Energimåttet kWh per kvadratmeter leder oss fel

Jag är en stor vän av att mäta saker. Om vi inte känner till statusen om det vi vill förändra så blir det väldigt svårt att veta om åtgärder verkligen leder till förbättringar. Därför har jag alltid gillat olika mått och statistik. Energiprestanda i fastigheter mäts i princip alltid i kilowattimmar per kvadratmeter och år (kWh/m2 och år). Detta mått har jag själv använt flitigt under många års diskussioner och konsultande. 

Men egentligen är det här ett ganska uselt mått på energiförbrukning, eftersom det inte ger energiförbrukningen per boende eller anställd. Med energiförbrukning per kvadratmeter som mått spelar det ingen roll om två personer bor på 50 kvadratmeter eller tre personer bor på 200 kvadratmeter i tekniskt likvärdiga hus. Fokuseringen på kvadratmeter har lett till att få idag pratar om de självklara energifördelarna med inte bo onödigt stort. Smarta planlösningar och alternativa boendeformer är också väldigt sällsynta samtalsämnen när energiförbrukning diskuteras. 

Självklart ska vi i första hand mäta energiförbrukningen i våra hem och kontor per boende och anställd, inte per kvadratmeter. Det är dags att komplettera måttet kWh/m2 med kWh/person och år!

Jag har tagit en liten titt i SCBs årsbok för bostäder och byggande. Några observationer:

Boendets storlek mm
- Antalet bostäder (lägenheter i flerbostadshus, samt småhus) ökar i stort sett i takt med befolkningen. Mellan 1991 och 2010 ökade antalet från 4,1 miljoner till 4,5 miljoner. Merparten av ökningen har skett i flebostadshus (Tabell 1.1.1-3).

- Under hela perioden så har antal boende per bostad varit 2,1, vilket är likvärdigt med våra granländer. I södra och östra delarna av Europa så är genomsnittet 2,5-3 personer per bostad. Bostadsytan per person i Sverige är 93 kvm. Bland de länder som jämförs (EU27) så ligger Sverige ungefär vid medianen. Noterbart är att i nästan alla länder så bor personer i nybyggda bostäder mer spatiöst än genomsnittet i respektive land (99 kvm i Sverige). (Tabell 1.1.4-6) 

- Sedan 1986 har andelen i Sverige som bor trångt (definition oklar) ökat från 2,1% till 3,6%. Andelen med normal utrymmesstandard har minskat kontinuerligt medan andelen som bor med hög utrymmesstandard har ökat från 38% till 44% (Tabell 1.3.2)

Sammanfattningsvis så är antalet boende per bostad nästintill konstant, medan bostäderna generellt blivit konitnuerligt större över de senaste två decennierna

Uppvärmning
- Uppvärming småhus: Oljeuppvärmning är nästan helt utfasad. 1990 använde närmare en tredjedel av alla småhus olja för sin uppvärmning (enkom eller i kombination med el/biobränslen). Andelen småhus som värms med endast el har minskat något på senare år men är fortfarande 27%. El i kombination med biobränsle ligger stadigt kring 20% av beståndet. Berg-, jord-, och sjövärme har på det senaste årtiondet gått från ingentig till närmare en tiondel av beståndet. (Tabell 3.1.2)

- Uppvärmning flerbostadshus: 85% av ytan värms av fjärrvärme. Användningen av olja och direktverkande el för uppvärmning är marginell. (Tabell 3.1.3)

- Lokaler (handel, vård, skola osv) värms mestadels av fjärrvärme (Tabell 3.1.4)

För uppvärmningen av alla fastighetstyper finns stora poster med "Annat" eller "Övrigt" som inte specificeras någostans vad jag kan se.

-Elanvändningen per kvm och år i småhus som värms med direktverkande el är i genomsnitt 140 kWh. Nya hus behöver något mindre per kvm, 120 kWh (Tabell 3.1.5)

-Energianvändningen i flerbostadshus är i genomsnitt kring 160 kWh/kvm, 140 kWh/kvm för nyare hus (Tabell 3.1.6)

-Runt 90% av alla nybyggda flerbostadshus värms med fjärrvärme. För nybyggda småhus som byggs i grupp (alltså inte enskilda villor, om jag förstår rätt) är uppvärmningen fördelad på fjärrvärme (50%), jordvärme mm (20%), och vattenburen elvärme (30%) (Tabell 3.2.1-2)

Sammanfattningsvis så är nya bostäders energiförbrukning per kvadratmeter 10-15% lägre än bostadsbeståndet i genomsnitt. Oljan har nästan helt och hållet fasats ut som uppvärmningsform och ersatts av fjärrvärme, geotermisk energi och  biobränslen. El som huvudsaklig uppvärmningskälla är fortsatt vanligt förekommande, även i nybyggda småhus (vilket även kan ses på elanvändningsdatan på nationell nivå).

Jag håller med om att tänka på energiförbrukning per person (och klimatpverkan per pers). Men på samma sätt som det är självklart bättre att färdas i en fullsatt bil, är det relevant att veta vad bilen drar per km. Tills alla hus byggs som passivhus (eller bättre) istället för "normala" BBR-hus är det befogat att mäta i kWH/m2. En byggnad består dock inte bara av m2. Ett hus med 3 m i takhöjd kan dra lika många kWh/m2 som ett som har 2,4 m till tak. Ett hus med små sketna fönster behöver inte ha lägre energiförbrukning än ett med stora glaspartier med låga u-värden. Vilket hus är bättre? Som sagt, jag håller med dig, men vi måste använda oss av gemensamma nyckeltal med stor spridning. Och inte utan att se till helhet och "mjuka" värden, eller genom suboptimering. Certifieringssystem som Miljöbyggnad är där väldigt användbara.

Tar man även in "inte permanent boende" som sommarstugor, blir det ännu lite mer nyanserat. Där skulle man tänka sig att konstruktioner som gör att man kan ha värmen helt avstängd när man inte är där (utan att vatten fryser, el fukt skadar konstruktionen) skulle ha större betydelse för energiförbrukningwn per person, än prestandan vid beräknad "normaltider".

Rickard, ja, detta mått som jag föreslår är ett komplement. Jag klipper in vad jag sa till Naturskyddsföreningens nye projektledare för "Moderna boendet", David Kihlberg:

"Ja, jag ser det helt klart som ett komplement, kWh/m2 måste fortfarande användas. Men om jag ska ta ett exempel så tycker jag att kriterierna för hållbart byggande och hållbara stadsdelar (som administreras av Swedish Green Building Council) bör kompletteras med kWh/boende. Det går att räkna på i förväg genom att byggaren anger hur många personer lägenheter är beräknade för, och även som kontroll i efterhand genom att räkna hur många personer som faktiskt har bosatt sig i huset/området. Detta kan ge smarta planlösningar och andra boendeformer (kollektiv o liknande) en skjuts. Att vi pratar mer om kWh per boende gör också ytsnålt boende till en självklar del av en hållbar livsstil. "

Markus Lundborg slår ett slag för uttrycket "Kvadratsmart", myntat av IKEA på vår Facebooksida:
http://www.facebook.com/ecoprofile.sverige

Anki Gramming ger några exempel på kvadratsmart boende:
http://notbuying.blogspot.se/2012/04/inredningsfredag-litet-coolt-2012.html

Studentlägenheter från tio kvadratmeter i Växjö:
http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/fastighetsbyggen/article3455213.ece

Påminner mig om korridorsrummet jag bodde i i Madrid där jag kunde nå två motstående väggar samtidigt...

Rickard, en intressant effekt av att mäta effekt per person blir att sommarhus kan få bra siffror om man bara vistas där på sommaren, eller bara kortare tider resten av året.

Utopia Arkitekter har ritat ett torn med 150 studentlägenheter med en innovativ och utrymmeseffektiv planlösning

Det där verkade riktigt smart! Synd att det inte blev av.