Basinkomst ger både frihet och hållbar konsumtion?

Basinkomst är ett spännande alternativ till dagens alltmer komplexa välfärdslösningar och krystade försök att få alla i heltidsarbete, som skulle kunna ge trygghet och värdighet till de som idag befinner sig i prekära arbetssituationer. Och som skulle komma alla till gagn, även dem som rent ekonomiskt inte behöver pengarna. Kan basinkomst även bidra till hållbar konsumtion?

Guy Standing är en av frontfigurerna bland förespråkarna av basinkomst, och han gästade nyss Sverige. Tyvärr missade jag honom, men nu har jag i alla fall läst hans bok "Prekariatet-den nya farliga klassen". Måste erkänna att jag hade problem att ta mig igenom den, det är mycket social science inbakat och jag tycker gott att han hade kunnat vara tydligare många gånger.

Prekariatet är människor som har hamnat i otrygga arbetsformer, som inte hjälper dem att skapa sig en önskvärd identitet eller karrär. Det kan till exempel handla om tillfälligarbetare via bemanningsföretag, deltidare, egenföretagare med beroendeställning, bidragstagare och praktikanter. Standing pratar om svårigheterna att få fram några siffror, men uppskattar att 25 % av den vuxna befolkningen kan räknas hit idag. Globaliseringen anges som en av orsakerna till att denna "farliga klass" växer till sig. Märkligt nog så nämns inte mycket om det förändringstryck som den allt snabbare automatiseringen innebär, som med stor sannolikhet bidrar till att öka på andelen ytterligare.

Och så länge som ingen låtsas om utvecklingen och kommer med alltmer desperata åtgärder för att få alla i "full sysselsättning" så lär prekariatet fortsätta växa. Får du inget ordentligt jobb så är det helt och hållet ditt eget fel.

I boken ges flera förslag på politik som kan bryta utvecklingen med ett allt större och alltmer desperat prekariat, till exempel att stödja kooperativ, men där basinkomst är det förslag som har blivit mest känt. Det går ut på att var och en av oss får ett belopp inbetalt på ett personligt konto med täta intervall. Ingenting behöver uppfyllas för att pengarna ska sättas in, och pengarna får användas hur man vill.

Sådana utbetalningar är frigörande, säger Standing. De skapar ekonomisk trygghet som ger människor möjlighet att välja hur de vill leva och utveckla sina förmågor. Fattigdom handlar inte bara om brist på mat och kläder, utan också om ofrihet. Därför ska inga krav ställas för att pengarna ska utbetalas.

Det finns ett antal namn och varianter på hur basinkomst kan fungera och finansieras, och jag lämnar dessa därhän just nu. Ett par lästips kan jag dock ge för den intresserade:

http://basinkomst.nu/
http://cornucopia.cornubot.se/2012/11/medborgarlon-en-alternativ.html

Jag håller med Standing om de fördelar som en basinkomst skulle ge för prekariatet. Och det skulle också ge fördelar för samhället i stort. Jämlikheten skulle öka, vilket tidigare visats ge ett tryggare samhälle för alla.

Men vad skulle basinkomst innebära för konsumtionen? Skulle den öka eller minska? Skulle den bli mer eller mindre hållbar? Detta har jag inte sett att någon har funderat över, men jag har en känsla av att med en ökad trygghet och jämlikhet så skulle även statusjakten, som väldigt många lever med, kunna minska. Och därmed minskar även tillhörande ohållbara konsumtionsmönster.

Basinkomst är en spännande idé som faktiskt provats här och var. Men är det säkert att prekariatet är en farlig klass? Alla vill inte göra karriär. De kanske går till jobbet för kamratskapets skull eller för att finansiera resor eller andra projekt.

Jag klipper in lite från en intressant artikel av Lennart Fernström:

Medborgarlön löser problem världen runt. Fria Tidningen
I Namibia, Indien och Brasilien har olika former av villkorslös basinkomst, i Sverige ofta kallat medborgarlön, testats. I byn Otjivero i Namibia visar utvärderingen bland annat att fler företag har startats och, tvärtemot vad många befarar i den svenska diskussionen om medborgarlön, att fler arbetar. Fattigdomen minskade från 76 procent till 37 procent. Likaså minskade undernäringen bland barn från 42 till 17 procent. Andelen barn som hoppade av skolan sjönk från drygt 30 procent till 5 procent. Fattiga fick möjlighet att säga nej till att sälja sex. Och den lokala demokratin utvecklades.

Problemet med socialism är att man förr eller senare gjort slut på andras pengar. 

@Johannes. Jag är väldigt nöjd med den höga nivån på diskussionerna här. Ideologiska floskler utan vetenskaplig grund är inget jag önskar läsa på detta forum.

Guy Standing till Lund 16 augusti:

http://www.lu.se/nyheter-och-press/pressmeddelanden?visa=pm&pm_id=2424