Omställningssteg #5. Jaga kilowattimmar

Kilowattimmar, inget vidare sexigt ord tycker nog många. Ungefär lika kul som kalorier. Men jag vill hävda att det är nödvändigt att förstå och räkna kilowattimmar om man ska få något slags grepp om sin energianvändning i hemmet. Vet du hur många kilowattimmar du gör av med på värme, varmvatten och hushållsel? 

1. All energiproduktion har någon form av miljöpåverkan, även om energibranschen gör sitt bästa för att få oss att tro att den inte har det.

Mät, mät, mät!

Om man ska spara kilowattimmar så är det nödvändigt att mäta hur många man gör av med. Hushållselen får man räkning på varje månad så det kan man ha hyfsad koll på. Ännu bättre koll får man om man använder en elmätare som visar momentan förbrukning. Villaägare har lättare att ha koll på värme- och varmvattenförbrukning än lägenhetesinnehavare. Bor man i lägenhet med individuell varmvattenmätning så har man koll på det i alla fall, men värmen brukar vara betydligt svårare att ha koll på. Man behöver ta reda på fastighetens värmeförbrukning, särskilja den från varmvattenförbrukningen, dela upp den på ett rättvist sätt mellan lägenheter och gemensamma ytor m.m. Det är lite krångligt men går om man vill! Här är mina rekommenderade energimål för hushåll:

Ensamhushåll
Värme: 1 000 kWh
Varmvatten: 1 000 kWh
Hushållsel: 1 250 kWh 

För varje ytterligare hushållsmedlem, lägg till:
Värme: 500 kWh
Varmvatten: 750 kWh 
Hushållsel: 1 000 kWh 

Siffrorna utgår från Lindåshusets förbrukning, och från att det bor fyra personer på 119 kvadrat. Om man bor i lägenhet så bör man lägga till sin andel av flerbostadshusets fastighetsel till sin hushållselförbrukning (t.ex. utebelysning, trapphusbelysning och tvättstuga). Har man fritidshus så ska förbrukningen där självklart ingå i hushållets förbrukning.

Tips för dig i lägenhet

• Börja skriv upp hur mycket hushållsel du gör av med per månad

• Läs fastighetens energideklaration och räkna ut hur mycket värme och varmvatten som går åt per lägenhet. En sammanfattning bör sitta i trapphuset, men det ska finnas en lite mer utförlig rapport hos hyresvärden/styrelsen också.

• Fråga efter hyresvärdens/bostadsrättsföreningens energieffektiviseringsplan

• Tala om för hyresvärden/bostadrättsföreningen att det går att komma ner till 25 kWh/m2 för uppvärmning genom att energieffektivisera befintlig fastighet. Detta är en ganska extrem besparing idag, men visar att det finns stor potential. Värmeförbrukningen ligger idag ofta på över 100 kWh/m2 för flerbostadshus.

• Tipsa hyresvärden/bostadsrättsföreningen om individuell varmvattenmätning. Det är rättvisare och har visat sig spara 15-30% av varmvattenförbrukningen.
   

Tips för dig i villa

• Mät energiförbrukningen

• Isolera och skaffa fönster med bra U-värde, alternativ sätt på ett isolerglas på insidan av befintliga fönster.

• Överväg ventilationssystem med värmeåtervinning

Bra tips Johan!
Själv har jag hamnat i ett lite moment 22 efter installation av en luft-vatten värmepump för 4 år sedan. En tysk Stiebel.
De två första åren sänkte jag min el-använding från 35 till 23000 kWh inkl allt.
Sen började allt skena på våren 2009, då prognosicerad årselförbrukning steg till 45.000 kWh. (OBS detta skedde före de två senaste kalla vintrarna) Har haft installatören här för att kolla upp pumpen, kollat upp dagförbrukningen via distributören Vattenfall och nu gjort en separat kontroll av elmätaren. 
Allt tyder på att instalationen är felaktigt utförd, men installatören säger bara att det är normalt.
Jobbar nu på att göra oberoende besiktning av installationen vilket givetvis jag själv får bekosta liksom elmätarkontrollen.
En trist historia där man känner sig oerhört utlämnad till tekniken  och har svårt att driva sin sak och få rätt. 

Trist med teknikkrångel!

Med 23 000 kWh per år efter installation av luft-vatten-värmepump och god funktion på värmepumpen låter det dock som att det finns rejäl potential till energibesparing genom att bättra på klimatskalet. Hur många är ni i hushållet?

Utmärkt resonerat och framställt, Johan! Jag hade just tänkt kasta mig över detta viktiga ämne men du har redan sagt det mesta.

Jag skulle vilja parafrasera Mona Sahlin och säga att det är häftigt att spara energi. Det är en konkret miljöbragd och man kan hålla på med den varje dag, som en slags hobby eller en tävling om man vill.

För att hålla mig själv motiverad för energisparande försöker jag upprätthålla en inre bild där varje beröring med en strömbrytare sätter mig i förbindelse med ett världsomspännande nät av energiproduktion, och varje gång jag stänger av en strömförbrukare så lättar någonstans en liten belastning. Det känns bra, riktigt bra i många fall. Jag tror det är viktigt att känna att man är en del av en större helhet, även om den må vara liten. Att slå på strömmen kan innebära ett slags ansvar att så snabbt som möjligt slå av den igen.

En del brukar säga att den bästa kilowattimmen är den som aldrig producerats, och det lär nog stämma så länge det produceras en enda gnutta "fulel" i världen.

Att spara kan ge utslag i praktiken också. Personligen är jag så lyckligt lottad att jag nästan helt kan strunta i det ekonomiska i saken, men det går verkligen att både spara kilowatttimmar och pengar bara genom att införa nya vanor och göra sig själv mer medveten.

I mitt fall använde jag en trådlös energimätare kopplad till elmätaren för att skapa en mer konkret bild av husets elverklighet. Här kan familjen följa förbrukningen via en stor display som oftast ligger på köksbordet. Vi brukar skoja till det hela genom att jämföra med hästkrafter, så att redan en platta på spisen innebär att det står 2 hästar i det lilla köket och sliter och frustar för att hjälpa oss.

Genom att lite mer målmedvetet börja stänga av sånt som datorer och byta till lågenergilampor visade det sig i vårt fall gå att komma från 5 till 3,9 megawattimmar hushållsel per år på mycket kort tid, och jag är inte färdig än..! Nästa steg blir att byta husets cirkulationspumpar för fjärrvärmen till bästa möjliga energiklass samt avveckla den lätt eluppvärmda friggeboden och i stället satsa på kall förvaring. Jag hoppas komma ned mot 2,5 megawatt per år så småningom, och jag har då i så fall ta mig sjutton halverat min elförbrukning utan att jag på något sätt lidit eller ens minskat min kommfort.

Tänk vilka potentialer för energisparande vi har runt omkring oss..!

2 500 kilowattimmar är ungefär mitt rekommenderade mål för hushållselen för ett tvåpersonershushåll. Hur många är ni? Vad tror du om de andra målen, för värme och varmvatten?

Det ska nog vara "kilowattimmen som aldrig konsumerats", har man väl tillverkat ett vindkraftverk eller solcell så är det klart att det ska levereras el...

Ja, nog finns det stora potentialer till besparing om vi bara blir medvetna om hur slöseriet sker!

Vi är tre i hushållet, varav en tonåring. Än så länge har jag inte märkt av tonårskapet vad gäller varmvattenförbrukningen - många tonårsföräldrar brukar klaga över detta. Familjens energikonsumsion och energihushållning är ett ofta diskuterat ämne hemma, och jag tror att sådant hjälper att skapa förståelse för hur t.ex. dusch- och badvanor påverkar helheten.

för mig verkar de föreslagna energimålen vettiga när det gäller varmvatten och hushållsel, men uppvärmningsnotan känns mycket svåruppnåelig.

Enligt Energimyndighetens "Energistatistik för småhus 2009" (ES 2011:01) användes i genomsnitt motsvarande 18 700 kWh per småhus för uppvärmning
och varmvatten under år 2009. Detta speglar en betydligt mer oisolerad och/eller slösaktig värld än energimålen baserade på Lindåshuset. Låt oss anta att varmvattnet för genomsnittshushållet står för cirka 25% av den totala notan, att boytan här liksom i Lindåshuset ligger kring 120 kvm och att hushållet har 4 medlemmar. Uppvärmningen för medelhuset går då lös på nära 3,5 MWh per person, alltså mycket långt från ett riktigt snålt och bra hus som det kan byggas nuförtiden.

För egen del är jag lite småstolt över att ha ett hus från 1935 som drar kring 14 MWh totalt, alltså ungefär 25% under genomsnittet. Detta har jag uppnått främst genom tilläggsisolering av vind och genom att huset är något mindre än genomsnittet. Men vi lär nog ligga på ungefär 11 megawatt för uppvärmningen i nuläget, över 3,5 MWh per person alltså.

Visst finns det många sätt att energieffektivisera när det gäller uppvärmning, men många av dem är tunga saker att genomföra i praktiken. Här handlar det ju om tilläggsisolering och ombyggnad eller om installation av rätt dyr utrustning som värmeåtervinnande ventilation (FTX). Sådana åtgärder gör det i sin tur lättare att sänka inomhustemperaturen med bibehållen komfort, vilket sparar ytterligare energi. En annan lockande möjlighet är att installera en luftsolfångare, men detta drar ju egentligen inte ned husets totala energibehov.

Min slutsats blir att när det gäller värme är det svårare att sätta upp allmäna och genomförbara sparmål, eftersom så mycket beror på vilket hus man har. Det långsiktiga målet måste ju vara att alla byggnader blir rejält mycket energieffektivare än de är idag, men jag tror detta kommer att ta tid. Kanske kan man sätta upp ett par olika mål för värmen beroende på om man har en standardkåk eller ett modernt och snålt hus?

Men som sagt, målen för varmvatten och hushållsel känns för mig lite mer lättuppnåeliga. Jag skulle själv kunna tänka mig att gå ännu lite lägre när det gäller hushållsel, om man i denna verkligen bara räknar in de förbrukare man själv har kontroll över, kan byta ut mot snålare och så vidare.

Energimyndigheten anger att en genomsnittlig familj om 4 förbrukar kring 4,8 MWh på varmvatten, alltså 1200 kWh per person och år. Man anger att en del hushåll kommit ned till 800 kWh genom ändrade vanor och bättre teknik. 33% besparing alltså, inte dumt.

(http://www.energimyndigheten.se/sv/hushall/Din-ovriga-energianvandning-i-hemmet/Vatten-och-varmvattenberedare/)

Hej,

Jag har många funderingar kring denna fråga eftersom jag försöker jobba för att få ned energianvändningen i vår brf som består av drygt hundra radhus. Det blir lite annorlunda när man ska få flera hushåll att spara gemensamt. Mina erfarenheter hitintills är tyvärr att det är svårt att få ett större intresse för frågan, trots att vi skulle kunna spara upp till 500 kr per månad och hushåll! Så jag tar tacksamt emot tips på hur man ökar intresset. Har försökt med att bjuda på äppelpaj till möte om energi, startat facebookgrupp och anmält oss till Fortums värmetävling (som belönar oss genom att bjuda brf:en på Skansen under jul- och sportlov).

Vårt första steg blir därför rent tekniskt, att justera värmesystemet för att undvika övertemperaturer samt byta radiatorventiler för att göra det lättare att justera värmen. Hoppas att vi har en del att spara där eftersom vi idag har det ganska varmt (tokvarmt på lilla toaletten).

Detta kostar men bör återbetala sig, men sedan blir det betydligt krångligare, att byta fönster kostar många miljoner och har många års återbetalningstid, vilket är svårt för en förening med stort underhållsbehov och skral ekonomi där många har stora lån. Alla vet ju inte heller om de blir kvar i så länge att det lönar sig.

Mina drömmar om solfångare och vindsnurror känns mycket avlägsna i dagsläget. Jag antar att sådant är enkelt om man har villa och vill göra något. Samtidigt skulle det kännas mycket mäktigt om vi lyckades minska energianvändningen tillsammans eftersom det skulle ge större effekt.

mvh
Sanna

Lars, jag kommer nog hålla fast vid värmeförbrukningsmålen som är baserade på Lindåshusen. Även om det är svårt att förbättra vissa befintliga byggnader så är det nog detta som behöver vara det långsiktiga målet. Inget hindrar naturligtvis att man gör upp sin egen långsiktiga plan, med mer överkomliga delmål. En genväg till att uppnå målen är att ta in en eller ett par inneboende... :-)

Sanna, låter som en bra start att justera värmesystemet, det har jag också lärt mig är den första åtgärd man ska göra. 

Jag förstår dilemmat annars, att dra igång stora projekt är jobbigt och finns det inte en självklar ekonomisk vinst blir det ännu svårare. Kanske kan det vara värt att ta in någon större energiaktör som kan göra en trovärdig beräkning på hur mycket en energibesparande investering kostar och hur mycket man sparar. Finns det en mycket tydlig och förtroendeingivande offert så kanske osäkerheten minskar. Särskilt om den man anlitar kan ge någon slags garantier för energibesparingen. Att kombinera energibesparings- med komforthöjningsargument kan också vara en väg framåt.

Ja, Johan, du har nog rätt - det är bra med rejäla målsättningar även för värme. Med rejält ökande energipriser lär även ägare till lite mindre energieffektiva hus antingen bli motiverade till extra isolering eller kanske rent av till att inte värma upp hela kåken under den kallaste perioden. Fast fram till dess ska åtminstone jag satsa på FTX, nytt och bättre styrsystem för golvvärmen, temperatursänkning med minst en grad och en liten trevlig luftsolfångare. Förhoppningsvis kan detta ge en märkbar minskning av energiförbrukningen.

Sanna - jag tror inte det finns så mycket mer att göra för motivationen än att tjata om det vanliga - att man trots allt kan tjäna en hel del pengar på effektivisering, samtidigt som man kan göra en viktig insats för miljö och klimat, omställning till hållbart samhälle. Man får tjata detta och hoppas att det tar skruv till slut. Kanske bäst att köra argumentationen i just den ordningen, först pengar och sedan klimat, om man nu inte talar till redan klimatengagerade vill säga. Att lägga fram rediga kalkyler är viktigt, samt att skapa förtroende för att effektiviseringen verkligen ska funka genom att våälja en bra leverantör.

Utöver nya och bättre radiatortermostater tror jag själv mycket på att skaffa moderna cirkulationspumpar för värmesystemet. I dagsläget finns pumpar i energiklass A som sägs dra 50-80% mindre energi än de som såldes för bara något tiotal år sedan. Här kan mycket finnas att tjäna in på några års sikt.

Men ska det skapas verklig motivation kanske man också ska fundera på sociala aspekter, när det nu finns ett kollektiv i form av en BRF... kanske kan man införa ett tävlingsmoment i det hela, ha en topplista?

 

En viktig aspekt med de energimål jag satt upp är också att de räknas per person. Det kan vara lite farligt att stirra sig blind på kilowattimmar per kvadratmeter och år, då missar man utvecklingen mot allt större boenden och allt fler singelboenden som ökar på energiförbrukningen.

Tack för tips! Nu stötte jag faktiskt på en miljöintresserad granne (som har haft låg aktivitet pga egen och barnens influensa) och ville att vi skulle bjuda in en etnolog till föreningen som skulle prata om varför folk inte gör för miljön saker fast de vet. Det kändes kul!

Annars kämpar jag på med offerterna för injustering just nu. En liten början. Ska se över värmeåtervinningen också.

Håller med Johan om att kwh per person är viktiga. Försökte hela tiden få in frågan om "yteffektivitet" när jag jobbade som borgarrådssekreterare. Den är ju lite politisk känslig, men MP började faktiskt prata om det så jag hoppas att det kanske gav ett litet avtryck.

Ha det gott

En sak jag inser mer och mer är hur viktig roll radiatorventilerna spelar för effektiviseringen. Om de mäter fel eller inte håller inställd temperatur kan man frestas dra på lite extra för att kompensera. Om de å andra sidan inte raskt stryper värmen så snart solen tittar fram och börjar värma, ja då kan detta också leda till slöseri genom att man vädrar bort överskottsvärme man inte vill ha.

Jag har termostater från slutet av 90-talet och enligt uppgift från min rörmokare har det inte hänt mycket på området och det är ingen större idé att byta. Själv funderar jag i alla fall på att skaffa termostater med extern givare. Flera av mina termostater sitter rakt under mina gamla fönster  och där kan det lätt bli rejäla lokala kallras under sträng kyla. Detta borde kunna leda till felaktig funktion, i detta fall genom att termostaten drar på onödigt mycket. Med en givare placerad längre bort från fönster och element borde man kunna få rimligare mätvärden och därmed jämnare värme eller rent av lägre totalförbrukning. Jag har inga bevis för detta, det är bara egna funderingar än så länge.

Termostater och ventiler försämras i sin funktion med åldern, som det mesta i livet. Det kan säkert vara vettigt med en rejäl genomgång av dem alla. En annan enkel och bra idé är ju att sätta upp termometrar i alla rum och sluta gissa hur varmt det är - som jag ofta gör. Då kan man ju börja trimma mer noggrannt. Om jag köper nya termostater trots allt, ska jag försöka få tag på grejor man kan styra lite mer precist än de jag har idag. Det känns ofta som om man bara kan välja på "sisådär 20" och "kring 16-17" eller "alldeles för varmt". Möjligen måste man skaffa mer komplexa och dyra grejor med elektronisk styrning för att få mer exakt kontroll.

Ytterligare ett gott skäl att verkligen se till att termostater stryper värmen om det råkar bli varmt i rummet är att man först då kommer få verklig nytta av sådant som luftsolfångare, som används som lokalt värmetillskott. Om värmen står på medan solfångaren pumpar in varmluft har man ju inte vunnit mer än att det blir åt skogen för varmt under några timmar på dagen...

Kul att du hittat folk att jobba ihop med, lättare att övertyga andra, roligare också.  / Lars

Vi har en duschvärmeväxlare här på Ecoprofile, bland framtidsprodukterna. Här går man ett steg längre ändå, och återvinner själva duschvattnet direkt! Energibesparingen nämns inte i artikeln, men borde vara signifikant.

http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3278350.ece

Snart kan en del amerikaner hålla koll på sin elförbrukning via Facebook. Antar att det mest är en tidsfråga innan det kommer hit också.

http://t360.idg.se/2.8229/1.411950/facebook-appen-som-haller-koll-pa-din-energianvandning