Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Samhällsplanering   

Vad är en hållbar stadsdel?

JOHAN ERLANDSSON 2011-09-13        #18993

Vad är en hållbar stadsdel? Inte helt lätt att definiera, eller hur? Men nu är det på gång att kunna hållbarhetscertifiera stadsdelar. Igår arrangerade Swedish Green Building Council och Mistra Urban Futures ett heldagsseminarium i Göteborg på temat.

Jag fick tillfälle att ställa några frågor i början av dagen till Bengt Wånggren, VD på Swedish Green Building Council:



Jag ber om ursäkt för att det är svårt att höra Bengt i mingelsorlet! Ska skaffa en riktig mick till nästa intervju. Bengt menar att ett certifieringssystem för stadsdelar är ett stöd för samarbete för alla de aktörer som samarbetar kring nya stadsdelar, och att det blir svårare att prioritera bort saker under hela processen, eftersom man då inte kommer klara att nå den nivå på certifiering som man siktar på. Angående fastighetscertifiering så har jag själv noterat att näringskretslopp saknas i samtliga certifieringssystem. Bengt sa att det är möjligt att det kommer med i nästa revidering av Miljöbyggnad.



JOHAN ERLANDSSON 2011-09-13        #18994

Vi fick lyssna till en rapport från steg ett i ett projekt om hur ett svenskt certifieringssystem för hållbara stadsdelar kan se ut. Ett stort antal aktörer har varit med, och projektet har en hemsida, hallplatsen.nu.

Projektet har utgått från certifieringssystemet BREEAM Communities, och har genomfört ett antal workshops för att se hur det skulle kunna anpassas till svenska förhållanden. Dessa områden ingår i BREEAM Communities:
  • Climate and Energy
  • Resources
  • Place Shaping
  • Transport and Movement
  • Ecology and biodiversity
  • Buildings
  • Business and economy
  • Community
Tyvärr gjordes ingen ordentlig genomgång av vad dessa kategorier egentligen innehöll, utan vi fick direkt ta del av workshopresultaten om hur kategorierna skulle kunna anpassas. Det var lite svårt att hänga med i för mig iaf.

Liksom när det gäller certifieringssystemen för fastigheter så saknade jag näringskretslopp. För att en stadsdel ska kunna kallas hållbar så bör matfrågan på något sätt ingå också, BREEAM Communities verkar vara kliniskt ren från den. När det gäller social hållbarhet så finns det "Community"-kategori, men jag uppfattade inte att den tog tag i frågan på ett gediget sätt. Generellt så handlade dagen ganska lite om social hållbarhet.

Dagen gick dock ut på att samla in synpunkter och att få med fler folk att jobba med certifieringssystemet, så det kan säkert bli bra till slut. Det är iaf många olika aktörer som bjuds in att tycka till. Men kanske borde man även kolla med "vanliga" medborgare vad de tycker att en hållbar stadsdel är?

JOHAN ERLANDSSON 2011-09-13        #18995

Artur Gunnarsson från Göteborg Energi började bra när han presenterade topplistan över bra energi:

1.       Den som aldrig används
2.       Den återvunna energin
3.       Den från Ted Gärdestad
4.       Förnyelsebart (Biogas)
5.       Den från den ändliga resursbasen

Bara att hålla med, bravo! Men den som hängt med lite här vet kanske att jag är lite känslig när det gäller hur Göteborg Energi räknar på hur mycket förnybart de har, och med denna slide överträffade de nog sig själva.

Det är 30 % naturgas (fossilt), 28 % spillvärme från oljeraffinaderier (fossilt) och 27 % sopförbränning (varav en stor del är av fossilt ursprung) i fjärrvärmen. Och ändå presenteras siffran 95 % förnybart och återvunnet, vilket senare hyllades av flera icke-Göteborgare på konferensen. Naturgasen nämndes inte ens, trots den stora investeringen i naturgaseldade Rya kraftvärmeverk 2006.

Kia Andreasson (ordförande Göteborg Energi) och jag fick dock en pratstund med Artur efteråt, och påpekade att man kanske ska fundera på hur man räknar för att uppfattas som trovärdig. Det verkade som att han höll med (det var nog inte han som tillverkat sliden), så vem vet, kanske kommer det mer verklighetstrogna siffror från GE någon dag.

JOHAN ERLANDSSON 2011-09-13        #18996


Mot slutet av dagen fick jag ställa ett par frågor till min gamle kollega Örjan Lundberg. Han jobbar sedan fyra år i Sydney, Australien på Green Building Council Australia. De har tagit fram ett nationellt fastighetscertifieringssystem som heter Green Star, som ofta refereras till som en förebild. Sedan två år har de också arbetat med ett certifieringssystem för stadsdelar, Green Star Communities.

Än så länge har de arbetat fram fem principer för hur en hållbar stadsdel ska vara:
  • Enhance liveability
  • Create opportunities for economic prosperity
  • Foster environmental responsibility
  • Embrace design excellence
  • Demonstrate visionary leadership and strong governance
Just nu tar de nästa steg och fyller dessa fem principer med mer handfast innehåll.

Örjan tycker det är bra att Swedish Green Building Council bjuder in branschen att vara med och definiera det svenska systemet. Skulle man ta fram en hård certifiering själva så är det risk att ingen kommer använda det, och då går inte utvecklingen framåt.

JOHAN ERLANDSSON 2011-09-13        #18997
En sak som jag reagerade på under dagen var synen på boende på landet. Både Lars Reuterswärd på Mistra Urban Futures och Torbjörn Larson från WSP menade att boende på landsbygden har klara miljömässiga nackdelar. Torbjörn sa att de som bor i ekoby gör det mest för att det är en speciell livsstil man vill åt, att det innebär ett transportberoende och att jungfrulig mark används.

Jag är väl själv inne på att om man inte är matproducent så är chanserna större att det går att få ett mindre fotavtryck om man bor i stad (OBS! ej villaförort!). Jag kände dock inte att de hade tagit till sig vad Peak Everything riskerar att innebära för vår matproduktion, att vi antagligen kommer behöva fler personer på landsbygden för att försörja städerna med mat. Och jag undrar också om det är alldeles alldeles nödvändigt att ett boende på landet måste innebära transportberoende? Innan bilen kom var det betydligt fler som bodde på landet.

Till sist bjuder jag på några bilder från dagen!



Tycker du att hållbarhetscertifiering av stadsdelar verkar bra? Vad tycker du krävs av en stadsdel för att kunna kalla den hållbar?

DAVID LARSSON 2011-09-15        #19017
När det gäller energi skulle jag gärna vilja sätta upp rätt tuffa mål, så att man inte slipper undan med så mycket fossilt som t.ex. Göteborg Energi gjort ovan.

100% förnybart är väl en bra utgångspunkt. Om man har naturgas, avfallsförbränning, eller spetsar med olja i fjärrvärmen får man kompensera med export av sol- eller vindel på sommaren.

Sedan anammar jag gärna Artur Gunnarssons topplista, så att inte ens 100% biobränsle är OK. Mer sol, vind och vatten!

Och skippa inte hyresgästernas hushållsel i resonemanget. Visserligen har de en frihet att köpa fulel utifrån om de vill, men det borde ändå tillverkas tillräckligt mycket förnybar el lokalt.

Priset på solcellssystem är numera så lågt att det ofta är ekonomiskt lönsamt - utan bidrag - i ett livscykelperspektiv.

JOHAN ERLANDSSON 2011-09-19        #19069
De boendes beteende är en intressant fråga. Om man tittar på stadsdelens miljöpåverkan så har de boendes val av transporter, energi och mat väldigt stor betydelse. Frågan är hur man kan påverka detta?

JOHAN ERLANDSSON 2011-09-25        #19105
Efter ett par veckor där mycket kretsat kring hållbara stadsdelar tänkte jag försöka mig på en liten sammanfattning om min egen idé om den hållbara stadsdelen/staden. Jag tar i lite grann nu och anger vad jag menar verkligen skulle kunna vara hållbart, även om allt inte är realistiskt att få till.


Mat

Det går inte att köpa fabriksproducerat kött och mejeriprodukter i stadsdelen. Alla mat-näringsidkare har full förståelse för sambanden mellan mat och miljö och brinner för att sälja bra mat. De boende erbjuds underbar mat på restauranger, caféer, i mataffärer och i hemlevererade middagskassar, allt med fullständig miljöhänsyn tagen (hållbart producerat kött i rimliga mängder, ekologiskt och i stor utsträckning producerat i regionen).  Det arrangeras matlagningskurser och matlag är vanligt förekommande bland de boende.

Matavfall och fekalier rötas och både biogas och näringsämnen tas omhand. Näringsämnen från urin tas omhand och återförs i kretsloppet.

Transport

De som de boende behöver finns på promenad eller cykelavstånd. Affärer, arbetsplatser, grönområden, dagis, skolor. Bilen är kraftigt nedprioriterad och de flesta äger inte egen bil. Ska man längre bort finns det väl fungerande och utbyggd kollektiv- och tågtrafik. De som äger egen bil parkerar den utanför eller i utkanten av området. Cykelförutsättningarna är de allra bästa, med breda cykelbanor och bekväma och säkra cykelparkeringar.

Energi

Stadsdelen är självförsörjande på energi, med undantag för de allra kallaste dagarna då lite förnybar energi måste tas in från omkringliggande region. Uppnås genom effektiv isolering och ventilation och genom att implementera många smarta energilösningar (mikroproduktion, energilagring, varierande energipris). Energiförbrukningen per person är på ett minimum också tack vare att boendena inte är för stora, vilket underlättas av bra gemensamhets- och övernattningslokaler.

Shopping/resurshushållning

Second hand- och skomakarverksamheten (för reparation av olika saker) är väl utbyggd i området. Det är smidigt att återanvända och återvinna allt.

Material

Fastigheterna är byggda med energisnåla och giftfria material.

Biologisk mångfald

Inga arter har gått förlorade i byggandet av stadsdelen. Mycket varierande växtlighet finns vilket också ger goda förutsättningar för insekter och djur.

Dagvattenhantering

Många grönytor gör att vatten både fördröjs och kan ta sig ner i marken i området.

Sociala aspekter

Om det är en ny stadsdel som byggs så är det en stor andel av bostäderna som byggs enligt tysk samverkansmodell, vilket ger betydligt lägre boendekostnader och ger fler möjlighet att bo i stadsdelen. Billiga hyresrätter kan vara en annan väg att inte stänga ute grupper av människor. Många naturliga mötesplatser och samverkansformer i stadsdelen gör att tryggheten ökar. Stadsjordbruk och saluhallar/torg kan vara sådana mötesplatser, och en sådan enkel sak som omfattande cykling/gång istället för bilism ökar gemenskapen.

Det är en trygg miljö för barnfamiljer tack vare den i princip obefintliga biltrafiken. Gemensamhets- och övernattningslokaler betyder att familjer kan arrangera större kalas och ta emot nattgäster trots att de bor i en relativt liten lägenhet.

Ekonomiska aspekter

Samma som under sociala aspekter: det får inte bara bli dyra boenden. Möjlighet att leva ett gott, bilfritt liv är också en fördel ur ekonomiskt perspektiv. Det finns gott om arbetstillfällen i stadsdelen eftersom staden som helhet inte tillåter externa köpcentrum för dagligvaruhandel, som bygger på att man ska ta bilen dit. Företagande uppmuntras och underlättas, och inte bara de företag som siktar på kraftig tillväxt.

ERIK PALMGREN 2011-09-26        #19112
Hej. Tänkte bara göra ett snabbt inlägg men återkommer senare med mer. Går en kurs i urban environmental management just nu. Där har vi som uppgift att hjälpa till i arbetet med Strijp-s, http://www.strijp-s.nl/ , ett projekt som går ut på att omvandla ett gamalt industriområde, Philips gamla fabriker, till en hållbar stadsdel.

I vår grupp jobbar vi nu med att konkretisera kriterierna från Det Naturlig Steget och se hur vi kan använda oss av dem i projektet. Vår grupp jobbar med byggherren som stakeholder, så vi fokuserar mestadels på de hus (bostad, kontor osv.) som kommer byggar eller konverteras.

Vad tror ni, bör jag skapa en ny tråd för att få era synpunkter och expertis eller är det bra att fortsätta på denna då det ju är exakt den här frågeställningen vi jobbar med?

Mvh/Erik

JOHAN ERLANDSSON 2011-09-26        #19113
Hej Erik! Vore definitivt kul om du startar en ny tråd!

LOTTA SILFVER 2011-09-26        #19119
Kul initiativ Johan, gillar din sammanställning. Två funderingar.

Har du tänkt något på stadsdelens storlek? Pratar vi fem, femton eller femtiotusen? Spelar det någon roll? Finns det ett spann?

Det andra gäller hustyp. Du har inte skrivit något om boendeformen. Bor alla i lägenheter i den hållbara stadsdelen, eller finns det även plats för radhus och villor?

JOHAN ERLANDSSON 2011-09-26        #19120
Storleken har ingen betydelse, eller hur var det nu? Vauban har väl bara 5000 invånare och lyckas klämma in det mesta, så neråt verkar det funka. Och uppåt, ja det är väl inga problem teoretiskt iaf? Däremot kan det kanske vara svårare att bryta bilberoendet i mindre, glesare städer där de boende har mycket kontakt med omkringliggande landsbygd.

Förutsättningen för många av de positiva sakerna med staden är att den är relativt tät. Då finns det tillräckligt med befolkningsunderlag för att kunna erbjuda en bra service i närområdet, samt bra kollektivtrafik. Jag ska inte säga att det är omöjligt med en viss andel villor och radhus i stan, men jag kan heller inte se någon fördel med det ur ett rent miljömässigt perspektiv. Det blir större transportbehov, högre energiförbrukning, större yta som tas i anspråk, mer material som går åt osv. Och om vi verkligen vill ta oss an de stora utmaningarna så har vi väl egentligen inte råd med den lyxen. Men samtidigt är det ju svårt att göra något åt de enorma villamattor som redan finns.

Hur ser du själv på boendeformerna?

ÅKE ETSMAR 2011-10-05        #19184
Saknar debatt om ledningars placeringar i allmän platsmark. Jag har under "tråden" BEEM..... berört problematiken om ledningstrasslet under gatorna. För planering av nya stadsdelar finns det möjlighet att anlägga hållbara utrymmen för ledningar.

Kommunens infrastruktur är vanligtvis nedgrävd under gatan. El, tele, data, fjärrvärme vatten och avlopp förläggs som regel i kross, sand och cellplast, i undantagsfall i kulvertar. Ledningar blir slitna, omoderna eller går sönder. Grävmaskiner schaktar fram ledningar och lastbilar transporterar nya och gamla massor i skytteltrafik. Framkomligheten begränsas och miljön påverkas negativt i flera bemärkelser. Proceduren kommer dessvärre att upprepas åtskilliga gånger.

”Sandlådan” är inte den dynamiska gatukropp som tillåter smidiga ingrepp i underliggande ledningar. Om målen för hållbarhet för kretsslopp, som Zsofia efterlyser, skall förverkligas krävs bl a en smartare gatukropp som möjliggör kontinuerlig åtkomst till alla ledningar och tekniska installationer. Ett prefabricerat rymligt kulvertsystem som placers under gatunivån är en väl motiverad investering i alla avseenden.
 

JOHAN ERLANDSSON 2011-11-14        #19371
Ja, det låter som ett smartare grepp än att hålla på och gräva upp gatan hela tiden. Fast det kanske tillkommer andra problem? Kanske trivs råttor i kulvertarna?

JOHAN ERLANDSSON 2011-11-14        #19372
Jag skriver en krönika i ADA (mötesplats för designers och reklamfolk) om behovet av kreativa lösningar för att få till en mer hållbar matkonsumtion i städerna:

http://www.adasweden.se/nyheter/branschspaning/hallbar-stad-med-ohallbar-mat/ 

Logga in för att svara


Produkter

Böcker (2)
Återanvändande/upcycling (1)
Magasin (3)
Miljökonsult (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3534 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik