Så blir Göteborg självförsörjande på energi

En förutsättning för att Göteborg skulle kunna klara sig på förnybar energi från omkringliggande region på medellång sikt är att energikonsumtionen minskar kraftigt. Detta var alla överens om på seminariet "Från fossilberoende till självförsörjning" på omställningskonferensen "Ett annat Göteborg är möjligt!" i lördags. Och som tur är finns det goda förutsättningar för energibesparingar!

Passivhusteknik har nu demonstrerats med framgång i Sverige för både nybyggen och renoveringar. I grova slängar är det inte orealistiskt att tänka sig en halvering av värmeförbrukningen bara genom att implementera känd teknik, vilket ökar sannolikheten betydligt att Göteborg skulle kunna klara sig på förnybar energi från regionen.

Det går även att kraftigt påverka energikonsumtionen via beteenden på hushållsnivå. Undersökningar visar på en mycket stor spridning i energikonsumtion mellan olika hushåll.

På seminariet diskuterade en mix av privatpersoner, energiforskare och näringslivsrepresentanter sig fram till följande åtgärdsplan för att få omfattande energibesparingar att bli verklighet:

1. Stat och kommun behöver göra ordentliga riskanalyser i sina energiplaner. Om det gjordes så skulle troligen fokuset på energibesparing öka.

2. Det krävs lagstiftning och regler på både nationell och kommunal nivå för att det ska byggas fastigheter med tillräckligt låg energiförbrukning. Det är för slappt idag.

3. Det behöver tas fram ordentliga incitament för både nybyggen och renoveringar. Dagens ROT-avdrag gynnar köksrenoveringar snarare än energieffektiviseringar.

4. Nya modeller för prissättning av energi, t.ex. att man blir extra belönad om man sparar energi eller ett system där pengar förs över från de som slösar mest till de som sparar mest.

5. Incitament för energibolag att sälja mindre energi. Blir det bra om kommunala energibolag agerar affärsmässigt och strävar efter att sälja så stora mängder energi som möjligt? Bör energibolagen istället belönas när de lyckas minska försäljningen?

6. Sprida kunskap om energibesparing på olika sätt, till exempel genom lokala miljöcoacher, genom att utbilda barnen eller att helt enkelt själv visa civilkurage genom att prata med de man stöter på om energibesparing.

7. Tydliggöra hur stor ens energianvändning är, till exempel genom momentanmätare för hushållsel och indivduell mätning av varmvatten.

8. Tävling mellan fastighetsägare. Varför inte på bästa teve-sändningstid där de som har lyckats bäst får hyllas ordentligt?

Jag bor i en bostadsrättsförening med nio lägenheter, och vi har i flera år diskuterat hur vi kan få ner energiförbrukningen. Vi är kopplade till Göteborg Energis fjärrvärmenät och bidrar därmed med ett ton växthusgaser per boende enbart från det fossilgaseldade Rya Kraftvärmeverk. Och om tio år lär priset på fjärrvärme gå upp kraftigt när Danmark inte längre kan leverera naturgas.

Efter många om och men (konsultkontakter, styrelsediskussioner och stämmobeslut) är vi nu mitt uppe i en renovering av våra fönster som kommer sänka energiläckaget från dem med förhoppningsvis mer än 60 %.

Med denna erfarenhet i ryggen vill jag påstå att samtliga förslag ovan skulle kunna hjälpa vår förening att minska energiförbrukningen.

Men jag skulle vilja lägga till en punkt. Ett problem som vi har identifierat är att energikonsulter inte är intresserade av att jobba med små bostadsrättsföreningar. Det är för lite pengar i det för dem, de vill hellre jobba med riktigt stora företagskunder där de kan tjäna mycket pengar. Det har därför varit svårt att veta vilken investering som är bäst att göra.

I Majorna där jag bor finns många fastigheter som är byggda på liknande sätt, så kallade Landshövdingehus. Ofta trevåningshus med första planet i tegel och de övriga i trä. Oisolerade väggar och vindar är vanligt, samt kopplade tvåglasfönster. Mekanisk frånluftventilation. Om det togs fram en standardplan för de bästa energieffektiviseringsåtgärderna, och att staden genomförde detta som ett program, så tror jag det skulle kunna hjälpa många mindre bostadsrättsföreningar. De skulle till exempel få ett erbjudande om vindsisolering enligt en bestämd metod, med ett förutsägbart och lågt pris. Det blir som att välja om man vill ansluta sig till fjärrvärmen eller ej när det ändå grävs i området. Om stat och kommun kan bidra med medel till detta, och det blir en storskalighet i satsningen, så bör kostnaden och svårigheten för fastighetsägarna kunna sjunka betydligt. Kommunen skulle kunna handla upp t.ex. vindsisolering enligt en standardmetod och därmed få ned priserna. Så här är en nionde punkt:

9. Kommunen tar fram standardiserade energieffektiviseringsprogram för olika fastighetstyper, handlar upp tjänster från byggare och erbjuder fastighetsägarna färdiga paket till förmånliga kostnader. Kombineras lämpligen med  punkt 4.