Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Kött    Från växtriket   

Omställningssteg #2. Ät mindre kött

JOHAN ERLANDSSON 2010-08-01        #15361




Mat, boende och resande är de konsumtionsområden som ger störst miljöpåverkan inom ett flertal miljöområden. Och av matkonsumtionen så är det en produkttyp som står ut: kött. Medeleuropéens konsumtion av kött och mejeriprodukter ger upphov till två ton växthusgaser per år. I Sverige har köttkonsumtionen ökat mycket kraftigt. Vi åt 2008 84 kg kött per år och person, en ökning med 43 % sedan 1990.

Tamboskapens miljöpåverkan i världen togs upp i FN-rapporten Livestock's Long Shadow för några år sedan. Rapporten brukar nämnas i varje sammanhang då kött och miljö diskuteras, särskilt uppgiften om att tamboskap ger upphov till större växthusgasutsläpp än världens samlade transporter (18 % jämfört med 14 %). Men i rapporten står också mycket om andra miljöområden, t.ex. luftföroreningar, förändrad landanvändning, minskad biologisk mångfald, färskvattenanvändning och övergödning. 
 
Kött skulle kunna vara ett hållbart sätt för oss att få i oss nödvändiga proteiner, järn och andra näringsämnen. Vilt är ett exempel på hållbar köttproduktion, förutsatt att antalet djur som skjuts inte blir för stort. Frigående tamboskap som betar på mark som inte kan användas till odling och som inte har skövlats för att bli betesland är ett annat. Kyckling och gris som äter restprodukter från livsmedelsproduktion och restaurangavfall ett tredje. Viss andel betande djur på ekologiska gårdar kan också vara ett sätt att öka effektiviteten på de arealer som ändå måste gröngödslas. 
 
Problemet är dock mängden kött- och mejeriprodukter som vi äter. Konsumtionen är så stor att ohållbara sätt att producera blir dominerande. Vi använder odlingsbar mark för att producera foder till nöt, svin och fågel i djurfabriker. I boken Mat och klimat kan man läsa att tre fjärdedelar av den yta som krävs för att producera mat för en person under ett år utgörs av betesmark eller foderproduktion. Författarna menar att en årlig konsumtion på 20-40 kg per person och år i Sverige skulle kunna vara hållbart, men säger också att det behövs fler studier för att kunna säga detta med större säkerhet. 
 
Det är viktigt att vi inte fastnar i samma fälla som när massbilismens miljöproblem diskuteras. Där blir det lätt ett ensidigt fokus på vilket bränsle/energislag som är bättre än andra, och väldigt lite diskussion om andra miljöproblem än energi och klimat. Allra minst kretsar diskussionen om hur vi kan minska bilberoendet. Lite märkligt, när det är mycket svårt för någon att visa att dagens körsträckor med bil skulle kunna vara hållbara inom överskådlig framtid. På samma sätt bör inte fokus när det gäller köttfrågan hamna på vilka köttslag som är bättre än andra, och definitivt inte bara utifrån ett klimatperspektiv. Det är storleken på köttkonsumtionen som är huvudproblemet. Med de mängder vi äter idag är det mycket svårt att endast producera hållbart kött. 
 
En avgörande fråga för viljan att begränsa mängden kött i kosten är hälsoaspekterna. Det här är en fråga som ofta väcker en stark debatt, inte minst efter senare års kostrådsdebatt med dieter som Atkins, stenålderskost och LCHF. Livsmedelsverket anser i alla fall i sitt förslag till mat- och miljöråd att barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder klarar sig med 140 gram kött per dag, män ännu mindre. Det är främst järnet som sätter begränsningen för att minska ännu mer. 140 gram kött per dag innebär cirka 50 kg kött per person och år och en minskning med 40 % jämfört med dagens svenska köttkonsumtion. 50 kg kött per person och år är också den mängd som vi producerar inom landets gränser

Statens folkhälsoinstitut anger att järn kan vara svårt att få i sig tillräckligt av i en vegetarisk diet, och att man bör äta något c-vitaminhaltigt till varje måltid för att öka upptaget av järn. Nödvändiga fettsyror får man tillräckligt av som vegetarian om man äter soja och vegetabiliska oljor. De avråder från vegankost för barn och säger att vegandiet kräver grundliga kunskaper.

Jag har inte hittat några studier som visar att vegetarianer skulle ha sämre hälsa än andra. En hälsomässig fördel med vegetarisk kost är i alla fall att den ökade cancerrisken från konsumtion av rött kött och charkprodukter elimineras. 

Ett hinder för att en minskad köttkonsumtion verkligen ska få genomslag tror jag är är vanor och traditioner. Om jag bara har lagat och ätit köttrika maträtter i livet så kan det vara svårt att bryta det mönstret. Är vegetarisk mat god? Är den lätt att laga? Var hittar jag bra recept? Hur får jag in vegetariska recept som en naturlig del av min diet? Tre metoder jag har hört för att få in mer vegetariskt i vardagen är köttfri måndag, vardagsvegetarian och lunchvegetarian. Meatfree Monday Roulette är köttfri måndag med en twist. En annan metod för att minska köttmängden utan att att äta vegetariskt är att minska köttmängden i befintliga recept. Kanske kan en del av köttet bytas ut mot något annat gott och nyttigt? 
 
Kan du tänka dig att minska din köttkonsumtion, och i så fall hur? Har du något bra recept? 
 
Läs mer om 10 omställningssteg.



ERIK SANDBLOM 2010-08-02        #15368

Mitt tips är att minska köttätandet långsamt. Bli inte vegan eller vegetarian över natt för det håller inte i längden, man orkar inte. Även om man gör det för djurens skull.  

Jag lagar inte själv mat med kött, men äter det ibland hos andra. Johan på Ekotänk gör tvärtom, han äter vegetariskt på restauranger.


THEO GERKEN 2010-08-10        #15437

Rabbit á la rabbit

"Vi åt 2008 84 kg kött per år och person, en ökning med 43 % sedan 1990." 

Shit, svårt att inte reagera på såna siffor. Food Inc är en otroligt bra film om detta ämne - den amerikanska köttidustrin. Bra information på den hittar ni här. 

Tack & Vänliga hälsningar!

/Theo



MATTIAS CARLSSON 2010-09-07        #15661
George Monbiot skriver i en krönika i The Guardian om hur han ändrat uppfattning om veganism efter att ha läst en ny bok av Simon Fairlie (Meat: A Benign Extravagance). Fairlie försöker hyfsa debatten om våra kostvals miljöpåverkan och är lika kritisk mot nitiska veganer som mot de rådande förhållandena i merparten av dagens köttproduktion. Hans huvudsakliga argument är att om vi återgår till att föda våra djur med växtdelar och restprodukter som inte kan nyttjas av människor så är det en resurseffektiv produktionsform.

Feeding meat and bone meal to cows was insane. Feeding it to pigs, whose natural diet incorporates a fair bit of meat, makes sense, as long as it is rendered properly. The same goes for swill. Giving sterilised scraps to pigs solves two problems at once: waste disposal and the diversion of grain. Instead we now dump or incinerate millions of tonnes of possible pig food and replace it with soya whose production trashes the Amazon. Waste food in the UK, Fairlie calculates, could make 800,000 tonnes of pork, or one sixth of our total meat consumption.

But these idiocies, Fairlie shows, are not arguments against all meat eating, but arguments against the current farming model. He demonstrates that we've been using the wrong comparison to judge the efficiency of meat production. Instead of citing a simple conversion rate of feed into meat, we should be comparing the amount of land required to grow meat with the land needed to grow plant products of the same nutritional value to humans. The results are radically different.

If pigs are fed on residues and waste, and cattle on straw, stovers and grass from fallows and rangelands – food for which humans don't compete – meat becomes a very efficient means of food production. Even though it is tilted by the profligate use of grain in rich countries, the global average conversion ratio of useful plant food to useful meat is not the 5:1 or 10:1 cited by almost everyone, but less than 2:1. If we stopped feeding edible grain to animals, we could still produce around half the current global meat supply with no loss to human nutrition: in fact it's a significant net gain.

Enligt Fairlie så kan vi alltså ställa ha en miljömässigt hållbar köttproduktion om vi halverar den nuvarande globala köttkonsumtionen. För svenskens del borde det innebära en minskning med mer än hälften, kanske 75% (grov chansning, har inte koll på precisa data...).

Han kritiserar även FAO-rapporten Livestocks long shadow som hävdade att köttproduktionen globalt ger upphov till 18% av alla växthusgasutsläpp, vilket är mer  än transportsektorns samlade utsläpp. Fairlie hävdar att:

Fairlie shows that it made a number of basic mistakes. It attributes all deforestation that culminates in cattle ranching in the Amazon to cattle: in reality it is mostly driven by land speculation and logging. It muddles up one-off emissions from deforestation with ongoing pollution. It makes similar boobs in its nitrous oxide and methane accounts, confusing gross and net production. (Conversely, the organisation greatly underestimates fossil fuel consumption by intensive farming: its report seems to have been informed by a powerful bias against extensive livestock keeping.)

Overall, Fairlie estimates that farmed animals produce about 10% of the world's emissions: still too much, but a good deal less than transport. He also shows that many vegetable oils have a bigger footprint than animal fats

JOHAN ERLANDSSON 2010-10-21        #16001
Mia Gahne, GP:s matmänniska, slår ett slag för minskad köttkonsumtion.

JOHAN ERLANDSSON 2011-01-28        #16738

Artur Granstedt från SLU debatterar köttkonsumtion i DN:

Konsumentstudier genomförda i ”ekoregionen” Järna visade att om köttkonsumtionen dessutom minskade med 70 procent så minskade den totala klimatbelastningen från matkassen med ca 60 procent. Testfamiljerna i denna studie konsumerade motsvarande mera grönsaker, men nästan inget kött från enkelmagade djur som svin och höns. Det vill säga djur som konkurrerar med människan om spannmålstillgångarna och som också kräver import av sojaprotein vars produktion i sin tur leder till omfattande miljöskador och mänskligt lidande i andra länder som Brasilien.

Däremot konsumerades kött från idisslare som får och nöt samt mejeriprodukter vars produktion kräver inhemsk humusuppbyggande vallodling. Arealbehovet åker för att producera samma mängd mat räknat i energienheter kunde dessutom halveras från i storleksordningen 0,4 hektar per capita  (importarealer för foder och livsmedel inräknat för medelsvensken) till 0,2 hektar per capita – motsvarande den genomsnittliga åkerarealen per capita globalt. 

http://www.dn.se/debatt/sa-elimineras-matens-belastning-pa-klimatet

JOHAN ERLANDSSON 2011-05-20        #17780
SVT:s program om övergödning i Östersjön som en följd av den intensiva köttproduktionen:



http://svt.se/2.149972/1.2411243/vart_grisiga_hav

MATTIAS CARLSSON 2011-10-21        #19306
Intresseorganisationerna för Sveriges köttproducenter är inte alls nöjda med det (begränsade) genomslag som diskussionen om minskad köttkonsumtion bröjat få i samhällsdebatten.

– Nu är det upp till oss att berätta om värdet av svenskt kött ur samhällsekonomisk synvinkel, ur folkhälsosynpunkt, ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv och ett klimatperspektiv, säger Annika Bergman.

Anita Persson, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter tycker också att frågan hamnat snett i debatten.

– Vi måste visa på hur klimatsmart köttproduktion är i Sverige jämför med många andra länder. Egentligen vill vi prata hållbarhet och helhet i stället. Korna har blivit klimatbovar i debatten men i Sverige går djuren till exempel ofta på naturbetesmarker som inte går att odla på, säger hon.

Det känns som om dom missar (medvetet?) huvudargumenten mot dagens höga köttkonsumtion. De vill gärna få det till att det handlar om dagerns nivå på konsumtionen eller att sluta äta kött helt. Det är ganska få som står för den linjen, vad jag vet. Det handlar snarare om att hålla köttkonsumtionen på en nivå som är långsiktigt hållbar, i storleksordningen rör det sig om en halvering (eller mer) av dagens konsumtion.


JOHAN ERLANDSSON 2011-11-23        #19445
Australiske forskaren Colin Butler räknar ut att vi kan äta ca. 30 kg kött per person och år.

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.416797/sa-mycket-kott-far-du-ata

JOHAN ERLANDSSON 2012-02-20        #20003
Jag är under våren med som ett stående inslag var tredje vecka i P4 Extra, som "miljöcoach". Igår så blev ämnet mat, och det blev fokus på köttkonsumtion:

Lyssna: "Det är svårt att ändra gamla matvanor"

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3601&artikel=4973215

Förra gången handlade det om elektronik, det lockade en person att skriva en kommentar. Denna gång var det tio kommentarer, de flesta av klassisk kommentarsfältskvalitet, det vill säga anonymt, argt och med inte särskilt väl underbyggda argument. Och flera verkar heller inte ha lyssnat på inslaget innan de bedömde budskapet.

Redaktionen lade till en omröstning också, om man kan tänka sig att dra ned på köttkonsumtionen av miljöskäl. Ganska intressant resultat där, med drygt en tredjedel som svarar ja.

HENRIK JANSSON 2012-02-20        #20020
Fokusera på allvarliga problem istället. Kött är inte något problem. När ni har förstått att kött inte orsakar någon ökad växthuseffekt har världen släppt ut stora mängder koldioxid från fossila bränslen under tiden som ni har fokuserat på ett icke-problem.  Att dessutom sätta detta icke-problem som nr 2 på en lista är ju helt befängt.

Ta och räkna på vad köttet orsakar och jämför det med annat, tänk sedan på vad som behöver göras för att minska växthuseffekten, och var man ska börja.

JOHAN ERLANDSSON 2012-02-21        #20025
Hej Henrik och välkommen till Ecoprofile! Jag presenterar i första inlägget några problemområden som vår ökande köttkonsumtion för med sig. I Eipro-studien som jag länkar till där så jämförs köttkonsumtionen med andra konsumtionsområden.

Skulle du vilja förtydliga på vilket sätt dessa inte stämmer?

HENRIK JANSSON 2012-02-21        #20026
Till att börja med går jag inte in på alla detaljer utan börjar med påstående om växthusgaser från köttproduktionen. Det är dessa påstående som är felaktiga eftersom dessa växthusgaser är naturliga och ingår i den naturliga växthuseffekten. De växthusgasutsläpp som inte är naturliga är exempelvis koldioxid från dieseldrivna traktorer osv, dessa utsläpp är ynkligt små i förhållande till mängden producerat kött och  den dag samhället har ställt om till fossilfria drivmedel går ju även traktorer på förnyelsebara bränslen, då blir köttproduktionen helt fri från fossil koldioxid. Denna omställning nås inte genom att sluta äta kött, utan genom att fokusera på fossila bränslen.

JOHAN ERLANDSSON 2012-02-21        #20028
OK, vi lägger övrig miljöproblematik kring ökad köttkonsumtion åt sidan så länge och fokuserar på klimatfrågan.

Du menar alltså att ökad metankoncentration i atmosfären inte är ett problem, så länge som metanet kommer från icke fossila källor? Eller att ökad köttkonsumtion inte höjer metankoncentrationen?

Hur ser du på konstgödselanvändning, bidrar det till växthuseffekten?

Hur ser du på förändrad markanvändning, där skog görs om till betesmark eller åkermark för foderproduktion?

HENRIK JANSSON 2012-02-21        #20030
1. Att mängden metan i atmosfären har ökat är inte något stort problem. Det i sig är inget problem alls. När det gäller ökning pga djur så finns det inga siffror på det, och så ska man komma ihåg att denna metan ingår i ett kretslopp. Det metan djur släpper ut försvinner på några år. Det går inte att jämföra med koldioxid eftersom koldioxiden finns kvar, och dessutom ställer till andra problem, som försurning av havet, och på sikt en ökad mängd biomassa, vilket i sin tur höjer den naturliga balansnivån för metan.

2. Vilken sorts konstgödsel syftar du på? Och menar du då effekter som bara beror på att den är konstgjord? Och med bidrag till växthuseffekten, menar du då bidrag till den ökande eller den naturliga växthuseffekten?

3. Kan du precisera frågan? Ska vi odla mat måste marken ofta förändras från det skick den var i innan. Det är inte bara skog som kan omvandlas utan även öken vilket ger en annan effekt.
Jag antar att du syftar på att skogen håller mer kol bunden i sig än åkermark? Detta är dock inte ett lika stort problem som fossila bränslen, och utsläppet är bara en engångspost, som går tillbaka om man planterar skog igen. Detta förhållande gäller inte för fossila bränslen.
Även detta "problem" är inte ett problem i sig. Dvs detta och alla andra "problem" förutom fossilt kol är så små att de inte har någon praktisk betydelse. Med enbart dessa källor kan vi inte ställa till allvarliga problem, dessutom är de återkallerliga. Det är inte det fossila kolet av sig självt.
När det gäller åkermark kan förkolnat kol från biomassa lagras i marken och binda kol från atmosfären.

JOHAN ERLANDSSON 2012-02-24        #20055
1. OK, där har vi nog olika åsikter. Jag menar att ökad metankoncentration i atmosfären är ett problem, då det ökar risken för att vi passerar tröskelvärden som leder till oåterkallerliga förändringar (till exempel att permafrosten i Sibirien släpper med stora metangasutsläpp som följd).

2. Jag menar den konstgödsel som används idag och hur den produceras. Ur ett klimatperspektiv så påverkar konstgödslet främst genom den energikrävande kvävebindningen. Du menar att detta inte stämmer?

3. Jag vet inte om jag behöver precisera, min fråga är om röjning av skog för att bereda mark för bete eller foderproduktion har någon påverkan på växthuseffekten. Du säger nu att effekten är försumbar jämfört med utsläppen från fossila bränslen. Har du någon referens på det?


HENRIK JANSSON 2012-02-25        #20063
1. Metanet kan inte själv påverka klimatet så att det har någon skadlig betydelse.
Dessutom försvinner metan snabbt. Den ingår i ett kretslopp.
Den fossila koldioxiden är det stora problemet. Ta bort detta problem och vi har inte längre något problem. Använder du fossila bränslen till värme elelr transport? Flyger du nån gång? Det är där problemen ligger.

2. Det är alltså kvävegödsel du menar? Det var det jag menade med att du skulle precisera. Och så var det energianvändningen i sammanhanget som du syftade på? Detta är ett problem om man använder fossila bränslen, inte annars. Därför säger jag att det är de fossila bränslena som är problemet.
Dessutom är det ju faktiskt så att vi är väldigt många människor på jorden och vi måste använda gödsel för att det ska växa.  900 000 000 människor lider av svält i dagsläget. Ska vi sluta använda gödsel blir det betydigt många fler.
Konstgödsel kan även det framställas med bioenergi eller annat förnyelsebart.

3. Du nämnde markanvändning först. Förändrar markanvändning behöver inte betyda avskogning. Man kan ju faktiskt odla upp öknar också vilket görs på sina håll. Då ökar bindningen av kol istället.
Dessutom är detta en engångspost, vilket inte kan jämföras med fossila bränslen. Och kolet går tillbaka om man planterar skog igen.
Dessutom kan man förgasa biomassa från den odlade ytan, varje år, och lagra kolrester i marken, vilket ökar bördigheten, minskar näringsläckaget.
Som sagt, de klimatpåverkande åtgärder vi gör, förutom fossil koldioxid, kan inte ställa till med någon skada.  Därför, angrip problemet: den fossila koldioxiden. Gör vi det har vi inget problem längre. Ska vi hålla på att ägna oss åt massa andra ickeproblem så har vi verkligen problem. Vill du så gärna fortsätta använda olja? Sluta använd den så har vi inga problem.

JOHAN ERLANDSSON 2012-02-27        #20070
1. Jag vågar nog påstå att det är vedertaget att metan är en växthusgas. En del naturligt, en del kommer från människans aktiviteter. Här är en kort sammanfattning om växthusgaser av Naturvårdsverket:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Klimat/En-varmare-varld/Varlden-blir-varmare/Sa-paverkar-manniskan-klimatet/Inte-bara-koldioxid-bakom-uppvarmningen/

2. Det är ett vanligt argument att allt som kräver energi blir problemfritt med rätt slags energi. Problemet är bara att vi är mycket långt från ett "rent" energisystem idag. Även om konstgödsel skulle produceras med förnybara energikällor (vilket det inte gör) så går det ändå att argumentera för att den energi hade kunnat användas för att ersätta fulenergi, om vi hade valt en inte lika energikrävande diet. Sen ska även konstgödslingen stå bakom en del av lustgasutsläppen om jag förstått rätt.

3. Du har rätt i att det kan vara möjligt att återställa betesmarker och ytor för foderproduktion till skog igen. Problemet är bara att det tar lång tid, och det är tid som vi inte har.

Jag är inte så värst insatt i förändrad marknanvändning. Det verkar inte heller som att det har funnits metodik för att räkna på förändrad markanvändning tidigare. Enligt en ett år gammal studie så är det dock tydligt att kött producerat från mark som nyligen avverkats får mycket stora växthusgasutsläpp (se sida 27 i denna rapport):
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6456-3.pdf

När du nämner att man kan förgasa biomassan från den odlade ytan, vilken slags biomassa menar du då? Är detta möjligt från betesmark eller mark avsedd för foderproduktion? Görs detta i någon större omfattning?

Har du något exempel på öknar som har ställts om till betesmark?

HENRIK JANSSON 2012-02-27        #20074
1. Har någon sagt att metan inte är en växthusgas? Hela atmosfären är en växthusgas. Det du inte har förstått är att det metan som släpps ut från biosystemet ingår i kretsloppet och är borta efter ungefär 7 år. Metan kan inte påverkar klimatet så att det har någon effekt. Mängden är för liten, och det bryts snabbt ner. På lång sikt har metan INGEN effekt.
Vi måste hejda den ökande växthuseffekten. Då kan vi inte lägga tid och energi på sådant som inte spelar någon roll. Angrip oljan!

2. Med rätt energi försvinner koldioxidproblemet. Det är inte bara ett argument utan sanning. I norge har man faktiskt tillverkat konstgödsel med förnyelsebar energi. El från vattenkraft.
Du verkar inte riktigt veta vad konstgödsel är.. men jag antar att du menar kvävegödsel. Denna effekt på klimatet som "konstgödsel" väldigt liten, och den ingår faktiskt också i kretsloppet, och, det har INGET att göra med att det är konstgödsel, det är samma sak för "naturlig" gödsel. Detta är inget att bry sig om. Angrip problemet istället. Oljan.

3. Om vi tar bort oljan så har vi all tid i världen sen. Utsläpp från markförändring är nämligen inte något störe problem, eftersom det är engångsposter, och inte tillför något till biosystemet. Det bara ändrar om lite i kretsloppet, det tillför inte något.

Du kan inte räkna med utsläpp från markföränding på det sättet som du gör. Markförändringen sker bara en gång. Olja används varje dag.
Tänk dig att du odlar upp en yta som sen odlas i 1000 år.  Då gör markförändingen väldigt lite på sikt.

Israel är bäst på att odla upp öknar.
Vilken biomassa? Alla biomassa går att förgasa. Betesmark? Betesmark används ju till bete, det finns inget kvar att förgasa där, hur menar du? Däremot kan du plöja ner kolet i betesmarken.
Nej, detta görs ju inte i någon stor omfattning, det är oljan som används i världen i nuläget, den jag vill ha bort. Men du fokuserar ju på annat.
Ägna dig åt att ta bort oljan istället. Tar man bort den så har vi inga probem med växthuseffekten längre. Det är bara de som vill ha kvar oljan som ägnar sig åt andra problem. Icke-problem.


JOHAN ERLANDSSON 2012-02-28        #20076
1. Du säger att "Metan kan inte påverkar klimatet så att det har någon effekt." Har du någon referens som stödjer det påståendet, det får ju ändå betraktas som ganska radikalt jämfört med vad klimatforskarna säger?

2. Synen på utvecklingen och användandet av förnybar energi är lite av en åsiktsfråga, så här kommer vi nog inte längre.

3. Det är inte jag som räknar, det är mat- och miljöforskare. 

Det var det du sa: "Dessutom kan man förgasa biomassa från den odlade ytan" som jag undrade över. 

HENRIK JANSSON 2012-02-28        #20079
1. Jag menar alltså att det inte kan få någon negativt effekt som jag skrev tidigare. Vi har använd olja i sådär 150 år och om temperaturen slutade stiga nu så skulle det inte vara så allvarligt. Metanet skulle bara kunna utgöra en bråkdel av detta, det skulel ha så liten effekt att ingen skulle ha hört talas om växthuseffekten och ingen skulle märka någon skillnad. Dessutom ackumuleras ju inte metanet så som koldioxiden från fossila bränslen gör. Hur har du räknat på det?

2. ok... jag har inga åsikter i frågan, tar bara reda på hur saker och ting ligger till, åsikter ska man inte ha om fakta..

3. Räkna själv då. ska du bara citera andra kan du få fram vad du vill genom att citerera den du vill.. Och vad fyller du för funktion i samhället om du ändå bara citerar andra? Ta reda på hur det egentligen ligger till och stoppa lögner istället. Finns så otroligt många lögner där ute i världen även bland forskare.

Ok.. jag förstog inte riktigt din fråga om förgasning av biomassa. All biomassa går att förgasa. Men man förgasar ju lämpligtvis inte frukten, utan restprodukterna, typ halm och sånt. Var det så du menade?

JOHAN ERLANDSSON 2012-02-28        #20081
OK, nu har vi kört några vändor, tänkte jag skulle försöka summera lite hur jag uppfattat att du tänker. Mina ursprungliga frågor till dig var:

1. Du menar alltså att ökad metankoncentration i atmosfären inte är ett problem, så länge som metanet kommer från icke fossila källor? Eller att ökad köttkonsumtion inte höjer metankoncentrationen?
Har jag förstått dig rätt om du menar att ökad metankoncentration i atmosfären är försumbart jämfört med ökad koldioxidkoncentration? Plus att metanets korta nedbrytningstid gör att det är ett mindre problem än ökad koldioxidhalt? Och att forskningsrön som säger något annat inte är att lita på?

2. Hur ser du på konstgödselanvändning, bidrar det till växthuseffekten?

Här förstår jag dig som att bindning av kväve inte är ett problem eftersom att det är möjligt att göra med förnybar energi. Och någon annan påverkan, som t.ex. lustgasavgång finns inte, alternativt är försumbar.

3. Hur ser du på förändrad markanvändning, där skog görs om till betesmark eller åkermark för foderproduktion?
Här förstår jag dig som att du håller med om att det frigörs växthusgaser när skog röjs för att bli betesmark eller åkermark, men att det är ett försumbart problem i sammanhanget eftersom det bara är en engångspost och att det dessutom i framtiden går att få tillbaks skogen. Eller att åkermark skulle kunna binda mer kol än vad skog kan göra, tack vare möjligheten att gräva ned träkol.

En kommentar om att stödja argument med referenser jämfört med att tänka på sin egen kammare. Jag fyller ju tydligen ingen funktion i samhället eftersom jag använder referenser... :) Min grundinställning är att den som har utbildning i, och kanske också har forskat på ett ämne är bättre skickad att kunna säga något om det ämnet än andra. Naturligtvis ska både du och jag analysera forskningsresultat kritiskt och ställa frågor om sådant som verkar oklart. Det finns troligen flera saker i IPCC:s rapporter som kommer att justeras. Men jag tror inte riktigt på att var och en av oss kan vara experter på alla ämnen. Särskilt inte inom klimatvetenskap som förmodligen är ett av de mer komplexa ämnen som finns att forska på. 

EJ LäNGRE MEDLEM 2012-02-28        #20082
Jag ser att Johan inte har presenterat någon referens i denna tråden om metan- och  dikväveoxidutsläppens relativa betydelse

Här kommer 2:
  • Klein Goldewijk, K., J.G.J. Olivier, J.A.H.W. Peters, P.W.H.G. Coenen, H.H.J. Vreuls, 2005. Greenhouse Gas Emissions in the Netherlands 1990-2003. National Inventory Report2005. RIVM report 773201009. Bilthoven.
    De kom fram till att utsläppen från holländskt jordbruk (ett av världens mest söndergödslade och intensiva) uppgick till 8 % av Hollands totala växthusgasutsläpp.

     
  • EPA 2011, INVENTORY OF U.S. GREENHOUSE GAS EMISSIONS AND SINKS: 1990 – 2009
    De kom fram till att utsläppen från USAs jordbruk (ett av världens mest söndergödslade och intensiva och ett av de land som konsumerar mest kött per capita) uppgick till 6 % av USAs totala växthusgasutsläpp. Förändrad markanvändning stod för knappt 4 promille.
6-8 % är inte helt försumbart, men jag är benägen att ge Henrik rätt i att vi bör lägga mer krut på att stoppa oljan än att ta oss an den ohyggligt svåra uppgiften att få människor att drastiskt minska sin köttkonsumtion. Detta är lovvärt av många skäl, men det är nog viktigare att få bort oljan.

(Däremot bidrar risproduktionen med en stor del växthusgaser - orkar inte leta källor nu, men har tidigare sett rapporter om att detta utgör huvuddelen av jordbrukets miljöpåverkan. Stämmer detta så är det snarare risätandet vi ska försöka få bort).

En stor del av jordbrukets påverkan beror dock även den på oljeanvändning, så i slutänden tror jag Henrik har i huvudsak rätt - om vi koncentrerar oiss på att få bort de fossila bränslena så har vi löst en mycket stor del av problemet, resten är finsnickeri. (sen är det en annan sak att borttagandet av olja leder till att exv kött kommer att bli dyrare och att vi därmed automatiskt kommer att minska konsumtionen...)



HENRIK JANSSON 2012-02-28        #20083
Johan Erlandsson.
1. Ja, metanets roll är så liten att den inte kan skada oss. Det viktigaste är att inse att den ingår i ett kretslopp och snabbt bryts ner, till skillnad från koldioxid.
Alltså, om vi släpper ut samma mängder som idag av fossil koldioxid och metan så kommer halten av CO2 att ha ökat om 100 år, medans metanhalten kommer att ligga på samma nivå som idag. Det är detta man måste förstå.
Det finns inga seriösa siffror på att metan är ett problem. Det är helt enkelt inte ett problem.

2.Ja, all fossil energi kan ersättas med förnyelsebar...
Kväveoxidernas roll i växthusgassammanhang är inte så stor att det påverkar oss. Dessutom ingår också kvävet i ett kretslopp. Och som sagt, det gör det oavsett om det är gödsel eller "konst"gödsel. Det är samma kväve. Ska vi inte svälta måste vi gödsla.

3."Håller med" är väl fel uttryck. Det är ju fakta. Jag arbetar med både jord och skog, jag vet vad den innehåller.. Det känns som att du saknar en hel del kunskap om både jord och skog, både fakta och praktiskt.

Felet är inte att använda referenser, felet är att inte förstå sammanhanget.
Som med metan och koldixoid. Metan är ca 20 gånger starkare växthusgas än koldioxid hör man ofta. Detta är något som sedan hänvisas till av allt möjligt folk men knappt någon sätter sig in i sammanhanget. Siffran 20 är inte ens sann i sig, utan ett hypotetisk beräkning, och till detta kommer den viktiga skillnaden att metan ingår i ett kretslopp och snabbt bryts ner.
På samma sätt måste man förså alla andra siffror.
Man måste förstå att koldioxid ackumuleras i atmosfären. Metan bryts ner så snabbt så att det fokus som många har lagt på metan har ställt till med mer problem än nytta. Det har försenat avskaffande av fossil energi med så lång tid att dessa utsläpp ger större växthuseffekt än om vi skulle stoppa alla metanutsläpp för evigt.

JOHAN ERLANDSSON 2012-02-29        #20084
Bra att det blir lite köttdiskussion här, det var ett tag sedan och jag behövde friska upp kunskaperna.

1. Här är ett diagram från IPCC som visar de antropogena utsläppen av växthusgaser över tiden.

http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/syr/en/figure-spm-3.html
Antropogen betyder att det är människan som står bakom utsläppen, det är inte det naturliga kretsloppet av växthusgaser här alltså. Metan står för 14,3 % av utsläppen och lustgas/dikväveoxid för 7,9 %. I diagrammet har växthusgasernas 100-åriga växthusgaspotential använts (räknar man på kortare tidsperspektiv blir det andra resultat):

"These GHGs are weighted by their 100-year Global Warming Potentials, using values consistent with reporting under the UNFCCC."

Hur mycket har då metangaskoncentrationen ökat i atmosfären? De senaste 650 000 åren har den varierat mellan ca. 400 och 700 ppb. 2005 låg dock koncentrationen på ca. 1 700 ppb. 
http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ch2s2-3-2.html

Jag hittade en bild som beskriver denna dramatiska ökning:

http://ecen.com/eee55/eee55e/growth_of%20methane_concentration_in_atmosphere.htm
Orsaken till de avlägsna mätpunkterna är att man inte vill störa mätningarna med lokala utsläpp.

Med bakgrund av vad klimatforskarna säger är det i alla fall för mig tydligt att metangaskoncentrationen har ökat, att det är människan som står bakom ökningen och att metangas har ett signifikant bidrag till växthuseffekten. Minskade metangasutsläpp kommer innebära mindre växthuseffekt.

2. Även jag hoppas att vi kan ställa om till rena energikällor. Det skulle lösa väldigt många problem (men kanske också skapa några nya). Men vi har vant oss vid en helt extrem tillgång på billig fossil energi, och jag är inte lika övertygad om att det går att få fram alternativ med rimlig miljöpåverkan i sådana mängder. I alla fall inte så snabbt som krävs för att undvika att katastrofala tröskeleffekter inträffar.

Angående kvävegödslets klimatpåverkan genom ökade lustgaskoncentrationer så säger senaste IPCC-rapporten att lustgaskoncentrationen i atmosfären har ökat från 270 ppb (förindustriellt) till 314 ppb. Detta sägs om orsaken till det:
"The primary driver for the industrial era increase of N2O was concluded to be enhanced microbial production in expanding and fertilized agricultural lands."
http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/ch2s2-3-3.html

3. Kan du på något sätt visa att åkermark eller betesmark kan binda mer kol än skog?

Avslutningsvis en kommentar till både Henrik och Jonas om det är viktigast att vi jobbar med att få bort fossila bränslen eller minska köttkonsumtionen. Jag utgår från konsumtionsperspektivet, baserat framförallt på EIPRO-studien som kom för några år sedan (länk i allra första inlägget). Konsumtionsperspektivet är det som jag tycker ger bäst helhetsbild över människans miljöpåverkan. All mänsklig aktivitet, t.ex. industrier och transporter, fördelas ut till den slutliga privata och offentliga konsumtionen. Detta är ett relativt nytt sätt att räkna på miljöpåverkan, men har fått ett visst fäste. Till exempel använde Naturvårdsverket sig av konsumtionsperspektivet när det gjorde beräkningar av svenska växthusgasutsläpp för ett par år sedan. De kom fram till bland annat följande:

Den största klimatpåverkan kommer från resor och boendet, tillsammans med hur mycket och vilket kött vi äter. Fem nyckelaktiviteter är avgörande och på dessa områden finns därmed stora möjligheter att påverka utsläppen:

  1. Hur mycket och vilken bil vi åker.
  2. Hur vi värmer våra bostäder.
  3. Hur mycket el som används i bostaden.
  4. Hur mycket och vilket kött vi äter.
  5. Hur långt och hur ofta vi flyger.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Klimat/Konsumtion-och-klimat/Konsumtionens-klimatpaverkan/

Jag är övertygad om att utmaningarna vi står inför är så stora att vi behöver jobba både med ny teknik (som förnybar energi) och med efterfrågesidan. Gör vi inte något åt efterfrågesidan så gör vi det ännu svårare för oss. Detta blir särskilt tydligt när vi tänker på de 8-9 miljarder människor till som vill upp till vår konsumtionsnivå.

EJ LäNGRE MEDLEM 2012-02-29        #20090
Johan, tack för grafer.

Dock är det ju köttkonsumtionens påverkan som tråden handlar om - och utgår man från exv EPAs studier så verkar ju det västerländska jordbruket -  all sitt resursslöseri till trots - endast utgöra en mindre del av klimatutsläppen - också i en så köttdyrkande kultur som den amerikanska. Drar man bort de oljerelaterade utsläppen från jordbruket så blir det ju ännu mindre.

Globalt anses dock jordbruket stå för 20 % av klimatutsläppen (IPCC), så då torde det handla om fler saker än bara köttkonsumtion - fossila bränslen och risodlingar är starkt misstänkta kandidater - liksom dåligt dränerade jordar (dvs omodernt jordbruk) som avger kvävedioxid.

Håller fullständigt med om att vi behöver arbeta massor med efterfrågesidan - men jag tror att vi både har större framgångsmöjlighet och får mer klimatnytta per insatt arbetstimme (EROEI) om vi lägger köttdiskussionen åt sidan och koncentrerar oss på att få bort de fossila bränslena istället.

JOHAN ERLANDSSON 2012-02-29        #20091
Jonas, du säger att vi behöver arbeta massor med efterfrågesidan, men att vi ska lägga köttdiskussionen åt sidan? Hur går det ihop?

Har du en länk till EPA-rapporten? Det är viktigt att hålla reda på om det räknas ur ett sektorsbaserat produktionsperspektiv eller ett konsumtionsperspektiv. Räknar man ur ett nationellt produktionsperspektiv kan till exempel utsläppen från importerat foder missas, den så kallade ryggsäcken. Jag är rätt säker på att detta gäller för Hollandexemplet du nämnde tidigare.

EJ LäNGRE MEDLEM 2012-02-29        #20093
Minska efterfrågan på andra produkter som använder fossil energi vid framställningen, svårare än så är det inte.

Jag var vegetarian i 10 år och nykterist i 15 - svårt att säga vilket folk blev mest provocerade av, men nog väckte det känslor - och inte blev det särskilt många som ändrade vanor heller - väldigt dålig EROEI på de diskussionerna... Det finns annan efterfrågan som är betydligt enklare att jobba med - flygresor, energieffektiva hus - ja, tom en del bilresevanor. Kött är så oerhört laddat... och med ökande oljepriser blir kött i alla fall dyrare och problemet minskar av sig självt. (Om det nu visar sig att risproduktion är en större klimatpåverkare än kött - hur ställer du dig då?)


http://epa.gov/climatechange/emissions/ 

Tror inte du behöver bry dig så mycket om foderimport - USA är  nettoexportör av jordbruksprodukter, och alla importerade produkter är med största sannolikhet bättre ur klimatsynpunkt än det som produceras i USA. ;-) Detsamma gäller för Holland - nettoexportör och det är mycket få importprodukter som har större ryggsäck än den holländska egna produktionen. Ett exempel - normalgivan för en holländsk extensiv betesmark är 400 kg N/ha - så mycket lägger vi inte ens på de högintensiva spannmålsåkrarna i Sverige. Jordbruksverkets riktlinjer ligger på 140-165 kg/ha.

JOHAN ERLANDSSON 2012-02-29        #20094
Notera att namnet på den här tråden är "Ät mindre kött", inte "Sluta ät kött". Min erfarenhet från de senaste årens miljödebatt är att de tre riktigt känsliga konsumtionsområdena är kött, bil och flyg. Och jag vill nog påstå att flyget är ännu mer känsligt än kött. Hur många svenskar är beredda att dra ned sitt flygande till en hållbar nivå? Däremot upplever jag att det börjar bli accepterat att dra ned på köttkonsumtionen till de nivåer vi hade för ett par decennier sedan. Två exempel från den allra senaste tiden:



1. ICA Buffés senaste nummer fokuserade på "mer grönt" med många kändisar (Paul McCartney, Leif Mannerström m.fl.) som ökar andelen grönt på tallriken, eller äter helt vegetariskt.


2. Melodifestivalaktuelle Danny Saucedo utmanar konkurrenten Eric Saade att äta vegetariskt.

Men egentligen spelar det inte så väldigt stor roll vilket som är lättast att jobba med, det är alldeles nödvändigt att vi tar itu med allt. För en svensk så fördelar sig klimatutsläppen ungefär lika på mat, persontransport och bostaden, plus dennes andel av de offentliga utsläppen samt en mindre del på övrig konsumtion. Tar vi klimatfrågan så ska vi ned från 10 ton till 1 -en utmaning som ter sig snudd på omöjlig och som jag menar kräver det allra yttersta av både teknikutveckling samt beteendeförändringar och förändrad samhällsplanering. Vi har inte råd att unna oss lyxen att utesluta något konsumtionsområde om vi ska ha en chans att kapa så mycket.

Kollade EPA:s sida och det är mycket riktigt nationella beräkningar. Skulle vara intressant om vi hittade beräkningar för Holland och USA ur ett konsumtionsperspektiv. Vet du hur det är med det holländska kvävegödslet, är det inhemskt producerat eller importerat? När du säger àtt Holland är nettoexportör, hur är det beräknat? Är foderimporten medräknad? Har du någon referens på det?

EJ LäNGRE MEDLEM 2012-03-01        #20095
Att anlägga konsumtionsperspektiv på USA och Holland - världens två största exportörer av jordbruksvaror - skulle ge betydligt lägre utsläppssiffror. Importvaror är med största sannolikhet mindre miljöbelastande än den inhemska produktionen och utsläppen från hela exporten skulle då allokeras i de länder som importerar deras jordbruksprodukter. (En av anledningarna till att svenska matvanor ger hög miljöbelastning i ett konsumentperspektiv är ju att vi importerar från bl.a. Holland.).

(Holland är f.ö. nettoexportör även av kvävegödsel, se exv Mongabay eller vilken annan affärs-site som helst)

- - -

Du får gärna fortsätta försöka förmå folk att sluta äta kött, själv anser jag det bortkastad tid. Men var och en ska naturligtvis satsa på sin bästa gren, måhända har du mer framgång än jag.



JOHAN ERLANDSSON 2012-03-02        #20103
"Du får gärna fortsätta försöka förmå folk att sluta äta kött"

Var har jag sagt att folk ska sluta äta kött? 

Som sagt så har jag svårt att se att vi skulle kunna lämna ett av de viktigare konsumtionsområdena utan åtgärd på efterfrågesidan, när vi ser vilken otrolig utmaning kring minskad miljöpåverkan vi står inför. Hur svårt det än är att förändra.

Jag kollade norrmännens räknesnurra baserad på konsumtionsperspektivet och den säger att holländaren ligger på ca. 17 ton och USA-medborgaren på bedrövande 29 ton:
http://www.carbonfootprintofnations.com/content.php?cID=82

Den här snurran ger både Jonas och Henrik delvis stöd i frågan om matens relativa miljöbetydelse. Ju större totala utsläpp desto mindre blir matens andel av desamma. Amerikanen släpper "bara" ut 2,4 ton per år från maten, medan boendet står för 7 ton och mobilitet 6 ton. Så i USA så verkar det faktiskt vara befogat att lägga större krut på åtgärder kring boendet och resandet i ett initialt skede, om man begränsar sig till klimatfrågan i alla fall.

HENRIK JANSSON 2012-03-03        #20110
Johan Erlandsson.
1. Du måste sätta dig in i hur systemet funkar och inte bara titta på siffror utan att förstå dem.
Först så är staplarna felaktiga, eftersom det inte handlar om faktiska mängder, utan hypotetiska mängder omräknat på en vissa effekt och begränsat till 100 år. Enligt detta tankesätt så har all fossil CO2 utsläppt före 1912 försvunnit... och dessutom har man räknat om metanet till en 100 års period.. fast den i själva verket är borta efter ca 7 år.. Det går inte att göra en sån omräkning, den är helt felaktigt. Metan kan inte jämföras med koldioxid.
Metan och kväve ingår i ett kretslopp även om halterna är högre än de naturliga. Det gör inte koldioxiden, det är den viktiga skillnaden som du inte har förstått än.
Jag måste ställa den här frågan igen, för du tycks inte ha förstått den och inte svarat på den: Tänk dig att vi fortsätter med exakt samma årliga utsläpp av metan och fossil koldioxid som idag, vad har hänt med halterna i atmosfären om 100 år då?
Och återigen, halterna av metan och kväveoxider är så små att de påverkar inte klimatet så att vi märker nåt. Ingen skadlig effekt. Med andra ord, vi kan fortsätta precis som vi gör idag med metan och kväveoxider i miljontals år utan att nåt händer. Det är detta du måste förstå. Den fossila koldioxiden kan vi dock inte fortsätta med.

2. Varför denna negativa syn på energi? Vi har massor med energi att utnyttja. Om vi tar enbart bioenergi, så kan vi med bara det producera många gånger mer energi än den totala energianvändningen i världen. Räkna på det. Sen har vi vattenkraft, solenergi, vindkraft, vågkraft och annat. Det finns enorma mängder förnyelsebar energi. Den är inte så dyr som du tror heller. Visste du t.ex att det skulle kosta ungefär hälften så mycket att köra en bil på ren etanol som på bensin? Sånt här känner människor inte till, och får en negativ syn på alternativ energi, de tror att den är för dyr, eller inte räcker.

När det gäller kväveoxider så är det som sagt inte något som påverkar oss så att det kan göra nåt. Mängden är så otroligt liten, plus att den ingår i ett kretslopp.

3. Vad är din fråga egentligen? Det finns i princip ingen begränsning till hur mycket förgasat kol du kan lagra i marken. Du får precisera vad du menar.

Naturvårdsverket är inte precis en samling människor som vill rädda miljön. det är en samling byråkrater som vill ha statlig lön. Att ens sätta med kött på den listan som de hade gjort är löjligt om man tittar på de faktiska utsläppen.
Och tar man bort den fossila energianvändningen i världen så försvinner den ju inom jordbruket också, då är även köttet helt fossilbränslefritt och utsläppsfritt.
Hur många hundra år tror du att du måste låta bli kött för att utsläppet ska motsvara en flygresa?

När det gäller hur man ska gå till väga, så köper folk det som är billigast. Därför måste man införa koldioxidskatt så löser vi snart problemet. Lösningen är ganska enkel egentligen. I Sverige har vi koldioxidskatt och det har haft effekt, tyvärr har vi energiskatt även på förnyelsebar energi. Det vi måste göra är att ta bort energiskatten och höja koldioxidskatten lika mycket. Och så får vi inte ägna oss åt "skatteväxling" som låser fast samhället i ett fossilenergiberoende.

JOHAN ERLANDSSON 2012-03-13        #20174
Här är ett par andra anledningar än miljömässiga att dra ned på köttkonsumtionen:

Stor Harvardstudie:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/rott-kott-okar-risk-for-tidig-dod

Liten studie:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/vegetarianer-mar-battre

HENRIK JANSSON 2012-03-13        #20176
Kan du inte svara på frågorna istället?

Tillsatser i kött beror inte på köttet, och dessa argument har inget med klimat eller miljö att göra.

JOHAN ERLANDSSON 2012-03-13        #20177
Henrik, fortsätter jag så kommer jag bara upprepa vad jag sagt i tidigare inlägg om det inte kommer fram några nya argument eller referenser. Jag hänvisar till mitt inlägg #20084 som svar på dina frågor.

HENRIK JANSSON 2012-03-13        #20179
Du har inte svarat på frågan tidigare och svaret finns alltså inte med i 20084.
Mycket tråkigt att någon som vill debattera miljöfrågor inte sätter sig in i frågorna. Det är sånt som gör att vi inte kommer att rädda klimatet, när människor inte förstår vad som är problemet utan lägger sin tid på annat för att kunna fortsätta med oljan.
Sätt dig in i hur det fungerar istället. Du kan inte hålla på att hänvisa till siffror när du själv inte har förstått siffrorna. Om du hade förstått hur exempelvis metan fungerar så hade du aldrig satt med det på en lista över åtgärder.

JOHAN ERLANDSSON 2012-04-01        #20352
Cornucopia? gör ett inlägg i kött-debatten:
http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/radda-klimatet-at-mer-kott-och-drick.html

Cornucopia? om rubrikvalet:

"Rubriken är raljant för att locka läsare."

JOHAN ERLANDSSON 2012-05-18        #20706
Svenskt Sigill inför klimatcertifiering av nötkött, vilken innebär att vissa regler ska följas av djuruppfödaren. Märkningen säger dock inget om hur stora växthusgasutsläppen från köttet blir.

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/svensktsigill/blog_post/view/kan-man-klimatcertifiera-koett-12524

Jag ställde en fråga till Anna Richert på Svenskt Sigill om hur stora växthusgasutsläpp det är från klimatcertifierat nötkött och fick detta svar:

"Eftersom vi inte jobbar på det sättet kan vi inte ge ett enkelt svar i form av en siffra. Vi vet att deras förbättringar ligger i häradet 3-7%, och att de redan ligger på en rätt så låg nivå när det gäller utsläppen eftersom de har en god uppfödning, bra foder och ingen soja. De har gjort Greppa Näringens Klimatkollen med en lokal rådgivare och fått fram siffror, men de kan bara relateras till den egna gården. Man skulle behöva göra en full LCA hos dem för att kunna svara, och det har vi inte gjort."


HENRIK JANSSON 2012-05-18        #20707
Johan, har du satt dig in i hur det hur fungerar än?

FRANK NILSSON 2012-05-23        #20723
Veganerna är inte intresserade av miljöfrågan. De rider "miljöhästen" enbart för att få folk att äta mindre kött.

Köttdjuren är kolsänkor. Om veganerna vore intresserade av miljöfrågan skulle de rekommendera folk att äta gräsbeteskött. Istället rekommenderar de folk att äta importerade oljestinna jordbruksprodukter som t.ex. soja, som oftast dessutom är genmodifierad.

Veganerna överger tamdjuren. De ser inte till tamdjuren som arter, utan som individer.

I naturen håller rovdjuren hjordarna av gräsätare friska genom att äta de svagaste djuren. De behöver varandra. Veganernas åsikt att vi inte ska äta tamdjuren skulle leda till att arterna av tamdjur utrotas och merparten av oss med dem.

När vi tämjde dessa arter och de lät sig tämjas, ingicks ett underförstått avtal. De skulle leva under vårt beskydd och vi skulle behandla dem väl. De skulle aldrig klara sig i det vilda, utan försvinna som arter. Som motprestation fick vi rätten att äta dem när deras tid är ute.

Alla äter och alla äts, det är naturens ordning. Gräsätarna äter gräset och rovdjuren äter gräsätarna. Tamdjuren äter den föda vi tillhandahåller och vi äter tamdjuren när deras tid är ute. När vår tid är ute, äts vi av jorden med alla dess små innevånare.

MATTIAS CARLSSON 2012-08-13        #21110
Nya djurskyddsregler höjer produktionskostnaderna för fläskkött i EU från kommande årsskifte. I Storbritannien räknar producentorganisationen med att 10% av produktionskapaciteten läggs ned i samband med att de nya reglerna införs.

MATTIAS CARLSSON 2013-09-19        #22789
Gunnar Rundgren (en av grundarna av KRAV) har en väldigt intressant blogg om mat, jordbruk, fattigdom och hållbarhet. I ett av sina senaste inlägg problematiserar han bilden av att köttproduktion är extremt vattenkrävande. Om man räknar bort regnvatten så är exempelvis produktion av nötter mer vattenkrävande än nötköttsproduktion(oavsett om man mäter per kalori, eller per protein- eller fettinnehåll). Intressant läsning.

Logga in för att svara


Produkter

Vegetarisk catering (2)
Hemleverans av mat (1)
Växtskydd (1)
Matlagningskurser (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2964 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen