Reinfeldt: Sverige har små utsläpp av växthusgaser

Fredrik Reinfeldt konstaterar att vi svenskar är duktiga och har små utsläpp av växthusgaser jämfört med andra länder. Bensinbilister behöver inte känna dåligt samvete. DN:s Karin Bois konstaterar att medelsvensken har växthusgasutsläpp på sex ton per år, och att en nivå som möjligtvis kan vara långsiktigt hållbar är 280 kg. Det innebär en minskning med 95 %. Stockholm stads projekt "Konsumera smartare" kommer fram till att ett vanligt singelhushåll ger upphov till 11 ton koldioxid. Reinfeldts uttalande är lika obegripligt som oförsvarbart. Men det är väl såklart viktigt att vi maximerar tillväxten de närmaste 20-30 åren. Sen är ju ändå Fredrik, du och jag lite äldre och skröpligare. Lika bra att bränna på medan vi har hälsan. Våra barn och barnbarn kan ju flytta till månen om det skulle bli problem.

Reinfeldt är som alla politiker beroende av väljarstöd för att få behålla makten. Det är alltså vi vanliga människor som kan påverka politikerna genom bl.a. denna utmärkta hemsida. Information sprids snabbt idag till många väljare genom Internet. När Reinfeldt och co känner att de har väljarstöd för kraftfulla miljöåtgärder så kommer vi att få se sådana åtgärder. Därför så uppmanar jag alla läsare att aktivt jobba för klimatriktigt engagemang på denna sida samt i övrig debatt. Bra att du snabbt svarade på Reinfeldts felaktig uppgift om svenskens utsläpp av växthusgaser.

Jag funderar lite på det här med opinion. Hur får man igång en sådan - det känns som att det enda som saknas är just detta. Vi har tydliga forskningsresultat (väl?), en pågående diskussion i de flesta medier, en hyfsat orolig befolkning (i alla nätbarometrar jag sett är stapeln för orolig/mycket orolig störst), vi har folkkära tvmeterologer som säger att de har en orosklump i magen mitt i en väderleksrapport på bästa sändningstid. Och så har vi en statsminister som säger att ingen behöver ha dåligt samvete och att allt är sin ordning... Jag undrar om inte en del av nyckeln ligger ngnstans i att ingen riktigt vet vad de ska ha opinion mot eller för - ingen med pondus har gett dem konkreta alternativ att säga bu eller bä om. Klimatförändringarna är en så stor fråga att det är lätt för Reinfeldt att komma undan med att peka mot Kina och Indien. Men en sak som svenskarna år efter år ger höga förtroendepoäng åt är ju universitet och högskolor (och därmed åt de forskare som arbetar där). Jag leker med en tanke om att försöka samla ihop en kravlista från forskningsvärlden - såväl den naturvetenskapliga som den mer samhällsbyggnadsinriktade sidan. Vad anser etablerade forskare bör göras politiskt sett för att vi skall uppnå de koldioxodnedskärningar som behövs i Sverige (strunt samma vad resten av världen gör)? Kring den kravlistan skulle man sedan kunna börja bygga en opinion på alla de sätt som går att göra. Vad anser ni om den idén? Skulle det funka? Har jag en övertro på forskningen/undertro på frågans komplexitet? Forskare kanske inte har så konkreta inriktningar - risken är kanske att de säger - det där måste politikerna bestämma. Det känns som att vi befinner oss i ngt av ett ingenmansland här - vem tar nästa initiativ för att föra frågan vidare? Vem lyssnar svenska folket på? Zlatan?

Kenneth: Jag hänger på din idé. Kanske med lite konkreta idéer snarast möjligt... /Adam Kristensson, forskar kring luftburna partiklars hälso- och klimatpåverkan.

Det finns ett förslag som stöds av forskningsvärlden, utsläppsrättshandel. Detta system är redan i drift i Europa. Drar vi alla ett strå till stacken (privatpersoner, företag, ingenjörer m.fl.) för att minska utsläppen så ger vi politikerna handlingsutrymme att ständigt minska mängden koldioxid som tillåts släppas ut. Säga vad man vill om regeringen, men de har i alla fall anslutit sig till de medeltuffa minskningar som föreslagits av Tyskland (och England tror jag). Får vi sedan med transportsektorn i handeln också så är vi en god bit på väg.

Det är en mycket bra ide som du Kenneth har. Det är genom att visa folklig resning som vi kan styra våra politiker. Jag har sista tiden noga följt debatten i USA angående plug-in bilar. Där har ett antal organisationer lyckats vända biltillverkaren GM:s hela framtida fordonsstrategi. GM lanserar nu ett nytt koncept där elmotorn och det laddningsbara batteriet utgör grundplattformen för deras framtida bilar!!! Konceptet heter E-flex och konceptbilen heter Chevrolet Volt. Sedan så håller jag även med Johan. Utsläppsrätter är ett utmärkt verktyg för att minska samhällets koldioxidutsläpp. Numera så kan vi alla köpa utsläppsrätter via Statoils hemsida. Själv har jag köpt utsläppsrätter för motsvarande 3000 L bensin för år 2007. Kostade bara 664 kronor. Dessutom så har vi ett elavtal där 97,5% kommer från vattenkraft och 2,5% från vindkraft. Prata med vänner och bekanta på kafferasten om de möjligheter vi har att påverka. Det är så enkelt att göra det.

Det här ämnet är ju lite komplext. Vad jag hoppas hitta är dels forskare som har cred i forskningsvärlden - alltså är insatta i själva grundproblemet - hur allvarligt är det här egentligen? Måste vi ner snabbt till de nivåer Karin Bojs skrev om i DN, eller kan vi ta det lite lugnare? Svaret på den frågan är ju grunden för allt. Sedan så behövs det svar från forskare som har inblick i vad som kommer att funka praktiskt - är det utsläppsshandel som är vägen, enbart? Eller har Staffan Laestadius, professor på KTH rätt när han anser att bensinskatten bör fördubblas? Det är ju lite mer radikalt. Det gäller att få ihop punkter som är genomtänkta och som man kan försvara mot den kritikstorm som lär komma. Därför är det ju viktigt att de inte kommer från lekmän som mig. Själv är jag skeptisk till utsläppshandel i dess nuvarade form eftersom kvoterna är så överdrivet stora - bl a därför elpriset ligger på såpass låg nivå nu. Och de lär inte bli mindre om ingen kräver det - och hur får man Svensson att kräva att regeringen ska höja hans elräkning? Bara om man får ihop ngt som är tillräckligt övertygande anser jag. Har ni tips på forskare med den typen av profil? Helst på professornivå. Adam - om du har konkreta förslag så tar jag gärna emot dem. En viktig sak i det hela är ju dock att förslagen skall komma från ditt experområde och som grundar sig i din kompetens och inte enbart från ditt miljöengagemang... du kommer att behöva vara beredd på ev vetenskaplig kritik från kollegor om vi publicerar en lista.

Kenneth, ta kontakt med Svenska Naturskyddsföreningen. Jag vet att de har väldigt fina kontakter med forskarvärlden. Det finns även ett nätverk som heter IFM, Ingenjörer För Miljön, som har medlemmar med höga positioner inom näringslivet. Annars så tror jag att en ur folkdjupet kommen rörelse som helt enkelt värnar om sina barns framtid på jorden, att en sådan rörelse gott och väl kan matcha välutbildade professorer. Det handlar ju inte om teknik för att minska på koldioxidutsläppen. Det handlar om VILJA. Vi får inget dåligt eller fattigt land om vi halverar koldioxidutsläppen till år 2015. Tvärtom så kommer industrin att mobilisera på ett sätt så att tillväxten istället troligen ökar. En ökande tillväxt genom alla de nya företag som startas inom clean-tech. Clean-Tech som sedan kan exporteras.

Folket på Fysisk resursteori på Chalmers är tycker jag är kunniga inom ämnet och bra pedagoger. Några namn: Christian Azar, John Holmberg, Maria Grahn och Fredrik Hedenus. Länk till deras hemsida bifogas.

Kenneth. Jag har skrivit svar till dig i din brevlåda med förslag om att jag kontaktar Henning Rodhe, meteorolog och klimatforskare i frågan.

I USA så ökar medvetenheten om växthuseffekten nu snabbare än koldioxidutsläppen. Man får den uppfattningen när man följer debatten där. En folklig aktion startas nu upp som har som mål att få kongressen till att vakna upp inför klimathotet. Aktionen heter StepItUp2007 och finns på länken:

Här är några fler som gick i taket av statsministerns uttalande.

Verkar som att Reinfeldt håller på att lära sig en del om klimatförändringar.

Den allmänna debatten om klimatförändringar har nu vuxit till sådana proportioner att även den giriga kapitalismen vågar ta på sig en miljökostym. Reinfeldt känner att han har ett folkligt stöd för åtgärder mot ett allt mer överhängade klimathot. Han ser även hur den svenska industrin kan dra nytta av en betydande export av miljöteknik. Därav hans, från moderat håll sett, vågade utspel. Men antagligen så svider det lite i de kapitalistiska byxorna - att behöva tänka på miljön. I brist på en gemensam globalt vis ideologi så kan faktiskt en styrd och klokt reglerad kapitalism vara det verktyg som bäst kan rädda oss från en klimatkollaps. Spännande är att följa Kinas uppstartade miljöarbete. Kommer de att kunna tygla de kapitalistiska krafterna så att planeten kan räddas?

Mycket glädjande nyheter tycker jag att detta är! Tyvärr verkar det inte gå att hitta talet i sin helhet. På Moderaternas hemsida finns bara ett kort referat, och där tycker jag att budskapet är något nedtonat, återigen framhålls att det är kineserna som är den stora faran. Men på ledarsidan i GP nämns idag att Reinfeldt förutom insikten om behovet av höjda skatter på fossilbränslen till transportsektorn (hurra!) också förstått villka såll till hus vi har i Sverige efter att ha varit i Alingsås och lärt sig om passivhus, se länk. Det verkar som om statsministern insett att han kan satsa på miljöåtgärder inom transport- och bostadssektorn utan alltför stora politiska risker. Den tredje viktiga konsumtionsgruppen med stor klimatpåverkan saknas däremot fortfarande i debatten. Att prata om att begränsa konsumtionen av kött från tamboskap är nog fortfarande lite väl magstarkt för moderata partimedlemmar...

De flesta är nog överens om att man måste vidta konkreta åtgärder för att minska på utsläppen av växthusgaser omedelbart, samtidigt som många politiker tycker att de kläms mellan olika krav från väljargrupper och hänsyn till olika sysselsättnings och sociala konsekvenser, vid regleringar och styrning av växthusgas utsläpp. Det finns dock några områden där man kan spara stora utsläppsmängder av växthusgaser, och jag vill påstå att det nog kan få en positiv acceptans hos de flesta. Det handlar om umbärligt resande, alltså resande som inte är direkt nödvändigt, resor som med olika metoder kan minskas och förändras. Jag vill här ge några exempel på detta, och kallar det då för "onödigt resande". Om alla svenskar på de här listade punkterna ändrar sitt beteende, så minskar utsläppen av växthusgaserna markant. Det finns 3 områden på vilka vi kan förändra vårt resande. I luften, på vattnet, och på land. Det handlar om att minska på så kallat "onödigt resande" till exempel: 1. När vi flyger på semester så behöver vi inte göra det på andra sidan jorden. Alltså försök att semestra så flygresor blir så korta som möjligt. 2. När vi gör nöjesfärder med vår fritidsbåt så bör vi inte göra det med motorbåtar, som förbrukar och släpper ut stora mängder växthusgaser, utan hellre segla en segelbåt. 3. När vi måste göra arbets, och inköpsresor finns det då alternativ till bilen? Många resor vi gör, blir också något som man kallar "onödig biltrafik", det handlar främst om att vi ofta tar bilen för att åka och titta på olika saker, som man många gånger kan undvika tex. genom att använda ny teknik tex webbkameror, digitalfilm, Internet, TV osv.. Ändrar vi våra liv på de här områden så skulle det betyda mycket för miljön, varje människa skulle spara stora utsläpp av växthusgaser.

Sverige är nu det land inom EU som går hårdast ut med koldioxidutsläppsminskning vad jag förstår. Vi ska nu klara en minskning med 30 % till 2020 jämfört med 1990. För lite tycker man såklart efersom vi fortfarande kommer ligga skyhögt över världsgenomsnittet, men samtidigt svårt att klaga på regeringen när Sverige har ambitiösast förbättringsplan i Europa. Vi får hoppas att det blir lite bra action också, inte bara målsättningar eller ogenomtänkta miljöbilsbidrag.

Norge kör också på 30 % till 2020, och sen tänker de köpa sig helt fria till 2050. Statsminister Stoltenberg på bilden.

Tyskland lägger fram en ny klimatplan, men får (så klart) kritik från miljöorganisationer för att den är för svag. Fokus verkar ligga på bostäder och kraftproduktion. "40 procent, det är dubbelt så mycket som EU har rekommenderat i sina miljömål, så den tyska planen kan verka ambitiös och långtgående. Men den har redan mött kritik här i Tyskland, Den är för mesig, tycker miljöorganisationer, inte minst när det gäller flyget och bilismen, de båda nämns knappt i klimatplanen."

Tysklands klimatplan (bifogas) har 8 huvudsakliga åtgärdspunkter: 1. Saving electricity 2. New power plants to replace old ones 3. Increasing the share of renewable energies to 26% of electricity generation 4. Doubling the cogeneration (kraftvärme) share 5. Heat savings through building rehabilitation, efficient heating systems and in production processes 6. Heat supply from renewable energies 7. Reducing specific consumption in traffic and the transport sector 8. Avoiding unnecessary traffic and a shift to rail and waterways Målet är att minska utsläppen med 40% till 2020, jämfört med 1990. Fram till 2005 har man tydligen lyckats minska utsläppen med 18%. Tysklands utsläpp per capita var 2000 fortfarande större än genomsnittet i EU (EU15 tror jag) (se bild), men fortsätter Tyskland enligt planen så är man snart ett lågutsläppsland med EU-mått mätt. Tyskland verkar med detta vilja visa vägen för att få fler EU-länder att anta ett 30%-mål till 2020, istället för det 20%-mål som antogs nyligen. Ska bli spännande att följa utvecklingen i Tyskland och se om dom klarar av at tleva upp till sina relativt högt ställda mål.

Mattias, med din tabell så visar du på ett tydligt sätt varför utvecklingsländer som t.ex. Kina inte så gärna vill gå med på några nedskärningar av koldioxidutsläppen. För dem så handlar det naturligtvis om rättvisa. Vad svarar vi västländer på det? Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, har ett mycket intelligent förslag till lösning på den problematiken. Hennes förslag finns i korthet att läsa om på Dagens Industris ledarsida lördag 1 september. "Syftet är att förmå nya snabbväxande ekonomier att reducera utsläppen. Hon föreslår därför att utvecklingsländer i ett första steg ska få öka sina utsläpp per capita, medan industriländerna ska åta sig att minska dem - till en punkt där nivåerna möts." Är det någon som vågar ha en åsikt om detta förslag? Själv så tycker jag det låter som en rättvis och framkomlig väg inför de kommande förhandlingarna om ett förnyat kyotoprotokoll. Finns även att läsa om på länken:

Frågan är vad man menar med rättvisa. Visst brister det allvarligt i logik om man argumenterar för att ett litet land som Sverige skulle tillåtas släppa ut mer per capita än ett jätteland som Kina. Men är det så mycket bättre då att acceptera att vissa länder ska få öka sina per capita-utsläpp så till den grad att de totala (globalt) utsläppen minskar? Jag anser att krav och åtaganden vad gäller koldioxidutsläpp måste sättas i relation till vad som ska kunna bli långsiktigt hållbart. Merkels förslag så som det är återgivet ovan är alldeles för svagt ur ett sådant perspektiv. Det borde innehålla ett tillägg som går ut på att utvecklingsländer endast ges utrymme att öka sina utsläpp (totalt) med den mängd som "i-länderna" åtar sig att minska sina.

Flera miljöorganisationer har förespråkat en metod som kallas "contraction and convergence" vid internationella förhandlingar om utsläppstilldelning. D.v.s. minska totala globala utsläpp ("contraction") och sträva efter lika utsläpp per capita på lång sikt ("convergence"). Jag tror att det är något sådant som Merkel syftar på. Jag tror också att den klimatrapport (bifogas) som vetenskapliga rådet presenterade häromdan utgår från samma resonemang när man rekommenderar att Sverige ska minska sina utsläpp med 20-25% till 2020 (från 1990), medan EU som helhet bör minska utsläppen med 30-40% under samma period (se tabell på s.72/175 i rapporten).

Magnus, jag tolkar Merkels förslag på samma sätt som Mattias gör. Det vill säga att det råder ett förhållande mellan i-ländernas minskning av koldioxidutsläppen och u-ländernas ökning som leder till en total minskning av de globala koldioxidutsläppen. För att få utvecklingsländerna att medverka till ett framgångsrikt kyotoprotokoll så kan det vara viktigt att de känner att det byggs in lite rättvisa i det nya systemet. Och eftersom u-länderna numera producerar en väldigt stor del av de varor vi köper så har vi därför en indirekt skuld till deras ökande utsläpp av koldioxid. Jag tror att det vore klokt att världens alla invånare på lång sikt möts på en nivå där vi alla har ungefär samma per capita utsläpp av koldioxid genom ett rättvist kyotoprotokoll.

Magnus, jag tycker det du säger om att u-länderna släpper ut för att de producerar åt oss är mycket viktigt. Innehåller den officiella usläppsstatistiken bara koldioxid som släpps ut inom landet? Jag tycker man skulle lägga till importerade varor som orsakat koldioxidutsläpp i ursprungslandet (om det är statistiskt möjligt). Om man inför en global koldioxidavgift är statistiken pro land inte så viktig. Då bakas utsläppet in i varje varas pris och konsumenten får betala för vad han skitar ner.

Anders, naturligtvis vore det väldigt intressant att se data på utsläpp som baseras på konsumtionen i ett land. Det visar ju på de utsläpp inbånarnas livsstl ger upphov till. Som det är nu så importerar vi mycket utsläpp, genom de varor vi köper från utlandet. WWF har gjort grova beräkningar (bifogas) på hur mycket utsläpp Sveriges varuimport från Indien och Kina ger upphov till i dessa länder. Resultatet blev 4,7 miljoner ton CO2 årligen, eller drygt 0,5 ton per person och år (de officiella utsläppen per capita i Sverige är 6-7 ton/år, se figur ovan). Men vi får heller inte glömma att Sverige exporterar en del energintensiva varor. Jag tänker främst på stål, som dels är energikrävande men som även genererar CO2 som en biprodukt i tillverkningsprocessen (gäller även för cement).

Kina står på sig när det gäller rättvisa i världen Enligt artikeln nedan så förstår man att kineserna kräver rättvisa i världen. De skojar nog inte utan menar verkligen vad de hela tiden framfört. Det ser ut att bli riktigt tuffa förhandlingar år 2009.

Ännu ett uttalande från Kina om att de inte gillar att bli utpekade som klimatbovar när deras per capita-utsläpp är en tredjedel av västvärldens: "- Det är som om en person åt tre skivor bröd till frukost och tre personer bara äter en skiva var. Vem bör sättas på diet? sade utrikesminister Yang Jiechi på en presskonferens i Peking på onsdagen."

Jag håller fullständigt med Kina. Vi i västvärlden borde minska våra utsläpp med så mycket som vi lovar, typ 80% till 2050, och dessutom medverka till att Kinas och övriga världens per-kapita utsläpp minskar något (tex att ställa krav på deras export, eftersom det är vi som importerar, och genom att börja köpa kvalitetsvaror, så att exporten minskar). Dvs, vi har ett stort ansvar. Vi kan inte tro att Kina gör något, om vi inte först kommer ner i deras nivå. Vi kan inte heller förvänta oss att Kina heller gör något på grundval av att de vill bli ett rikt land, och det är en större prioritet hos dem än en klimatkatastrof. Deras egna miljöproblem (tex luftföroreningar, förorening av vatten) är dessutom också en högre prioritet. Det är vi i västvärlden som har råd att prioritera klimatkatastrofer i vår agenda, och ingen annan!

Vi bör nog komma ihåg att även medelkinesens utsläpp av växthusgaser ligger långt över vad som är hållbart. Om alla länder och enskilda människor(med undantag av de allra fattigaste) anstänger sig för att minska sina utsläpp så mycket det bara är möjligt så skall det nog gå att stabilisera klimatet. Fortsätter alla som hittills och bara pekar ut någon annan som större klimatbov och därför borde minska sina utsläpp först så kommer det inte att hända så värst mycket.

I en artikel i DN berättar Reinfeldt om sin syn på klimatläget. Han säger att intresset har minskat på sistone för att göra verkliga åtaganden, att det är svårt att se Kina som en enda nation eftersom det finns en rik del och en fattig, och att koldioxidskatter är det överlägset bästa styrmedlet. Det sista är ju väldigt roligt att höra, undrar om han är medveten att detta står i stark kontrast till regeringens miljöbilspremie? - Det mest effektiva och som gör mest ont är koldioxidskatten. Den styr också bensinpriset. Koldioxidskatten kostnadsbelägger det som är själva grundproblemet. Allt annat är mindre kostnadseffektivt. Det kostar mer och har mindre styrande verkan, även om det är mer populärt. Det är mycket mer populärt att prata om subventioner.

Han är nog medveten om konflikten mellan vad han säger och vad regeringen gör. Men han vill anpassa högerretoriken och göra den grönare, vilket jag tycker är väldigt bra. Det finns egentligen ingen konflikt mellan att vara höger och att vara grön. Jag hoppas vi kan lägga det bakom oss. Miljöhänsyn är bra för ekonomin. Jag skulle kunna säga att den sk miljöbilspremien borde gå till kollektivtrafiken istället, men jag tror kollektivtrafiken redan är tillräckligt subventionerad. Felet är istället att man samtidigt subventionerar sk miljöbilar, man subventionerar parkering (för alla bilar) genom parkeringsnormerna, för att inte nämna gigantiskt dyra motorvägsbyggen. Subventioner som drar åt olika håll är ett bra exempel på vad Ljungberg ofta nämner i sin blogg, nämligen att man i Sverige fattar en massa jättebra miljöbeslut hela tiden. Samtidigt som man fattar andra beslut som går åt rakt motsatt håll. Så det är ett bra första steg att Reinfeldt för in subventionerna in i miljömedvetandet. Förhoppningsvis gör det att väljarna på sikt gör kopplingen mellan att subventionera bilar och kollektivtrafik samtidigt. Jag hörde t ex att spårvägen i Göteborg var företagsekonomiskt lönsam så sent som 1957. Så om man slutar subventionera bilismen med premier och nya motorvägsbyggen så kanske man så småningom kan dra ner på spårvägsubventionerna också?

Erik, ja miljöhänsyn är bra för ekonomin. Frågan är väl om den nuvarande ekonomin är bra för miljön? Med den frågeställningen blir det högergröna valet inte lika försvarbart.

Nuvarande ekonomi är inte bra för miljön, men jag anser inte att det är en höger-vänster-fråga. Det kanske har blivit så i praktiken. Men låt mig ge ett exempel; i slutet av åttiotalet hade Kanada en högerregering som höjde bensinskatten och motiverade detta med att det är grönt. Jag minns inte säkert, men jag tror det skedde en blygsam skatteväxling på så vis att en liten del av de extra skattepengarna gick till kollektivtrafik. Oppositionen sa att den politiken var anti-facklig eftersom det var dåligt för den betydande bilbyggarbranschen, som är en facklig bas. Låg bensinskatt var bra för arbetarna, således, medan kollektivtrafiken bara kommer rika innerstadsbor i storstäderna till del. Som sagt är detta ur minnet och jag kanske minns fel, men parallelerna till dagens situation är ju rätt tydliga. För många svenska väljare betyder miljöhänsyn att man köper en "miljöbil", och miljöpolitik betyder att man bygger ringleder som "minskar" trafiken och låter bilarna köra i jämn hastighet. Detta är rökridåer som Socialdemokraterna inte har förmått att göra upp med. Frågar du mig så har facket spelat en stor roll i detta. Samtidigt är det en tydlig högerfråga att låta kapitalister skapa nya tillväxtbranscher som ersättning för gamla. Som synes kan miljön bli ett slagträ för båda sidorna, och jag tycker det är dumt att påstå nåt annat. Nu ser det ut som det gör: miljön är en viktig fråga. Det gäller för såväl högern som för vänstern att dra maximal nytta av det. Ta tag i frågan, peka ut en riktning. Släpp rökridåerna och arbeta på riktigt med långsiktig opinionsbildning. Regeringen kan t ex slopa miljöbilsbidraget med hänsyn till att det är en miljövidrig subvention, och socialdemokraterna kan slopa motorvägsbyggena med hänsyn till att det motverkar effekterna av utbyggd spårtrafik. Nu handlade det mycket om trafiken, men på energiområdet har Sverige nått stora framgångar med minskad elförbrukning och satsning på vindkraftverk, så där tycker jag situationen är rätt okej. Sen är det jordbruket, vilket kan bli ett ess för högern eftersom man kan kämpa för lägre subventioner. Men det gäller att ta tag i frågan och göra den till sin egen. Det gäller att leda!

Erik, du har rätt. Jag tror inte att det är en höger -vänsterfråga. Miljön är inte en fråga om ekonomin skall få härja i företagens eller statens händer, som Birger Schlaug skulle uttrycka sig. För mig hjälper det att titta lite historikt på frågan. Tittar man på dem ideologier som som har byggt det nuvarande politiska systemet, liberalism, socialism, konservatism, så har inte den gröna ideologin samma historiska förankring, ingen erkänd filosof i grunden. (såsom Mill, Locke, Marx) Den är mer som ett påhäng på nuvarande system. Alla dessa traditionella ideologier har utgått från människan och enbart människan. Ingen tidigare ideologi har utågg ifrån att människan verkar i ett beroendeförhållande med naturen. Idag är ju den traditionella, även bibliska, synen att människan är över naturen och människans förmåga att härska över naturen är just det som gör henne till människa. Därför tenderar politiken, i det stora hela, att negligera en intressent – miljön – som inte är i första led, arbetar- eller borgarklassen traditionellt. Andra partier blir lätt vargar i fårakläder eftersom dem oftast har helt andra intressenter i första led än miljön. Detta gör att miljöpolitik idag är att behandla symptom på ett i grunden felaktigt system. En grön ideologi skulle behandla källproblemet och inte bara försöka åtgärda symptomen. Det är som att höger-vänster har sina miljöfrågor ute i grenverket men dem skulle behandlas bäst vid roten. Det är ju oftast därför många gröna politiker anses offra sina ideal vid maktens altare när man hamnar i en inflytelserik situation för att man agerar inom ett system som inte är byggt för en sådan ideologi. Det blir som att välja mellan pest eller kolera. Ju mer jag har lärt mig om miljö desto mer har jag gjort en u-sväng bort från en höger-vänsterskala till något som inte riktigt passar in någonstans. Att till exempel gå från en tillväxtekonomi till en kretsloppsekonomi tror jag är en enorm utmaning. Men detta är något som endast miljöpartiet pratar om. Alla andra partier har evig tillväxt som mål. (Till och med gamla sovjet hade under vissa perioder hög tillväxt vilket amerikanarna var mycket oroade över). Kanske blev en liten avstickare från ämnet men just den här ideologiska tillhörigheten är något jag funderat mycket över.

Erik & Anton Era inlägg här ovan är enligt mig (har oxå funderat på denna fråga länge) på pricken. Högern är den nya vänstern (Läs: "moderaterna-det nya arbetarpartiet") och vänstern är den nya högern (Läs: IF Metall...). Pröva att sjunga "Internationalen", men byt titelordet mot "Tillväxtpolitiken". Det funkar! :-) Höger = Vänster. (Obs. Utifrån ett "miljöperspektiv"!) Detta beror kanske på att de i grunden är delar av ett och samma system - ett system som är beroende av ett par saker: - billig energi, och - en syn på naturen som, i princip, innebär att Jorden anses vara oändligt stor och och därmed att naturresurserna är outtömliga eller lätt substituerbara med annat lättillgängligt material. Att jorden är "oändlig" betyder ju också att det inte är så noga med det där var röken från skorstenen hamnar... De ideologier som idag blivit till "höger" eller "vänster" har sitt ursprung i en helt annan tid, när vetskapen om konsekvenser av vår livsstil för vår globala framtida överlevnad inte fanns på kartan. De ekonomiska "lagar" som alla de ekonomer tror på som har politikernas öron och därmed formar den nuvarande politiken, bygger på ett antal fundamentala missförstånd av hur vår planet fungerar med avseende på t.ex. kretslopp, ekosystemtjänster, vikten av biologisk mångfald, m.m. Det är sorgligt och tragiskt att traditionell nationalekonomisk teori anses vara "sanning". Själv tycker jag att de största flummare som finns är dessa verklighetsfrånvända ekonomer... Det är sorgligt att naturvetenskaperna i dessa fall inte anses vara värda att lyssna till. Men bra att ha när broar ska byggas, nya mobiltelefonmodeller tas fram eller nya blodtryckssänkande mediciner ska krängas. DÅ är det bra med naturvetenskap, men när samma naturvetenskap tar fram obekväma fakta negligeras dessa i stor utsträckning eftesom den omställning som krävs utmanar etablerade strukturer - både i samhället och i människors hjärnor. De "gröna" idéerna har ju en helt annan bas än de som ryms inom den snäva högervänsterskalan: de bygger på en genuin oro för att vårt sätt att leva i längden inte är hållbart. En oro som allt sedan 60-talet har haft sin bas i just naturvetenskaplig fakta till allra största delen. Därför passar de väl inte in helt enkelt och därför tvingas gröna politiker att "kamma" sig både bildligt och bokstavligt för att ha en chans att få tillträde till maktens korridorer? Nu blev detta ännu mer en "avstickare" från ämnet - kanske kan vi samlas under tråden "Vem ska bygga det hållbara samhället?" eller vad den nu hette istället och diskutera vidare. För det kanske finns hopp även bland de där hopplösa ekonomerna? Just nu finns det ju en del signaler i samhället som faktiskt tyder på det. :-)

För att fortsätta med denna avstickare från ämnet så kan jag tipsa om fritidspolitikern Angela Aylward som diskuterar det här med den gröna röresen på Cogito.

Kd har nyligen beslutat vid sitt riksting att koldioxidskatten på fossila bränslen ska höjas. Statsminister Reinfeldt har vid otaliga tillfällen avvisat sådana förslag. Han vill inte höja skatten på fossila bränslen. Den senaste tiden så har marknadskrafterna själva nu höjt priset på bensin. Lustigt, eller hur? "Skatten" hamnar då i spekulanternas fickor istället. Den modellen är Reinfeldt däremot beredd att stödja. En slags omvänd Robinhoodpolitik. Det som ändå är bra med Reinfeldt är att han avböjer fransmannens förslag till sänkt moms på fossila drivmedel. Tysklands förbundskansler Angela Merkel avfärdade förslaget, liksom statsminister Fredrik Reinfeldt. Han vill inte vara med om att ”artificiellt subventionera bensinpriserna”. – Jag kommer att tala emot den typen av idéer. Det här är ju snarare tid för att inskärpa betydelsen av energieffektivitet och av det förnybara, säger Reinfeldt.

De svenska växthusgasutsläppen har ökat med nästan 13 % sedan 1990 enligt ny statistik, vilket i första hand beror på ökad skogsavverkning. Utsläppen är beräknande på geografisk basis, dvs. handel är inte med. (Ja, Reinfeldt har bättrat sig sedan jag skrev det första inlägget i denna tråd, men han tror fortfarande att vi lätt kan förena minskade växthusgasutsläpp med evig tillväxt.)

Har inte läst trådens inledning tidgare förrän nu, men skrattade nyss högt då jag läste hur du raljerar i densamma med stackars, då väldigt miljöyrvakne, Reinfeldt! :-) Att du kan vara så elak Johan! Fast han och de andra s.k. miljömedvetna politikerna som sitter regeringen som styr vårt s.k. miljömedvetna land förtjänade det då. Och idag. Det är ju fortfarande skygglappar på och ett fortsatt skrytande om hur bra vi är och ett slags överförande av bördan på Kina m.fl. länder som vill uppnå vår livsstil snarast möjligt och därför snabbt ökar utsläppen. Att Väst har en historisk skuld/börda och att en stor del av utsläppen i Kina eller nedhuggningen av regnskog i Sydamerika har en nära koppling till vårt sätt att leva glöms sonika helt bort enligt devisen "Syns det inte, så finns det inte." Att ta i på allvar med utsläppen, och alla de andra fotavtrycksrelaterade miljöfrågorna, rör ju då som nu folks livsstil och faktiskt ett ifrågasättande av den. Så kan man inte göra om man är visionslös och/eller har som enda mål att bli omvald. Då är det bättre att fortsatt röstfiska med en Förbifart och sänkta skatter åt Svensson. För då kan Svensson konsumera mera. Och mera av allt är "bra". Per definition.

Bara för att tydliggöra. Utsläppen av växthusgaser - enligt klimatkonventionens definition (dvs exklusive internationella transporter och utsläpp från importerade varor) i Sverige har minskat från 72 miljoner ton CO2-ekvivalenter 1990 till 65 miljoner ton 2007 (se länk, sida 13). Däremot har effekterna av markanvändning - inom klimatkonventionen kallat LULUCF (Land Use Land Use Change and Forestry) - från en sänka på 32 miljoner ton per år 1990 till 20 miljoner ton per år 2007. Det är alltså fortfarande så att det lagras in mer och mer kol i svensk skog och mark för varje år. Främst i växande skog - där det finns hyfsat bra data. Mängden kol som lagras in i marken varje år är - förståeligt nog - svårare att hålla koll på. Att takten på inlagringen av kol i växande skog har avtagit över på tiden kan bero på ökade uttag av såg- och massaved eller biobränslen. Men det kanske också bero på en "mättnadseffekt" - det är svårare och svårare att få fler kubikmeter biomassa i skogen när mängden redan är större än vad den varit tidigare (någonsin i modern tid?).

Tack för tydliggörande Mattias, du är en klippa! Fredrik, ja, jag var lite förbannad där... Hade själv ganska nyss förstått hur oerhört stor omställning som ska till när jag hörde det där uttalandet.

Fredrik, alla som träffat Johan vet att han är världens elakaste människa ;-) Hans enda drivkraft är att ta över världen och förslava mänskligheten. Så nu vet du det!

:-)))

Uppgifterna från FNs klimatpanel har även uppmärksammats på Ställom-sajten. En kommentar av Jonas Hansson tar upp klimateffekter från olika typer av skogsproukter. "Att hugga ner skog för att använda trämaterial i hus, möbler, etc är bra, då fungerar husen och möblerna som en kolfälla. (Om inte möblerna eldas upp 10 år senare…) Vi antar att man återplanterar skog på samma mark efteråt. Men hur bra är avverkning av skog som används till biobränslen och pellets? Det tar typ 70 år för ett träd att binda koldioxid från luften. Om vi flisar trädet och skickar det till fjärrvärmeverk så tar det bara ett år för 70 års insamlande av koldioxid att återgå till atmosfären. Detta hade inte varit ett problem i ett 100-årsperspektiv, som man brukar använda när man räknar på växthusgasers värmepotential och inbördes fördelning mellan tex koldioxid och metan. Men för att klara oss undan en skenande uppvärmning behöver vi inte bara minska växthusgasutsläppen till 2100, utan även på 5-10 år, till 2015 och 2020. Hur smart är det då att elda upp trädstammar och göra biobränlsen av dem? Det är annorlunda med grenar och toppar, det som virkesindustrin tidigare lämnade kvar i skogen. Får det ligga kvar i skogen avgår koldioxid iaf snart till atmosfären genom nedbrytning - det förlorar vi inte på att använda i kraftvärmeverk. Men att elda trädstammar i fjärrvärmeverk, är det en klok klimatåtgärd? Hur klimatbelastande är en dagstidning som inte sorteras i tidningsinsamlingen utan slängs i soporna och sedan eldas upp?"