Skolan kan skapa framtidens hållbara mat

Skolan har en otroligt viktig roll i framtidens hållbara matsituation. Våra matvanor och preferenser formas ofta i ett ganska tidigt stadium. Och om inte skolan föregår med gott exempel och visar på hållbara matvanor, vem ska då göra det?  

 

Att köttet vi äter har hög klimatpåverkan är det säker ingen som har missat. I alla fall inte av er som läser den här bloggen. Nu börjar även ett antal politiker att fatta galoppen och uppmanar landets resterande kommunalpolitiker till att följa kampanjen ”köttfria måndagar” och införa en vegetarisk dag i veckan i skolorna runtom i landet.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kommunerna-bor-infora-kottfria-dagar_6705871.svd

 

För att få en långsiktigt hållbar köttkonsumtion så krävs många insatser. En vegetarisk måltid i veckan är egentligen långt ifrån tillräckligt. Men detta initiativ sänder ändå en tydlig signal till både politiker, föräldrar och framför allt till de barn- och ungdomar som är framtidens konsumenter och producenter.

Skolan har en otroligt viktig roll i framtidens hållbara matsituation. Våra matvanor och preferenser formas ofta i ett ganska tidigt stadium. Och om inte skolan föregår med gott exempel och visar på hållbara matvanor, vem ska då göra det?  

Bra tajmat Elsa, här är en alldeles färsk studie från mat- och miljöexperterna på SIK som pekar på potentielen till utsläppsminskningar i skolmaten:

- Det finns stora vinster i att minska mängden kött, särskilt nötkött, och att ersätta det med näringsmässigt fullvärdiga råvaror från växtriket, konstaterar kost- och näringssamordnare Rosa Falck i Härryda kommun. Vi kommer att använda resultaten från studien vid planering av matsedeln framöver och tester av nya recept är redan igång. Det handlar inte i första hand om helt vegetariska rätter, men om att minska andelen kött i recepten. 

http://nyheter.vgregion.se/sv/Nyheter/Miljosekretariatet/Skapa-pressmeddelanden/Skolmaltidernas-klimatpaverkan-kan-minskas-betydligt/

Det var väldigt vad maten och köttet var populärt idag, även Cornucopia? pratar mat:

...så bor vi som bekant på ganska nordliga breddgrader. Det innebär att en livsförutsättning här är att vi har en kött- och mejeririk kosthållning.

Jag blir inte helt övertygad av hans argumentation måste jag säga.

http://cornucopia.cornubot.se/2011/12/svensken-nagra-dagar-fran-svalt.html

Cornucopia har naturligtvis rätt!

Jag har själv skrivit en insändare i lokaltidningen om det korkade förslaget om en köttfri dag i skolan:

"Köttfri dag för miljöns skull???
Miljöpartiet i Ö-vik har i en debattartikel 2011-12-15 pläderat för en köttfridag inom vård, skola och omsorg. De har också motionerat om detta. Förslaget säges vara tillkommet av omsorg om miljön och att utsläppet av växthusgaser därigenom minska. Tyvärr är de dåligt pålästa.
I artikeln citeras resultat av diverse officiella undersökningar om ”köttkonsumtionens miljö­påverkan”. Problemet med alla dessa undersökningar är att de köttdjur man studerat alla föds upp på kraftfoder ( soja och spannmål). Jag är överens om att denna typ av uppfödning ger stora utsläpp, men vad beror det på?

Gräsbetande djur är kolsänkor dvs. de binder kol från gräset i sin kropp och minskar kolutsläppen. Det ger därför mindre utsläpp av koldioxid och metan än om gräset lämnades att ruttna på marken. När man äter kött från dessa gräsbetande djur, blir man själv en kolsänka därför att kol binds i den egna kroppen. Detta kol frigörs först när man dör och bryts ned. Djuren och människan ingår på detta sätt i det naturliga kolkretsloppet.

Om man däremot föder upp djuren på kraftfoder tillkommer något extra. Kraftfoder produceras med hjälp av konstgödsel och framställningen av konstgödsel kräver naturgas, som ju innehåller fossilt kol. Detta fossila kol tillförs alltså kretsloppet och kolutsläppen ökar därigenom, trots att kon ju fortfarande är en kolsänka.

I konstgödseln ingår desutom fosfor, vilket liksom naturgas är en ändlig resurs. En minskning av djurhållningen minskar naturgödseln och ökar beroendet av konstgödseln. Om man slår in på denna väg väntar i slutänden stora hungerkatastrofer och hungerkravaller, när naturgasen och fosforn sinar.
De ettåriga grödorna förstör matjordslagret, medan fleråriga gräs bygger upp det. På nordamerikas prärier betade en gång 60 miljoner bufflar och matjorden var 3-4 meter djup. Idag har detta ersatts av ettåriga grödor och 40 miljoner sjuka kraftfodergödda djur och matjorden är enstaka decimeter djup.
Djurfabriker är en styggelse och måste bort. I världen och inte minst i Sverige finns stort utrymme för betesdrift. En sjättedel av jordens torra yta kan användas för odling medan så mycket som hälften kan avändas till betesdrift.

Ett långsiktigt hållbart jordbruk kräver en kraftig ökning av djurhållningen, så att vi kan få tillgång till naturgödsel och frigöra oss från konstgödselberorendet. Då behöver vi inte heller via långväga transporter importera genmanipulerad soja att föda upp djur på, vilka under sitt korta liv pumpas fulla med antibiotika, för att klara den onaturliga maten.

Vad gäller skolmaten kräver Miljöpartiet i Ö-vik i sitt valprogram att ”Skolorna ska servera vegetarisk mat en dag i veckan.”  Jag tycker att den som vill äta vegetariskt ska kunna ha den möjligheten alla dagar, liksom den som av religiösa skäl vill äta på ett visst sätt. Man ska inte heller minska köttet som Miljöpartiet vill. De som vill slippa de av Livsmedelsverket förordade lightprodukterna som gör barnen feta och dessutom de hälsofarliga margarinerna och byta det mot fet mjölk och smör eller Bregott  bör också få sitt. Det handlar om demokrati - kostdemokrati.

Det är mycket enkelt. Det är bara att hålla de olika komponenterna åtskilda, så att eleverna själva på tallriken kan komponera sin matsedel. Den kostdiktatur som Livsmedelsverket och tydligen också lokalavdelningen av Miljöpartiet i Örnsköldsvik företräder, grundar sig i Miljöpartiets fall på okunskap och i Livsmedelverkets fall på undfallenhet inför livsmedelsindustrins krav.
Jag tycker Miljöpartiet borde läsa på innan man börjar diktera vad våra barn, gamlingar och sjuka ska äta. Läs mer på http://tiny.cc/njpeh  och läs bokenVegomyten av den tidigare veganen Lierre Keith, det viktigaste som skrivits i denna fråga."

Frank Nilsson

Frank,
jag håller på många sätt med dig. Det kött vi äter ska självklart vara hållbart producerat, på ett sätt som inte överutnyttjar jordens resurser bidrar till extra kväveläckage, odling av GMO-soja och överdriven antibiotikaanvändning.

Här är absolut det Svenska naturbetesköttet att föredra. Men faktum kvarstår att vi äter Ca 85 kg kött per person i Sverige idag. Och även om vi minskar importen av t ex Brasilianskt nötkött av låg kvalité, och satsar mer på inhemsk produktion av naturbeteskött så kan vi ändå inte tillhandahålla sådana enorma kvantiteter som 85 kg per person och år.

Faktum kvarstår att vi måste äta mindre kött för att inte överutnyttja jordens resurser, och att redan  skolan införa en vegetarisk dag kan vara ett pegagogiskt exempel som visar på en mångfald och av olika sorters maträtter och olika sätt att äta.
 

Jag tror inte du förstod mitt krav på kostdemokrati. Läs igen!

Själv förstår jag inte hur du menar att gräsbete tär på jordens resurser jämfört med om vi äter t.ex. importerad soja, som veganer och andra gör? Ska vi äta gräs?