Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.
Gästartikel från Världens EkoGästartikel från Klimataktion

Mat övrigt   

Behövs verkligen GMO för att maten ska räcka till alla?

ELEONORA HORN 2009-05-05        #10552

Nu har turen kommit till mig att ta över stafettpinnen i Sveriges radios miljöblogg Klotets bloggstafett om GMO. Teknik bör inte vara målet i sig, utan snarare ett möjligt verktyg/hjälpmedel att uppnå ett mål, vare sig det gäller datasystem eller genteknik med levande organismer. Hur spännande och häftig den nya tekniken än är och trots oanade möjligheter som den ger. Målet bör vara att lösa ett eller flera problem, och om målet är just att göra det kan det finnas flera vägar att nå det. Oavsett om tekniken är nyutvecklad eller gammal. Det viktiga är att målet uppnås. Om målet är att lösa matförsörjningen för jordens befolkning, ser jag flera möjliga vägar att gå. Världen producerar redan, enligt FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations), tillräckligt mycket mat för att det skulle kunna vara möjligt att mätta jordens befolkning om maten fördelades rätt. Kanske inte en så lätt nöt att knäcka, men en möjlig väg att gå. Det går åtminstone att förbättra. Och tittar vi på bidraget som ekologisk odling skulle kunna ge, finns det studier som visar att produktionen i utvecklingsländer kan öka 50-500% när konventionellt jordbruk läggs om till ekologiskt. Skördarna ökar inte här i västvärlden där vi har mer mat än vi behöver, men kan göra det i de länder som behöver mer mat. En möjlig väg att gå som inte inkluderar genmodifierade grödor. Däremot kan det ge ett bättre resursutnyttjande när fler delar av växterna kan tas till vara. Förra sommaren intervjuade jag några bönder på den kirgisiska landsbygden. De odlade ekologisk bomull, trots att de inte fick mera betalt för att odla just ekologiskt. Ändå fortsatte de eftersom de kunde utvinna olja och ge fröskalen till djuren när de inte var fulla av gifter. En möjlighet vid ekologisk odling. En annan möjlig dellösning skulle vara att minska köttkonsumtionen. Vi äter betydligt mer än vi behöver i delar av världen. Ju högre upp i näringskedjan, desto mer energi förloras. Skulle vi byta ut en del av köttkonsumtionen till vegetariskt, skulle det ge mer mat. GM-grödor skulle också kunna lösa en del av problemen. Det är också en möjlig väg att gå. Själv tycker jag att det är mycket spännande med vilka möjligheter som finns inom gentekniken, som dessutom hela tiden utvecklas. Men överväger verkligen nyttan riskerna? Skulle vi inte kunna klara oss ändå med tanke på att de långsiktiga effekterna är svåra att förutse och inte är särskilt utredda ännu? Klimatet kommer att förändras, och då kommer vi att mer än någonsin behöva den biologiska mångfalden som en försäkring för att också kunna försörja oss i framtiden. Att det blir varmare, betyder inte för vår del i Norden att medelhavsfloran bara flyttar norrut. Som bekant kan vi vänta oss större svängningar i klimatet, stormar värmeböljor och andra ytterligheter, men det som också kommer att förändra förutsättningarna är att ljuset kommer att vara en begränsande faktor. Det kan komma att innebära att viktiga samspel mellan arter påverkas, och att arter som t ex pollinatörer och växter inte är i fas med varandra så att pollinering kan ske. Då kan en hög biologisk mångfald, både på gennivå och artnivå, vara förutsättningen för människans överlevnadsmöjligheter. Det är en anledning till att Sverige och en mängd andra länder skrivit under FNs konvention om biologisk mångfald i början av 90-talet. Även om riskerna inte bedömts vara så stora med de GM-grödor som hittills planterats, saknar jag ett längre tidsperspektiv i riskbedömningarna. En del effekter kan ta flera år att utvecklas. Dessutom behövs mer forskning på GMO som är anpassade till våra klimat- och miljöförhållanden. Tills dess borde vi lägga en massa krut på att utreda och genomföra de andra åtgärder som går för att minska världssvälten. Fortsätta plocka fram gamla sorter som genom evolutionen klarat sig bra mot insektsangrepp och annat, utveckla och använda smarta odlingsmetoder och sist men inte minst med hjälp av ekonomiska instrument och på demokratisk väg se till att maten fördelas rättvisare. Patentproblemet med dagens GMO, och problem likt det som Klara Jacobson beskriver för småbönder har ingenting med själva gentekniken att göra utan är helt och hållet samhällsfrågor. Jag tycker att Dennis Eriksson utvecklar detta mycket klarsynt i sitt blogginlägg. Det jag vill bidra med till debatten är frågan: Går det inte att lösa matförsörjningsproblematiken utan att involvera genmodifierade produkter?

http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3345&grupp=7177&artikel=2814



JOHAN ERLANDSSON 2009-05-06        #10557
Direkt efter dagens sändning, klockan 13.45 öppnar Klotet sin chatt för alla som vill vara med och diskutera GMO-frågan med gästbloggarna.

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=2814551

KRISTER ANDERSSON 2009-05-08        #10627
Det var intressant att läsa att man i utvecklingsländer kan få en ökning av produktionen på 50 – 500 % om man går över till ekologisk odling. Hur har man kommit fram till dessa siffror? Finns den här möjligheten till produktionsökning i områden där det behövs som bäst?

ANDERS LöVGREN 2009-05-11        #10660
Det är kul med ny teknik men i det här fallet är jag mycket negativ. -Argumenten att GMO kan rädda människor från svält är diaboliska. Den fattiga bonden får gratis utsäde några år medan det traditionella försvinner. Sen kostar utsädet, konstgödsel, bekämpningsmedel mycket mer. Dessutom kan inte GMO-utsädet sparas utan att bonden blir stämd. Den fattiga bonden har blivit ännu fattigare. Hur skall detta lösa svälten? Jag får inte ihop det. Lägg till ökade oljepriser så blir utsäde, bekämpningsmedel ännu dyrare. De enda som tjänar på det är den rika världen som blir ännu rikare. -Ett hållbart jordbruk/samhälle kräver att vi tar vara på de resurser som finns i närheten, dvs sparar utsäde, utnyttjar det gödsel som finns i närheten m.m. GMO innebär att utsädet produceras av de rika i en annan del av världen med långa transporter. Den biologiska mångfalden blir än mer utarmad. -Politikerna kommer VÄLDIGT lätt undan i den här debatten. Jag vill skulle gärna vilja att de svarar ärligt på hur mycket svält protektionismen och alla dessa bidrag orsakar. Eller någon oberoende bevisar det. EU-trålare som dammsuger Afrikas kuster, tomater som dumpas till vrakpriser i Senegal m.m. Att debattera GMO och svält i samma andetag tycks innebära att man kan glömma bidrag, protektionsim m.m. som är ett existerande problem som funnits i decennier och som är långt ifrån en löst. -Köttkonsumtionen. Den rika världen fortsätter att öka sin köttkonsumtion som innebär/ kräver att regnskog m.m. odlas upp för att producera sojabönor i helt andra delar av världen. Kina köper/ hyr mark i U-länder för att kunna producera mer sojabönor till sin svinuppfödning. "Enligt FAO:s rapport "Livestocks Long Shadow" används 70% av all jordbruksmark, globalt -åker och bete - till köttproduktion. Men kött och mjölk utgör bara 15% av den sammanlagda matkonsumtionen" (citat från Dennis Eriksson SLUs forskarblogg). Hur mycket svält orsakar inte detta? -Patentproblemet. Ett samhällsproblem/ upphovsrättsfråga, självklart, som fortfarande inte är löst och som aldrig kommer att bli löst. Monsanto och andra företag sysslar inte med allmosor och kommer aldrig att göra det. -Har den rika världen inte mer tillstymmelse till lojalitet med den fattiga förstår jag inte hur en teknik skall kunna hjälpa de svältande. -GMO påminner om kommunism. Tanken och uppsåtet är av godo men utfallet blir fel pga människans girighet, individualism och bristande lojalitet.

ERIK SANDBLOM 2009-05-19        #10758
Elegant utläggning Eleonora! Genmanipulerade grödor diskuterades i Studio Ett idag. En företrädare för centerpartiet prisade det "effektiva" jordbruket som använder mycket konstgödsel. Det är ett intressant ordval, "effektivt" betyder alltså "kräver mycket konstgödsel". Om man jämför med bilar så brukar man säga att effektiva bilar drar pyttelite bränsle. Men i jordbruket kan "effektivt" alltså innebära "bränsleslukande"!

http://www.sr.se/p1/studioett

THEODOR ADOLFSSON 2009-05-19        #10761
Erik: Det var väl inte så mycket diskussion om genmanipulation som om ekologisk odling? Möjligtvis togs genmanipulationen upp i förbigående. Centerpartisten verkade vara riktigt ute och cyklade och kunde inte svara på frågorna utan upprepade mer eller mindre samma sak om effektivitet hela tiden. Nej, naturligtvis är det inte det bränsleslukande som syftas på när jordbruket kallas effektivt, utan att det ger mer avkastning. Dock missar man ju det ohållbara med konventionell odling om man oreflekterat prisar dess effektivitet. Det är effektivt på kort sikt men knappast ur ett längre resursperspektiv.

ERIK SANDBLOM 2009-06-26        #11290
The Onion: New Technological Breakthrough To Fix Problems Of Previous Breakthrough Agricultural scientists around the world are hailing what is being called "the biggest breakthrough in biotechnology since the breakthrough it fixes." On Monday, Texas A&M chemists unveiled Zovirex-10, a revolutionary new fungicide capable of halting the spread of a fungus unexpectedly spawned by a July 2000 breakthrough, an advanced soy hybrid that grows 10 times better in soil over-saturated with chemical herbicides. The fungus, which, if left unchecked, would likely have destroyed 98 percent of Earths soy crop and wrought untold environmental havoc, made the latest scientific advance possible. "Its an extraordinary development," said Dr. Nathan Oberst, project coordinator and the man responsible for both breakthroughs. "At the time, we thought the soy hybrid was a fantastic thing. When the resultant fungus started wiping out other soybean plants at an alarming rate, we thought we might have blundered, but now its clear that this potential global disaster was just the precondition we needed for a major leap forward." och så vidare...

ELEONORA HORN 2011-06-01        #17911
I dagens Klotet i P1 (kl 13.20) utlovas en diskussion om GMO mellan Torbjörn Fagerström och Christel Cederberg.

Torbjörn Fagerström är aktuell med en rapport för finansdepartementet som heter "Genvägar eller senvägar - vad kostar det oss att avstå ifrån gentekniskt förädlade grödor i jordbruket?".  I samband med detta har han också skrivit en debattartikel för DN under titeln "Högljudd opinion står i vägen för GM-grödorna".

Christel Cederberg arbetar på SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, inom affärsområdet Miljö och uthållig produktion. På Ecoprofile har hennes namn förekommit ett flertal gånger, bland annat när hon mottog Änglamarkspriset 2008. En del av motiveringen löd: "En pionjär inom forskning kring mat och klimat där livscykelanalyserna ger en avslöjande helhetssyn på matens kretslopp från jord till bord och vidare till avfall och återvinning."

Dessutom lovar Klotet sina lyssnare en fosfornyhet: "Stockholmarnas avföring göder Aitikgruvan". Den som inte har möjlighet att slå på radion mitt på dagen kan sikta in sig på repriserna eller lyssna på programmen via nätet. Det sistnämnda är väldigt smidigt, tycker jag.

THEODOR ADOLFSSON 2011-06-01        #17917
Trevligt att Klotet på 10 minuter lyckas göra något så pass intressant av det hela. Det skulle vara intressant att höra eventuella ytterligare invändingar av Christel Cederberg.

ELEONORA HORN 2011-06-15        #18136
Klotet i P1 fortsätter på GMO-temat med att ta upp bekämpningsmedlet glyfosats hälsoeffekter. Kl. 13.20 idag - och på nätet.

ELEONORA HORN 2011-06-21        #18196
En viktig kritik Christel Cederberg hade efter att ha läst Torbjörn Fagerströms rapport var att siffrorna utgick från en högre avkastningsökning än den hon sett rapporter om. I Klotet i P1 1 juni sa hon:

 "- Man har räknat med att de här herbicidtoleranta sorterna skulle ge mellan fem till elva procents högre skörd. De kontroller jag har gjort på de senaste publikationerna ligger snarare runt noll. Det vill säga inga skördeökningar alls, eller max upp till fem procent. Den här överskottsberäkningen är för högt beräknad"

Samma invändning, om än med lite andra siffror än Christel, har Peter Einarsson på Ekologiska Lantbrukarna.

Läs och lyssna på Klotet om Torbjörn Fagerströms rapport och Christel Cederbergs kommentarer på den.

Läs Peter Einarssons artikel i senaste numret av Ekologisk Lantbruk.

FRANK NILSSON 2013-04-01        #22153
GMO är kortsiktigt, hälsofarligt, hotar biologisk mångfald och ger efter hand minskad avkastning:

http://www.responsibletechnology.org/posts/us-farmers-may-stop-planting-gmos-after-poor-yields/

M
en det ger genteknikföretagen stora vinster och forskare från SLU, som öppet samarbetar med Monsanto ( som Fagerström), får också en släng av sleven.

http://www.kostdemokrati.se/scoop/2012/04/03/svenska-forskare-vid-slu-i-samarbete-med-monsanto/

Logga in för att svara


Produkter

Hemleverans av mat (1)
Matlagningskurser (1)
Växtskydd (1)
Vegetarisk catering (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2766 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen