Kristdemokraternas politik för hållbar konsumtion

Denna gästartikel är ett svar på en förfrågan från Ecoprofile inför riksdagsvalet 2014.

För att ett hållbart konsumtionsmönster i den rika delen av världen ska växa fram är det nödvändigt att vi som enskilda konsumenter tar vårt personliga ansvar. Det handlar om hur vi bor, reser, äter och gör andra typer av val i vardagen. Om vi som konsumenter ska kunna göra medvetna val är det viktigt med en tydlig märkning av olika produkter. En klimat- och energimärkning av livsmedel skulle underlätta för konsumenterna att göra medvetna val.

Som EU-medborgarna ska vi ha rätt att veta vad maten vi äter innehåller. Konsumenternas önskan att känna till matens ursprung är legitim och ska inte förväxlas med en inskränkt protektionism. Ramverken för medlemsstaternas informations- och kontrollskyldighet är starka, men erfarenheten visar att uppföljningen behöver bli ännu bättre. Producenter av exempelvis köttvaror har en skyldighet att på förpackningen tydligt informera konsumenterna om innehållet och dess geografiska ursprung. Vi kristdemokrater vill att de ansvariga skall ställas till svars om den tillgängliga informationen på varan är vilseledande eller direkt felaktig.

Vi människor kommer dagligen i kontakt med hälsovådliga och miljömässigt skadliga kemikalier. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att skadliga kemikalier inte ska godkännas och släppas ut på marknaden om lika bra eller mindre farliga alternativ finns att tillgå. Vi vill att enskilda medlemsstater ska kunna ställa strängare miljö- och hälsokrav än vad EU:s regler föreskriver.

Kristdemokraterna anser att offentliga aktörer, som bedriver verksamhet för barn, ska ha rätt att vid upphandling själv ange vilka miljö- och hälsokrav som ska gälla, såvida motparten inte kan bevisa att kraven är obefogade. Därmed skulle det bli möjligt för en kommun att driva förskolor eller skolor med giftfri profil. Man ska då kunna ställa krav som går utöver vad EU-domstolen anser vara proportionellt för syftet. Det påpekas ibland att Kalifornien inte skulle ha kunnat vara pådrivande i miljöutvecklingen om staten varit medlem i EU i stället för i USA. Med vårt förslag ökar möjligheterna för medlemsländernas offentliga aktörer att vara pådrivande i miljöutvecklingen. Samtidigt får offentliga utförare likvärdiga möjligheter med privata alternativ. Privata företag behöver inte följa EU:s upphandlingsregler, även om deras verksamhet är skattefinansierad. I dag kan därför privata utförare inom exempelvis barnomsorg och skola ställa hårdare miljökrav än vad offentliga utförare kan göra.

För att EU i sin helhet ska kunna orienteras mot samma långsiktiga prioritering som Sverige har, med fossiloberoende fordonsflotta, krävs ambitiösa satsningar på forskning och utveckling av nya och innovativa, miljövänliga bränslen. I Sverige har vi goda förutsättningar att tillverka cellulosabaserade biodrivmedel av restprodukter från våra stora skogsarealer. Det som nu krävs är långsiktiga och stabila förutsättningar när det gäller beskattning av biobaserade drivmedel. Regelverket måste vara teknikneutralt och baseras på de faktiska koldioxidutsläppen, snarare än på drivmedlets form eller sammansättning.

Irene Oskarsson
Kristdemokraternas miljöpolitiska talesperson