Odla i stan - odla i komposten

Komposten - miljöbov eller klimatsmart?!

Nobelpristagaren Virtanen bevisade i början av 1900-talet att växterna tar upp sammansatta ämnen.
Grundaren av organsik biologisk odling hette H.P.Rusch. Han bevisade i försök klart och tydligt att kompostering i hög är slöseri med energi. Ytkompostering blev hans rekommendation.
Kompostering i hög och i olika höga behållare är fortfarande den förhärskande tekniken både teoretisk och praktiskt.

Med tanke på dagens problem med växthusgaser borde det vara dags att ändra på detta.
Att ytkompostera trädgårdsavfall är inget problem. Att ytkompostera hushållsavfall är lite svårare. Med tanke på fåglar och gnagare är det knappast att rekommendera.

DÅ KAN MAN VÄNDA PÅ RUSCHs IDÉ. I STÄLLET FÖR ATT LÄGGA AVFALLET PÅ JORDEN, BLANDAR MAN JORDEN  OCH AVFALLET (1:1).
Genom att sedan odla direkt i komposten ändrar man komposteringen från en växthusgaskälla till en koldioxidfälla. Ju större bladmassa desto större fixering av koldioxid. Ett exempel på detta är beskrivningen av försöksodlingen med jordärtskocka.

Flera bilder och mer information kommer i nästa inlägg.

Tidigare försöksodlingar i komposten har visat på vattenbrist.  Det har inte varit tillräckligt med bara regnvatten.  Vill man bryta ned mycket materia på kort tid så åtgår det väldigt mycket vatten.

Vid odlingen 09 togs hänsyn till detta.  Under senare delen av sommaren och under hösten har cirka 40 liter per kvm  och vecka tillförts.

Den första bilden togs den 28 oktober i vecka 44.  Ekens blad har gulnat men skockorna står jättegröna trots en del frostnätter.  Inget vatten denna vecka.  Bild nummer två visar hur det såg ut i vecka 45 - den 4 november.  Man blev förstås väldigt ledsen först.  Men vid närmare eftertanke var ju detta ett bevis för tesen om extra bevattning.  Skockorna fick vatten samma dag och efter tre dagar - den 7 november grönskade de igen.  Då hade ekens blad fallit.

I november skördades ena halvan av lådan. Det gav 11,4 kg skockor och 11 kg grönmassa.
I december skördades andra halvan. Den gav 11,1 kg skockor. Grönmassan blev inte vägd före snön, men troligen lika mycket - alltså över 20 kg tillsammans.
74 % av skockvikten var skockor som vägde mer än 50 gram. Genomsnittsvikten 75 gram.

Vad säger du om slutna, isolerade behållare för kompostering av hushållsavfall? Då slipper man väl fåglar och gnagare?

Jomenvisst ska det vara slutna behållare utomhus. Ett problem är då materialet. För topp och botten är det viraduk det som gäller för mina kompostlådor. Viraduken kommer från pappersindustrin där den används för att pressa ut vattnet ur pappret. Men den finns inte att köpa för vanligt folk. För många år sedan var priset 1.500 kr per kvm. Det är skadad och kasserad duk man kan få tag på till överkomligt pris. Men i vanlig handel finns den inte så vitt jag vet. För sidorna använder jag LECA-block på norrsidan. Öster, söder och väster är glas med träram. Locket är också träram med viraduk. Någon anledning att isolera kan jag inte se. Det är en fördel om temperaturen sjunker på hösten och vintern, så att nedbrytningen hejdas. Den ska inte ske förrän växterna är på plats. LECA-muren i norr tar upp vårens låga solstrålar och magasinerar värmen.