Lågkonjunktur snabbar på omställning till hållbar utveckling

Italien, Tjeckien, Polen och en del andra länder vill vattna ur EUs klimatåtaganden till år 2020 med hänvisning till den begynnande lågkonjunkturen. Man menar att det blir för dyrt att minska utsläppen nu. Det blottar grundläggande missförstånd om såväl hållbar utveckling som nationalekonomi. Den italienska presidenten och andra verkar tro att hållbarhet handlar om att montera reningsverk på skorstenar. Då kan jag absolut förstå att han tror det blir för dyrt. Såna som han tror att miljötänk innebär att man smutsar ner och sen städar upp, ett nollsummespel man ägnar sig åt när man får pengar över. Miljö för dessa människor handlar om uppoffringar och fördyringar; ytterst tror dom att det innebär att alla ska bo i grottor, och att allt miljösnack bara är påhittat av masochistiska klorofyllkommunister. Men en hållbar utveckling handlar inte om att rena sånt som är smutsigt, det handlar om sånt som inte smutsar ner från början. Man skippar hela nedsmutsningsfasen, ett koncept som en del tydligen har svårt att greppa. Vindkraft är ett bra exempel. Även om vindel är kortsiktigt dyrare än kolkraftsel, så behöver det inte innebära sämre ekonomi. Tvärtom så gör dyrare el att det växer upp en helt ny bransch runt energieffektivisering. Några av dem som nu sparkas från bilindustrin har kanske skissat på hur man kan halvera energiförbrukningen för belysning och uppvärmning av fabriker. Men eftersom energin varit så billig har ingen varit intresserad av sådana lösningar. Det har inte lönat sig, tills nu. Den sparkade, idérike bilarbetaren kan nu bli energikonsult och kanske anställa medarbetare. Andra som har haft liknande idéer vädrar morgonluft, och vips har en ny, lönsam och hållbar bransch kommit till. Det staten måste göra är att bejaka denna utveckling, inte hålla tillbaka den genom att konservera dagens strukturer. Dessutom kan lågkonjunkturer ge en kortsiktig skjuts till arbetet med att minska klimatutsläppen. I lågkonjunktur kör folk mindre fossilbil och förbrukar mindre fossilel. Samtidigt fortsätter utbyggnaden av förnyelsebar el, järnvägen byggs ut, miljömedvetandeten tilltar, forskningen gör framsteg, bilarna blir snålare. Jag vet inte var de motsträviga medlemsländera får sina siffror ifrån. Troligen anser de, att de har siffror på vad omställningen kommer kosta. Det finns två problem med dessa siffror; dels bortser de ifrån att lågkonjunkturer sällan håller i sig i tolv år, i det här fallet ända fram till 2020. Det andra problemet är att siffrorna nästan säkert inte tar hänsyn till att det under tiden tillkommer nya jobb och företag i nya, moderna och hållbara branscher. Klimatfrågan är inte någon lågkonjunktur, det är en affärsidé! DN: EU:s klimatmål i fara

"Klimatfrågan är inte någon lågkonjunktur, det är en affärsidé!" Instämmer helt Erik, och tack och lov verkar ganska många viktiga personer (t.ex. ekonomipristagare Krugman) vara inne på åtminstone delvis samma linje - nu gäller det "bara" att få massvis med politiker och företagsledare att inse att denna finanskris på sitt sätt är "gudasänd" och ger möjligheter att satsa resurser för att hålla människor sysselsatta när föråldrad bilindustri och annan daterad verksamhet tvingas lägga ned. Då kan man ju passa på att ställa om samhället och bygga ny infrastruktur m.m. för att både minska utsläpp och ekologiska fotavtryck, samt oljeberoendet. De där effekterna får man så att säga på köpet. Tre flugor, minst, i en enda smäll. Ut med det gamla och in med det nya! Vill ha/Detta behövs: En ny "miljömärkt" New deal. Stora statliga satsningar för att hålla sysselsättningen igång (att det finns resurser när det väl krävs har vi ju sett den senaste tiden...). Vaför inte energieffektivisera och bygga upp mer hållbara energi- och transportsystem? (Gärna på det sätt som Lester Brown beskriver i Plan B 2.0 - har ej läst 3.0) För det krävs det dock politiker som vågar och som har insett varthän hela klimat- och resursproblematiken leder. Visioner och mod. Finns det tillräckligt mycket av de varorna?

Samma tankar fast på engelska

Regeringens samordningsmän för bilindustrikrisen föreslår att man ser till att skapa nya jobb inom vindkraftsindustrin som en del av lösningen. "Det här handlar om investeringar på 35 miljarder. Enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi skulle det kunna innebära att sysselsättningen i vindkraftbranschen ökar från 2.000 till 11.000. Omkring 6.000 är varslade i bilindustrin och dess underleverantörer i Västsverige." Regionrådet Kent Johansson "- Vi är i Västsverige en av Europas ledande industriregionen. Vi har redan företag som är underleverantörer till vindkraftsindustrin och vi har tekniska högskolor som har avancerad forskning på området, vi har SKF som producerar lager för vindkraftverk i Göteborg och bygger ut den tillverkningen." Det här känns som ett väldigt intressant strategiskt utvecklingsområde. I Sverige finns spetskompetens inom gamla jättar som SKF och ABB, samt mängder med kompetenta verkstadsindustrier som behöver en ny marknad att verka på nu när personbilsektorn ser lite knaper ut.

Det är ju fantastiskt, vilken uppföljning på Eriks rubrik på den här tråden! Tar de sex timmars arbetsdag också så blir det ännu fler jobb, och mindre pengar att flyga till Thailand med.

Nicholas Stern (han med den välkända klimatrapporten) stämmer nu in i kören som ropar på långsiktigt hållbara investeringar som en väg ut ur lågkonjunkturen: "Monetary policy alone, important though it is, is unlikely to pull us out of the recession quickly: fiscal policy to expand demand must play a role. But increased government spending should be focused not just on boosting short-term demand. We must promote growth that can be sustained. The coming period of growth can be firmly based in the low-carbon infrastructure and investments that will not only be profitable, with the right policies, but also allow for a safer, cleaner and quieter economy and society. And if, as we must, we halt deforestation - the source of 20% of greenhouse gas emissions - at the same time we can also protect and enhance our biodiversity and water systems. The International Energy Agency estimates that world energy infrastructure investments are likely to average about $1 trillion a year over the next 20 years. If the majority of this is low-carbon, and some of it is brought forward, it will be an outstanding source of investment demand. So too will be the investments for energy efficiency, many of which can be labour-intensive and are available immediately. ... The next few years present a great opportunity to lay the foundations of a new form of growth that can transform our economies and societies. Let us grow out of this recession in a way that both reduces risks for our planet and sparks off a wave of new investment which will create a more secure, cleaner and more attractive economy for all of us. And in so doing, we shall demonstrate for all, particularly the developing world, that low-carbon growth is not only possible, but that it can also be a productive and efficient route to overcome world poverty."

Ja! Man blir glad när man läser den DN-artikel Mattias länkat till här ovan. "Kör för f-n!" vill man ropa uppmuntrande. "Så det ryker!" Glädjande att allt fler verkar se finans- och miljö/klimatkrisen som en möjlighet och inte bara deppar ihop. Och ännu fler vill slå tre flugor i samma smäll. Denna gång Björn Elmbrant på Arena.

FN (UNEP) vill samma sak.

Christian Berggren, professor i industriell organisation vid Linköpings universitet skriver en krönika i VinnovaNytt (s.14) på samma tema, med ett par väldigt fina formuleringar: "Ofantliga belopp sätts nu in för att rädda banker och finansbolag i USA och Europa. De ekonomiska modeller som ministerier brukar använda för att bedöma värdet av samhällsinsatser skjuts åt sidan, här gäller det att säkra en sektor som anses vital för den moderna ekonomin. Men när det handlar om kraftinsatser mot de skenande klimatutsläppen, då är måttstocken helt annorlunda. ”This would wreck our economy”, förklarade Bush junior när USA sade nej till insatser för att leva upp till kraven i Kyoto-konventionen. Är då inte planeten jorden en vital del av den moderna ekonomin? ... som Stern betonar finns redan i dag de grundläggande teknikerna för fossilfri energiproduktion, klimatneutrala hus, bränslesnåla bilar och effektiva industriprocesser. Det avgörande är att börja investera i stor skala för att sänka kostnaderna och få lärande genom användning. ... Generella skattesänkningar är dyra och av tvivelaktigt värde i en osäker ekonomi där belånade hushåll hellre vill betala ned sina lån än att konsumera mera. Offentliga och privata investeringar plus riktade hushållsinsatser har en mycket starkare koppling till sysselsättningen. Åtgärder för att motverka konjunkturfallet kan därför på ett unikt sätt förenas med den långsiktigt nödvändiga omställningen av ekonomin."

Ekot: Tunnelbygget i Malmö drar nytta av kris Citytunneln under Malmö kommer att öppna för järnvägstrafik tidigare än beräknat. Den kommer att kunna dra nytta av den sviktande byggarbetsmarknad som finanskrisen orsakar.

På onsdagen var det en initierad diskussion i Studio 1 om finanskrisen och miljön/klimatet och hur dessa kan göra att "en ny ekonomi" som talar mer sanning om miljökostnader exv, framöver kan komma att skapas. Medverkade gjorde Pamlin från WWF, Schultz från VA och IKEA:s miljöansvarige. Heja!

... och mera: i dagens SvD skriver Tällberg-Bo Ekman en lång debattartikel på tema finanskris och de möjligheter att "tänka nytt" den faktiskt ger upphov till. Heja!

Men jag funderar: har någon hört någon ledande svensk POLITIKER tala i dessa termer ännu? Jag kan till min förskräckelse inte påminna mig någon. Inte ens mp har väl pratat speciellt högt om detta, trots "guldläget" som råder just nu för att vara kritisk till traditionell ekonomi/tillväxtpolitik eller konsumtionssamhället i allmänhet. (Wijkman, och f.d. röret Schlaug i all ära, jag tänker snarast på ministrar, partiledare eller liknande)

Lagom till finanskrisen och lågkonjunkturen har Veckans Affärer startat en energi- och klimatblogg. En av skribenterna är Gunnar Lindstedt, författare till bl.a. "Olja: Jakten på det svarta guldet när världens oljekällor sinar" och den nyligen utkomna "Svart jord" om hur jordbruket drabbas av peak oil. I ett blogginlägg från den 28 oktober skriver han om överkonsumtionens fall: "Jag tänker på familjen Molin som jag skriver om i min bok ”Svart jord” (se sid 38) när jag läser att reallönerna i USA under de senaste 35 åren stagnerat för de flesta amerikaner. Men i stället för att odla grönsaker eller sälja ägodelar på loppmarknader har de levt på krediter. När huspriserna gick upp kunde lånen sättas om och ge pengar till konsumtion. Det är denna lånefinansierade konsumtionsökning som varit drivkraften i de senaste årens tillväxt. ... Regeringar, banker och kreditinstitut försöker febrilt hitta en ”lösning” för att få i gång konsumtionskreditmaskinen igen. Frågan är om det kommer att lyckas, och om det ens är önskvärt? Om överkonsumtionen får fortsätta får vi snart nya problem, om inte förr när sedelpressarna går varma med galopperande valutor som följd. Till slut kan även vi i västvärlden hamna i samma desperata situation som efter Sovjetunionens fall då loppmarknaden var enda sättet att skaffa kontanter. I stället för att hälla pengar över oansvariga banker borde statens resurser användas för en så lindrig omställning som möjligt till ett resursbevarande samhälle som är mer kontantbaserat. Vi behöver en grön New Deal. Lågkonjunkturen kan minska överexploateringen av naturens resurser. Vi får vänja oss vid lägre konsumtion av produkter som i stället har längre hållbarhet och högre kvalitet. Vi behöver flytta hem tillverkning och öka vår självförsörjningsgrad, framför allt när det gäller mat."

Detta hade jag helt missat. Förra veckan var det tydligen internationell forskarkonferens i Lund på temat "The Planet in 2050". (http://www.theplanet2050.org/) Jäger, Falkenmark, Costanza och Rockström var några av de för mig bekanta deltagarna. Följande sammanfattande ord från det avslutande seminariet säger det mesta: "-De dåliga nyheterna är att utmaningen vi står inför är enorm. Vi ser ökande och ohållbara trender inom snart sagt varje del av jordens alla ekosystem. Det är dags att omedelbart ta itu med alla dessa problem med en samlad bild av helheten. De goda nyheterna är att det finns en verklig chans att göra detta just nu, säger Jill Jäger, vid Sustainable Europe Research Institute i Österrike."

Svante Axelsson (SNF), Charlotte Bångens (Sv Energirådgivare), Hans Nilsson (Energieffektiviseringskonsult), Lars Kristoffersson (Hållbarhetskommissionen) och Anders Wijkman (kd) skriver en debattartikel i Dagens Industri på temat: "Vi behöver ett program för energieffektivisering som siktar mot minst enn halvering av energianvändningen. Vi behöver nya och radikala byggnormer. Vi behöver en transportpolitik där koldioxidutsläppen halveras före 2020 och där oljan successivt ersätts av förnybara bränslen. Vi behöver nationella och internationella djärva mål för att minska utsläppen av växthusgaser och skapa en marknad för ny teknik. ... Vi måste göra omfattande investeringar i den nya tekniken på hemmaplan och på bortaplan. Endast så kan vi övertyga fattiga länder om att det går att förena god välfärd med låga utsläpp." Det intressanta med de artiklar som refereras i den här tråden är att många framför snarlika budskap om en "Grön new deal" i mängder av "mainstream-media" (ursäkta missbruket av svengelska). Nu har budskapet även letat sig in i ledande affärstidningar (se även om Veckans Affärer ovan). Hans Nilsson - som har varit med och skrivit debattartikeln - har för övrigt en intressant blogg om energieffektivisering och energiproduktion med mycket fokus på energipolitik och kostnadseffektivitet. Kolla in på fourfact.com.

Veckans Affärer har gjort en enkätundersökningen där vd:ar på Sveriges 300 största bolag tillfrågats (100 har svarat) om klimatfrågans betydelse i finanskrisens spår. Chefredaktör Pontus Schultz kommenterar i sin blogg: "Fyra av tio toppchefer i VA:s vd-enkät anser att regeringen Reinfeldt ska införa tuffare utsläppsregler i Sverige än i resten av världen. Och en förkrossande majoritet, sju av tio, tycker att EU ska ha tuffare regler. ... Sveriges direktörer har fattat läget. Klimatfrågan är ingen fluga. Den är här för att stanna, och den är här för att förändra sättet de gör affärer på. Och gissa vem som talat om det för dem. Det är inte forskare, politiker eller påtryckarorganisationer. Det är kunderna. 72 procent av företagen i VA:s undersökning säger att de har upplevt ett ökat konsumenttryck det senaste året. ... Sverige bör vara en krävande marknad att sälja till när det gäller klimatsnåla energislag, produkter och tjänster. Allt drivet av konsumenternas krav”, säger Göran Holm, vd på Coca-Cola ... Framsynta företagsledare inser att en begränsning av koldioxidutsläpp är oundvikligt. Att det inte kommer att finnas några koldioxidparadis på jorden som man kan hota att flytta ut sin verksamhet till. Att den som går i täten för innovation kommer att ha ett försprång när mer senfärdiga konkurrenter tvingas anpassa sig. Det har svenska toppdirektörer insett. ... Mellan raderna i VA:s undersökning finns en frustration över ägare och incitamentsmodeller som inte belönar satsningar på en grön framtid. Budskapet till politiken är solklart: hjälp oss med tuffare regleringar, så att vi kan sätta press på ägare och styrelse. Det är en konkurrensfördel för svenskt näringsliv, men det kräver ett alexanderhugg. Sverige behöver ett nytt grönt ledarskap, inte ett osäkert sökande efter internationella kompromisser. Ett budskap om att klimatkrav är en konkurrensfördel, inte ett hot." Undersökningen pekar alltså på att även om de direktörer som jobbar med bolagens dagliga verksamhet har förstått klimatproblematikens betydelse för innovationer och affärsutveckling så krävs hårdare politiska krav så att även ägarna fattar galoppen.

Pontus Schultz blogg är alltid lika läsvärd. All heder åt honom - han har oxå verkligen "fattat läget". Fast jag tror inte bara att det är konsumenttrycket som gör att direktörerna ser mer nyktert på situationen än en del andra - jag tror att forskning, och organisationer som kommunicerar forskning, á la Tällberg med f.d. toppdirektören Ekman i spetsen, också spelar och har spelat en avgörande roll för att få upp ögonen på företagsledare. Varje framgångsrikt stort företag bör ju bedriva någon form av omvärldsanalys och se vartåt utvecklingen vad gäller skattetryck, resurser, OCH konsumentryck, pekar och då kan ju slutsatsen bara bli den att energi och andra resurser kommer att kosta mer i framtiden ==> "bäst att vara beredd och börja anpassa sig redan nu". Volvo anyone?

Resonemangen här ovan passar även som hand i handske på en annan tråd där dessa frågor diskuterats tidigare.

Stockholms Lokaltrafik (SL) storsatsar nu på biogasbussar. På fyra år vill man öka flottan från 50 bussar till 500. "SL:s bränsleanalys mynnar ut i att biogas är både det mest miljövänliga och det ekonomiskt mest lönsamma bränslet. Etanol som varit SL:s stora bränslesatsning är inte lika miljövänligt och det finns etiska betänkligheter kring det. På senare tid har det också visat sig att etanol prismässigt kan vara lika riskfyllt som att köpa aktier. Priset på etanol har den senaste tiden ökat ungefär lika snabbt som aktiers värde minskat. Att biogas dessutom är det enda bussbränsle som produceras lokalt är också ett plus i SL:s kalkyl." Kopplingen till den här tråden ligger i att SL räknar med att det inte ska vara några problem att hitta tillverkare av tunga fordon som kan ta emot så stora ordrar nu när orderingångarna från andra marknader är relativt låg. Det här kan ses som ett exempel på att det frigörs stora mängder produktionskapacitet inom många verkstadsindustrier i samband med lågkonjunkturen. Denna överkapacitet kan nu användas för att ställa om samhället genom smarta offentliga investeringar/upphandlingar.

Skönt att höra att SL har tagit sitt förnuft tillfånga. Jag skulle tro att de flesta kommuner skulle kunna bli självförsörjande av energi till sin kollektivtrafik genom att satsa på en kombination av spårväg, trådbussar och biogasbussar (helst då hybrider). (För att producera el behöver man ju exempelvis bara bygga några vindkraftverk.) När börjar förresten Volvo och Scania producera trådbussar?

Ekot: Högkonjunktur för begagnatmarknaden På andrahandsmarknaden på nätet är det högkonjunktur. Flera köp- och säljsajter ser rejäla uppsving, bland annat Tradera, där Anna Chrona är varumärkeschef. – Det har varit en markant skillnad jämfört med samma period förra året. Vi ökar inom alla kategorier: omsättning, antal auktioner, antalet nya medlemmar och antalet bud, säger hon. Se också den lilla tråden Privatpersoner skickar allt fler paket

En negativ effekt av den allmänna oredan i världsekonomin är att priserna på avfallsprodukter för åtevinning faller kraftigt. Bengt Andersson som leder ett av de större återvinningsföretagen i Sverige säger att: "För de flesta metaller har priserna gått ned med cirka 30 procent. För järnskroten har det blivit ett ännu större fall. Under högkonjunkturen betalade smält­verken i Sverige runt 700 dollar per ton av all den järnskrot som vi samlade ihop. I dag ligger priset på 100 dollar per ton. ... Priserna på papper och plast som återvunnits har tappat cirka 20 procent." En positiv effekt är dock att marknaden för illegalt skrot också drabbas: "Antagligen kommer kyrktaken och alla stuprännor få vara ifred."

Veckans Affärers enkät till Sveriges största bolag som refereras ovan innehåller många intressanta svar: "Sveriges 500 största företag lägger ned 230 miljarder kronor på klimatfrågan. Lågt räknat. Det är 4 procent av den totala omsättningen. Åtta av tio räknar med att satsa en ännu större andel av omsättningen de närmaste tre åren. ... 41 procent av de svarande anser att det är riskkapitalets uppgift att investera i externa innovationer. Det är en problematisk förväntan eftersom vart fjärde bolag anser att bristen på riskkapital bromsar möjligheten att skapa en framgångsrik miljöteknikindustri. ... Tre av fyra bolag tror att det finns mest pengar att tjäna genom att satsa på energibesparande åtgärder. På andra plats ser man affärer i att marknadsföra sig som ett bra miljöval och nå medvetna kunder. Bara en femtedel ser affärer i att återvinna sitt avfall. Bara 2 procent anger att de inte ser några affärsmöjligheter i klimatfrågan."

Åter är VA:s Energi- och klimatblogg läsvärd. Kanske skulle följande lika gärna passat under "Obama"-tråden, men följande citat gör att den hamnade här istället: "...Obama vill pumpa in 150 miljarder dollar i alternativ energi under det närmaste decenniet. Förutom att det är nödvändigt att bryta amerikanernas beroende av fossilt bränsle är initiativet även ett sätt att få fart på en haltande amerikansk ekonomi. Obama hoppas på att enbart energisatsningen ska ge USA 5 miljoner nya arbetstillfällen."

VA igen. Nu en rejäl genomgång (obs. 5 sidor att "klicka") av hur de storskaliga investeringsplanerna för vindkraften i Sverige och Europa kan påverkas av finans- och lånekrisen. Inte oväntat blir slutsatsen att finanskrisen kan vara antingen positiv eller negativ för investeringsviljan... ("Elementärt käre Watson"...?) Artikeln tar även upp annat som brukar diskuteras på andra trådar: bl.a. handläggningstider, bristerna i nätet och vilka länder som leder vindracet. M.m.

Debattartikel av Al Gore i NY Times om en 5-stegsplan för att få 100% förnybar el i USA inom 10 år. 1. Ge tydliga och kraftfulla incitament för storskalig produktion av solkraft i ökenregionerna i sydväst, vindkraft på präriemarkerna mellan Texas och Dakota, geotermisk kraft. 2. Bygg ett nationellt "smart-grid" för överföring av förnybar el från de glesbefolkade produktionsområdena till de tätbefolkade stadsområdena. Den här investeringen hävdas också kunna överbrygga kostsamma problem i det nuvarande nätet "The cost of this modern grid — $400 billion over 10 years — pales in comparison with the annual loss to American business of $120 billion due to the cascading failures that are endemic to our current balkanized and antiquated electricity lines." 3. Stöd till bilindustrin (inklusive mindre innovationsföretag) för att bygga en modern bilflotta mestadels bestående av plug-in-hybrider 4. Nationellt program för att energieffektivisera byggnader 5. Sätt pris på CO2-utsläppen, antingen genom skatter eller genom utsläppsrättshandel, och ta ledningen i de internationella klimatförhandlingarna för att få fram ett nytt avtal i Köpenhamn nästa år Ser ut som en bra plan, även om jag har svårt att se att målet om 100% förnybart kan nås på 10 år. Men om det här programmet antas så är USA och världen en god bit på väg mot en ljusare framtid.

Gore for president! ;-)

Telia rapporterar att försäljningen av tele- och videomötestjänster ökat kraftigt i sparivern i samband med lågkonjunkturen. "Antalet telemöten har ökat stadigt under året. I september då effekterna av finanskrisen började visa sig även på svensk mark ökade användningen markant enligt Telia Sonera. Antalet telemöten ökade med runt 30 procent jämfört med motsvarande period året innan. ... Videomöten ökar ännu mer, med hela 200 procent på ett år. Men den ökningen sker från en relativt låg nivå. ... Telia Sonera ser sig själv som ett bra exempel på detta. Mellan 2001 och 2007 har bolaget halverat antalet tjänsteresor."

Ytterliggare en rapportering om lågkonjunkturens effekt på marknaden för återvunna material - denna gång från Storbrittanien. Den brittiska återvinningsindutrin är beroende av export för att få avsättning för det pappersavfall som årligen samlas in i landet: "The UK collects about 8.6m tonnes of paper and board for recycling every year but UK paper makers can only handle 4m tonnes, resulting in dependence on export markets, primarily the Far East and Europe, to take the remainder." Importörerna i östra Asien har nu minskat sin efterfrågan vilket leder till att det byggs upp stora lager med papper för återvinning, och att priset på "råvaran" sjunker kraftigt. Kommuner och företag som fram tills nyligen såg insamling och försäljning av pappersavfall som en växande och allt intressantare inkomstkälla får nu istället svårt att bli av med det avfall de har samlat på sig.

Som en följd av finanskrisen har flera stater tvingats gå in med friskt aktiekapital och ta över banker för att undvika att de går i konkurs. Nu väcks frågan om vad som ska göras med dessa banker. Generellt vill staterna sälja av bankinnehaven så fort dom kan hitta pålitiliga köpare som är beredda att ersätta staterna för de kostnader de haft. Ett alternativ är att i större utsträckning använda dessa banker som instrument i en "Green New Deal", dvs att de får vissa riktlinjer i vilka typer av projekt de bör låna ut pengar till (ex. investeringar i förnybar energi) och vilka de absolut inte bör finansiera (ex. utvinning av olja ur tjärsand). "The threat of climate change calls for a broader interpretation of public interest in the context of the massive public investment that has been made into the ailing banks. The "Green New Deal" being proposed by the New Economics Foundation and the Guardians Larry Elliott, among others, calls for massive public spending to bring about the urgently needed transition to a low-carbon economy. The public could shortly be the majority owner of a financial institution that could play a key role in the Green New Deal if the government was willing to spend a fraction of the amount of political will that it took to bail out the banks in the first place. The widely touted interests of the tax-payer as shareholder would be much better served by creating a more climate-secure future than by the short-term inflation of RBSs* profit margins." * RBS = Royal Bank of Scotland

Exakt så! Bara att göra! /"Naiv"

Vad blir konsekvenserna om vi ska ställa sådana krav i Sverige. Den enda svenska bank som råkat ut för något liknande som RBS är väl Carnegie. Carnegie hade i och för sig en del annat fuffens för sig som slutligen fällde dom men det är i alla fall en finansiell aktör som staten tillfälligt(?) kontrollerar. Ska staten villkora en försäljning av Carnegie med att köparen måste förhålla sig till vissa riktlinjer om vilka typer av projekt de bör, och vilka de absolut inte får, finansiera?? Frågan är då om det går att hitta köpare som är intresserade av en sådan lösning.

För att få ett långsiktigt hållbart system tror jag att frågan måste lyftas upp på en politisk dagordning där partier aktivt driver frågan om att demokratisera finansväsendet och bankerna via regleringar om hållbara och acceptabla investeringar. Om man är allvarlig med att ekonomin skall tjäna medborgarna och inte tvärtom tror jag det är helt rätt väg att gå. Problemet är väl att detta isåfall måste gälla för alla banker samtidigt. Annars skulle ju ingen investerare, eller mycket få, inom dagens regelverk vara intresserad av att frivilligt få lägre avkastning via socialt och miljömässigt bättre projekt. Så länge hela systemet bygger på att man snabbt skall kunna flytta investeringar dit avkastningen för tillfället är som bäst - oavsett konsekvenserna för investeringen - är jag kritisk till att vi kommer få se en genomgripande förändring. Man måste på ett demokratiskt sätt göra om spelreglerna med frågeställningen vad man vill använda kapitalismen till? Vad är slutmålet, eller i alla fall riktningen, och vilka regler kan vi införa för att lättare komma dit? Kapitalism och demokrati hör ihop. Man kan inte som idag fortsätta med tron att den fri och oreglerad kapitalism är grunden för en levande demokrati.

SVT Rapport: Nutek: Bilindustrins värde är överdrivet Bilindustrins betydelse för den svenska ekonomin är kraftigt överdriven. Det säger statliga Nutek till Rapport, efter att man gjort en specialanalys av sambandet mellan fordonstillverkarna och andra branscher. Istället för tre eller fem jobb i andra branscher, skapas det enligt Nutek bara 0,3 jobb per fordonsindustriarbetare

Här är en två år gammal artikel ur GP: GP: Västra Götaland växer snabbare än Sverige Åttiotusen nya jobb har skapats på tio år i Västra Götaland. Ekonomin här växer snabbare än i landet. Medicin och utbildning är heta branscher. Snabbast växande branschen är det som går under beteckningen "medicin och lifescience". Här finns allt från jättar som Astrazeneca till mindre medicinteknikföretag och forskningsbolag. Sedan 1989 har har branschen växt med imponerande 115 procent men tyvärr svarar den fortfarande för mindre än en procent av jobben i länet.

Eftersom det är så mycket snack om att rädda Volvo och Saab så visar jag den här bilden igen. Den visar bilismens minskande betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Källa Sika, FORDON 2007. Bilismen i Sverige är inte riktigt samma sak som bilindustrin i Sverige, men ändå.

En som är pessimistisk angående finanskrisens/lågkonjunkturens återverkningar på miljön och chansen att med hjälp av den dock snabbare få till en hållbar utveckling, är DN:s avgående ledarskribent Niklas Ekdal. Jösses. Det var länge sedan jag läste en sådan rakt igenom deprimerande text av någon "icke miljöfrälst". Och på ledarplats i Sveriges mest inflytelserika dagsblaska till på köpet. Känns bra..., fast lite ovant, att läsa följande skrivet på DN:s ledarplats: "De flesta av våra miljöproblem har samma anatomi. I botten finns befolkningsexplosionen, parad med klumpig exploatering av naturen. Den rasande snabba utarmningen av jordens ekosystem beror först och främst på kapplöpningen om allmänningarna." Verkar som att den gode Niklas, som jag i åratal uppfattat som en "typisk marknadsliberal" (med huvet i sanden alltså vad gäller insikt i hur planeten mår...! ;-) )har fått en rejäl släng av "miljö/klimatångest"-sleven minsann? Se där. Hur säger man nu...? "När f-n blir gammal..." Välkommen i klubben Niklas! Synd att du avgår när du ju nu på "äldre dar" börjar skriva insiktsfullt, för din efterträdare uppfattar jag som en sån där "typisk marknadsliberal med huvet i sanden gällande insikt i hur planeten mår", om du förstår? ;-)

Ja, det var en insiktsfull artikel. Däremot vet jag inte om jag håller med om hans lösningar. Även om han inte hann komma så långt låter det som om allt allmänt och gemensamt är dömt att misslyckas och att lösningen därför är att privatisera varenda m2 på jorden. Det man äger det tar man ju hand om.. är inte så säker på att det skulle vara en så socialt trevlig planet dock.

Jag håller inte heller med om den lösningen som den allenarådande. Bara intressant, och lite hoppingivande trots allt, att insikterna om vår planets tillstånd mer och mer sprids utanför de snäva traditionella "miljöflums"-kretsarna. Om jag får tillåta mig att vara lite nedlåtande mot såna "orealistiska" typer som "oss"? I dagens OBS i P1 var det en annan person som tänkt till om finanskrisens eventuella möjligheter att leda till lösningar på miljökrisen, en person, som, misstänker jag, har tänkt djupare och längre, men inte nödvändigtvis därför mer "rätt", än en Niklas Ekdal: Victor Galaz, statsvetare från Stockholm Resilience Centre. (5 min bara - väl värt att lyssna till)

Dagens Industri: Krisen har inte nått hotellbranschen Antalet gästnätter på hotell uppgick under oktober till 2,42 miljoner i Sverige, en ökning med blygsamma 0,4 procent jämfört med samma månad i fjol. Samtidigt har antalet belagda rum minskat med 2 procent. Det visar färska siffror från Nutek och Statistiska Centralbyrån, SCB. ”Antalet uthyrda bäddar ökar snabbare än antal belagda hotellrum och det beror på att det bor fler i varje hotellrum”, säger Björn Arnek, branschekonom vid SHR.

Lågkonjunkturen ger lång julledighet till anställda inom ett flertal svenska industriföretag. Företagens lager är relativt stora samtidigt som orderingången för närvarande är väldigt låg. Så nu stänger företagen helt enkelt ner sin produktion lite längre än vanligt under julen, i vissa fall upp till en månad.

En /musiker/kulturarbetare tycker till och kommer fram till samma slags slutsats som regionrådet i VG-län, Kent Johansson i inlägg 7673 här ovan: "Varför stödja en dödsdömd bilindustri när man kan vända krisen till att lösa det andra – bristen på vindsnurror." Heja! Inte bara förslaget, utan också initiativet. Viktigt att det finns engagemang, kunskap och debattvilja i den delen av samhället också.

I inlägg #7971 ovan skrev jag om att intresset tele- och videomöten ökar stadigt. Nu har en webbteveleverantör gjort en enkätundersökning där 1000 kontorsanställda frågats om sin inställning till resor i tjänsten: - 52 procent är beredda att ersätta riktiga möten med videokonferenser - 50 procent är beredda att åka kommunalt istället för taxi till affärsmöten - 41 procent är beredda att titta på en konferens eller utbildningen på webb-tv istället för att resa - 17 procent är beredda att ersätta utrikesflygresor med tågresor Intresset är generellt större hos yngre än hos äldre

Stefan Fölster, ekonom på Svenskt Näringsliv, skriver ett debattinlägg på Newsmill.se om myter kring "bilkrisen": "Myt 3: "Bilbranschen är en viktig framtidsbransch". Sanning: Det har i decennier funnits en stor överkapacitet bland världens bilbyggare. Samtidigt kommer många nya producenter in på marknaden, både från Asien och från Östeuropa. ... Myt 4: "Bilbranschen har sig själva att skylla för att de har byggt för stora bilar". Sanning: Det råder en kraftig nedgång även för bilföretag som säljer små bilar. Åtskilliga tillverkare av stora bilar, exempelvis Audi, har hittills klarat sig ganska bra under krisen. Och det har faktiskt varit kunderna som har valt att köpa de stora bilarna trots att bilföretagen har tagit ut betydligt större vinstmarginal på dem än på små bilar. Myt 5: "Krisen visar att kapitalism inte klarar omställningen till klimatvänliga bilar". Sanning: Det är precis nu i krisen som kapitalism fungerar som bäst. De bilföretag som har haft bäst framförhållning i utveckling av klimatvänliga bilar, oavsett om de är stora eller små, som också har bäst chans att komma igen när den mest akuta krisen lättar. Bilindustrin är faktiskt en bra illustration på att de mest långsiktiga aktörerna klarar sig bäst." Även den stolte nyliberalen Johan Norberg skriver på Newsmill på samma tema, under rubriken "Grön kapitalism krossar miljöförstörande bilföretag": "Konsumenterna är snabba att anpassa sig efter ny kunskap och nya incitament. De belönar i sin tur de företag som snabbt anpassar sig efter deras efterfrågan. Sådan är kapitalismen. ... Men om marknaden ska fungera förutsätter det att de företag som inte anpassar sig till den får stå sitt kast. Om bolag inte kan ta fram de effektiva och bränslesnåla bilar som konsumenterna efterfrågar ska de inte kunna räkna med att någon annan ska rädda dem. Det blir en nyttig läxa för andra företag som nu har att välja mellan att investera för framtiden eller att blåsa på i gamla hjulspår. Vilka signaler skickar vi till de företagen om staten nu går in och ger GM, Ford, Volvo och SAAB skattebetalarnas pengar för att genomföra den forskning och utveckling som de borde ha stått för själva?" Kontentan för näringslivet av dessa två inlägg är: Tänk långsiktigt och investera för framtiden - annars går ni under

Ljungberg funderar lite på trådens tema: Naturligtvis kan den kompetens och erfarenhet som finns hos de båda bilbolagen komma till användning i den typ av nya produkter som behövs i omställningen till ett hållbart samhälle. Hade jag trott på idén skulle jag sagt spårtaxi - men det gör jag som bekant inte. Men varför inte bussar och spårvagnar, vindkraftverk och vågkraftverk?

"Folk vårdar sina skor istället för att köpa nytt" Goda tider väntar för de som sysslar med reparationer: "Skoförsäljningen har rasat under året - hittills med drygt 3 procent, enligt Handelns utredningsinstitut. Och höstrusket som normalt innebär ett uppsving för försäljningen sammanföll i år med tvärniten i ekonomin. Vinnare är skomakarna. När vi inte köper nytt, måste vi laga det vi redan har."

Ljus i mörkret...? "De allt mörkare utsikterna för växande volymer till bilindustrin får Bosch, världens största bildelsleverantör, att storsatsa på solcellstillverkning."

I Västerås satsar nu kommun, länsstyrelse och näringsliv hårt på att locka till sig varslade ingenjörer och andra industriarbetare till sina industriföretag. "Det är logiskt; Volvopersonal eller anställda hos underleverantörer i fordonsindustrin i Göteborg, Trollhättan, Olofström eller i Köping kan med fördel arbeta med motsvarande uppgifter hos tågtillverkaren Bombardier i Västerås. Detsamma gäller personal verksamma inom automation, kraft och teknikkonsulting."

Lågkonjunkturen drabbar nu charterresebolagen. Effekten märks inte så mycket under vintersäsongen eftersom de flesta platserna var bokade innan krisen kom. Men til nästa sommar förbereder sig nu resebyråerna för färre resenärer som gör kortare resor än förra sommaren. "Men enligt Fritidsresors informationschef Lottie Knutsson förbereder sig hela branschen för bistrare tider. - Den här vintern kommer vi inte att märka av lågkonjunkturen i någon större utsträckning. Redan före kraschen var 80 procent av vinterresorna inbokade. Kanske blir det litet reor på slutet, säger hon till TT. - Men de iskalla vindar som blåser kommer att märkas av framåt sommaren. Vi och andra i branschen kommer att skära ned på resevolymerna. Kanske ändras också resemönstret så att människorna väljer destinationer på närmare håll och är borta kortare tid, säger Knutsson. Så strategin för Fritidsresors del blir att skära i antalet resor och kanske vikta om till destinationer på närmare håll framöver."

Mark Lynas visar sig från sin bästa sida när han skriver om möjligheterna i lågkonjunkturens spår. Lynas skriver här en väldigt insatt redogörelse för den senaste tidens diskussion om en green new deal. Mycket läsvärt! "In the past few weeks, green economists and campaigners have noticed the emergence of an unexpected credit-crunch dividend. As Cam eron Hepburn, senior research fellow at Oxford University’s Smith School of Enterprise and the Environment, told me: “The economic crisis softens people up to the scale of the numbers – $700bn doesn’t seem impossible any more. In fact, the incremental cost of completely greening the world’s energy system is certainly less than that per annum.” ... Perhaps the biggest new endorsement of green issues has come with the election of Barack Obama, who made the word “hope” a central theme of his campaign. Can we solve climate change? Yes, we can."

DN: Ipoden har skapat 41.000 jobb Apples musikspelare Ipod har fått stort genomslag och har skapat 41.000 jobb världen över. En ipod kanske inte är världens mest miljövänliga grej även om dom främjar den relativt hållbara kulturkonsumtionen. Men artikeln visar ändå att nya verksamheter uppstår och ersätter gamla.

Rockström säger en massa bra grejer i Miljöaktuellt. Bland annat säger han: Det är oerhört spännande när världens ledare nu säger att vi måste gå tillbaka till Bretton Woods-institutionerna och skriva om arkitekturen i de globala finansiella systemen. Det man säger är att vi måste fundera på om det sätt vi riggat det globala ekonomiska systemet på är det rätta. Någon som vet vad Bretton Woods är?

Bretton Woods får nog anses vara den moderna globala ekonomins viktigaste händelse. Startskott för dem minst sagt inflytelselika institutionerna Världsbanken, Internationella valutafonden och även föregångaren till WTO.

Bretton Woods är namnet på ett ställe där ett gäng representanter för ett antal länder kom överens om ett internationellt valutasystem som byggde på fasta växelkurser och att knyta varje lands valuta till amerikanska dollarn. Överenskommelsen gjordes på 40-talet (kan ha varit 1944 om jag minns rätt), och övergavs på 70-talet.

Ett nytt avtal liknande Bretton Woods skulle förmodligen kunna förhandlas fram inom G20 (G8 + de största u-länderna). Det finns ganska många frågor att ta tag i; de viktigaste är förmodligen: - De globala handelsobalanserna - främst USAs enorma handelsunderskott mot Kina och andra stora exportörer. Ett grundproblem är att dessa länders valutor i många fall är låsta mot dollarn till en alldeles för låg växelkurs. - Inrättande av en global finansinspektion för att hålla koll på de globala kapitalströmmarna. Ökade krav på - kanske även sanktioner mot - världens skatteparadis, för att få mer insyn i de finansiella verksamheterna där - Reformering av maktförhållandena i Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF). Dessa kontrolleras nu i stor utsträckning av västländerna. Utvecklingsländerna vill definitivt ha - och har rätt till - mer inflytande här - Införande och implementering av "gröna riktlinjer" för IMFs och Världsbankens utlåning - Upprättande av en global marknad för utsläppsrätter av växthusgaser

Londons nye borgmästare, Boris Johnson, har blandat friskt sedan han tillträdde för några månader sedan. Nu lanserar han ett program för att få arbetslösa att bli energirådgivare. Låter spännande, och kan bli riktigt bra. "The mayor of London unveiled proposals to set up a "retrofitting academy" to train an army of energy advisers as he aired his ambitions to place the city at the forefront of green industry. The move would prove vital to Britain and London as unemployment rises in the recession, he told a City Hall gathering for members of the Green500 and Better Buildings Partnership. ... Johnson told delegates he was interested in introducing an insulation scheme similar to one established in Kirklees, Yorkshire, where every resident is advised on how to reduce energy bills with better insulation and energy saving measures, such as combined heat and power boilers, and retrofitting is provided for free. ... Johnson also vowed to push ahead with the retrofitting of buildings in London that in one way or another reside in the public sector – believed to be around 25% of all buildings in the capital."

Mattias, vad tycker du om att införa en Tobin-skatt på ett globalt plan? Det brukar ju av många lyftas fram som ett sätt att begränsa dem största spekulationerna som att göra det internationella finansiella systemet mer trögrörligt vilket skulle kunna främja nationella investeringar och självförsörjande.

I dagarna har det kommit olika signaler om hur stor den framtida inhemska satsningen på vindkraft egentligen kommer att bli. Kriegers flak kommer kanske med nuvarande ganska låga elpris ej vara lönsamt att bygga sades det i går på radion av företrädare för ett stort kraftbolag. Idag, å andra sidan, presenteras en ny utredning som visar att 12.000 nya jobb kan skapas i svensk vindkraftsindustri fram till 2020. Det som avgör hur det kommer att bli med både Kriegers flak och vindkraftsjobb är våra folkvalda. Skulle ge mycket för att få vara fluga på väggen på möte med Maud, Fredrik och Anders...

Mer på det numera nästan uttjatade temat: "Nu med den ekonomiska krisen har vi chansen att göra rätt satsningar". Denna gång i rapport från amerikansk konsultfirma presenterad igår av WWF, vars Lasse Gustafsson säger så här: "Rapporten visar inte bara tydligt att vi kan byta till en ekonomi med låga växthusgasutsläpp, utan att det dessutom kan ske till överkomliga kostnader. När regeringarna nu investerar för att återuppbygga den globala ekonomin har de ett unikt tillfälle, för att inte säga ett krav på sig, att bygga upp en ekonomi med låga koldioxidutsläpp som skapar både arbetstillfällen och som stabiliserar klimatet."

Jag såg den också men orkade inte länka just för att det börjar kännas uttjatat...

Här är rapportens viktigaste slutsatser och länk direkt till den. Our analysis finds that: -The potential exists to reduce GHG emissions by just enough to stay on track until 2030 to contain global warming below 2 degrees Celsius. -Opportunities can be grouped into three categories of technical measures: energy efficiency, low-carbon energy supply, and terrestrial carbon. -Capturing all the potential will be a major challenge: it will require change on a massive scale, strong global cross-sectoral action and commitment, and a strong policy framework. -While the costs and investments seem manageable at a global level, they are likely to be challenging for individual sectors. -Delays in action of even 10 years would mean missing the 2 degrees Celsius target. Ord och inga visor som synes och jag noterar särskilt det sista uttalandet...

Som vanligt skriver Pontus Schultz bra om klimatfrågan i sin blogg på VA:s sajt. Om skeptikerna och om affärsmöjligheterna som öppnas upp för de som fattar vad som håller på att ske med både klimat och prissättning av sånt som tidigare varit gratis eller väldigt underprissatt. Läs. (detta inlägg hamnade under fel tråd. sorry.)

Här i alla fall nå´t som passar bättre på tråden än artikeln ovan... I kort kommentar i gårdagens DN ser Göran Greider möjligheterna för en annan slags tillväxt som öppnats upp i och med finanskrisen och dess politiska och ekonomiska följder. "När staten får en mer aktiv roll ökar möjligheten att demokratiskt styra samhället mot hållbar utveckling. Keynes banar väg för de gröna omställningar som kräver så enorma investeringar att det privata aldrig klarar det."

DN: Naturskyddsföreningen: "Krisen är en möjlighet" - Tidigarelägg utbyggnaden av snabbjärnvägar och satsa på energieffektiva ombyggnader i våra hus, säger Svante Axelsson.

I Storbrittanien drar nu departementet för energi och klimat igång ett stroskaligt program för att sänka energianvändningen i bostadssektorn. Sju miljoner bostäder ska tilläggsisoleras, bekläs med solfångare och/eller pelletsbrännare. Regeringen avsätter en miljard pund årligen för att stödja dessa projekt. Man riktar framförallt in sig på de drygt fem miljoner hushåll som lider av bränslefattigdom (fuel poverty), d.v.s. de spenderar mer än 10% av sin inkomst på hushållsel och uppvärmning. "More than one in four homes in the UK will be offered a complete eco-makeover under ambitious plans expected to be announced this week to slash fuel bills and cut global warming pollution. The campaign is thought to involve giving 7m houses and flats a complete refit to improve insulation, and will be compared to the 10-year programme that converted British homes to gas central heating in the 1960s and 1970s. Householders could also be encouraged to install small-scale renewable and low-carbon heating systems such as solar panels and wood-burning boilers. In total, it is thought the Department of Energy and Climate Change will commit to cutting a third of greenhouse gas emissions from households by 2020. ... It is estimated that more than 5m households are in fuel poverty, meaning they spend more than 10% of their income on heat and power. "

Lite perspektiv på bilkrisen: Ericsson har fem gånger så många anställda i Sverige som Saab: 20 000 mot 4000. SvD: Saabs framtid mot ett avgörande Ericsson: Finansiella nyckeltal

Dagens The Guardian skriver massor om denna tråds ämne och om att många ekonomiska satsningar som görs i en mängd länder för att skapa arbeten är klart "gröna". Störst procentandel gröna satsningar i stimulanspaketen har Sydkorea och Kina, medan stater där gammalt tänkande regerar främst verkar finnas i "progressiva" och "klimatledande" EU... Italien och Polen nämns som riktigt dåliga exempel. No surprises there. Och så USA då. Post Bush. Där händer det massor. Och miljöorganisastionerna gör tummen upp alllihop! "With governments around the world continuing to pump colossal sums of money into their plunging economies, a grand global experiment is under way: can the unprecedented spending provide not only a quick fix for the economic catastrophe but also the measures vital for dealing with global warming? Many hope so, and Barack Obama is foremost among them. He sees his presidency as a rare moment in history when crisis can be converted into opportunity, and his $787bn economic recovery plan is putting that theory to the ultimate test. His goal is to seize the opportunity to put in place the architecture of a low-carbon and sustainable economy. ... "You cant just flip a switch on the green economy," said David Foster, director of the Blue-Green Alliance, which combines trade unions and environmental groups. "But if we do all three, in addition to the down payment, we will be well down the road to getting the green economy really roaring." As vast sums of money begin to flow into the US economy, and other governments prepare to commit even more, observers around the world will be watching closely to see whether saving the economy can, in fact, also save the planet."

I samma tidning idag är Nicholas Stern medskribent till artikel på samma tema. En uppmaning, eller upprop till regeringar att satsa på den gröna omställningen för att slå två flugor i en smäll. "We are facing two global crises, one economic and one planetary. We cannot afford to choose to focus on one but not the other: we can act effectively and simultaneously on both fronts. Governments can commit over the next few months to public spending plans that make sound economic sense, both by stimulating economic recovery and by laying the foundations for sustainable low-carbon growth. These are the big growth opportunities of the next two or three decades. They are too good to miss." Den av honom skrivna rapport som artikeln refererar listar de effektivaste åtgärderna för att få mest klimat- och skapajobbnytta/kr, och... "Overall, energy efficiency measures were consistently the top performers across all sectors, capable of delivering timely boosts to the economy, opportunities targeted to sectors with more slack, and lower emissions. They also enhance energy security and help the less well-off with their fuel bills, although these benefits were not taken into account in our formal scoring." Så. Bara att sätta igång. ROT-avdrag till alla för isolering av hus, m.m.

Fredrik. Italien och Polen har väl aldrig tillhört de "progressiva och klimatledande" delarna av EU. De kan snarare ses som två av de starkaste motståndarna mot en progressiv och klimatledande EU-politik. Italien och Polen kan därför knappast ses som representativa för EU i stort.

Deutsche Bank har gått igenom statliga stimulanspaket som presenterats sedan förra sommaren: "Governments around the world have stepped up the pace of new climate change regulation over the last eight months, underscoring their commitment to fight global warming despite the global economic downturn ... The report tracks 250 new regulations that support renewable energy and climate change mitigation across the world as well as "green" initiatives amounting to more than $200 billion in global stimulus packages. These provide climate change investors with a set of attractive opportunities across key sectors and themes." Rapporten identifierar fem huvudområden där stimulanspaketen används för att effektivisera energianvändningen och minska CO2-utsläppen: - Förnybar energi - stödfinansiering eller prisgarantier (feed-in tariffs) till främst sol- och vindkraft - Energieffektiv belysning - utfasning av ineffektiva glödlampor och gratis utdelning av lågenergilampor - Energieffektiva byggnader - "Smarta" elnät - Effektivare personbilar - stöd till hybridbilar, elbilar och batteriutveckling

Mattias Nä precis. Alltså: "No surprises there". Jag är medveten om att det inte direkt är de mest progressiva länderna. Det blir vid sådana här tillfällen, när enskilda medlemsländers politik granskas, dessutom helt uppenbart att EU verkligen är en brokig bukett blommor. Och just därför känns det inte så trovärdigt med pratet om att "EU leder klimatarbetet i världen". Just nu håller ju Europa uppenbarligen på att bli omblåsta av amerikaner och länder som av en massa olika anledningar är tvingade att tänka "nytt". Att Berlusconi m.fl. bakåtsträvare skulle kunna fås att till december inse vilket gyllene läge det är att satsa på ny teknik och energibesparingar tror jag helt enkelt inte på. Motsättningarna inom unionen, beroende på både okunskap och politisk ideologi?, verkar helt enkelt vara för stora för det, och därför tycker jag att frasen om att "EU har täten", klingar falskt. Hoppas dock innerligt att Reinfeldt/Carlgren kan motbevisa min tes i december.

"No expense is spared in saving the banks. Every expense is spared in saving the biosphere." George Monbiot om G20-mötet i London. "The G20s strategy for solving the financial and economic crisis, in other words, is detailed, innovative, fully costed and of vast scale and ambition. Its plans for solving the environmental crisis are brief, vague and uncosted. The environmental clauses - which contradict almost everything that goes before - have been tacked onto the end of the communique as an afterthought. No new money has been set aside. No new ideas are proposed; just the usual wishful thinking: lets call the whole package green and hope for the best." Sorgligt, men inte alls oväntat...

Financial Post: Weak economy prompts Canadians to change way of life Looking at some general lifestyle changes, most respondents indicated more participation in less costly activities such as reading (74 per cent), spending time with family (74 per cent), or eating at home (84 per cent). Michael Marzolini, chairman of Pollara, said research dating back as far as the Second World War, and covering various recessions since, have never shown such a degree of change in people attitudes. "Weve never seen it to this extent," he said. "(People) have always rolled with the punches.

George Monbiot skriver om hur de stora underskotten i de brittiska statsfinansen - till följd av den djupa lågkonjunkturen kombinerat med den finansiella krisen - försvårar långsiktig hållbarhet: "Everything we need to do has been made harder by debt. Net state debt now exceeds £700bn. The RBS and Lloyds shambles will add between £1 trillion and 1.5tn. National debt is likely to reach 150% of GDP next year: well beyond the point at which the IMF declares developing countries basket cases. This introduces two environmental problems. The first is that there is no money left with which to fund a green new deal. The second is that well be able to pay off these debts only by resuming economic growth. Greenhouse gases grow because the economy grows. The UKs liabilities make the transition to a steady state economy, let alone a managed contraction, much harder to achieve. They appear to ­commit us to either growth or default for at least a generation. The debt crisis is an environmental disaster."

Klas Eklund, som finns med i många trådar här efter att ha kommit ut ur garderoben som klimat- och miljömedveten nationalekonom för några år sedan, skrev nyligen en mkt läsvärd artikel i VA. Inte mycket nytt under solen för de flesta här kanske, men ändå alltid lika kul att se en så pass aktad samhällsdebattör som har så nära till maktens centrum(polare till både Borg och Wallenberg för jösse namn!), har fattat ett och annat. (Även om jag personligen säkert inte är lika optimistisk som honom till att markandasekonomin kommer att kunna lösa alla "externaliteter"...) "Den senaste uppgången drevs av IT-revolutionen, av avregleringar och globalisering. Mycket talar för att denna långa våg nu böjer ned, i alla fall för västvärlden. Avregleringarna som kickades igång av Reagan och Thatcher vänds nu i återregleringar, globaliseringen bromsar upp, risken för protektionism ökar, och den ledande amerikanska ekonomin måste gå igenom en lång period av skuldsanering. Nedgången innebär omprövning och självrannsakelse. Företagen – i synnerhet bankerna – måste arbeta hårt på att visa sig vara goda medborgare och återvinna sitt förlorade förtroende. Politiskt får vi se en gir till vänster. Den starka staten är tillbaka, Keynes gör comeback – och på sikt lär skatterna höjas i många länder för att hantera de växande budgetunderskotten. USA:s inflytande minskar och Kinas ökar. Men vänstersvängen betyder inte alls att vänsterpartier nödvändigtvis blir vinnare: kursändringen sker också inom högerpartier och bland liberaler. I EU-valet höll den europeiska högern ställningarna. Barack Obama är ingen socialist, och Anders Borg har som bekant kallats den bäste finansminister socialdemokraterna kan tänka sig. Till skillnad från 1930-talet finns inga alternativ till marknadsekonomin. Kommunismen har kollapsat och ingen (utom Kim Jong-Il) vill ha den tillbaka. Så även om kapitalismen har skapat krisen, är det kapitalistiska systemet självt inte i kris. Däremot ter sig den typ av tillväxt som dominerat sedan industrialismen allt mer ohållbar. Klimatforskarna varnar för global uppvärmning om vi fortsätter att elda med fossila bränslen. Den internationella energimyndigheten IEA säger att dagens energitrender är ’alltmer ohållbara’. Ekosystemen hotas, när jordens befolkning ökar och standarden för de fattiga miljarderna stiger i snabb takt. Tidigare har människan förmått möta domedagsprofetiorna med ny teknik. Förhoppningsvis kan det ske även denna gång. Under krisen kan grunden läggas för en ny teknisk revolution – som kan driva nästa uppgång. Olja och kol bör på sikt gradvis fasas ut och ersättas av förnybar energi och kärnkraft. Teknik utvecklas för att avskilja koldioxid från industrins anläggningar och pumpa tillbaka den ned i marken. Transportsystemen kan övergå till fossilfri el. Byggande och boende kan ske enormt mycket energisnålare än i dag. Återskogning kan ske i stor skala. ... Min slutsats blir att ”clean-tech” i vid mening kommer att bli drivkraften bakom nästa ”långa våg” i kapitalismens utveckling. Det blir en grönare kapitalism än den vi varit vana vid, och det blir också en ”tamare” och mer politiskt styrd kapitalism än den vildvuxna finansmarknadskapitalism som dominerat de senaste decennierna. Några kan beklaga detta. Men de kloka gillar läget och kavlar upp ärmarna."

Prognosen över energianvändning i Sverige för i år och nästa år revideras ned med drygt 20 TWh - till 369 i år och 376 nästa år - av Energimyndigheten. Det är framförallt industrins energianvändning som minskar. Det här är förmodligen endast en konjunktureffekt och inte följden av någon strukturell förändring. Återstår att se vad som händer med framförallt industrins energianvändning när konjunkturen vänder uppåt. Elproduktionen i landet ökar dock. Det är framförallt vindkraften som växer snabbt - 2011 väntas produktionen vara 4 TWh jämfört med 2 TWh förra året. I kombination med sjunkande konsumtion så väntas exporten av el öka.

The Economist uppmärksammar att investeringar i olika typer av järnvägssystem har ökat, och fortsätter öka, i den ekonomiska krisens spår:A recent study by

Roland Berger, a consultancy, found that government stimulus programmes in the wake of the financial crisis have been boosting investment in railways of all kinds. The world market for railway infrastructure and equipment has been growing at 3.2% a year through the global downturn, and is set to grow at around 2.7% a year until 2017. Spending on metro rail systems should grow faster still, at perhaps 6-8%.