|
Samhällsplanering Att behålla och utveckla Majorna som en levande blandstad
Kafé Zenit i Majorna. Foto: Thomas Höjemo Igår genomfördes den tredje av sju workshops för att omsätta majornabornas idéer om en ekologiskt stadsdel till konkreta projekt. Denna gång handlade det om att bevara och utveckla Majorna som blandstad. Konkreta handlingsplaner togs fram när kommunala tjänstemän, allmännytta, experter, föreningar och majbor satte sig ned och diskuterade problem och deras lösningar. Jag har varit behjälplig med att planera och genomföra gårdagens workshop. Det är väldigt tillfredställande att se att så många olika aktörer faktiskt avsätter kvällstid för detta, och visar stort engagemang och handlingskraft! Jag bor själv i Majorna, och detta får mig definitivt att trivas bättre, att få framtidstro på att min stadsdel kommer att utvecklas i rätt riktning. Majorna är en stadsdel i Göteborg med ca. 30 000 invånare. Sedan ett par år bedrivs dialogprojektet Ekologisk stadsdel Majorna av Hyresgästföreningen. Tanken är att de boende i stan själva ska få bestämma hur stadsdelen ska utvecklas för att bli mer hållbar. Vi inledde workshopen med att Johannes Åsberg från Yimby definierade vad blandstad egentligen är. Det finns tre parametrar i blandstadsbegreppet (som från början definierades av Göteborgs stad): Funktionell, social och estetisk blandning. Funktionell blandning handlar om att blanda olika funktioner, typexempel är butiker och bostäder. Hög funktionell blandning erhålls till exempel genom att ha butiker i markplan i flervånings bostadshus. Låg funktionell blandning har t.ex. villaförorter och externa köpcentrum, då man blir beroende av bil för att kunna lösa sina vardagsbestyr. Social blandning är att i ett och samma område blanda åldrar, inkomstgrupper, etnicitet m.m. Johannes redogjorde här för ett kommunalt dilemma som kan förklara varför det byggs dyra bostadsrätter som många inte har råd med, till exempel på Norra älvstranden. Det handlar om skatteintäkter, som främst kommer från de som har höga inkomster. De stadsdelar som sitter med stor andel hyresrätter drar nitlotten eftersom de boende där genererar lite skatteintäkter. För att behålla de lönsamma stadsbor som annars hade flyttat ut till villaförorter bygger man därför lyxiga bostadsrätter. Estetisk blandning handlar om att blanda byggstilar. Här argumenterade Johannes hårt för att kommunen borde möjliggöra för mindre aktörer att bygga staden. När de stora byggherrarna släpps fram blir det mycket likformighet. Tre konkreta förslag behandlades under kvällen i en open space-inspirerad diskussionsmodell, där deltagarna var fria att när som helst ansluta till ett annat ämne. Ämnena var: Stadens uppdrag till bostadsbolagenDen senaste tiden har flera lokaler gjorts om till lägenheter i Majorna. I den här gruppen, som hade representanter från stadsbyggnadskontor, allmännyta, stadsdelsförvaltning, föreningar och majbor, kom man fram till att stadens ägardirektiv till allmännyttan behöver bli mycket tydligare. Även om alla är överens om att det behövs fler lägenheter i Majorna får det inte gå ut över lokalutbudet. Ett datum bestämdes och en grupp bildades för att jobba med nya ägardirektiv.
Den här gruppen hade företagarrepresentanter och majbor, och här diskuterades främst hur förutsättningarna kan förbättras för Majornas butiker/restauranger/caféer. Den frågan som mest energi lades på var att synas mer gentemot majborna, t.ex. genom samannonsering i lokaltidningar, gemensam hemsida och Facebooksida. Företagarrepresentanterna tog på sig att ta upp frågan med den företagarförening som trots allt redan finns i Klippan/Majorna. |
Produkter |
Bli medlem |