Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Värmesystem & ventilation    Solenergi    Bioenergi   

Så blir vi självförsörjande på energi

JOHAN ERLANDSSON 2022-09-03        #24882

Vi har lämnat Göteborg och skaffat oss en liten gård i Värmland. Utförlig rapport från det första året kommer i januari 2023, men här tänkte jag redan nu berätta om vilka idéer vi har kring framtida energisystem som gör oss självförsörjande på energi, ger intäkter och har låga växthusgasutsläpp. Och som dessutom bidrar till hållbar, stabil elförsörjning i Sverige.

Nuläge


Originalfönster (enkelglas) med innerbågar (enkelglas) för vinterbruk som tätas med klisterpapper

Boningshuset på drygt 100 kvadratmeter är idag dåligt isolerat. På vinden finns det visserligen ett lager stenullsisolering på ett par decimeter, men väggarna är bara någon decimeter tjocka och vad vi tror, fyllda med sågspån som har sjunkit ihop med åren. De flesta fönster är original: vackra enkelglas som vintertid kompletteras med enkelglas innerbågar. När innerbågarna monteras så tätas fönstret helt från drag med klisterpapper, förutom två fönster som behålls öppningsbara. I köket är originalfönstren utbytta mot två dubbelglasfönster från 50-talet. Det drar från dessa två fönster, och det är också drag vid golvet i köket och i vardagsrummet.
 


Wamsler kökspanna

Huset värms med vedkamin i vardagsrummet och en vedeldad kökspanna kopplad till en liten 250-liters varmvattenberedare/ackumulatortank med elpatron. Ackumulatortanken är i sin tur kopplad till radiatorer i hela huset. Det finns också eldriven golvvärme i badrummet.


Cirka 17 m3 ved för vintern 2022/2023

I teorin är det här ett system som redan tar oss nära självförsörjning på värme och varmvatten, i alla fall under vinterhalvåret, men leder i praktiken till att det blir en hel del uppvärmning med el om man inte är oerhört nitisk med eldande och skruvande på termostat. Det är också ett evigt matande av kökspannan, hög vedförbrukning, ohälsosam rök utanför huset, för varmt vid läggdags och för kallt på morgonen.

Utöver boningshuset så finns det en lada på cirka 200 kvadratmeter som är i dåligt men räddningsbart skick.

Till gården hör en blandad skog om cirka 4 hektar. Den har inte brukats utan det verkar vara tidigare åkermark som naturen har beskogat på egen hand. Den ligger längs en å (kallas älv i Värmland)  och delar av skogen verkar bli regelbundet översvämmad.
 

Energieffektivisering

Steg ett när man vill göra något åt sitt uppvärmningsystem är naturligtvis att först se till att man gör av med mindre energi. Den billigaste, renaste kilowattimmen är den som man inte använder! Här är några åtgärder som vi tänker oss, några enkla, några mer utmanande.

Golvmatta i badrum

Det är installerat eldriven golvvärme i badrummet. Klinkersgolvet blir obehagligt kallt när golvvärmen är avstängd men det går ju att använda golvmattor och då kunna ha golvvärmen avstängd.

Täta oönskat drag

Det drar vid fönstren i köket och vid golvet i kök och vardagsrum. Åtgärdas med tätningslister och träfiberisolering.

Energiglas i innerbågar

Vi vill vi inte byta ut de vackra originalfönstren mot nya. Men däremot bör det vara det vara möjligt att byta enkelglaset i innerbågarna till energiglas. 

Vi vet dock inte riktigt vad vi ska göra med de två femtiotalsfönstren i köket, de är varken vackra eller energieffektiva. Nya fönster kommer inte passa in och det känns inte värt att renovera dem.

Isolera kattvind

Vi har en oisolerad kattvind. Om vi isolerar den så håller vi mer av värmen kvar i huset och dessutom får vi mer användbara utrymmen. Kanske kan vi få plats för det där badkaret vi drömmer om? Toaletten är nämligen minimal, byggd under trappan, där får inte ett badkar plats.

Byte av isolermaterial i ytterväggar och golv

Det ska vara möjligt att byta ut sågspånen mot lösullsisolering i väggar och golv. Man borrar hål, suger ut sågspånen och sprutar i träfiberisolering. 

Luftsluss i hallen

Varje gång ytterdörren öppnas försvinner en massa värme och kall luft kommer in i huset. Förr fanns det ofta luftslussar av denna anledning, t.ex. genom att det fanns dörrar till hallen från alla rum och att dessa dörrar hölls stängda. Även i moderna passivhus kan man se luftslussar av samma anledning. I vårt hus saknas luftsluss och kanske får vi hitta på någon lösning på det.

Tilläggsisolering invändigt i vissa rum

I vardagsrum och gästrum på nedervåningen skulle det kanske gå att isolera invändigt. Det är en del jobb med det och minskar dessutom boytan, så inte säkert att vi gör denna. Kanske om vi ändå ska tapetsera om någon gång. Och ja, vi vet att vi måste veta väldigt väl vad vi gör för att undvika fuktproblem om vi tilläggsisolerar.

Nytt uppvärmningssystem


Solfångare med vakuumrör


Vårt framtida värmesystem tänker vi oss är en kombination av sol och ved från den egna skogen. Systemlösningen innehåller solfångare, modern vedpanna och ackumulatortank för att lagra värmeenergin. Solfångaren har effektiva vakuumrör och vedpannan har hög verkningsgrad och låga rökgasemissioner. Vi använder de befintliga radiatorerna för att värma huset med värmeenergin som lagras i ackumulatortanken. 

Vedpanna och ackumulatortank placeras i teknikrum i en närliggande lada, med kulvert till boningshuset. Spillvärmen från vedpanna och ackumulatortank värmer en verkstad som är samlokaliserad med teknikrummet. 

Med detta system minskar ved- och elförbrukningen, det blir mindre arbete med att elda, vi får jämn temperatur över dygnet samt kraftigt minskade rökgasemissioner. 

I kombination med åtgärderna för energieffektivisering räknar vi med att vedförbrukningen i alla fall kommer bli halverad jämfört med dagens uppåt 20 kubikmeter per år. Vedpannan skulle bara behöva användas några månader per år, och då bara behöva fyllas på med ved och tändas varannan dag. Resten av året räcker solfångarna till för värme och varmvatten.

Vi väljer sol- och vedkombinationen framför någon av de bekväma värmepumpslösningar som är populära idag. Vi litar nämligen inte på att elnätet kommer fungera om det blir stora samhällsstörningar. Jag kommer skriva mer om denna pessimism kring samhällsutvecklingen i kommande inlägg. Vi har god och säker tillgång till ved, vilket är en förutsättning för att välja den här lösningen.

Klokt med vedeldning?


Vedproduktion: här kapas stockar till vedträlängd 30 cm med elmotorsåg till vintern 2023/2024. Ved för vintern 2022/2023 i bakgrunden.
 

Ved är lagrad solenergi. Men är ved för uppvärmning en dålig idé som minskar biologisk mångfald i en redan hårt utnyttjad skog? Generellt så är det absolut så att dagens intensiva och omfattande kalhyggesbruk leder till minskad biologisk mångfald, och det är riktigt kass. Att köpa brännved från kalhuggen skog är alltså sådär.

Men nu har vi vår egen lilla skog på fyra hektar som vi tvärtemot skyddar från kalhuggning och som vi vill ska ha så stor biologisk mångfald som möjligt. Vi tar bara ut en liten mängd till ved och timmer, betydligt mindre än tillväxten. Det här kommer inte påverka biologisk mångfald negativt, i alla fall inte i någon kritisk bemärkelse. Den lilla gallringen vi gör ur den ganska igenväxta skogen får dessutom återstående träd bättre möjlighet att växa och skogen binder därmed mer koldioxid. Timret vi tar ut binder såklart också koldioxid så länge som timret inte eldas eller ruttnar. 

Ny elförsörjning

Utöver det nya systemet för värme och varmvatten vill vi också gärna ha solceller, producerade med låga växthusgasutsläpp, på ladans tak och natriumbatterier för energilagring med möjlighet till ödrift. Några solceller placeras också på åkern i det soligaste läget på vintern och med justerbar vinkel så att de kan anpassas för vintersol och därmed ge maximalt med el på vintern.

Det här gör oss inte 100 % självförsörjande under normala förhållanden -vi kommer fortfarande att köpa hushållsel under vinterhalvåret eftersom solcellerna inte producerar tillräckligt för normal hushållselförbrukning på 10 kWh/dygn då. 

Men skulle elnätet vara utslaget lång tid under de mörkaste, kallaste månaderna så klarar vi oss om vi ställer om till en lägre komfortnivå. Med någon kWh eller två från solcellerna per dygn i snitt så har vi el till cirkulationspumparna (värme och varmvatten), vattenpumpen, lite led-belysning och utrustning för uppkoppling till Internet -om Internet nu fungerar vid långvariga strömavbrott.

Men golvvärme, tvättmaskin, diskmaskin, elspis, kyl, frys, mikro och elektronik får hållas avstängt vid strömavbrott. Matlagning sker på vedspisen och kyl- och frysvaror förvaras i kallskafferi, källare och utomhus. Disk sker för hand och så även tvätt.

För att kunna få mer egenproducerad hushållsel och därmed större komfort vid långvariga strömavbrott så finns dock en ny, möjlig lösning -att installera en stirlingmotor i vedpannan. Denna producerar el från värmen i förbränningskammaren. Ungefär 5 % av effekten på cirka 20 kW omvandlas till el, vilket med en eldningsomgång på åtta timmar betyder 8 kWh. Det är fortfarande lågt för normal hushållselanvändning om man eldar varannan dag, men om man har de energieffektivaste vitvarorna och elektroniken och dessutom får lite el från solcellerna kommer man nog rätt nära att kunna leva helt normalt med denna lösning. Vi väntar ivrigt på de första användartesterna så vi ser hur de fungerar i verklig användning! I Sverige började denna lösning säljas av Sunnytek i år, läs mer här.

Waltis Viva GT vedpanna med Microgen stirlingmotor (i huven vid golvet)


Med solcellerna och batteriet får vi inte bara el till vår egen hushållselförbrukning, vi kan också försörja nätet med solel dagtid på sommarhalvåret och även erbjuda frekvensregleringstjänster för att få ett stabilare, säkrare elnät. Vi bidrar alltså till hållbar, stabil elförsörjning. Kanske kan vi även bidra med lite vedproducerad el på vinterhalvåret när behovet är som allra störst?

Tidplan och ekonomi

Det som styr när vi kan installera alla dessa lösningar är framförallt två saker: teknikrum och finansiering. Vi behöver först renovera ladan och bygga ett teknikrum, och med vår takt är det nog ett projekt på ett par, tre år i alla fall. Och sen ska vi ha pengar att köpa alla grejer också. Om vi går all in på alla grejer ovan är det säkert en investering på en miljon kronor. Vi hoppas att det ska vara möjligt att få det mesta av detta lånefinansierat. 

Det är mycket pengar, men kommer i sämsta fall betala sig under vår livstid (om vi lever till medellivslängd) och i bästa fall vara betalt på under 10 år, och sedan ge ett överskott.

Hur kan energisystemet ge ett överskott? Jo, det finns en hel del intäktsmöjligheter. Det går att sälja solelöverskott på sommaren. Det går att sälja frekvensregleringstjänster året om. Vi kan köpa el billigt på natten och sälja den dyrt på dagen, året om. Vi kan kanske även sälja lite vedproducerad el under de kallaste, mörkaste månaderna!

Dessutom lär det höja värdet på fastigheten med åtminstone hälften av investeringen. Om man ser det så så halveras också återbetalningstiden -pengarna är ju kvar, de är bara omvandlade till värmesystem. Vedpanna och solfångare kanske inte är jättepoppis i bergvärmens tidsepok, men ackumulatortank, vattenburen värme, solceller och batterier är det definitivt och bör höja värdet på fastigheten med samma belopp som investeringskostnaden. Den som hellre vill ha bergvärme kan helt enkelt bara lägga till borrhål och bergvärmepump -allt annat är redan på plats. Nu planerar vi inte att sälja gården, men att få upp värderingen kan hjälpa till att ordna billiga lån för eventuella andra grejer vi vill göra på gården i framtiden.

Utöver att det är en vettig investering så har det större värden: Det ger oss tryggheten av att vara självförsörjande på energi resten av våra liv, orsakar låga koldioxidutsläpp och bidrar till att skapa hållbar, stabil elförsörjning i Sverige. 

Så här ser en första grov kalkyl ut -tala mycket gärna om var jag har tänkt fel!

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1-z7mwO70FEgysh9Dm03ixXTzpAtgwQBsaNU8M35vXdI/edit#gid=445959090




DANIEL HäGERBY 2022-09-04        #24884
Vad roligt! Vi har ungefär samma energisystem i vårt hus. Dvs vattenmantlad Wamsler kopplad till acktank och solvärme. Tilläggsisolerade utvändigt i somras. Tredje isolerglas till 2-glasfönstren i våras. Solceller sedan länge. Rätt tänkt!

JOHAN ERLANDSSON 2022-09-06        #24886
Aha, mycket intressant! Då har jag flera frågor! :)

Ni är inte trötta på att pyssla med Wamslern och är sugna på en "riktig" vedpanna istället?

Hur mycket ved gör ni av med?

Var får ni veden ifrån?

Hur stor del av året behöver ni elda, hur länge räcker solfångaren?

Utvändig tilläggsisolering brukar beskrivas som besvärlig, hur gjorde ni och har du foto före och efter?

LISA LARSSON-SUNDLING 2022-11-27        #24901
Vilket fint hus!
Jag undrar om det ändå inte är ett timmerhus. När är det byggt, vet ni det?
Kolla lite på byggnadsvårdssidor så att ni får kläm på skillnaden mellan äldre byggnader och moderna. Materialvalet kan vara väldigt viktigt, t.ex en isolering som är diffusionsöppen och inte en modern som kräver ett plastskick.
Fint att ni vill behålla de vackra fönstren! Ni kan väl känna efter i vinter om det räcker med innanfönster+klisterremsor. Jag har läst olika åsikter om gamla fönster och en del hävdar att den stora luftspalten emellan ytter- och innerfönster ger en väldigt bra isolering.
Ni skulle ju kunna byta ut de båda 50-talsfönstren mot nygjorda kopior i samma modell som de äldre fönstren. Det finns många fönsterhantverkare eller snickare som kan bygga fina fönster. Jag gjorde så och det blev väldigt snyggt och kostade faktiskt inte särskilt mycket.
Lycka till, det ska bli spännande att följa!

JOHAN ERLANDSSON 2022-11-28        #24902
Tack! Hmmm, jag vi är inte helt säkra. Men på ovanvåningen så är det iaf inget timmer i väggarna, där är det enda man kan se på kallvinden lodräta stolpar och så plank/panel på utsidan, inget annat. Huset tappar ungefär en grad i timmen om det inte värms upp vid nollgradigt ute, om det kan ge dig någon ledtråd.

Ja, det har vi lärt oss om isolering också, det kommer bara vara träfiberisolering och tjärpapp som gäller om vi tilläggsisolerar.

Jag har för mig att vi kom fram till att innerbågar+klisterremsor har ungefär samma prestanda som ett någorlunda modernt tvåglasfönster när vi letade info. Alltså ingen katastrof men heller inte jättebra. Så jag tror att nya moderna dubbelglas i innebågarna vore mkt bra.

Bra tips om 50-talsfönstrena! Ska ta och prata med den lokale fönstermakaren här i dagarna. Grejen är att de är i en annan storlek än originalfönstrena. Så ska det bli riktigt bra så ska de bytas till större fönster, och då blir det ett större jobb. Men vi kanske helt enkelt nöjer oss med att byta fönstrena till andra i samma, mindre storlek.

ERIK SANDBLOM 2022-12-13        #24906
Innerbågar, vad är det?

Angående kalla badrumsgolv kan man göra en trätrall som på altaner eller balkonger. Träet känns inte lika kallt att gå på. 

DANIEL HäGERBY 2022-12-13        #24907
Förlåt att jag svarar SÅÅ sent Johan. 


Ni är inte trötta på att pyssla med Wamslern och är sugna på en "riktig" vedpanna istället? - Nej, ingen fara. Det blir härligt varmt i köket och man får en väldigt direkt koppling till sitt eget värmesystem. Ledningarna från pannan till ack-tanken är endast en meter långa (genom en vägg bara), liksom alla varmvattenledningar. Det gör att vi får varmvatten direkt - med minimala förluster. Visst hade högre verkningsgrad varit önskvärt, men stora delar av den effektiviseringen hade isf förlorats genom överföringsförluster mm. 

Hur mycket ved gör ni av med? Ca 10 m3 travat.

Var får ni veden ifrån? Egen skog. 

Hur stor del av året behöver ni elda, hur länge räcker solfångaren? Vi eldar oktober-april. Maj-Septermber räcker solvärmen (huvudsakligen - vid långvarit regn/molnigt får man elda)

Utvändig tilläggsisolering brukar beskrivas som besvärlig, hur gjorde ni och har du foto före och efter? Nej, inga bilder. Men vi tog bot lockläkten, satte på 120*45 reglar, lade i 120mm isolering, häftade på vindskydd, satte ny fasad. Fönstren flyttades ut lika mycket.

JOHAN ERLANDSSON 2022-12-13        #24908
Innerbågar är ett löstagbart fönster som sitter på insidan och som man kompletterar med på vintern. Tror det kallas vinterbågar ibland. Inga moderna grejer alltså! Om det görs på rätt sätt och tätas med klisterremsor så har jag förstått att det motsvarar ett hyfsat tvåglasfönster. 

Bra tips om trätrall! Men badrumsmatta och golvhandduk funkar fint så det får nog vara så.

Logga in för att svara


Produkter

Solfångarsystem (2)
Solceller (2)
Hybridsystem solceller/vindkraft (4)
Vindandelar (2)
Värmeväxlare för varmvatten (2)
Energimätare (3)
Standby-stoppare (1)
Belysning (1)
El (3)
Varmvattensparande produkter (4)
Småskalig vindkraft (33)
Energikonsulter (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3161 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik