) Solfångarsystem (2) Småskalig vindkraft (33) Energikonsulter (2) Solceller (2) Hybridsystem solceller/vindkraft (4) Vindandelar (2)
|