Livsmedelsverket kan ändra sina rekommendationer om köttkonsumtion

Livsmedelsverket har nu uppmärksammat att kött från tamboskap medför stora utsläpp av växthusgaser. Deras rekommendation idag är att vi bör äta 100 g kött per dag. Nu har de börjat samarbeta med Naturvårdsverket för att eventuellt ändra sina rekommendationer av miljöskäl.

Vill man göra det enklare för sig själv så kan man bestämma sig för att äta bara en köttmåltid per dag. Och då är det oftast lättast att angripa lunchen. Har själv provat det och ätit fil eller youghurt med sylt, bär och crunchy nuts till lunch en tid. Min mage minskade då några centimeter samtidigt som jag tycker att det känns bättre på många sätt. Naturligtvis så kan man äta många andra icke kötträtter till lunch som är bättre än fil. Jag vågar nästan garantera att ingen kommer att må sämre av det - snarare bättre.

Det låter som att du går på lunchrestaurang där maten ofta är fet, oavsett kötthalt. Så fil är nog ingen dum idé som alternativ. Vill man äta "riktig" mat utan kött man kan testa att koka röda linser på samma sätt som ris, lagom salt. Blanda i krossade tomater i de färdigkokta linserna. Servera med spaghetti. Linserna har bra med proteiner, finns i alla mataffärer, men kokar lätt över. Indiska restauranger har också god vegetarisk mat. I frysdisken finns vegobiffar och korv i soya. Gott att steka. Fast fryst kanske inte är så lyckat ur klimatsynpunkt, eftersom det går åt energi att hålla maten fryst.

Som du skriver så finns det väldigt många goda lunchrätter att välja på som har ingen eller mycket låg kötthalt. Tänk om vi kunde starta en folkrörelse: "Högst en köttmåltid per dag - för världens klimat och för vårt välbefinnande".

Alla som är rädda att inte få i sig tillräckligt med proteiner kan sluta äta kött och börja äta baljväxter istället! Om man ska se till de näringstabeller som finns så är det knappt 20 gram protein per 100 gram kött. När det gäller bönor så är det inga som jag känner till som har UNDER 20 g protein per 100 g. De som har minst enligt min tabell är vita bönor, och de har 22 g protein per 100 g bänor. Kul exempel: Sojabönor 34 g protein / 100 g. Nötfärs 17,7 g protein / 100 g. Och köttätare tror att vegetarianer inte får i sig proteiner! hoho...

Livsmedelsverkets rekommendation på 100 gram verkar ändå ligga ganska lågt jämfört med verkligheten. Människor i rika länder äter 200-250 gram kött per dag, något som borde minskas kraftigt av både hälso- och miljöskäl enligt en artikel i brittiska medicinska tidningen The Lancet.

Nu finns det ett förslag ute på remiss om nya rekommendationer. Angående kött så vill man inte minska det rekommenderade intaget: Livsmedelsverket rekommenderar ett lägre intag jämfört med dagens konsumtion av kött och köttprodukter för att minska den globala miljöbelastningen orsakad av köttproduktion. Livsmedelsverkets nuvarande rekommendation om ett intag på cirka 140 gram kött och köttprodukter per person och dag är en bra utgångspunkt. Detta skulle innebära en minskning på 20-25 procent jämfört med nuvarande köttkonsumtion. Om var fjärde till var femte portion kött- och köttprodukter ersätts med exempelvis baljväxter, såsom torkade ärtor, bönor och linser, eller om varje köttportion minskas med en fjärdedel till en femtedel, kommer genomsnittssvensken fortfarande att konsumera en tillräcklig mängd kött- och köttprodukter ur näringssynpunkt. Kvinnor som har passerat fertil ålder och män har ett lägre behov av järn än fertila kvinnor och skulle ur näringssynpunkt kunna dra ned ännu mer på sin köttkonsumtion, till nära hälften av dagens konsumtion. Ett lägre intag av kött och köttprodukter minskar miljöbelastningen. En minskad klimatpåverkan blir tydligast om den totala nöt- och lammköttskonsumtionen reduceras och konsumtionen av dessa köttslag framförallt baseras på inhemskt kött från djur som betat på vall och naturbeten. Konsumtionen av griskött kan minskas något medan nuvarande kycklingkonsumtion bör bibehållas eller ökas något. I många avseenden innebär en svensk produktion och konsumtion av dessa djurslag fördelar ur miljösynpunkt, på grund av positiv påverkan på odlingslandskapet och den biologiska mångfalden, en fördelaktigare elmix och mindre användning av växtskydd. Ekologisk kött- och mjölkproduktion gynnar den Giftfria miljön, för övrigt är det inga markanta skillnader i miljöbelastning mellan ekologisk och konventionell kött- och mjölkproduktion. De vilda djurens miljöbelastning har inte kunnat bedömas, men är förmodligen i samma nivå som nötkött när det gäller klimatmålet. Är inte egentligen de här rekommendationerna ganska märkliga? Det låter ju som att det skulle vara direkt ohälsosamt att vara vegetarian. Borde inte rekommendationerna vara baserade på protein istället, alltså typ rekommenderad dagligt proteinintag? Så kunde de ge olika förslag på hur man kan få i sig tillräckligt med protein och andra näringsämnen? Det finns väl andra sätt att få i sig järn än kött ?

Maten är en del av kulturen, så det är en känslig fråga. Det påverkar säkert även Livsmedelsverket. Beträffande protein sägs det ibland att det bara är kött som har den rätta sortens proteiner. Den här meningen tycker jag är extra märklig: "Om var fjärde till var femte portion kött- och köttprodukter ersätts med exempelvis baljväxter, såsom torkade ärtor, bönor och linser, eller om varje köttportion minskas med en fjärdedel till en femtedel, kommer genomsnittssvensken fortfarande att konsumera en tillräcklig mängd kött- och köttprodukter ur näringssynpunkt." Det verkar som att Livsmedelsverket anser att ökat intag av baljväxter inte har någon som helst inverkan på behovet av animaliska proteiner. Det låter som sagt märkligt. Eftersom texten ovan bara nämner "köttprodukter" så undrar jag vad Livsmedelsverket tycker om de proteiner som finns i komjölk, ost och ägg.

Jag har varit vegetarian i snart två år och äter minst lika mycket protein sedan tidigare. Jag ligger dessutom på ett ganska högt proteinintag (ca 150 g om dagen) då jag styrketränar mycket. Sedan jag blev vegetarian har jag sänkt mina matkostnader, gjort ett stort bidrag till miljön samt känt mig allmänt friskare och piggare. Som sagt, när köttet alltid är utgångspunkten går arbetet långsamt.

Angående proteinbehovet skriver SvD på Under strecket om den danske läkaren Mikkel Hindhede som genom sina forskningar rörande energi­behov hos vuxna människor uträttade mera för att bevara danska liv än de politiker som lyckades hålla Danmark utanför första världskriget. Man hade tidigare, grundat på tyska mätningar, funnit att det dagliga proteininnehållet borde uppgå till cirka 120 gram. Hindhede visade nu i en serie försök att man kunde klara sig på betydligt mindre. Ett i dag använt minimimått för dagligt proteinbehov är 0,7 gram gånger kroppsvikten i kilo. Det skulle för en 70-kilos person innebära cirka 50 gram per dag, till vilket näringsexperterna ofta lägger en säkerhetsreserv för att täcka oförutsedda händelser, infektioner eller skador som kan öka proteinbehovet. Vad beträffar Hindhedes proteinrekommendationer tog det ända fram till 80-talet innan Världshälsoorganisationerna (FAO/WHO/UNU) skrev ner proteinrekommendationerna för människor till de nivåer Hindhede föreslagit långt tidigare.

Animalisk föda är artegen för människan. Vegetarianer klarar sig hyggligt p.g.a. att de även äter en del mjölkprodukter och ägg, d.v.s. animalisk föda. Veganer klarar sig inte i längden utan kosttillskott. Soja är undermålig som människoföda: http://www.westonaprice.org/soy/index.html

Christel Cederberg, som fick Änglamarkspriset 2008, berättade när vi pratade med henne efter prisutdelningen att köttrekommendationerna inte avspeglar de olika behov som män och kvinnor har. Nivån är satt för kvinnor i fertil ålder som har ett större behov av järn än män. Visserligen ska det vara noterat i text att det finns en skillnad, men inte i gramangivelserna. Om man kunde separera rekommendationerna för män respektive kvinnor, så skulle männen kunna stå för en större minskning av köttkonsumtionen utan att riskera för lågt näringsintag.

Människans behov av spannmålsprodukter är noll, om man ser till hälsan. Människans behov av kött däremot är mycket stort, om man ser till hälsan, eftersom den födan är artegen. Läs om t.ex. diabetesutvecklingen i Finland på länken nedan:

På den blogg som du hänvisar till, Frank, står följande: "Nästan hälften av befolkningen i vuxen ålder riskerar att insjukna i typ 2-diabetes om fetman ökar i lika snabb takt också framöver. Därför behövs det snabba tag för att motverka viktökningen bland finländarna." Om vi utgår från att detta stämmer, handlar det alltså om att minska fetman, inte om huruvida kött behövs eller inte. Sedan blir det en fråga om teorier för hur fetma-minskningen kan ske. Någon stark vetenskaplig grund för att den minskningen skulle vara beroende av en hög köttkonsumtion och dessutom vara hälsosammare i det långa perspektivet finns mig veterligen inte. En lång dikussion om köttbehovet och där de andra påståendena bemöts finns i trådarna Köttskatt och Vad ska vi äta idag? Där är det få, om någon, som håller med om att vi skulle behöva en hög köttkonsumtion.

"Någon stark vetenskaplig grund för att den minskningen skulle vara beroende av en hög köttkonsumtion och dessutom vara hälsosammare i det långa perspektivet finns mig veterligen inte." Så det finns ingen stark vetenskaplig grund för att vi ska äta artegen föda? Då är nog vi det enda djuret, som inte har en artegen föda! Vi kan lugnt konstatera att den föda som för närvarande rekommenderas oss, är just den föda som lett till den galopperande fetmaepidemin. Fetman är ju dessutom bara en signal om att andra metabola sjukdomar är på gång, som t.ex. sockersjuka (kallas idag diabetes, för att skyla över orsaken till sjukdomen) Att rekommendera sockerkedjor (kolhydrater) till sockersjuka är lika begåvat som att rekommendera nötter till nötallergiker!

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost, precis som vi är lämpade för - en blandkost med frukt och grönt som en del av dieten. Allätare har vi varit åtminstone sedan vi var jägare OCH samlare. Att äta helt vegetariskt kräver mer kunskap om vad man ska äta för att få i sig all nödvändig näring. Jag kan förstå att Livsmedelsverket inte kan utgå från att alla har den kunskapen i dagsläget, men de skulle tydligen ändå kunna sänka köttrekommendationerna för män. Då skulle redan en hel del var vunnet. Livsmedelsverkets rekommendationer avser friska människor, inte de med diabetes eller andra hälsoproblem som kan kräva specialkost.

Vi har har ätit som om vi vore allätare sedan jordbruket kom in i bilden. Vår generationsomsättning är dock så långsam att vi inte hunnit anpassa oss till denna föda. Varierad kost? Pasta på måndag, potatis på tisdag, ris på onsdag, pannkakor på torsdag, pizza på fredag o.s.v. Variationen består bara i att rätterna ser olika ut, men egentligen är det bara kolhydrater på längden, bredden och på tvären... Om vi vore lämpade för vegetarisk kost, varför kräver den så mycket kunskap för att vi inte ska bli felnärda? Varför måste vegetarisk kost innehålla animalisk mat, för att man ska undvika felnäring? Livsmedelsverkets råd avser friska människor och det är dessa råd som gör dessa friska människor till patienter!

Nu är förslaget klart och har skickats till EU för synpunkter. En tydlig ståndpunkt om kött redan i ingressen:

Kött – nöt, lamm, gris och kyckling – är det livsmedel som påverkar miljön mest. I Sverige äter vi i snitt cirka 65 kilo kött* per person och år, vilket är drygt tio kilo mer än för tio år sedan. Att äta mindre kött, och att välja det du äter med omsorg, är därför det smartaste miljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt finns det heller inga skäl att äta så mycket kött som vi gör i dag.

Vidare om hälsoaspekter:

Kött – nöt, lamm, gris och kyckling - är vår viktigaste järnkälla och en bra källa till protein. Barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder behöver mest järn. I dag äter vi i snitt 180 gram kött och charkprodukter per dag, men för att täcka järnbehovet räcker det med 140 gram per dag. För män och äldre kvinnor räcker det med ännu mindre. Vi behöver inte heller så mycket protein som vi äter i dag. Ur hälsosynpunkt är det bra att dra ner på kött och charkprodukter. Det kan minska risken för vissa cancerformer.

Tyvärr står det inget om fettsyror, som ofta kommer upp i köttdebatten. Sen är det intressant att notera att en köttfri kost inte uppmuntras någonstans, trots att det borde ge ännu mindre miljöpåverkan:

Vill du äta smart för miljön och hälsan? • Ät gärna kött, men minska på mängden. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionerna.

Ska man tolka det som att Livsmedelsverket anser att vegetarisk kost inte är bra för hälsan?

Det vore fel att säga att mörkret sänker sig. På officiellt håll, inspirerat av livsmedelsindustri, läkemedelsindustri och veganorganisationer, är det helsvart!

EU-kommissionen gillar inte att närproducerat förespråkas, det är ett hinder mot den fria rörligheten. Publiceringen av rekommendationerna kan därför fördröjas.

Johan: Dock är ju inte det någon nämnvärd miljöförlust när det gäller kött. Att djurhållningen är ännu sämre i andra länder talar dock emot det, men bara i Sverige. I andra länder talar det ju snarare för det så att de kan äta gladare kossor från Sverige och slippa sina närproducerade självdöda djur :) Den storskaliga köttindustrin gör man nog hur som helst bäst i att hålla sig borta från varesig man är miljömedveten eller medkännande med andra däggdjur.

Här finns det fler kostråd med miljöhänsyn, dock kanske med några år på nacken. Tack Ulrika Tegnér för tipset!

Michael Minter uppmärksammar sina landsmän danskarna om deras rekord i köttkonsumtion:
http://www.ecoprofile.dk/thread-1884-Nye-madvaner-kan-halvere-fodevarers-klimaeffekt.html

Jag föreslår att ni läser "Vegomyten" av Lierre Keith.

Hon var vegan i 20 år, så hon vet vad hon talar om.
Då får ni också en annan syn på vad som är uthållig livsmedelsproduktion är (och miljöriktig också för den delen).

Ja, den boken har Kicki Theander talat sig varm om på sin blogg. Tyvärr verkar det vara tunnsått med vetenskaplig underbyggnad enligt en recension i SvD, det ska mest handla om personligt tyckande:

Lierre Keiths ”Vegomyten” är en helt annan typ av bok. Här finns inga undersökande anspråk utan syftet med boken förefaller vara att presentera och argumentera för författarens egen syn på världen, miljöproblemen och människans kost.

Kanske skulle det vara ett mer seriöst förhållningssätt att läsa boken själv, istället för att hänvisa till en veganrecension i en dagstidning?

"Tunnsått med vetenskaplig underbyggnad" minsann!
Jag räknar till 611 direkta referenser och över 13 sidor litteraturförteckning. 

Det är till att ha pretantioner!

Frank, vilka tycker du är de tre viktigaste referensstöda poängerna i boken Vegomyten?

Jag skulle vilja påstå att alla bokens poänger (och de är många) är referensstödda.
1. Veganernas illusion om att ätandet av de ettåriga grödorna sparar liv bygger på okunskap. För att de ettåriga grödorna ska kunna odlas, genomgår marken först en etnisk rensning från miljoner djurarter och växtarter. Veganernas agerande understöjer detta.
Äter man de ettåriga grödorna har man verkligen död på sin tallrik!
2. Det moderna jordbruket förstör humuslagret. Humuslagret på prärien i Nordamerika var ursprungligen nästan 4 meter. Den öppna jorden, som är förutsättningen för ettåriga grödor, har gjort att humuslagret nu kan räknas i enstaka decimeter.
3. Det moderna jordbruket är ohållbart i längden. Det baseras på konstgödsling och besprutning med gifter. Monsanto håller på att ta patent på hela naturen.
4. Konstbevattningen torrlägger stora floder som Coloradofloden och Indus.
Den leder också till att miljoner hektar årligen måste överges på grund av försaltning.
5. Jordbruksgrödorna är inte människoföda. Särskilt dålig är sojan.
Amerikanska barn får modersmjölksersättning baserad på soja. Soja innehåller bl.a. fytoöstrogener som liknar det kvinnliga könshormonet östrogen. Man har observerat pubesbehåring och brösttillväxt ända från tre års ålder hos flickorna och försenad och försvårad pubertet hos pojkarna.

Osv, osv....

Punkterna 2-4 känns det som att jag i princip håller med om.

Enligt SLU-boken "Mat och klimat" så går tre fjärdedelar av den yta som var och en av oss behöver för att få mat på bordet (svensk köttdiet tror jag) till djurfoder. Jag vet inte hur stor andel av det som är betesmark som inte lämpar sig för odling, och hur mycket som odlas för att producera foder. Men jag gissar att det är en hel del som odlas fram, och då innebär det att det är vårt köttätande som är delorsak till dina punkter 2-4. Det framgick ju iaf i P1 nyss att våra djur till viss del är uppfödda på brasiliansk soja.

Nu vet jag att du, Frank, inte förespråkar kött från djur som inte betat fritt, men frågan är då om det finns något underlag som visar att vi kan få ut lika mycket kött och mejeriprodukter som idag om vi lägger om den jordbruksmark som används för att producera kraftfoder, till betesmark och vall? Är det möjligt? Kan man lägga om all kött- och mejeriproduktion så att den blir miljömässigt OK, med bibehållna produktionsvolymer?

Det är inte köttätandet som är orsak till punkterna 2-4 som du skriver. Det är det faktum att man ger djuren ettåriga grödor som föda istället för fleråriga som är problemet.

De nordamerikanska prärien höll uppemot 100 miljoner bison innan de vita erövrarna började skjuta ut dem som ett led i sin strävan att etniskt rensa det som sedan blev USA.

Vi har inget val. Antingen lägger vi om produktionen och förändrar jordbruket, eller också går vi en världsomfattande hunger- och miljökatastrof till mötes.
Det måste samordnas med en organiserad nedtrappning av världens folkmängd.
Jag är rätt pessimistisk, jag vet ju vilka krafter som styr.

Men har du någon referens som stöder att det skulle gå att producera lika mycket kött och mejeriprodukter på det sätt du förespråkar?

Nej varför skulle jag ha det?
Det förändrar inte resonemanget det minsta. Tvånget på förändring finns oavsett man kan producera lika mycket kött eller inte. Vi har att välja på att förändra eller gå under.
Om vi producerar mindre kött och istället själva äter ettårsgrödorna som veganerna vill blir vi bara fler och skjuter katastrofen framför oss ytterligare ett tag, men den blir istället desto värre när den kommer.

Så ditt recept för att lösa mat- och hälsoproblemen i världen är då alltså om jag försöker sammanfatta:

1. En kontrollerad minskning av befolkningen
2. En omställning av kött- och mejeriproduktionen så att djuren bara är frigående eller äter fleråriga grödor
3. Ökad kött- och mejerikonsumtion (Hur mycket? Dansk nivå?)
4. Minskad konsumtion av spannmål och baljväxter

Alltsammans styrs ju av befolkningsutvecklingen, inte tvärtom. Nivåerna kommer därför att variera över tid.
Vi kommer att frigöra oerhörda resurser på samhällsnivå och individnivå, när vi får en friskare befolkning till följd av en naturligare föda; energimässigt, miljömässigt osv.

 

Din sammanfattning av min ståndpunkt var rätt bra.

Har du andra förslag?

Ja, jag har ju lite svårt att se hur det ska gå att öka köttkonsumtionen utan att öka risken att passera våra planetära gränsvärden, det måste jag säga. Jag behöver nog se några ordentliga förslag hur en sådan köttproduktion skulle se ut, och vilka marker som måste tas i anspråk då. Vi är ju överens om att dagens köttproduktion är fullständigt ohållbar. Jag tycker nog att man behöver kunna visa hur en framtida köttproduktion kan fungera hållbart om man förespråkar ökat köttintag (hur mycket kött förespråkar du per person och år förresten?).

Det är klart, förutsätter man att vi ska vara betydligt färre på planeten går det att klara det mesta. Men det mesta verkar peka på att vi snart är 9 miljarder och jag undrar hur planetens resurser ska räcka för att vi ska kunna leva på resurskrävande kött- och mejeriprodukter?

Folke Günther tror jag har sagt att vi inte kan vara fler än en miljard människor på planeten för att kunna leva hållbart. Är du inne på samma linje?

Vi är nog inte så överens som du tycks tro. Jag menar att inte bara dagens köttproduktion är ohållbar, utan HELA jordbruksproduktionen.

Du tycks tro att produktionen av ettåriga grödor och uthållig livsmedelsproduktion är en och samma sak, medan jag menar att det är JUST produktionen av de ettåriga grödorna som gör livsmedelsproduktionen ohållbar.

Du tycks inte fatta vad jag menar, när jag säger att det spelar ingen roll vad vi äter, blir vi tillräckligt många går det åt pipan i alla fall och ju fler vi blir desto mer åt helvete går det!

Ja OK, jag försöker ta reda på vad det är för vision om framtiden du ser framför dig. Jag gör en nytt förslag till vad jag uppfattar att du vill (du får gärna justera):

1. En kontrollerad minskning av befolkningen till ca. 1 miljard människor
2. Nedläggning av allt jordbruk med ettåriga grödor. Vilket jordbruk blir kvar då egentligen, kan du ge exempel? Är det en återgång till jägarsamhället du tänker dig, eller någon form av nomadliv där man följer med de betande djuren?
3. Ökad kött- och mejerikonsumtion till minst danska nivåer (ca. 140 kg kött per person och år)
4. Minskad eller helt avslutad konsumtion av spannmål och baljväxter

Nej det blir ingen återgång till jägarsamhället eller ett nomadliv, men det måste bli ett jordbruk för lokal produktion och lokal konsumtion i först hand, där man balanserar djurhållning med övrig produktion, så att inte jordlagret ytterligare tunnas ut.
Det kommer naturligtvis att stöta på patrull i maktens korridorer och veganer fungerar här som "nyttiga idioter" åt det industiella jordbruket och verkar i samma riktning.

Men det finns en rörelse bland mindre jordbrukare i den riktning jag förespråkar.
Den är liten, men den växer och är medveten!
Se t.ex. på Norrbete http://www.norrbete.se/

Att utöva makt med framför allt ettåriga grödor.

Rekommenderar boken "Vete Vapen Virus" av Jared Diamond, en kort samanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13.000 åren.
Denna bok börjar när alla jordens folk var jägare och samlare. Redan klimatskillnaderna ledde till att matproduktionen spreds ojämnt över världen och skapade vitt skilda förutsättningar för framtida samhällen och civilisationer.

"Vete Virus Vapen" tycker jag är utmärkt att läsa tillsammans med "Vegomyten "

Vi är helt enkelt dömda att lyckas med lokal produktion som Frank säger 2010-03-30 
dock
- Det blir ingen återgång till jägarsamhället eller ett nomadliv, men det måste bli ett jordbruk för lokal produktion och lokal konsumtion i först hand, där man balanserar djurhållning med övrig produktion, så att inte jordlagret ytterligare tunnas ut.
 

Nöttkött orsakar inte stora utsläpp av växthusgaser.
Dessutom är de växthusgaser som släpps ut helt naturliga och ingår i kretsloppet. Dessa påverkar därmed inte klimatet negativt.