Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Miljöpolitik   

Alliansens klimat- och energipolitik

MATTIAS CARLSSON 2009-02-05        #9263



I skuggan av att alliansen idag la fram ett gemensamt förslag om att slopa avvecklingslagen för kärnkraft så presenterade man också en större energi- och klimatöverenskommelse. De övergripande målen för 2020 är:

- 50% förnybar energi
- 10% förnybar energi i transportsektorn
- 20% effektivare energianvändning (förmodligen räknat som energianvändning per BNP-enhet)
40% minskning av växthusgaser i de sektorer som inte ingår i EUs handel med utsläppsrätter (främst transporter, bostäder, jordbruk och avfall) jämfört med 1990, vilket innebär en minskning med 20 miljoer ton CO2-ekvivalenter. Två tredjedelar av detta ska ske inom landet, resterande del kan göras genom projekt i andra delar av EU eller med hjälp av CDM-projekt i utvecklingsländer.

De tre första punkterna bygger på direktiv från EU. Klimatmålet är kraftfullare än EUs mål (20% alternativt 30% till 2020), men känns ändå för svagt. Personligen hade jag hellre sett ett 40%-mål för minskningar inom landet, och därutöver omfattande finansiering av åtgärder i utvecklingsländer motsvarande minst lika mycket. Man aviserar också att förslag om höjda energi-, koldioxid-, och drivmedelsskatter är på gång.

I övrigt märks att:
- Certifikatsystemet för förnybar elproduktion ska vidareutvecklas. Ett nytt mål i nivå med 25 TWh bör sättas för år 2020
- Nationalälvarna, och övriga i lagen angivna älvsträckor, ska fortsatt skyddas från utbyggnad
- Ett femårigt program för effektivare energianvändning genomförs med utgångspunkt i Energieffektiviseringsutredningens förslag. Programmet tillförs 300 miljoner kronor årligen, utöver dagens politik, och finansieras inom ramen för energibeskattningen.
- Sverige bör verka för att en av de planerade EU-finansierade pilotanläggningarna för CCS (Carbon Capture and Storage) kopplas till svensk basindustri (jag kan tänka mig att det blir vid något av SSABs stålverk) En kontrollstation införs 2015 för att analysera behoven av att revidera målen och/eller justera de politiska styrmedlen.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/99/40/b184aa6b.pdf



THEODOR ADOLFSSON 2009-02-05        #9279
Hur definieras energi här? El, fordonsdrift, uppvärmning? Hur ser siffrorna ut idag? Elproduktionen är väl redan idag till 50 % förnyelsebar i och med vattenkraften.

MATTIAS CARLSSON 2009-02-05        #9280
Theodor. Om jag har förstått rätt (anges inte särskilt tydligt i överenskommelsen) så syftar den första punkten på andelen förnybar energi av den totala energianvändningen, inklusive omvandlings- och distributionsförluster i el- och värmeproduktion (Däremot omfattas inte restvärmen från kärnkraftverken som idag pumpas ut i havet). Enligt den här definitionen så var Sveriges totala energianvändning 423 TWh 2006, fördelat på 157 TWh i industrisektorn, 143 i sektorn bostäder, service mm, 105 TWh i transportsektorn, samt 21 TWh i distributionsförluster mm. Mängden förnybar energi var 183 TWh, och andelen (183/423=) 43,3%. EU har beslutat att andelen förnybar energi ska öka från 8,5% 2005 till 20% 2020 i hela unionen. Därefter har man delat upp betinget på medlemsstaterna baserat på nuvarande andel och välståndsnivå (d.v.s. förmåga att öka andelen) och beslutat att Sveriges andel förnybar energi bör öka till 49% 2020 (Sverige har högst andel förnybart av alla EUs medlemsländer). Alliansens mål är alltså i linje med betinget från EU. För mer info se Energimyndighetens Energiindikatorer 2008 på länken (sida 13-14).

http://213.115.22.116/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=def

MATTIAS CARLSSON 2009-02-06        #9325



Styrande politiker i allmänhet och alliansen i synnerhet har en fantastisk förmåga att återanvända tidigare åtaganden och framställa dem som nya satsningar. De tre energimålen i överenskommelsen från igår (50% förnybart totalt, 10% förnybart i transportsektorn och 20% energieffektivisering) framställdes som offensiva satsningar, men i själva verket är de blott vad EU kräver av oss.

Jag saknar framförallt en större satsning på energieffektvisering. Det har gjorts mängder av studier som visar den enorma potential som finns här och energieffektiviseringar framhålls ju allmänt som de billigaste åtgärderna för att minska CO2-utsläppen.

Två konkreta åtgärder med stor potential är:
- Stöd till effektivisering av miljonprogramshusen som står inför stora renoveringsbehov det närmaste decenniet
- Stöd till verkstadsindustrierna liknande det som tidigare (fortfarande) erbjudits de energiintensiva industrierna. Här har Björn Carlsson vid Linköpings universitet visat i ett flertal studier att det generellt finns ekonomiska effektiviseringspotentialer på uppemot 50%.

Det kan röra sig om både finansieringsstöd (förmånliga lån, skattereduktioner) och rådgivning. Om man satsar mer aktivt på energieffektiviseringar så blir det relativt lätt att nå de andra målen i överenskommelsen också.

JOHAN ERLANDSSON 2009-02-06        #9326
Fast grejen är ju att vi inte behöver hålla på med energieffektiviseringar nu när vi får en massa billig (utsläppsfri?) kärnkraftsel... Det där står väl med i uppgörelsen mest för syns skull. Och varför skulle någon vilja energieffektivisera frivilligt när elen är billig?

JOHAN ERLANDSSON 2009-02-06        #9327

Jag har nog inte tillräckligt på fötterna här märker jag... Det är ju det här med den europeiska elmarknaden. Energiforskaren Louise Trygg menar att det inte är säkert att elpriset sjunker om vi tillför mer elproduktion i Sverige. På något sätt är detta hoppfullt känner jag. Om vad Louise säger stämmer så faller ju alliansens främsta argument platt, att vi behöver kärnkraft för att industrin ska få billig el.

http://www.sr.se/cgi-bin/ostergotland/nyheter/artikel.asp?Artikel=2616671

FREDRIK BERGMAN 2009-02-06        #9328
Exakt samma sak sa Björn Karlsson (Linköpings universitet) i gårdagens Studio Ett. Elpriset bestäms inte i Sverige utan ute i Europa. Han berättade också (det väl för många välkända) att svensken i genomsnitt gör av med 3 ggr så mkt el som en medeleuropé.

http://www.sr.se/sida/default.aspx?programid=1637

JOHAN ERLANDSSON 2009-02-06        #9329
Björn var handledare åt Louise så det kanske inte är så konstigt att de har samsyn... Den elintensiva industrin i Sverige har ju gått ihop och vill bygga sin egen energiförsörjning med vindkraft och kärnkraft. Kommer de inte runt den europeiska prissättningen då? Måste all producerad el handlas på Nordpool?

JOHAN ERLANDSSON 2009-02-06        #9330
Tragikomik: Samma dag som alliansen gick ut med kärnkraftöverenskommelsen så blev Energimyndighetens energirapport för 2008 klar. Under rubriken "Åtgärder på lång sikt" står att läsa: Enligt gällande politiska beslut ska kärnkraften avvecklas.

http://213.115.22.116/System/ViewResource.aspx?rl=Energimyndigheten:/Resour

MATTIAS CARLSSON 2009-02-06        #9332
Att elpriserna harmoniseras över gränserna, som Karlsson och Trygg pratar om, är ju beroende av att det finns överföringskapacitet för att flytta överskottsel från vissa områden till områden med elunderskott. Om elproduktionen ökar i Sverige, samtidigt som efterfrågan och överföringskapaciteten inte ändras, så innebär det att vi får ett överskott av el på den svenska/nordiska marknaden som inte kan exporteras vilket då leder till att elpriset sjunker. Så att säga att elpriset i Sverige inte påverkas av huruvida vi bygger ny kärnkraft eller ej är en sanning med vissa förbehåll. Att basindustrierna vill gå ihop och bygga kärnkraft beror nog till stor del på att de vill säkra tillgången på el till ett hyfsat pris. El är en viktig input i deras produktion och de är nog beredda att gå ganska långt för att "försäkra sig" mot elbrist eller stigande priser.

MATTIAS CARLSSON 2009-02-06        #9334



Två av de "ambitiösa" målen i överenskommelsen är:
- Certifikatsystemet för förnybar elproduktion ska vidareutvecklas. Ett nytt mål i nivå med 25 TWh bör sättas för år 2020
- En ny planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020 fastställs, enligt Energimyndighetens remissbehandlade förslag, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs.

Gröna elcertifikat ges för produktion av förnybar el (exkl storskalig vattenkraft) och elkonsumenter tvingas genom kvotplikt köpa en viss andel el med gröna certifikat. Den elintensiva industrin är undantagen från kvotplikten. Enligt Energiläget (Tabell 5, s.39) så fanns 2007 13,3 TWh förnybar el inom elcertifikatsystemet - varav 1,4 TWh vindkraft - vilket är 6,2 TWh mer än 2002 (alltså var produktionen av förnybar el 7,1 TWh 2002). Det nuvarande målet är att öka mängden förnybart med 16 TWh under perioden 2002-2016, till totalt (16+7,1 =)23,1 TWh. Det nya målet är lite luddigt formulerat. Antingen menas totalt 25 TWh certifikatberättigad el 2020 - vilket är endast 1,9 TWh mer än målet för 2016 och 12,7 TWh mer än 2007 - eller så menas 25 TWh mer certifikatberättigadel än 2002 - vilket betyder 9 TWh mer än 2016 och (25-6,2 =) 18,8 TWh mer än 2007. Ambitionen är alltså att öka mängden förnybar certifikatberättigad el med antingen 12,7 eller 18,8 TWh till 2020 jämfört med 2007.

Det är rimlig att anta att el från biobränslebaserade kraftvärmeverk kommer att ta en del av denna ökning. Vad blir då kvar till stöd för vindkraften? Vindkraften är under överskådlig framtid beroende av stödet från de gröna certifikaten som historiskt har gett 20-30 öre i extrainkomst per producerad kWh. Men om det bara finns certifikat för kanske 10 TWh vindkraft, hur har man då tänkt sig att vindkraften ska expandera med 20-30 TWh till 2020? Räknar man med att vindkraften tills 2020 ska bli konkurrenskraftig på egna villkor utan stöd från certifikatsystemet? Har man andra stöd på gång för vindkraften? Eller hoppas man helt enkelt på att ingen ska tänka efter och ifrågasätta de "ambitiösa" målen?

MATTIAS CARLSSON 2009-02-12        #9404
I det nya klimatmålet om 40% minskning till 2020 (från 1990) så kan en tredjedel göras utanför Sveriges gränser. Dels genom så kallade CDM-projekt i utvecklingsländer, vilket är ett väldigt omdebatterat system, men också i andra EU länder. Detta har tydligen drivits hårt av Sverige i EU och är enligt miljöminister Carlgren en viktig anledning till att man lyckats baxa med sig resten av EU till 30% minskning till 2020, med förbehållet att ett nytt globalt (post-Kyoto)avtal sluts.

"Förslaget går ut på att två EU-stater ska kunna handla med koldioxidutsläpp. Exempelvis om Sverige investerar i energifönster i Estland, vilket leder till minskade utsläpp av koldioxid, ska det räknas som en minskning av de svenska utsläppen. Den handel med utsläppsrätter som finns inom EU i dag omfattar enbart industrier och kraftverk med stora utsläpp av klimatgaser. Carlgrens förslag ska inte omfatta dessa, utan handlar om åtgärder inom till exempel vägtrafiken, bostäder och byggnader."

SvD skrev om detta för ett år sedan och Susanna Batlscheffsky tar nu också upp det i sin blogg. Í bloggen skriver hon att det kan leda till att exempelvis Tyskland investerar i vindkraft i Sverige och tillgodoräknar sig detta som en utsläppsminskning. Jag är dock osäker på om det är korrekt. I citatet ovan (som är ett år gammalt) så hävdas ju att de sektorer som innefattas i det nuvarande systemet för utsläppshandel (främst el- och värmeproduktion samt tung industri) inte ska omfattas av detta nya handelsinstrument som är tänkt att innefatta alla andra verksamheter (bostäder, transporter mm). Jag ska försöka nysta vidare i detta.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/klimathotet/artikel_922385.svd

JOHAN ERLANDSSON 2009-02-13        #9413
Så här står det på Miljöpartiets Twittersida just nu: "har haft konstruktiva diskussioner med regeringen om energi- och klimatpolitiken"

JOHAN ERLANDSSON 2009-02-17        #9458
Mattias har tagit ner de ambitiösa målen på jorden ovan, och Aftonbladet har gjort detsamma.

http://aftonbladet.se/ledare/svenskpolitik/article4360967.ab

FREDRIK BERGMAN 2009-02-26        #9572
I kväll har enligt Rapport förhandlingarna mellan oppositionen och alliansen om energi och klimat brutit samman... Fortsättning följer? Eller kör Alliansen på ensamma nu? Med risk för att det blir upprivna beslut vid en eventuell oppositionsseger i valet om 18 månader. Många investerare lär sitta still på stålarna fram tills det står klart vad som gäller i konunga-, snart drottningariket, Sverige.

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1459803

MATTIAS CARLSSON 2009-03-18        #9904
Igår överlämnade regeringen de två propositionerna om "En sammanhållen klimat- och energipolitik" till riksdagen. Finns att läsa på länken. I klimatproppen står bl.a. om klimatmålet till 2020:

"Utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara ca 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM.
...
För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms ambitionen för minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för handelssystemets regler." ´

EU har beslutat om att tilldelningen av utsläppsrätter i ska vara 21% lägre 2020 än de verifierade utsläppen 2005 i de sektorer som omfattas av handelssystemet. Regeringens klimatvision för 2050:

"Utifrån tvågradersmålet och ambitionen att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på 400 ppmv koldioxidekvivalenter formuleras Sveriges utsläpp till 2050. Visionen är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. ... Klimatberedningens bedömning var att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2050 bör vara minst 75–90 procent lägre än 1990."

Hur man tänker sig göra för att "täppa igen hålet" mellan 75-90% minskning och nollutsläpp framgår inte tydligt. Två alternativ är att man antingen använder sig av kolsänkor - genom lagring av kol i mark och biomassa - inom landet eller så finansierar och tillgodoräknar man sig utsläppsminskningar i andra länder.

http://regeringen.se/sb/d/11721/a/122782

ANTON STEEN 2009-03-22        #9928
Idag presenterade oppositionen sitt svar på alliansens uppgörelse på DN-debatt. Jag tycker att det anledning till både kritik och beröm. Beröm: - Tydligt alternativ till alliansen vad gäller kärnkraften - Långsiktigt mål på 55 TWh förnybar el till 2030 - Vita elcertifikat, dvs handel med energieffektiviseringar - Möjlighet till fastprisstöd för förnybar el (till skillnad från det marknadsbaserade elcertifikatsystemet) Kritik: - För låg ambition inom energieffektivisering, 25 % till 2020. Dock bättre än alliansen - Inga punkter om utveckling av elnäten för att underlätta småskalig, decentraliserad elproduktion. Utgångspunkten tycks vara dagens storskaliga modell med dominans av en handfull storföretag - Allmän brist på konkreta förslag som kan sjösättas på kort sikt. Att sätta upp aggressiva långsiktiga mål är enkelt men betyder inte så mycket om man inte följer upp med motsvarande kortsikta initiativ - Otydlig politik för transportsektorn. Det är i allmänhet ett stort fokus på elbranschen. Den svårare transportsektorn har kommit i skymundan.

http://www.dn.se/opinion/debatt/karnkraften-blir-kvar-tills-den-kan-ersatta

ERIK SANDBLOM 2009-03-22        #9929
Anton, "utveckla elnäten för att underlätta småskalig, decentraliserad elproduktion". Vad innebär det?

ANTON STEEN 2009-03-22        #9932

Vad jag menar är att det finns en stor potential i att komma bort från dagens ganska centraliserade system som har sina tydliga begränsningar vad gäller integrering av småskalig och fluktuerande förnybar elgenerering. Jag var på ett seminarium nyligen i samband med ett klimatmöte i Köpenhamn om "smart grids" som tydligt visade på potentialen i dem nya näten. Bilden visar på skillnaden mellan det traditionella elnätet och det moderna "smart grid". Jag är absolut ingen expert på området men jag har ändå förstått att det går att komma ganska långt vad gäller reduktion av baskraft (vatten- och kärnkraft i Sverige) och integrering av förnybara energikällor genom att göra nätet smartare.

JOHAN ERLANDSSON 2009-03-26        #10009
Birger Schlaug sammanfattar den gröna debatten om kärnkraft. "Tja, vad finns att säga? Argumenten från Miljöpartiet är ganska identiska med hur Socialdemokraterna argumenterade 1980. ... Det vill säga: inget parti i den politiska paletten driver längre opinion för en annan utvecklingsväg än den etablerade. I detta, menar jag, ligger ett fattigdomsbevis. När man fått en plattform som riksdagsparti, med skickligare företrädare än någonsin, är det tragiskt att man abdikerar från den opinionsbildande delen av politiken. Jag menar att det är ett historiskt misstag att abdikera nu när mottagligheten för alternativa samhällsutvecklingar är större än någonsin. "

http://schlaug.blogspot.com/2009/03/gron-debatt-om-karnkraften.html

MATTIAS CARLSSON 2009-04-02        #10106
Nu kommer de rödgrönas svar på regeringens energi- och klimatproposition

http://www.socialdemokraterna.se/upload/Motioner/09040_en_rodgron_klimat_oc

MATTIAS CARLSSON 2009-05-10        #10635



Miljöaktuellt har intevjuat nationalekonomen Björn Carlén som är en av regeringens viktigaste klimatpolitiska rådgivare. Flera intressanta uttalanden som förklarar den teoretiska/vetenskapliga grunden till regeringens politik när det gäller utsläppsmål mm. Carlén tonar ned betydelsen av nationella utsläppsmål till förmån för handel med utsläppsrätter över nationsgränserna. Men han betonar också att CDM är en väldigt problematisk mekanism och att utsläppshandel främst bör ske mellan länder som har kvantifierade utsläppsbegränsningar.

"Du betonar handel med utsläppsrätter – men denna handel måste ju minska i volym i takt med ländernas allt lägre utsläppstak? – En mindre utsläppskvot i framtiden kan vara förenlig med fortsatt storskalig handel. Kanske får EU en kvot som är minus 150 procent av 1990 års nivå och fattiga länder en stor pluskvot. Genom handel sker då en kraftig inkomstöverföring till u-länderna och det tror jag också måste till för att få med dem. – Problemet idag är att man lägger för många uppgifter på utsläppshandeln. Du ställer frågan om hur det hjälper oss på lång sikt. Svaret är att den bidrar - men på lång sikt är det politikerna som bestämmer utsläppsnivån. Vad utsläppshandeln kan göra är att minska kostnaderna för att nå detta mål. – Utsläppshandel är ett bra redskap för att minska globala minskningar i närtid. På längre sikt måste tekniken och teknikutvecklingen rädda oss. Det krävs en storskalig teknik- och forskningssatsning, en sådan som Knut Alfsen och Gunnar Eskeland skissat på i en av våra rapporter. Vad händer med priset på utsläppsrätter när andra länder gör undan sina billiga åtgärder – kommer det inte att bli dyrare för oss? – Visst kommer det att bli dyrare. Och det gäller att skilja på handel inom EU-bubblan, Kyoto-bubblan och med länder utanför dessa, till exempel genom CDM (flexibla projektmekanismer). CDM är en bristfällig mekanism som försvårar att få med u-länderna i klimatavtal. Dessa åtgärder kanske skulle ha kommit till även utan handel. När jag pratar utsläppshandel pratar jag handel mellan i-länder. Så du är inte så lycklig över innehållet i EU:s energi- och klimatpaket från december som lämnar öppet för att satsa en tredjedel av utsläppsminskningarna för hushåll och transporter i fattiga länder? – Nej, jag tycker att man ska avhålla sig från CDM. U-länder med ganska höga inkomster skulle ända behöva göra saker på egen hand, lägga om sina energisystem och kliva in ett internationellt klimatavtal. CDM-handel gör att de tjänar mer på att stå utanför."

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.228994/doldisen-som-satter-agendan

MATTIAS CARLSSON 2009-06-16        #11162
Anders Wijkman, Svante Axelsson och LRFs Lars-Göran Pettersson har snickrat ihop en rapport och en hemsida som förespråkar kraftigt höjda energimål för Sverige. I en debattartikel i DN skriver man att vi kan ha 70% förnybar energi i det Sverige 2020, jämfört med dagens 42% samt regeringens och oppositionens mål på 50% respektive 53% till 2020: "Vi föreslår att det införs ett planeringsmål för att öka den förnybara energitillförseln med 70 TWh till 2020, en ökning med omkring 37 procent jämfört med nivån 2008. Detta mål kan uppnås genom att tillförseln av biobränslen ökar med 38 TWh till år 2020, vilket motsvarar nuvarande ökningstakt, att vindkraften ökar med 28 TWh i enlighet med regeringens planeringsmål och att tillförseln från övriga förnybara energikällor, främst solvärme, ökar med 4 TWh. Ingen ny vattenkraft ingår i målet." Man vill också att ambitionen när det gäller energieffektivisering höjs. Det nuvarande förslaget från regeringen når, enligt författarna, inte ens upp till EUs riktlinjer: "Regeringens mål innebär att energianvändningen i förhållande till BNP (energiintensitet) ska minska med 1,7 procent per år vilket, vid en BNP-tillväxt på 2,25 procent per år, innebär att energitillförseln fortsätter att öka med omkring 4,5 procent (28 TWh) till 2020. Oppositionens mål kan innebära att energitillförseln slutar att öka, men inte mycket mer. EU:s mål innebär däremot att energitillförseln förväntas minska med 12 procent. Regeringens mål om 1,7 procent är till och med lägre än Energimyndighetens långsiktsprognos som, trots att den helt baseras på befintliga styrmedel våren 2008, innebär att energianvändningen i relation till BNP minskar med 1,9 procent om året. Och regeringens mål är alltså bara hälften så ambitiöst som EU:s mål om 3,3 procent per år till 2020. Vi föreslår som mål att Sveriges energianvändning i relation till BNP ska minska med 4,0 procent per år och att den slutliga energianvändningen ska minska med 20 procent (80 TWh) till 2020, jämfört med 2008."

http://www.dn.se/opinion/debatt/sveriges-klimatmal-bara-halften-av-eus-1.89

MATTIAS CARLSSON 2009-06-18        #11189
De som känner sig manade kan nu skriva på ett upprop som ställer sig bakom förslagen i rapporten i föregående inlägg. - 70% förnybar energi i Sverige 2020 - Öka den förnybara energitillförseln med 70 TWh till 2020 - Sveriges energianvändning i relation till BNP (energiinstensitet) ska minska med 4% årligen till 2020

http://www.xn--frnybart-n4a.nu/upprop.html

MATTIAS CARLSSON 2009-07-14        #11463



"The rich can relax. We just need the poor world to cut emissions. By 125%"

George Monbiot har gjort det till en vana att vecka efter vecka peka på bristerna i den brittiska klimatpolitiken, som på många sätt liknar den svenska. Man sätter upp till synes ambitiösa mål - 40% till 2020 i Sverige, 80% till 2050 i UK - men säger samtidigt att en stor del av detta - en tredjedel av Sveriges minskning och hälften av Storbrittaniens - ska genomföras i utvecklingsländer. Monbiot kommer med några små beräkningar fram till att utvecklingsländerna måste minska sina utsläpp med 125%(!) om alla Annex 1 länder (~OECD) tillämpar samma metod som Storbrittanien och genomför hälften av sina minskningar i utvecklingsländerna.

"The government has promised spectacular cuts in greenhouse gas emissions. It is also pushing through new roads and runways, approving coal-burning power stations, bailing out car manufacturers and ditching regulations for low-carbon homes. How can these policies be reconciled? We will find out tomorrow, when it publishes a series of papers on carbon reduction. According to one person who has read the drafts, the new policies will include buying up to 50% of the reduction from abroad. If this is true, it means that the UK will not cut its greenhouse gases by 80% by 2050, as the government promised. It means it will cut them by 40%.
...
In its latest summary of climate science, published in 2007, the Intergovernmental Panel on Climate Change suggested that a high chance of preventing more than two degrees of warming requires a global cut of 85% by 2050. In drafting the climate change act, the UK government promised to keep matching the target to the science. It has already raised its cut from 60% to 80% by 2050. If it sticks to its promise it will have to raise it again. Global average CO2 emissions are 4.48 tonnes per person per year. Cutting the world total by 85% means reducing this to 0.67 tonnes. Average per capita output in the 38 Annex 1 countries is 10 tonnes; to hit this target they must cut their emissions by 93.3% by 2050. If the rich persist in offsetting 50% of this cut, the poorer countries would have to reduce their emissions by 7bn tonnes to absorb our offsets. To meet a global average of 0.67 tonnes, they would also need to chop their own output by a further 10.8bn tonnes. This means a total cut of 17.8bn tonnes, or 125% of their current emissions. I hope you have spotted the flaw."

http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2009/jul/13/climate-change-emission

MATTIAS CARLSSON 2010-03-02        #13972



I veckan lägger regeringen fram en  proposition om att revidera elcertifikatsystemet. Maud Olofsson skriver på DN debatt:

"Regeringen kommer på torsdag att besluta om en proposition som lägger fast nya kvoter i elcertifikatsystemet så att målet om 25 TWh till år 2020 blir verklighet. Det ska jämföras med det tidigare målet på 17 TWh till år 2016.

Förslaget innebär bland annat att nya så kallade kvoter läggs fast och att elcertifikatsystemet förlängs till år 2035. Under perioden fram till år 2020 kommer därför utbyggnadstakten av förnybar elproduktion att öka kraftigt. Energimyndigheten har gjort bedömningen att det innebär ytterligare 10 TWh vindkraft. Det innebär att 2 000 nya vindkraftverk av dagens normala storlek kan komma att byggas fram till år 2020. Motsvarande siffra för biobränslebaserad kraft är 5 TWh. Som jämförelse motsvarar 25 TWh halva den samlade kärnkraftsproduktionen i Sverige under förra året. Kostnadsbilden kommer dock att vara avgörande för fördelningen mellan de olika energislagen."

Detta är egentligen inget nytt. Man fortsätter på den inslagna väg som presenterades i den större klimat- och energiöverenskommelsen för ett drygt år sedan (se början av tråden). Det är dock ett steg i rätt riktning även om man kan fråga sig om det är så "ambitiöst" som regeringen vill ge sken av. Olofsson poängterar också nyttan av effektivare energianvändning och lyfter även fram en ökad satsning på att stärka stamnäten och överföringskapaciteten till grannländerna.

"Ett alltför underskattat område är energieffektivisering och att elkunderna får större möjligheter att påverka sina egna energikostnader. Regeringen kommer att ta flera initiativ som gör det mer lönsamt för enskilda personer att spara el med bland annat förslag om timmätning för hushållen.

Regeringen prioriterar också förstärkningar av stamnätet.Enbart med ett robust elnät kan elen överföras till de områden den bäst behövs. Det skapar också förutsättningar för en utbyggnad av ny produktionskapacitet. Ett robust stamnät är också viktigt för att kunna exportera el när vi har ett överskott. I år investeras 2,3 miljarder kronor i utbyggnad av stamnätet vilket är mer än en fyrdubbling jämfört med investeringsnivåerna på 1990-talet och i början av 2000-talet. Kommande år planeras ytterligare ökade investeringar i stamnätet.

Vi behöver också stärka överföringskapaciteten mellan de nordiska länderna. Den norska regeringen har i samtal med oss nu lovat att forcera utbyggnaden av nätet mellan våra länder. Det är ett mycket välkommet besked som leder till större försörjningstrygghet. Svensk el med låga utsläpp av koldioxid kan också ersätta fossilbaserad produktion på den europeiska elmarknaden. Det är en av de effektivaste åtgärderna vi kan göra för klimatet."


MATTIAS CARLSSON 2010-03-03        #13995
Reflektion kring ambitionen i utbyggnad av vindkraft. Energmyndigheten bedömer att de reviderade kvoterna i elcertifikatsystemet leder till 10 TWh mer vindkraftsproduktion år 2020 utöver dagens 2-3 TWh. Det innebär en utbyggnadstakt med 1 TWh per år under 10 år. För att producera 1 TWh vindel behövs vindkraftverk med en total effekt på 400-500 MW eller 200-250 kraftverk på vardera 2 MW årligen.

I fjol installerades 269 vindkraftverk med en total effekt på 512 MW i Sverige.

Den utbyggnadstakt för vindkraften som Energimyndigheten bedömer är alltså i samma storleksordning som den nivå vi ligger på i dagsläget. Kraftverksproducenterna och projektörerna har förmodligen möjlighet att öka takten ytterliggare. Men utbyggnadstakten begränsas nu istället av begränsningar i (den reglerade) efterfrågan på gröna elcertifikat och möjligtvis i tillgången till kapacitet i elnäten och eventuell reservkraft.

ANTON STEEN 2010-03-03        #14001



Jag skulle säga att den absolut mest begränsade faktorn för vindkraften just nu är elnätsfrågan. Projekt finns det så att det räcker till och blir över. 

Jag blir också lite förvånad över Energimyndighetens bedömning. Tittar man på vad enskilda projektörer planerar för så hamnar man betydligt högre än 10 TWh till 2020. Enligt SvK finns det ca 30000 MW i olika faser runtom i landet. 

MATTIAS CARLSSON 2010-03-16        #14110



Alliansen presenterade nyligen sina huvudfrågor inför valrörelsen. Energi- och klimatpolitiken lyfts fram som en av fyra centrala områden. Politiken sammanfattas i några korta punkter:

"Sverige kan inte lösa klimatutmaningen på egen hand. Men genom att samarbeta med andra och gå före kan vi visa resten av världen att det går att kombinera stigande tillväxt med sjunkande utsläpp.

Alliansens budskap:
-Sverige ska gå före i klimatarbetet genom att använda ekonomiska styrmedel och en energipolitik baserad på utbyggnad av förnybar energi och möjligheten att ersätta kärnkraftsreaktorer som fasas ut med nya.
-Sverige ska bidra till att minska Europas beroende av kol, olja och fossilgas. Vi vill ha en gemensam europeisk energimarknad.
- Varje land ska ta sitt eget ansvar. Genom att samarbeta och driva på för strängare krav, kan vi nå tuffare globala utsläppsminskningar.
-Miljöteknik kommer att bli en viktig framtida tillväxtbransch. Globalt är det en stor marknad med betydande tillväxtpotential."

Alliansen pekar också ut de frågor som man ser som viktiga konfliktfrågor i valrörelsen:

"Konflikterna med vänsteroppositionen:
-Samarbete eller klimatnationalism? Oppositionen motsätter sig en europeisk energimarknad.
-Avstå från eller använda kärnkraft för att lösa klimatproblemen? Det är inte klimatsmart att avveckla kärnkraftsel och ersätta den med el från olja, kol eller fossilgas.
-En smart eller orealistisk klimatpolitik? Hos vänsterpartierna frodas förslag om massiva skattehöjningar och förbud mot inrikes flygtrafik söder om Sundsvall.
-Ska vi bekämpa bilen eller bilens utsläpp? Vänsterpartierna är motståndare till de infrastruktursatsningar som behövs för att människor ska kunna använda bilen."

ERIK SANDBLOM 2010-05-03        #14698

Alliansens partiledare på tågturné

Den 4-5 maj drar Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund igång valrörelsen.

Resan genomförs med tåg från Stockholm till Göteborg tur och retur. Vid stoppet i Södertälje sker ett regeringssammanträde. Längs resan genomförs därefter kampanjstopp i Norrköping, Borås, Göteborg, Skövde och Örebro. Där framträder allianspartiledarna tillsammans. Övriga statsråd stiger av tåget längs rutten och genomför egna aktiviteter.


Plats: Tåget avgår från Stockholm Central, perrong 10.

Avgångstid: 09.30, 4 maj Stockholm Central. Obs! Ackreditering ska vara klar till 09.00.

Ankomsttid: 15.20, 5 maj Stockholm Central.


MATTIAS CARLSSON 2010-12-08        #16411
Sverige och Norge samordnar sina respektive system för gröna elcertifikat

MATTIAS CARLSSON 2011-07-07        #18355
Miljöminister Carlgren(c) och partikollegan Tiefensee föreslår höjda ambitioner för förnybar energi och energieffektivisering.

Sverige klarar i dag cirka 45 procent av sin energianvändning genom förnybar energi och år 2020 beräknas över hälften av energin vara förnybar. Centerpartiets arbetsgrupp för miljö föreslår nu höjda framtida ambitioner för förnybar energi och energieffektivisering, bland annat att:

•  Två tredjedelar av energin bör vara förnybar om knappt 20 år, år 2030.

•  Energianvändningen till år 2030 bör ha effektiviserats med 40 procent jämfört med 2002 års nivå.

•  Energiförsörjningen bör vara helt förnybar år 2050.

De vill att vindkraftsutbyggnad ska fortsätta i nuvarande takt, att solenergi ska få ytterlggare stöd samt att småksalig och kooperativ elproduktion ska underlättas.

Om effektiviseringsmålet syftar på användning per BNP-enhet eller absolut användning nämns inte. Inte heller vilka instrument man vill använda för att nå målet.


MATTIAS CARLSSON 2011-08-15        #18693
Naturvårdsverket ska ta fram en färdplan för nollutsläpp till 2050.

Naturvårdsverket ska:

  • Redovisa hur utsläppen ska minska över tiden inom olika sektorer fram till 2050.
  • Analysera behov av långsiktiga förändringar inom olika samhällssektorer. Flera myndigheter engageras i arbetet, bland annat Boverket, Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet, SMHI, Trafikverket, Transportstyrelsen och Vinnova.
  • Föreslå förändring i styrmedel eller ytterligare styrmedel för att nå målet på ett kostnadseffektivt sätt.
  • Beräkna hur hela utsläppsreduktionen kan ske inom Sverige, samt hur internationella marknader för utsläppshandel kan användas och utvecklas.
Delrapport väntas i januari 2012 och en slutrapport i december samma år.

MATTIAS CARLSSON 2011-12-02        #19519
Åsa Romson (mp) kritiserar regeringens brist på klimatpolitiska åtgärder:

2007 tillsatte statsminister Reinfeldt en utredning med representanter för samtliga riksdagspartier. Uppdraget var att lägga fram förslag för att minska Sveriges utsläpp. Utredningen tog fram flera konkreta och effektiva förslag som samtliga partier ställde sig bakom.

Tio av utredningens förslag gick att beräkna, det vill säga hur mycket utsläppen skulle minska om förslagen genomfördes. Om alla dessa tio förslag på åtgärder genomförts skulle Sveriges utsläpp minska med ungefär 4,6 miljoner ton koldioxid om året. Åtgärderna är exempelvis investeringar i järnväg som gör att fler väljer tåget, en lastbilsskatt som gör att fler företag väljer att transportera gods på järnväg, samt ett investeringsstöd för biogas, som gör att fler kan byta till en biogasbil.

Alliansregeringen har endast genomfört två av dessa tio förslag. Resterande åtta, som skulle kunna minska utsläppen med totalt fyra miljoner ton koldioxid om året (vilket motsvarar cirka sju procent), kastades i papperskorgen. Den som tydligast sett till att dessa åtgärder inte har genomförts är finansminister Anders Borg. Kort efter att utredningen lämnat sitt förslag uttalade han att den inte kunde ligga till grund för förslag från regeringen. Alliansregeringens budget de två senaste åren har följaktligen uteslutit att ta med förslagen från utredningen. Därför ökar Sveriges klimatutsläpp.


SVEN-ERIK FORSLIN 2011-12-02        #19523
 Av här aktuella Utrednings 10 förslag genomfördes 2, åtta "(...) kastades i papperskorgen. Den som tydligast sett till att dessa åtgärder inte har genomförts är finansminister Anders Borg. Kort efter att utredningen lämnat sitt förslag uttalade han att den inte kunde ligga till grund för förslag från regeringen. Alliansregeringens budget de två senaste åren har följaktligen uteslutit att ta med förslagen från utredningen. Därför ökar Sveriges klimatutsläpp."

"Husse", den Höger-Alliansen helt och hållet Styrande, Svenskt Näringsliv AB, hade givit order!

Att Höger-Alliansen är helt och hållet Styrd av SVENSKT NÄRINGSLIV AB, är nödvändigt att inse  för var och en som vill förstå skeenden som "kalhugger" hela jorden, lämnar den till våra barn som ett Kalhygge med död mylla, att försöka så och skörda på, för överlevnad.

När "husse" knäpper med fingrarna och beordrar PLATS! - så lägger sig Alliansens lydiga "Vovvar" platt, glatt gläfsande!

Och Borg, han jagar, ser ingen skillnad på rävunge och rådjur - trots kikarsikte!  

MATTIAS CARLSSON 2011-12-19        #19619

Sverige utsläpp av växthusgaser (enligt Naturvårdsverkets rapportering till FN) och BNP 1993-2010. Noterbart är att trenden för utsläppen är att de minskar med cirka 1% per år. Det är också värt att notera att utsläppen är tillbaka på de nivåer som gällde för 3-4 år sedan, medan BNP fortfarande är lägre än toppen 2007 (Källor: Naturvårdsverket och SCB)

Sveriges utsläpp för år 2010 var 10% högre än året innan. Detta enligt de data som nyligen publicerats av Naturvårdsverket. Detta uppmärksammas av bland annat Supermiljöbloggen.

Även om det är illa, så är det inte fullt så fruktansvärt som det låter. Den stora ökningen jämfört med föregående kan delvis förklaras med att utsläppen på grund av den ekonomiska lågkonjunkturen (som gjorde att delar av den tunga industrin tillfälligt stängdes ner) var relativt låga 2009. En annan förklaring är att 2010 var ett relativt kallt år vilket gjorde att spetslastanläggningar inom både elsystemet och fjärrvärmesystemen fick köras mer än vanligt. Detta kan ge en del effekt (någon %-enhet) på marginalen.

Trenden är fortfarande att utsläppen sjunker i Sverige. Fast takten (drygt 1%/år) är alldeles för låg. Man kan också konstatera att efter Alliansregeringens tillträde 2006 så verkar utsläppsminskningen ha stannat av, trots den "svaga" BNP-utvecklingen. Den kritik mot Regeringens (brist på) klimatpolitik som framförts av bland annat Åsa Romson framstår i ljuset av detta som ytterst befogad

LARS SCHALE 2011-12-19        #19621
Det är i Sverige men hur är det med importen? Jag skulle tro att importen från Kina ökar och där kommer 70 % av energiproduktionen från kol, så jag antar att importen av utsläpp också ökar en hel del.

MATTIAS CARLSSON 2011-12-20        #19622
Lars. Det är möjligt. SCB har data på export och import. Den här rapporten visar att importen ökade mer än exporten från 2009 till 2010. Om man letar i SCBs databas så kan man också se samma utveckling specifikt för handeln med Kina.

För ett mer uttömmande svar så behöver man kolla på handelns sammansättning mellan olika varugrupper och hur mycket utsläpp dessa varuggrupper står för i vardera land. Det finns studier som gjort det, men jag kan tyvärr inte komma med någon bra referens just nu

MATTIAS CARLSSON 2012-10-26        #21390
Åsa Romson (mp) har lämnat in interpellation om att påbörja en avveckling av kärnkraften. Den påföljande riksdagsdebatten i frågan finns att läsa här

MATTIAS CARLSSON 2012-11-28        #21504
Centerpartiet vill att Sverige ställer sig bakom ett mål om att minska EUs utsläpp av växthusgaser med 30% till 2020 (relativt 1990) - det nuvarande målet är 20%.

EU-kommissionens analys visar att ett 30-procentsmål för 2020 placerar EU på den kostnadseffektiva, långsiktiga, utsläppsbanan till skillnad från dagens 20-procentsmål. Dessutom visar den att den ekonomiska krisen gjort det så mycket billigare att sänka Europas utsläpp, att kostnaden för att gå till 30 procent i dag ligger i nivå med de kostnader man räknat med för 20 procent när klimatpaketet antogs. Även andra studier pekar mot att det är ekonomiskt fördelaktigt att minska utsläppen mer i närtid. Detta för att undvika inlåsningseffekter, stimulera teknisk utveckling och därmed inte drabbas av högre kostnader på längre sikt.
...
Centerpartiet vill se ett tydligt svenskt ställningstagande för 30 procent, fritt från krav på motprestationer från andra parter. Danmarks och Storbritanniens regeringar har redan intagit den positionen, och Tyskland väntas komma fram till denna ståndpunkt det kommande året. Sverige bör gå samma väg.

MATTIAS CARLSSON 2012-11-28        #21505
Matilda Ernkrans (s) pekar på att Centerpartiets utspel indikerar att Regeringen inte har drivit 30%-linjen tidigare:

Vi har envist påpekat och debatterat detta i riksdagen. Men vid varje tillfälle har ansvarig miljöminister muntligt menat att vi i oppositionen slår in öppna dörrar. Att regeringen redan driver detta.

Men i måndags skrev miljöministern med en centerkollega ett inlägg på SvD Brännpunkt som ställer detta på sin spets. Här vill Centerpartiet att den svenska regeringen ska driva att EU tar på sig utsläppsminskningar om 30 procent. Märk väl, ska driva! Detta betyder med överraskande uppenbar tydlighet att miljöministern vilseleder på internationell och nationell nivå. Det bygger inte förtroende, varken på hemmaplan eller internationellt.

MATTIAS CARLSSON 2013-05-08        #22370
Allan Larsson - tidigare s-märkt finansminister som numera håller till hos tankesmedjan Global utmaning - skriver om de nya förutsättningarna energi- och klimatpolitiken som uppstått efter ett antal omvälvande förändringar de senaste 4-5 åren. Tänkvärt och läsvärt.
På några få år har den globala spelplanen för energi- och klimatpolitik förändrats radikalt. På alla fronter. Frågan är hur de politiska partierna i Sverige kommer att förhålla sig till de nya villkoren. Det vill Global Utmaning undersöka genom en dialog baserad på en kommande rapport som beskriver energipolitikens nya villkor.
På några få år har den globala spelplanen för energi- och klimatpolitik förändrats radikalt. På alla fronter. Frågan är hur de politiska partierna i Sverige kommer att förhålla sig till de nya villkoren. Det vill Global Utmaning undersöka genom en dialog baserad på en kommande rapport som beskriver energipolitikens nya villkor.
På några få år har den globala spelplanen för energi- och klimatpolitik förändrats radikalt. På alla fronter. Frågan är hur de politiska partierna i Sverige kommer att förhålla sig till de nya villkoren. Det vill Global Utmaning undersöka genom en dialog baserad på en kommande rapport som beskriver energipolitikens nya vill

 

Logga in för att svara


Produkter

Böcker (2)
Miljökonsult (1)
Magasin (3)
Återanvändande/upcycling (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3105 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen