|
Samhällsplanering Vad är en hållbar stadsdel?
Vad är en hållbar stadsdel? Inte helt lätt att definiera, eller hur? Men nu är det på gång att kunna hållbarhetscertifiera stadsdelar. Igår arrangerade Swedish Green Building Council och Mistra Urban Futures ett heldagsseminarium i Göteborg på temat. Jag fick tillfälle att ställa några frågor i början av dagen till Bengt Wånggren, VD på Swedish Green Building Council: Jag ber om ursäkt för att det är svårt att höra Bengt i mingelsorlet! Ska skaffa en riktig mick till nästa intervju. Bengt menar att ett certifieringssystem för stadsdelar är ett stöd för samarbete för alla de aktörer som samarbetar kring nya stadsdelar, och att det blir svårare att prioritera bort saker under hela processen, eftersom man då inte kommer klara att nå den nivå på certifiering som man siktar på. Angående fastighetscertifiering så har jag själv noterat att näringskretslopp saknas i samtliga certifieringssystem. Bengt sa att det är möjligt att det kommer med i nästa revidering av Miljöbyggnad.
Vi fick lyssna till en rapport från steg ett i ett projekt om hur ett svenskt certifieringssystem för hållbara stadsdelar kan se ut. Ett stort antal aktörer har varit med, och projektet har en hemsida, hallplatsen.nu. Projektet har utgått från certifieringssystemet BREEAM Communities, och har genomfört ett antal workshops för att se hur det skulle kunna anpassas till svenska förhållanden. Dessa områden ingår i BREEAM Communities:
Liksom när det gäller certifieringssystemen för fastigheter så saknade jag näringskretslopp. För att en stadsdel ska kunna kallas hållbar så bör matfrågan på något sätt ingå också, BREEAM Communities verkar vara kliniskt ren från den. När det gäller social hållbarhet så finns det "Community"-kategori, men jag uppfattade inte att den tog tag i frågan på ett gediget sätt. Generellt så handlade dagen ganska lite om social hållbarhet. Dagen gick dock ut på att samla in synpunkter och att få med fler folk att jobba med certifieringssystemet, så det kan säkert bli bra till slut. Det är iaf många olika aktörer som bjuds in att tycka till. Men kanske borde man även kolla med "vanliga" medborgare vad de tycker att en hållbar stadsdel är?
Artur Gunnarsson från Göteborg Energi började bra när han presenterade topplistan över bra energi: 1. Den som aldrig används 2. Den återvunna energin 3. Den från Ted Gärdestad 4. Förnyelsebart (Biogas) 5. Den från den ändliga resursbasen Bara att hålla med, bravo! Men den som hängt med lite här vet kanske att jag är lite känslig när det gäller hur Göteborg Energi räknar på hur mycket förnybart de har, och med denna slide överträffade de nog sig själva. Det är 30 % naturgas (fossilt), 28 % spillvärme från oljeraffinaderier (fossilt) och 27 % sopförbränning (varav en stor del är av fossilt ursprung) i fjärrvärmen. Och ändå presenteras siffran 95 % förnybart och återvunnet, vilket senare hyllades av flera icke-Göteborgare på konferensen. Naturgasen nämndes inte ens, trots den stora investeringen i naturgaseldade Rya kraftvärmeverk 2006. Kia Andreasson (ordförande Göteborg Energi) och jag fick dock en pratstund med Artur efteråt, och påpekade att man kanske ska fundera på hur man räknar för att uppfattas som trovärdig. Det verkade som att han höll med (det var nog inte han som tillverkat sliden), så vem vet, kanske kommer det mer verklighetstrogna siffror från GE någon dag.
Mot slutet av dagen fick jag ställa ett par frågor till min gamle kollega Örjan Lundberg. Han jobbar sedan fyra år i Sydney, Australien på Green Building Council Australia. De har tagit fram ett nationellt fastighetscertifieringssystem som heter Green Star, som ofta refereras till som en förebild. Sedan två år har de också arbetat med ett certifieringssystem för stadsdelar, Green Star Communities. Än så länge har de arbetat fram fem principer för hur en hållbar stadsdel ska vara:
Örjan tycker det är bra att Swedish Green Building Council bjuder in branschen att vara med och definiera det svenska systemet. Skulle man ta fram en hård certifiering själva så är det risk att ingen kommer använda det, och då går inte utvecklingen framåt.
En sak som jag reagerade på under dagen var synen på boende på landet. Både Lars Reuterswärd på Mistra Urban Futures och Torbjörn Larson från WSP menade att boende på landsbygden har klara miljömässiga nackdelar. Torbjörn sa att de som bor i ekoby gör det mest för att det är en speciell livsstil man vill åt, att det innebär ett transportberoende och att jungfrulig mark används. Jag är väl själv inne på att om man inte är matproducent så är chanserna större att det går att få ett mindre fotavtryck om man bor i stad (OBS! ej villaförort!). Jag kände dock inte att de hade tagit till sig vad Peak Everything riskerar att innebära för vår matproduktion, att vi antagligen kommer behöva fler personer på landsbygden för att försörja städerna med mat. Och jag undrar också om det är alldeles alldeles nödvändigt att ett boende på landet måste innebära transportberoende? Innan bilen kom var det betydligt fler som bodde på landet. Till sist bjuder jag på några bilder från dagen! Tycker du att hållbarhetscertifiering av stadsdelar verkar bra? Vad tycker du krävs av en stadsdel för att kunna kalla den hållbar?
När det gäller energi skulle jag gärna vilja sätta upp rätt tuffa mål, så att man inte slipper undan med så mycket fossilt som t.ex. Göteborg Energi gjort ovan. 100% förnybart är väl en bra utgångspunkt. Om man har naturgas, avfallsförbränning, eller spetsar med olja i fjärrvärmen får man kompensera med export av sol- eller vindel på sommaren. Sedan anammar jag gärna Artur Gunnarssons topplista, så att inte ens 100% biobränsle är OK. Mer sol, vind och vatten! Och skippa inte hyresgästernas hushållsel i resonemanget. Visserligen har de en frihet att köpa fulel utifrån om de vill, men det borde ändå tillverkas tillräckligt mycket förnybar el lokalt. Priset på solcellssystem är numera så lågt att det ofta är ekonomiskt lönsamt - utan bidrag - i ett livscykelperspektiv.
De boendes beteende är en intressant fråga. Om man tittar på stadsdelens miljöpåverkan så har de boendes val av transporter, energi och mat väldigt stor betydelse. Frågan är hur man kan påverka detta?
Efter ett par veckor där mycket kretsat kring hållbara stadsdelar tänkte jag försöka mig på en liten sammanfattning om min egen idé om den hållbara stadsdelen/staden. Jag tar i lite grann nu och anger vad jag menar verkligen skulle kunna vara hållbart, även om allt inte är realistiskt att få till.
Det går inte att köpa fabriksproducerat kött och mejeriprodukter i stadsdelen. Alla mat-näringsidkare har full förståelse för sambanden mellan mat och miljö och brinner för att sälja bra mat. De boende erbjuds underbar mat på restauranger, caféer, i mataffärer och i hemlevererade middagskassar, allt med fullständig miljöhänsyn tagen (hållbart producerat kött i rimliga mängder, ekologiskt och i stor utsträckning producerat i regionen). Det arrangeras matlagningskurser och matlag är vanligt förekommande bland de boende. |
ERIK PALMGREN 2011-09-26 #19112 |
JOHAN ERLANDSSON 2011-09-26 #19113 |
LOTTA SILFVER 2011-09-26 #19119 |
JOHAN ERLANDSSON 2011-09-26 #19120 |
ÅKE ETSMAR 2011-10-05 #19184 |
JOHAN ERLANDSSON 2011-11-14 #19371 |
JOHAN ERLANDSSON 2011-11-14 #19372 |
Produkter |
Bli medlem |