Folkpartiets politik för hållbar konsumtion

Foto: Jenny Öhman

Denna gästartikel är ett svar på en förfrågan från Ecoprofile inför riksdagsvalet 2014.

Marknaden har en enorm makt och är den viktigaste drivkraften för en mer hållbar konsumtion. Men samtidigt som konsumenternas makt är stor är det inte helt enkelt att vara en aktiv och medveten konsument. Ska man handla närodlat eller ekologiskt? Vilka slutsatser ska man dra av innehållsförteckningen på en hudkräm? Många av oss som försöker att handla hållbart har nog upplevt samma frustration. Konsumenternas val är också ett kval.

Marknaden måste ha bra spelregler.  Det måste finnas tydliga märkningssystem. Och ämnen som faktiskt är farliga ska bort från marknaden. Ett exempel på det är kemikaliepolitiken. En undersökning från miljöförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö visade att det i en fjärdedel av de 24 analyserade leksakerna fanns farliga ämnen. Enligt EU:s lagstiftning ska butikerna tillhandahålla information om vilka kemikalier som finns i olika leksaker. Trots flera påminnelser struntade flera butiker i detta, enligt rapporten.
 
Det är fullständigt oacceptabelt att produkter som riktas till barn inte lever upp till lagstiftningens kemikaliekrav. Butikerna underlåter att ställa frågor till grossisterna. Importörerna skjuter ifrån sig ansvaret till producenterna. Detta drabbar konsumenterna.

Många företag och branscher har börjat ta ett större ansvar för att skydda sina kunder och naturen från farliga kemikalier, men handeln och industrin har en läxa att göra. Men det behövs också en skärpt lagstiftning på EU-nivå, i synnerhet när det gäller barn och kemikalier. På det sättet kan vi också sända ut tydliga signaler till resten av världen om att den som vill sälja sina produkter på den europeiska marknaden måste hålla måttet.  

Ett annat problem är att lagstiftningen inte alltid ser till helheten. Ett tillåtet ämne behöver inte vara farligt för människan att använda i vardagen i små mängder, men när det via avloppet kommer ut i Östersjön kan det skada det känsliga djurlivet. Därför behövs en ökad samordning av reglerna.

Förutom en skärpt EU-lagstiftning bör vi göra mer nationellt för att få bort farliga ämnen. Det är mycket positivt att Alliansen i valmanifestet enats om att en skatt på miljö- och hälsofarliga kemikalier ska införas och vid sidan av förbudsmöjligheten använda ytterligare ett verktyg i kemikaliepolitiken. Vi vill också göra det ännu enklare för hushållen att lämna in material till återvinning, återanvändning och insamling, inte minst textilier, kläder och elektronik, för att på så sätt sluta kretsloppet.

Folkpartiet har också tagit ställning för att vid offentlig upphandling ska tydliga miljö-, klimat- och djurskyddskrav ställas och långsiktigt hållbara produkter premieras, något som nu också blir tydligare med EU:s nya upphandlingsdirektiv.

Genom grön skatteväxling – sänkt skatt på arbete och höjda avgifter på miljöbelastande konsumtion – får vi en mer hållbar konsumtion. Vi kan på olika sätt främja hållbar design och produkter med lång livslängd. Arbetsintensiva tjänster som till exempel de som omfattas av ROT och RUT är viktiga för att styra mot en mer hållbar konsumtion.

Politiken ska inte ta över marknadens roll. Men genom politik kan vi skapa större möjligheter för konsumenterna att använda sin makt och en bättre fungerande marknad.
 
Karin Karlsbro
Miljöpolitisk talesperson Fp