Medlemmar |
Företag |
Organisationer |
Konsult |
Om oss
| Logga in | Bli medlem |
|
|
Kött Från växtriket
Omställningssteg #2. Ät mindre kött
 Mat, boende och resande är de konsumtionsområden som ger störst miljöpåverkan inom ett flertal miljöområden. Och av matkonsumtionen så är det en produkttyp som står ut: kött. Medeleuropéens konsumtion av kött och mejeriprodukter ger upphov till två ton växthusgaser per år. I Sverige har köttkonsumtionen ökat mycket kraftigt. Vi åt 2008 84 kg kött per år och person, en ökning med 43 % sedan 1990. Tamboskapens miljöpåverkan i världen togs upp i FN-rapporten Livestock's Long Shadow för några år sedan. Rapporten brukar nämnas i varje sammanhang då kött och miljö diskuteras, särskilt uppgiften om att tamboskap ger upphov till större växthusgasutsläpp än världens samlade transporter (18 % jämfört med 14 %). Men i rapporten står också mycket om andra miljöområden, t.ex. luftföroreningar, förändrad landanvändning, minskad biologisk mångfald, färskvattenanvändning och övergödning.
Kött skulle kunna vara ett hållbart sätt för oss att få i oss nödvändiga proteiner, järn och andra näringsämnen. Vilt är ett exempel på hållbar köttproduktion, förutsatt att antalet djur som skjuts inte blir för stort. Frigående tamboskap som betar på mark som inte kan användas till odling och som inte har skövlats för att bli betesland är ett annat. Kyckling och gris som äter restprodukter från livsmedelsproduktion och restaurangavfall ett tredje. Viss andel betande djur på ekologiska gårdar kan också vara ett sätt att öka effektiviteten på de arealer som ändå måste gröngödslas.
Problemet är dock mängden kött- och mejeriprodukter som vi äter. Konsumtionen är så stor att ohållbara sätt att producera blir dominerande. Vi använder odlingsbar mark för att producera foder till nöt, svin och fågel i djurfabriker. I boken Mat och klimat kan man läsa att tre fjärdedelar av den yta som krävs för att producera mat för en person under ett år utgörs av betesmark eller foderproduktion. Författarna menar att en årlig konsumtion på 20-40 kg per person och år i Sverige skulle kunna vara hållbart, men säger också att det behövs fler studier för att kunna säga detta med större säkerhet.
Det är viktigt att vi inte fastnar i samma fälla som när massbilismens miljöproblem diskuteras. Där blir det lätt ett ensidigt fokus på vilket bränsle/energislag som är bättre än andra, och väldigt lite diskussion om andra miljöproblem än energi och klimat. Allra minst kretsar diskussionen om hur vi kan minska bilberoendet. Lite märkligt, när det är mycket svårt för någon att visa att dagens körsträckor med bil skulle kunna vara hållbara inom överskådlig framtid. På samma sätt bör inte fokus när det gäller köttfrågan hamna på vilka köttslag som är bättre än andra, och definitivt inte bara utifrån ett klimatperspektiv. Det är storleken på köttkonsumtionen som är huvudproblemet. Med de mängder vi äter idag är det mycket svårt att endast producera hållbart kött.
En avgörande fråga för viljan att begränsa mängden kött i kosten är hälsoaspekterna. Det här är en fråga som ofta väcker en stark debatt, inte minst efter senare års kostrådsdebatt med dieter som Atkins, stenålderskost och LCHF. Livsmedelsverket anser i alla fall i sitt förslag till mat- och miljöråd att barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder klarar sig med 140 gram kött per dag, män ännu mindre. Det är främst järnet som sätter begränsningen för att minska ännu mer. 140 gram kött per dag innebär cirka 50 kg kött per person och år och en minskning med 40 % jämfört med dagens svenska köttkonsumtion. 50 kg kött per person och år är också den mängd som vi producerar inom landets gränser.
Statens folkhälsoinstitut anger att järn kan vara svårt att få i sig tillräckligt av i en vegetarisk diet, och att man bör äta något c-vitaminhaltigt till varje måltid för att öka upptaget av järn. Nödvändiga fettsyror får man tillräckligt av som vegetarian om man äter soja och vegetabiliska oljor. De avråder från vegankost för barn och säger att vegandiet kräver grundliga kunskaper. Jag har inte hittat några studier som visar att vegetarianer skulle ha sämre hälsa än andra. En hälsomässig fördel med vegetarisk kost är i alla fall att den ökade cancerrisken från konsumtion av rött kött och charkprodukter elimineras. Ett hinder för att en minskad köttkonsumtion verkligen ska få genomslag tror jag är är vanor och traditioner. Om jag bara har lagat och ätit köttrika maträtter i livet så kan det vara svårt att bryta det mönstret. Är vegetarisk mat god? Är den lätt att laga? Var hittar jag bra recept? Hur får jag in vegetariska recept som en naturlig del av min diet? Tre metoder jag har hört för att få in mer vegetariskt i vardagen är köttfri måndag, vardagsvegetarian och lunchvegetarian. Meatfree Monday Roulette är köttfri måndag med en twist. En annan metod för att minska köttmängden utan att att äta vegetariskt är att minska köttmängden i befintliga recept. Kanske kan en del av köttet bytas ut mot något annat gott och nyttigt?
Kan du tänka dig att minska din köttkonsumtion, och i så fall hur? Har du något bra recept?
Läs mer om 10 omställningssteg.
Mitt tips är att minska köttätandet långsamt. Bli inte vegan eller vegetarian över natt för det håller inte i längden, man orkar inte. Även om man gör det för djurens skull. Jag lagar inte själv mat med kött, men äter det ibland hos andra. Johan på Ekotänk gör tvärtom, han äter vegetariskt på restauranger.
 Rabbit á la rabbit "Vi åt 2008 84 kg kött per år och person, en ökning med 43 % sedan 1990." Shit, svårt att inte reagera på såna siffor. Food Inc är en otroligt bra film om detta ämne - den amerikanska köttidustrin. Bra information på den hittar ni här. Tack & Vänliga hälsningar! /Theo
George Monbiot skriver i en krönika i The Guardian om hur han ändrat uppfattning om veganism efter att ha läst en ny bok av Simon Fairlie (Meat: A Benign Extravagance). Fairlie försöker hyfsa debatten om våra kostvals miljöpåverkan och är lika kritisk mot nitiska veganer som mot de rådande förhållandena i merparten av dagens köttproduktion. Hans huvudsakliga argument är att om vi återgår till att föda våra djur med växtdelar och restprodukter som inte kan nyttjas av människor så är det en resurseffektiv produktionsform. Feeding meat and bone meal to cows was insane. Feeding it to pigs, whose natural diet incorporates a fair bit of meat, makes sense, as long as it is rendered properly. The same goes for swill. Giving sterilised scraps to pigs solves two problems at once: waste disposal and the diversion of grain. Instead we now dump or incinerate millions of tonnes of possible pig food and replace it with soya whose production trashes the Amazon. Waste food in the UK, Fairlie calculates, could make 800,000 tonnes of pork, or one sixth of our total meat consumption. But these idiocies, Fairlie shows, are not arguments against all meat eating, but arguments against the current farming model. He demonstrates that we've been using the wrong comparison to judge the efficiency of meat production. Instead of citing a simple conversion rate of feed into meat, we should be comparing the amount of land required to grow meat with the land needed to grow plant products of the same nutritional value to humans. The results are radically different. If pigs are fed on residues and waste, and cattle on straw, stovers and grass from fallows and rangelands – food for which humans don't compete – meat becomes a very efficient means of food production. Even though it is tilted by the profligate use of grain in rich countries, the global average conversion ratio of useful plant food to useful meat is not the 5:1 or 10:1 cited by almost everyone, but less than 2:1. If we stopped feeding edible grain to animals, we could still produce around half the current global meat supply with no loss to human nutrition: in fact it's a significant net gain. Enligt Fairlie så kan vi alltså ställa ha en miljömässigt hållbar köttproduktion om vi halverar den nuvarande globala köttkonsumtionen. För svenskens del borde det innebära en minskning med mer än hälften, kanske 75% (grov chansning, har inte koll på precisa data...).Han kritiserar även FAO-rapporten Livestocks long shadow som hävdade att köttproduktionen globalt ger upphov till 18% av alla växthusgasutsläpp, vilket är mer än transportsektorns samlade utsläpp. Fairlie hävdar att: Fairlie shows that it made a number of basic mistakes. It attributes all deforestation that culminates in cattle ranching in the Amazon to cattle: in reality it is mostly driven by land speculation and logging. It muddles up one-off emissions from deforestation with ongoing pollution. It makes similar boobs in its nitrous oxide and methane accounts, confusing gross and net production. (Conversely, the organisation greatly underestimates fossil fuel consumption by intensive farming: its report seems to have been informed by a powerful bias against extensive livestock keeping.) Overall, Fairlie estimates that farmed animals produce about 10% of the world's emissions: still too much, but a good deal less than transport. He also shows that many vegetable oils have a bigger footprint than animal fats
Mia Gahne, GP:s matmänniska, slår ett slag för minskad köttkonsumtion.
Artur Granstedt från SLU debatterar köttkonsumtion i DN: Däremot konsumerades kött från idisslare som får och nöt samt mejeriprodukter vars produktion kräver inhemsk humusuppbyggande vallodling. Arealbehovet åker för att producera samma mängd mat räknat i energienheter kunde dessutom halveras från i storleksordningen 0,4 hektar per capita (importarealer för foder och livsmedel inräknat för medelsvensken) till 0,2 hektar per capita – motsvarande den genomsnittliga åkerarealen per capita globalt. http://www.dn.se/debatt/sa-elimineras-matens-belastning-pa-klimatet
SVT:s program om övergödning i Östersjön som en följd av den intensiva köttproduktionen: http://svt.se/2.149972/1.2411243/vart_grisiga_hav
Intresseorganisationerna för Sveriges köttproducenter är inte alls nöjda med det (begränsade) genomslag som diskussionen om minskad köttkonsumtion bröjat få i samhällsdebatten. – Nu är det upp till oss att berätta om värdet av svenskt kött ur samhällsekonomisk synvinkel, ur folkhälsosynpunkt, ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv och ett klimatperspektiv, säger Annika Bergman. Anita Persson, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter tycker också att frågan hamnat snett i debatten.
– Vi måste visa på hur klimatsmart köttproduktion är i Sverige jämför med många andra länder. Egentligen vill vi prata hållbarhet och helhet i stället. Korna har blivit klimatbovar i debatten men i Sverige går djuren till exempel ofta på naturbetesmarker som inte går att odla på, säger hon.
Australiske forskaren Colin Butler räknar ut att vi kan äta ca. 30 kg kött per person och år. http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.416797/sa-mycket-kott-far-du-ata Logga in för att svara |
Vegetarisk catering (1) Växtskydd (1)
Redan medlem? Logga in! Ecoprofile har 1969 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också! |
