Boskapsuppfödningen bidrar mer till växthuseffekten än transporterna

Världens boskapsuppfödning ger ett större tillskott av de klimatförändrande växthusgaserna, sett till koldioxidekvivalenter än vad den samlade transportsektorn bidrar med. Detta är den för många överraskande slutsatsen av en ny FN rapport som gavs ut häromdagen. Rapporten kommer fram till att boskapsuppfödningens miljökostnad per enhet måste halveras för att inte förvärra problemen ytterligare. Sett till människans bidrag av växthusförstärkande koldioxidutsläpp står djuruppfödningen för 9 % av de totala utsläppen. Men sett till de, jämfört med koldioxid, betydligt mer potenta växthusgaserna lustgas och metan, står boskapsuppfödningen för 65 % respektive 37 % av alla utsläpp med ursprung från mänskliga aktiviteter. Detta är vidare inte den enda negativa miljöpåverkan som uppfödningen av kött- och mjölkproducerande djur har. Alltmer skog skövlas för att ge plats till betesmark och mark för produktion av foder till boskapsdjuren. En mycket betydande andel av denna skog återfinns i tropikerna. I Amazonas har fram till idag redan omkring 70 % av den ursprungliga skogen skövlats och marken har förvandlats till betesmark. Överbetning är ett generellt problem världen över och innebär att marken försämras avsevärt, vilket leder till bland annat ökad erosion och ökenspridning. Rapporten tar även upp de sinande vattentillgångarna världen över och pekar ut boskapsuppfödningen som en av de största bidragande faktorerna till att tillgången på vatten minskar världen över. Det vatten som finns kvar förorenas avsevärt av boskapens avföring samt de stora mängder hormoner och antibiotika som ges till djuren. Till detta skall även medräknas all konstgödning och insektsgift som djurens foder besprutas med. Miljöproblemen till följd av denna massiva industri är alltså redan idag av stor betydelse och enligt rapporten kommer dessa att öka i takt med att den globala kött- och mjölkkonsumtionen också gör det. Traditionellt ökar konsumtionen av dessa produkter med utvecklat välstånd och beräkningarna visar att den kommer fördubblas fram till år 2050. Det har under det senaste året skett ökad rapportering kring klimatförändringen och andra miljöproblem i media och genom denna har en ökad medvetenhet börjat växa fram hos allmänheten. Människor söker svar på frågan vad de kan göra för att minska dessa globala problem och svaren har, enligt mig hittills varit väldigt ensidigt fokuserade. Givetvis är alla åtgärder betydelsefulla men jag önskar att även de problem som FN rapporten tar upp belyses mer, och att även lösningar kring dessa förs fram. Tidigare rapporter har visat att en vegetarisk kosthållning innebär en betydligt mindre miljöpåverkan, sett till bland annat energiåtgång. När nu boskapsuppfödningen även visar sig innebära en större påverkan på den globala klimatförändringen än de totala transporterna menar, jag det vara av största vikt att peka på nödvändigheten av att skippa biffen parallellt med att ställa bilen.

18 % av världens växthusgasutsläpp kommer från boskapsuppfödning, det är ju inte nådigt! Känns som om det finns ett skriande behov av information om köttkonsumtionens miljöpåverkan i samhället. Tänk om det kunde stå t.ex. hur många utsläppta kilo koldioxidekvivalenter fläskotletterna ger upphov till på paketet... Ska erkänna att jag inte ändrat mina vanor än, jag äter ganska mycket kött från tamboskap. Bifogar en länk och omslagsbilden till rapporten.

Vilken timing, idag skriver GP om matens utsläpp av växthusgaser. En portion entrecote med pommes och bearnaise ger 1 628 gram koldioxidekvivalenter enligt ett räkneverktyg, Menutool, framtaget av Annika Carlsson-Kanyama på KTH. En portion kikärtsgryta ger 578 gram koldioxidekvivalenter enligt verktyget. I artikeln nämns också att torsk är lika illa som entrecote. Typiskt GP dock att välja att inte lyfta fram kött eller fisk i bild och bildtext, utan istället jämföra de marginella skillnaderna mellan hemlagat mos och pulvermos. Man missar också att det finns kött- och fiskalternativ med lägre utsläpp av koldioxidekvivalenter.

Här är länken till verktyget. Spana in de läckra 70-talsfotona på maten... :-)

En mycket viktig sak att poängtera är att de växthusgaser som boskapen släpper ut inte är konservativa på samma sätt som koldioxid. Koldioxidens uppehållstid är 50-200 år medan metanet som bryts ner till koldioxid och vatten har en uppehållstid på 12 år. Det monentana tillskottet av växthusgasekvivalenter från boskap må vara högre, men betydelsen utslaget över lite tid blir rimligtvis någon tiopotens mindre. Därmed inte sagt att jag tycker att detta bidrag är OK eller ens acceptabelt.

I bifogad bild framgår inte hur mycket av utsläppen som kommer från kött, men det är ändå en mycket tydlig indikation av att livsmedel i allmänhet är en mycket stor källa till växthusgasutsläpp, större än transporter och bostadsuppvärmning. Sju ton för livsmedel jämfört med 1,5 ton för resor respektive bostadsenergi.

Ekologiskt jordbruk kan minska växthuseffekten Jordbruket bidrar till den globala uppvärmningen, men det kan också ha stor betydelse för att minska mängden koldioxid i atmosfären. Genom att binda kol i jorden kan lantbrukarna bidra till en minskad växthuseffekt, och bäst på att binda kol är de ekologiska lantbrukarna. En annan intressant aspekt i klimatdebatten är att ekologiskt lantbruk förbrukar mindre energi genom att man inte använder och transporterar kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. KRAV

Är det så enkelt? Är det lika entydigt om man även väger in den mindre skörd som ekologiska metoder ger, plus att man måste rensa mekaniskt(=mer dieselåtgång)?

Tillverkning av konstgödsel kräver mycket mer energi än vad en eventuell extrakörning tar. Användning av stallgödsel och gröngödsling ökar mullhalten i jorden. Jag har tyvärr aldrig sett några siffror på hur mycket kol det kan röra sig om.

Här är en länk från Ekologiska odlarna om energianvändningen i jordbruk och kolsänkor i ekologiskt jordbruk.

I morse var det debatt på P1 med utgångspunkt från rapporten, tyvärr hörde jag inte mer än att köttproducenterna menade att det är en fördel att äta svenskt kött ur växthusgassynpunkt.

Svenskt kött är bäst om det är KRAV-godkänt eller typen "Hagmarkskött". Då får djuren mest grovfoder ( hö o ensilage )och de går lång tid av året på bete, och de äter framförallt inte importerad soja.

Tänk om det kunde stå på förpackningen hur mycket växthusgaser köttet givit upphov till.

Magnus: Du säger att "Koldioxidens uppehållstid är 50-200 år medan metanet som bryts ner till koldioxid och vatten har en uppehållstid på 12 år." Det stämmer. Men det är medtaget i beräkningen av boskapshållningens koldioxidekvivalenter. Se tabell 3.1 på s. 82 i boskapsrapporten. Rapportens slutsats kvarstår alltså: 18% av växthusgaserna (räknat i koldioxidekvivalenter)kommer från boskapshållning.

Tack för förtydligandet angående rapporten Anders :-) Problemet jag vill belysa återges av noten under tabellen: "Direct global warming potential (GWP) relative to CO2 for a 100 year time horizont". Om jag nu inte är helt ute och cyklar så skulle GWP få sättas högre för en gas med kortare uppehållstid/livslängd vid en kortare tidshorizont osv.

Hmmm, hur går det ihop att rapporten säger att 18 % av världens växthusgasutsläpp kommer från uppfödning av tamboskap när samtidigt jordbruket totalt inte sägs stå för mer än 14 %, se länk? Kanske räknas inte djuruppfödning med i jordbruket?

Jag har inte hittat något mer om detta, men det finns säkert en rapport från Christel Cederbergs arbete. Det presenteras i ATL under rubriken: "Klimatneutral gård ingen utopi".

Christel Cederberg vid forskninginstitutet SIK har varit med i en internationell studie som hävdar att kolbindningen i betesmarker är större än man tidigare trott. Studien är publicerad i Agriculture Ecosystems and Environment, och SvD har en artikel där man intervjuat Cristel: "Även gamla och idag lågt utnyttjade betesmarker som den ungerska pustan visade sig vara betydande kolsänkor. Tidigare har man trott att marken mättas med kol vid en viss nivå. – Debatten kring nötköttets klimateffekt har varit lite onyanserad. Det här visar att det är väldigt stor skillnad på kött från olika produktionssystem, säger Christel Cederberg. Det är också viktigt att betesmarkerna är tillräckligt stora. Om marken överbetas och blir söndertrampad ökar inte mullagret och då binder marken inte lika mycket kol. Det är också viktigt att marken inte senare plöjs upp eftersom kolet då frigörs. Det senare kan vara fallet vid produktion av grovfoder till djur som föds upp inomhus"

Ingen miljömässig fara med köttkonsumtion, säger doktor Annika Dahlqvist i en chatt på GP. Återgivet från pappers-GP: "Djur har det alltid funnits under människans historia, och det har aldrig orsakat någon växthuseffekt. Det är självklart luftföroreningar som gör växthuseffekten."

I inlägg #2691 ovan: "Hmmm, hur går det ihop att rapporten säger att 18 % av världens växthusgasutsläpp kommer från uppfödning av tamboskap när samtidigt jordbruket totalt inte sägs stå för mer än 14 %, se länk? Kanske räknas inte djuruppfödning med i jordbruket?" Förmodligen är det så att man i de 18 procenten räknat in den avskogning som djuruppfödning leder till. Kan också tänka mig att det ingår en del transporter och industriutsläpp (ex tillverkning av konstgödsel och bekämpningsmedel för foderproduktion).

Johan, angående inlägg #2236: Nu står det hur mycket koldioxid vissa produkter har gett upphov till. Det är Lantmännen som börjat med att klimatdeklarera en del livsmedel bla kyckling från kronfågel och havregryn från AXA. Kycklingkött 1,7 kg CO2/ kg Havregryn 0,9 kg CO2/ kg

Japp, det har jag sett. Vi får se om fler hakar på, vore intressant att se siffror också på t.ex. nötkött, bönor, ris, ägg och olika vegetariska "köttersättare". Det var lite överraskande att havregrynen hamnar så högt!

Diagram från Lantmännens hemsida. De gröna staplarna visar deras beräkningar på sina egna produkter, medan de blå är tagna från andra studier. Noterbart är att bröd och havregryn ligger i nivå med mjölk på knappt ett kilo CO2 per kilo livsmedel, medan morötter har väsentligt lägre utsläpp på 100 gram CO2 per kilo produkt.

Notera även att kyckling och fläskkött har lägre utsläpp per kilo än vad ost har. Värt att tänka på för vegetarianer som äter ostgratinerade grönsaker (vilket jag gjorde idag...) istället för kött.

Här finns livscykelanalyser för fem av Lantmännens spannmålsbaserade produkter produkter: havregryn, vetemjöl, matvete, mathavre och matkorn. Utsläppen ligger mellan 0,5-0,6 kg CO2/kg produkt för vete och kornprodukterna, medan utsläppen från havreprodukterna är knappt 0,9 kg CO2 per kg produkt. I alla fallen sker nästan alla utsläpp i jordbruksstadiet, medan relativt lite kommer från transporter, förpackning m.m.

Jag tycker det är förvånande att "nötkött(eko ranchdrift)" har högre utsläpp än konventionellt nötkött? Någon som har en rimlig förklaring på det? Spontant tycker jag att det borde vara tvärt om eftersom vanliga kreatur utfodras med en hel del spannmål som kräver fossila bränslen till traktorer och skördetröskor och när de står inne i ladugården under vinterhalvåret (eller året om i vissa fall) får de även gräs iform av ensilage eller hö som även det kräver traktorer för att skörda. En Ranch-ko som går ute året runt och bara betar kräver ju inga fossila bränslen förrän den ska transporteras till slakteriet. Blir det mer metan i magen på en ko som bara äter gräs kanske?

Man får ge en eloge till Lantmännen för den fina "Frågor och svar"-sidan. Det hade varit ännu mer intressant om de hade radat upp en mängd olika produkter som äts främst pga av proteininnehållet, t.ex. fisk, alla olika köttslag, bönor, linser, quorn, sojabaserade produkter, ägg m.m. Nu säljer ju inte lantmännen fisk, men för jämförelsens skull hade det varit intressant. Bifogar en bra sammanfattning om matens klimatpåverkan från SIK. Bruna bönor ser ut att ligga på något halvkilo CO2-ekvivalenter per kg produkt. Ca en tredjedel av kyckling och en fyrtiondel av nötkött.

"Jag tycker det är förvånande att "nötkött(eko ranchdrift)" har högre utsläpp än konventionellt nötkött? Någon som har en rimlig förklaring på det?" Jag hajade också till när jag såg det. Lantmännen anger inte någon källa till uppgifterna bakom de blå staplarna. Den förklaring jag kan tänka mig är att dessa nötdjur växer långsammare än "konventionella" nötdjur och att de därför genererar mer metanutsläpp per producerat kilo kött. Men å andra sidan bör ranchdriften leda till att mer kol lagras i permanent bevuxna betesmarker, vilket sänker nettoutsläppen för denna typ av produktion. Svårt att säga mer så länge man inte har ursprungsuppgiften. Det är inte säkert att alla aspekter (t.ex. kolinbindning i betesmark) har räknats med i analysen.

Mattias, din förklaring om varför "nötkött(eko ranchdrift)" hamnar så högt ställer även jag mej bakom. Det är för mej inte alls självklart att det är fel med de metan och lustgasutsläpp som följer av denna boskapsdrift. Som vanligt med sådana här beräkningar där enda fokus är utsläpp av växthusgaser är det svårt att sortera ut vad som är en oönskad belastning. Om man gör tankeexperimentet att helt ta bort människan från systemet jorden som skulle man med sådan här kvarvarande arter fortfarande bidrar till växthuseffekten med sina utsläpp. Man borde snarare utgå ifrån jorden före industrialiseringen och sedan titta på vilka växthusgaser som detta system gav upphov till och kanske välja detta som basnivån. Sedan får vi titta på hur människan förändrat systemet. Vilka minskningar och ökningar i utsläpp är vi upphov till och hur ska vi bära oss åt för att komma till en stabil och hållbar nivå. Ur det perspektivet är det en fundamental skillnad på ämnen som del i ett befintligt kretslopp vilket kan sägas om kopruttarna till skillnad från sådan som tillförs till kretsloppet från en tidigare orörd (fossilkol) eller stabil pool (avskogning).

Skedde kopruttandet på samma skala innan industrialiseringen som det gör nu? Dvs kommer det mer metan från idisslande djur nu än vad det gjorde innan industrialiseringen??

Såvitt jag känner till så producerar dagens boskapsuppfödning betydligt mer metan och lustgas än före industrialiseringen. Viktiga orsaker är en betydligt högre produktivitet hos jordbruket med konstgödsels hjälp, därmed större utrymmer för ökad andel kött i kosten och givetvis att vi blivit sisådär 5 miljarder fler människor sedan dess.

@Mattias, kan du uppdatera länken i #10873 till lantmännens diagram? Den verkar inte fungerar längre. /oliver

Nu har universallösningen på klimatproblemen, klimatkompensering, nått Scan. Vips så försvann klimatpåverkan från köttkonsumtionen, bra va? Tipstack till Johan Cejie.

Är plånbokskompensering något som Scan funderar på att införa? Kött är ju så dyrt. Kan man inte kompensera det på nåt sätt? Nä, nu ska jag ut och chokladkompensera. Jag har ätit så mycket choklad att man jag måste cykla lite (till chokladaffären förstås).

Enligt den färska studien Quantify så står transportsektorn för 15 % av de globala växthusutsläppen. Avgränsar man till EU så blir siffran hela 32 %.

Jag gissar dock att EU-siffrorna inte är beräknade ur ett konsumtionsperspektiv, så att t.ex. utsläppen från djurfoderproduktion utanför EU till boskap uppfödda inom EU inte kommer med.

http://www.anp.se/article/46465A4B7746455D4B7644435143/1019407/541559

EU importerar ca 30 000 ton foder/år -mestadels soja.

Men... ska du räkna med importen så måste du naturligtvis dra av exporten också. EU är en stor exportör av jordbruksprodukter.

Det blir VÄLDIGT komplicerat att hålla på så...

Jonas, har du några uppgifter om vad som är stora exportprodukter avseende EU och jordbruksprodukter?