Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Mat övrigt    Avfall och återvinning   

VINN EN KÖKSAVFALLSKVARN - TÄVLING TILL 15 OKT

JENS LJUNGGREN 2010-09-13        #15715

1:a priset - en effektiv köksavfallskvarn från SinkMaster

Är du bra på att inspirera och engagera andra när det gäller smart hantering av köksavfall? Eller känner du någon som är det?

 

I samarbete med Miljökvarnar anordnar Klimatsmart.se en tävling där alla kan vara med.


1:a priset är en säker, energisnål och effektiv köksavfallskvarn från SinkMaster.

Omröstning sker genom att du på vår Facebookgrupp (http://www.facebook.com/group.php?gid=7928028852) ”gillar” inlägg om den eller de kandidater, som du vill rösta på. Du kan också skriva kommentarer eller nya inlägg om de kandidater du tycker ska vinna.

Vi söker varken Sveriges eller världens största hjälte, men gärna någon av alla de tusen som i sin vardag, kanske i sin bostadsrättsförening, på sitt företag, skola eller i familjen på något sätt sprider kunskap och engagemang om smart hantering av köksavfall.

Tävlingen pågår fram till fredag den 15 oktober och vinnaren presenteras måndag den 25 oktober.

Med vänliga hälsningar
KlimatSmart.se



JOHAN ERLANDSSON 2010-09-13        #15717
Vi har haft en hel del diskussion här på Ecoprofile om miljöfördelarna med köksavfallskvarnar där biologiskt avfall blandas med allt annat avlopp (giftcocktail enligt en del) jämfört med att ha en separat hantering. Har du någon uppfattning här eller har Miljökvarnar någon info?

JENS LJUNGGREN 2010-09-13        #15719
Jag tycker absolut att det finns anledning att vara mycket tveksam till att använda slam från reningsverk till gödsel. Minst sagt. Däremot ser jag mycket positivt på biogasproduktion av avfallsresterna samt det kraftigt minskade transportbehov som följd av att avfallskvarnar används. Prova att kontakta Miljökvarnar direkt för att få svar.

JOHAN ERLANDSSON 2010-09-13        #15720
Frågan är bara vad som ger mest miljövinst, biogasproduktion till bilismen eller ett slutet näringskretslopp? Jag har inga svar men det hade varit intressant att höra hur de resonerar.

MATTIAS CARLSSON 2010-09-13        #15721



Biogasproduktion från matavfall kan man ju ha även utan avfallskvarnar, men då behövs istället sopbilar som samlar ihop avfallet. Man kan dock tänka sig att avfallskvarnar gör att en lite större del av matavfallet går till biogasproduktion, då det är enklare att köra ner matresterna i vasken än att sortera och slänga dem separat. Å andra sidan så kan det också finnas en risk att mat annars skulle sparas i kylskåpet/skafferiet någon dag för att konsumeras senare, istället slängs i avfallskvarnen när det blir lättare att göra sig av med avfallet (Visserligen en till synes långsökt teori, men det räcker nog med att ganska små mängder slängs utöver vad som skulle skett annars för att kompensera miljönyttan med en avfallskvarn).

Så miljönyttan av matavfallskvarnar är alltså att man kanske ökar andelen avfall som går till biogasproduktion något, samt att sopbilstransporterna minskar. Den miljömässiga kostnaden av avfallskvarnar är att det blir svårare att använda matavfallet som näringstillförsel i jordbruket. Jag kan inte riktigt bedöma nettoeffekten av detta, och Miljökvarnars hemsida ger ingen direkt hjälp heller. Undrar om det gjorts någon utredning om detta. Någon som vet?

Dessutom kostar ju en avfallskvarn en ganska rejäl slant (3800:-) per hushåll. Jag har svårt att se att miljönyttan av en avfallskvarn skulle kunna motiveras av den kostnaden. Däremot finns det ju en del andra komfortfördelar med en avfallskvarn som kan motivera priset. Det är ju också troligt att man kan få ner priset för kvarnarna en del vid större inköp (t.ex. till en hel bostadsrättsförening, eller vid nybyggnation).

Jag skulle vilja se en rejäl redogörelse för miljönyttan av en avfallskvarn innan jag skulle vara intresserad av att köpa en. 

MATTIAS CARLSSON 2010-09-13        #15722



Försök att värdera klimatnyttan av att avfallskvarnar minskar behovet av sopbilstransporter. Det här blir en grov överslagsberäkning. Källor ges i länkarna i texten.

Varje svensk ger upphov till omkring 100 kg matavfall per år. Antag att de hushåll som skaffar avfallskvarn i första hand är familjehushåll. För enkelhets skull kan vi säga att hushållet har fem personer som ger upphov till 500 kg matavfall per år (i realiteten kan inte allt detta hanteras av avfallskvarnen men vi bortser från det här).

Jag har inte hittat någon data över sopbilars bränsleförbrukning. Utgår här ifrån data om stora lastbilars bränsleförbrukning  istället. En lastbil med 40 tons last drar 30 liter bränsle per 100 km i fjärrtrafik, eller 0,075 liter per ton-km. Sopbilar är förmodligen mindre än så och verkar också främst i stadstrafik. Om vi antar fyra gånger så hög bränsleförbrukning för sopbilar så får vi 0,3 liter per ton-km. Antar vi också att sopbilstransporten är i genomsnitt 10 km så får vi 1,5 liter per hushåll och år (500 kg avfall). CO2-utsläppen från en liter diesel är omkring 3 kg per liter. De årliga CO2-utsläppen från sopbilar för ett hushålls matavfall är då knappt 5 kg per år. Inte särskilt mycket.

Den svenska skatten på CO2-utsläpp är ungefär 1 kr per kg. Klimatnyttan från minskat sopbilsåkande kan då värderas till 5 kr per avfallskvarn och år. Även om vi skulle tycka att skatten på CO2 borde vara tio gånger högre än vad den är så blir klimatnyttan bara 50 kronor per kvarn. Ställ detta mot att en kvarn (som håller i 10 år) kostar 3800:- i inköp.

Naturligtvis finns det ytterliggare några nyttor med minskat sopbilsåkande och det finns en ytterliggare klimatnytta i att mängden biogasproduktion kan öka något om en större del av matavfallet tas om hand. Men påståendet att avfallskvarnar skapar stor miljönytta därför att sopbilsåkandet minskar känns inte befogat. Motbevisa mig gärna (eller rätta mig om jag räknat galet nånstans).

MAGNUS BILLBERGER 2010-09-14        #15734

Viss historik om avfallskvarnar kan man läsa om här. I slutet av texten uppmärksammas att man i Sverige haft en väldigt restriktiv hållning till avfallskvarnen, men som motiv pratar man endast om rening och utsläpp till vattendrag. Jag vill dock påstå att det finns ytterligare mycket starka argument mot avfallskvarna som inte framfgår i denna text. Under -40-60-talet när avfallskvarnarna senast var aktuella framförde VA-tekniker argumenten att avloppsledningarna inte kommer att klara att transportera avfallet till reningsverken. Ledningsnäten är till stor del gammla och inte dimensionerade för att transportera stora mängder avfall. Där kapaciteten är låg är också risken stor för att det blir stopp. Just denna typ av problem har man för övrigt i äldre hus som rustats och fått nya moderna vattensnåla installationer (toaletter mm).

Jag ser i och för sig inte anledning till oro i de fall där ledningsnät är i gott skick, men jag menar att där det redan idag finns brister så riskerar tillförslen av malet avfall att förvärra situationen.

Att uppgradera stora delar av ledningsnätet innebär gigantiska kostnader som inte är särskilt intressant att ta. Åldern på VA-näten kan på sina håll vara över 100 år och det har på sina håll tagits initiativ att riva ut allt och ersätta med nytt, men man fann snabbt att det även på sikt skulle vara betydligt billigare att gå in och lappa där det uppstod problem.

Antaget att man på sina håll ändå har ett ledningsnät som skulle klara att hantera avfallskvarnarnas avfall så kan man inte komma ifrån att det går åt mer vatten och att vi blandar till en avfallscocktail som åtminstone i nuläget inte är särksilt väl kretsloppsanpassad. Här tycker jag dock det finns en intressant utvecklingspotential. Antaget att man lyckas utveckla tekniker som efter rötning klarar att seprarera avfallet på ämnesnivå. Dvs så att man klarar att renodlat att extrahera näringsämnen från mer oönskade beståndsdelar som kanske tungmetaller och läkemedelsrester.


DESSI TJäLLDéN 2010-10-01        #15849

Hejsan!

Tänkte försöka svara på de frågor och synpunkter ni har kommit med.

Det har kommit med en hel del intressanta åsikter.

Får se om ni ändrat åsikt efter detta svar! :)

 

Först och främst så kostar en avfallskvarn hos Miljökvarnar 3800 kr (märket Sinkmaster, minsta modellen), garantin på kvarnen är 5 år och man beräknar att hållbarheten är ca 10- 12 år vid normal användning, oftast längre. Anta att kvarnen håller minst tio år och kostar 3800 kr, då har du en kostnad på 380 kronor per år. Det är, i mina ögon sett, en bra investering. Dessutom kan du använda ROT-avdraget vid installation.

 

Sedan måste jag få fråga varför en avfallskvarn i realiteten inte skulle klara av 500 kg matavfall per år när det är just detta som avfallskvarnen är skapad för?

 

Miljökvarnar importerar avfallskvarnar ifrån en av USA:s ledande tillverkare på avfallskvarnar och dessa maskiner är extremt tåliga. Läs på Miljökvarnar om vilken avfallskvarn som passar bäst för den stora respektive den lilla familjen. Kvarnarna är skapade för just detta ändamål och man har gjort flera tester för att se hur mycket de klarar av.

 

Den genomsnittliga livslängden är som sagt 10 år. En familj på 5 personer har en avfallskvarn, de förbrukar ca 100 kg matavfall per person per år vilket blir totalt 500 kg matavfall om året. Säg att kvarnen lever sin genomsnittliga livstid, ca 10 år, det blir alltså 5000 kg matavfall som avfallskvarnen tar hand om.

 

5000 kg matavfall som inte läggs på nya sopberg som måste brännas upp och bildar koldioxid mot ozonlagret. Dessutom börjar det bli ont om plats på de sopberg som finns.

 

Gällande sopbilar har jag inte hittat någon undersökning som visar hur mycket bränsle de drar så jag kan inte uttala mig om det.

Dock har jag hittat lite information.

Enligt beräkningar som är gjorda visar att en sopbil normalt står på tomgång ca 60-70% av tiden som bilen är ute och hämtar sopor.

 

Dessutom så läcker det ut ca 40 000 ton hydraulolja bara i Sverige. En liter hydraulolja kan förstöra så mycket som ett kvadratkilometer stort markområde eller 25 000 liter dricksvatten. Detta enligt Lars Thulin på renhållnings- och återvinnigsföretaget Renova i Göteborg.

Kan man då minska antalet soptransporter minskar detta hydrauloljeutsläpp som finns idag.

Man har också kunnat se på olika föreningar som använder avfallskvarn att genomsnitten på sopvolym minskat med ca 5-7 % och sopvikten med va 25- 30 %. Soptaxan ökar varje år med ca 3-5 % och kan man då minska antalet sophämtningar minskar man även sopkostnaderna.

Denna information som kommer här under hittade jag på

 

http://www.stockholmvatten.se/commondata/styrelsehandlingar/2010_01_21/Protokoll%20100121.pdf

”Lokal biogasproduktion utgör en försummad resurs som måste utvecklas för att tillgodose stadens samlade behov. Förutom avloppsslam utgör biologiskt avfall från stadens innevånare och verksamheter en viktig outnyttjad resurs. En ökad biogasproduktion innebär också en minskad belastning på miljön. Dessutom ger biogas mindre utsläpp av koldioxid. Genom att driva bilar på biogas istället för bensin eller diesel minskar utsläppen av koldioxid med ca 2,5 kg per mil. För bussar och sopbilar minskar utsläppen 12-15 kg per mil. ”Biogasproduktionen och förädlingen till fordonsgas är en prioriterad fråga för majoriteten. Stockholm Vatten har det senaste året ökat sin biogasproduktion med 30 %.

2005 samlade den rödgröna majoriteten in 2 680 ton matavfall i Stockholms kommun. Det var 2 procent av totalt tillgängligt matavfall. 2009 samlar den borgerliga majoriteten in 5 - 8 000 ton matavfall. Det är dubbelt så mycket som när miljöpartiet styrde i staden.”

 

Personligen tycker jag att den visar att man förutom att minska vägbelastningen betydligt så bidrar man positivt till miljön genom att minska soptransporterna med hjälp av avfallskvarn.

 

När det sedan gäller ledningsnät mm så kan jag främst hänvisa till en undersökning som är gjord i Nya Zeeland med 300 000 avfallskvarnar (märket Sinkmaster). Man undersökte ledningar både före och efter användandet av avfallskvarnarna och man kunde då se att viktökningen på ledningarna blir 4 promille, vilket innebär knappt någon påverkan alls. Och detta med 300 000 kvarnar.

 

Avfallet som kommer ut från kvarnen liknar fruktjuice och eftersom att du spolar vatten samtidigt som kvarnen maler så sätter det sig inte i ledningarna. Det du gör på toaletten orsakar i så fall större problem.

 

Avfallet som mals ner av kvarnen transporteras tillsammans med avloppsvatten i ledningsnäten till reningsverken där det behandlas med tre steg, läs mer om denna trestegsbehandling påhttp://www.miljokvarnar.se/20428-FAQ.

 

Det bildas biogas som används som miljövänligt bränsle för bilar, bussar, sopbilar, samt fjärrvärme och rötslammet som blir kvar används som biogödsel och täckmaterial.

Problemet med att reningsverken inte ska kunna ta hand om avfallet är en minimal risk.

 

Vanligtvis är reningsverken dimensionerade för att klara av enorma mängder avfall, köksavfallet åker ut i samma ledningar som transporterar bort toalettavfall. Detta gör att det inte är något problem för reningsverken att ta hand om det ökade avfallet. I vissa kommuner exempelvis Stockholms vill man öka avfallsmängden, då behovet av organiskt avfall då det behövs för att kunna producera biogasbränsle och biogödsel. Dessutom gör matavfallet att toalettavfallet bryts ned snabbare och ger en bättre förmultning.

Genom användningen av köksavfallskvarnar är det beräknat att slammängden ökar med 1kg per dag för 10 hushåll. Efter rötningsprocessen är endast 0,4 kg kvar som jag i texten ovanför berättade blir till biogödsel eller täckmaterial.

Den ökade kostnaden som blir när man använder en avfallskvarn normalt är knappast stor. Enligt ett flertalet undersökningar så kan konstatera att man under ett dygn använder ca 10 liter vatten om man använder kvarnen 5 gånger. Kvarnarna använder sig av magnetmotorer vilket gör de mycket strömsnåla samt effektiva, under normala arbetsförhållanden är den totala energiförbrukningen mindre än en 60 watts glödlampa.

 

Den totala kostnaden för el- och vattenförbrukningen vid användande av en avfallskvarn blir 60 -65 kr PER år. Alltså inte särskilt mycket pengar.

Dessutom visar undersökningar att genom att man införskaffat en avfallskvarn så tänker man mer miljövänligt, tex med den övriga sopsorteringen hemma, till exempel kartonger, papper, glas och plast.

Källor är hämtade från bla

Stockholms Vatten

Miljokvarnar.se

Avfallsverige.se

Renova.se

Ragnsells.se

 

Hälsningar Dessi


MATTIAS CARLSSON 2010-10-01        #15850
Hej Dessi. Tack för dina synpunkter. Jobbar du för Miljökvarnar?

Vi tog upp några andra aspekter ovan som du gärna får svara på.

Ett problem med slam från vattenreningsverken är att de ofta innehåller tungmetaller och andra föroreningar som gör att markägare är tveksamma till att använda slammet som gödningsmedel på sina marker (se mer här). Om man skickar ut matavfallet i avloppssystemen istället för att hantera det separat så blandar det med förorenat organiskt avfall. Rötslam från matavfall kanske då inte kan användas som gödningsmedel. Hur ser ni på det problemet?

Finns det några studier som visar att avfallskvarnar (jämfört med hämtning med sopbil) gör att en större del av matavfallet sorteras ut snarare än att blandas med annat hushållsavfall?

Finns det några studier på hur mängden matavfall påverkas av tillgången till en avfallskvarn? En inte helt otrolig effekt av tillgången till en avfallskvarn är att mat som annars skulle sparas i kylskåpet/skafferiet någon dag för att konsumeras senare, istället slängs i avfallskvarnen när det blir lättare att göra sig av med avfallet. Risken kan förvisso vara liten, men det räcker nog med att ganska små mängder mat (som är resurskrävande i produktionen) slängs utöver vad som skulle skett annars för att kompensera miljönyttan med en avfallskvarn.

ZSOFIA GANROT 2010-10-03        #15855
Hej Dessi och andra ev. läsare av denna länk,
hösten 2009 hade vi en "diskussion" om just kökskvarnar. Läs gärna det trådet! Det heter "Är slam gödsel eller avfall?"
de inläggen som är från okt-dec handlar just om kökskvarnar. Vissa är långa och på engelska, men om ni tar detta ämne på allvar så kanske tar ni 15-20 min. att läsa de.
De ger svar på varför kökskvarnar är allt annat än miljösmarta och klimatsmarta lösningar och hur bekvämma tekniska lösningar i hemmet är inte alltid "smarta"!

Dessi, ett svar och 2 funderingar:
1) matavfall kanske hamnar på soptipp i USA men inte inom EU, det är nämnligen förbjudet sedan många år att deponera organiskt avfall på soptippar.

2) Fundering 1: var tror du/ni att hydrauloljor som har läckt från bilar tar vägen? Enl. min uppfattning det mesta spolas in till dagvattennätet som ofta ÄR ihop med det vanliga avloppsnätet i Sverige, speciellt i bebyggelser. I slutändan hamnar hydrauloljan i reningsverken, dvs  ihop med kökskarnarnas rena "mat-juice" och in i slamet för vidare biogastillverkning.... Du är i princip emot slamspridning från reningsverk. Mycket positivt, det är jag med. MEN: efter biogas-steget är ju kvar ett slam som innehåller all "kemikalie-coctail" som har kommit in i reningsverken. Kadmium, en rad andra metaller, organiska miljögifter och cancerframkallande ämnen (just från t.ex. däckpartiklar, motoroljor, plast, mm). Den rena "mat-juicen" som lämnar vår kök blandas ihop med allt detta.
Jag ser en tendens att man hela tiden ser biogastillverkningen som består BARA av nyttig gas. Vad innehåller/vad händer med slammet som också bildas vid rötning? Var skall den ta vägen? (inte undra att reningsvaek vill desperat sprida den på åkrar -det är ju deponiförbud på slam). Vad bidrar egentligen kökskvarnar som kopplas på avloppsnät (som har reningsverk med rötning i "slutet av rören") med i just denna slam-debatt? Hur än jag ser situationen, den rena mat-juicen  förblir ren bara om den transporteras i separata rör och/eller behandlas (rötas) separat från slam från samhällets  bland-avlopp. Dessi, vad kostar det att bygga ut separata nät för transport av köksavfall i form av juice?

3) Fundering 3: Kan inte avfalls transport ske på biogas? Det sker redan på en del platser där biogasnätet är utbyggd (i Sverige kring Linköping, Helsinborg, osv). Annars jag håller helt med Mattias i inlägget om klimatnyttan kopplad till kökskvarnar.

STAN HAYES 2010-10-19        #15991


http://www.re-wise.org/

Att MATTIAS CARLSSON Please see above link.Undrar om det gjorts någon utredning om detta. Någon som vet?

 

 

mvh

Stan

www.wastemaid.se

 




DESSI TJäLLDéN 2010-10-21        #16002
Hejsan!

Dem frågor som ni nu ställt är frågor som jag tyvärr inte kan besvara. Kolla med Stockholms vatten och de olika kommunerna om de kanske har svar på era frågor.

Det jag tänker på är att en avfallskvarn bidrar med biogas, i Stockholm har vi ont om det, så kan så många som möjligt bidra till en biogasproduktion så att fler fordon kan tanka och köras på biogas på grund av detta så är jag mer än nöjd. 

Idag eldas hushållssoporna upp och det bidrar till stora mängder koldioxidproduktion, kan man sänka detta koldioxidutsläpp genom att få bort flera tusentals kilo matavfall genom att skaffa en avfallskvarn så är det mer än bra!

Angående slammet så vet jag faktiskt inte vad man ska göra av det men jag ser det som ett litet problem just nu när vi har så ont om biogas. 

Problemet med att man ska försöka ha separata rör med separata tankar för matavfall från en avfallskvarn är att kommunerna måste finansiera i det och flertalet kommuner har inte råd. Det blir gigantiska kostnader för samhället så om det fungerar bra så som det är nu tycker jag att man ska fortsätta köra på med avfallskvarnar och under tiden arbeta fram olika lösningar. 

Dessutom om man ska se till ex Käppala reningsverk så har dem en överkapacitet vilket gör att de klarar av så mycket mer än vad de tar hand om nu. Alltså borde fler avfallskvarnar och matavfall inte bli ett problem för reningsverken. 

Mvh Dessi



JOHAN ERLANDSSON 2010-10-21        #16004
Dessi, om man får ut rena rötrester så skulle det kunna användas i jordbruket och där ersätta en del av det energikrävande, utsläppsintensiva och begränsade konstgödslet. Att få ut både biogas och användbart gödsel från matavfall vore önskvärt både ur energi-, miljö- och matförsörjningssynpunkt.

ZSOFIA GANROT 2010-10-21        #16005
Jag måste återigen referera till tråden där detta har disskuterats för ett år sedan. Men eftersom inlägget är långt, här kommer den delen som beskriver undersökningar och rapporter gjorda 2008-2009 i Norden. Dvs FRÄSCHA undersökningar som tar hänsyn till behovet av biogas (det är inte alls så panikartad som Dessi vill antyda).
Texten är på engelska, eftersom Stan önskade det så för ett år sedan.

Biogas production at WWTPs worked pretty well and works today too, without mixing in kitchen solid waste in Sweden, in spite of need for C-source addition to the digesters. Moreover, recent (2008-2009!) studies and calculations from Stockholm clearly and un-biased shows that if FWD (kökskvarn) and direct connection through sewerage will ever be considered to introduction in these cities, say by a rate of 1-5% of total households (means several hundred thousand households for Stockholm. Today some 30-40 households have FWD is Stockholm) the biogas production increases at best by 1-3% and this is too little increase to really matter. Because nowhere in the world is expected any large scale introduction of FWDs in a predictable future, the 1-5% scenario is pretty optimistic for Stockholm. The same in for Malmö or Göteborg, therefore all these cities (councils) decided not to introduce FDW now and in a predictable future. The Stockholm-report also summarizes in the Appendixes what happened with those few projects started in 90s in Sweden to evaluate FWD. Conclusion: more or less nothing. Surahammar not much, no fallow-up study was done after a not reliable testing from 1998. Staffanstorp, actually decreased the FWD amount from 100 to 60. Nobody is promoting new or more FWDs in Staffantorp. A study in Göteborg started 2005 when FWDs were introduced in newly-built apartments in a small area (Skogaberg, and having SEPARATE digester, NOT connected to Göteborg sewerage to guarantee a high quality sludge for agricultural use! Observe this big difference from your solution Stan and Dessi) could conclude so far, that the food-mills in the kitchen are comfortable, but the system had too frequent stops and maintenance problems (rising by 61% compared to those not having FWD, in spite of carefully calculated, planed and installed pipe system). In New York, after the permission to install FWD no big introduction ever happened and is predicted to happen in the future (this, in the country of most FDWs in the world). The Stockholm-report is in Swedish, and you can find it here. Preliminary results from the coming final reports regarding Malmö and Göteborg were presented at a seminar on FWD in October 2009 held in Göteborg. You can read the presentations (executive summaries, in Swedish) at: https://www.chalmers.se/cit/urban-sv/brukarforeningen/7-oktober-2009.
Let me summarize here:
- Stockholm said that it is not interesting to introduce FWD, especially not in larger scale (not even 1-5% of the households), but legally is not banned, and it is a personal choice, however in a lot of areas in Stockholm it will not be allowed at all, because of the already poor conditions on the pipes (to much H2S gas = anaerobic conditions already today).
- Malmö says NO to introduction of FWD connected to the pipes;
- Göteborg says also NO. Of course, it is not banned to install if you really want, but first with permission, and with the same tax as for everybody else in Göteborg. In many parts of the city will not be allowed at all, because of too bad condition of pipes and already today too many problems with H2S-gas building in pipes (anaerobic conditions).
- Moreover, the so called “BOA-report” (a large study and evaluation made by IVL, one of the biggest, independent environmental research and consulting institute in Sweden) clearly conclude that introduction of FWD connected or not connected to WWTP via sewerage is NOT the best solution. (The report is based on un-biased studies and results from 13 smaller municipalities outside Stockholm, having good coverage with sewer pipes and having biogas production units). Read the Swedish report here: http://www.kappala.se/admin/bildbank/uploads/Dokument/BOA/BOA_slutrapport_webb.pdf
- The system is not popular at all in Norway either, and will not be allowed according to the latest studies (see the Norwegian presentation also at the Göteborg meeting). The reasons are similar to the Swedish ones and moreover, pointing out even the problems with sludge from WWTP as fertilizer and the coming new restrictions for sludge control and management as a main reason.

I am really not surprised…………

STAN HAYES 2010-10-21        #16006

Zsofi your back...Couple of points for you Zsofia..

re skogaberg....This a a FACT NOT A GUESS

Hur nöjd är ni med er avfallskvarn?

Ca 90 % nöjda eller mycket nöjda

• Ingen missnöjd

Andel med driftstörningar

61 % har haft driftproblem (INTERSESTING EVEN WITH THE PROBLEMS 90% ARE STILL HAPPY)

Mestadels material som fastnat, men även strömbrytarfunktionen Most of the problems relate to customer/user information not being given

Ledningssystemet fungerar

Trots 50 liter/pers och dygn (180 liter/pers och dygn i vanliga avloppssystem), fungerar självfallssystemet

• Fåtal stopp, långt upp på gårdsgatorna

Preliminära slutsatser om KAK i Göteborg

Tillåtande av KAK medför inga stora tekniska hinder

• Restriktioner i vissa områden (svavelväte)

• Ökade kostnader för va-kollektivet

• Minskade kostnader för avfallskollektivet (this is the big problem) and can be solved by Överföring pengar från avfalls- till va kollektivet.

Now some more FACTS for you Zsofia..

Stockholm http://www.wastemaid.se/index.php?main_page=more_news&news_id=17

Järfälla http://www.wastemaid.se/index.php?main_page=more_news&news_id=16

Folk party http://www.wastemaid.se/index.php?main_page=more_news&news_id=21

What our customers say..http://www.enlagomdosgront.se/2010/10/08/avfallskvarn/

In different areas of Sweden there are projects going with Avfallskvan (FWD) people that have said NO NO NO are now neutral..

I am not saying our product is the solution for everyone BUT it’s a product that people like, it’s cheap, it’s convenient and at the end of the day 85% of all food waste is WATER

 

In different areas of Sweden there are projects going with Avfallskvan (FWD) people that have said NO NO NO are now neutral..and thats a positive in my mind.

I am not saying our product is the solution for everyone BUT it’s a product that people like, it’s cheap, it’s convenient and at the end of the day 85% of all food waste is WATER

 


MATTIAS CARLSSON 2010-10-21        #16007
Jag har fortfarande svårt att se vilken miljönytta avfallskvarnar ger som inte kan ges av nuvarande system med källsortering och sopbilstransport. Är det sopbilstransporterna som är problemet? Är det att källsorteringen inte fungerar tillräckligt bra? Är det någonting annat?

ZSOFIA GANROT 2010-10-22        #16011

Stan, those links you give here are Wastemaides own homepage......i think i do not need to say more.... Stan, there are not presenting FACTS. Please, everyone read. Polititians (FP in this case) "intentions" or "agenda" are not facts we are discussing here! The facts about the "kökskvarn" begin when the results are reported from the test, Stan.
I hope that the future projects you refer to will be done and correctly evaluated. I am waiting patiently to see the results in the future. I am curious to see what they can contribute so differently then those long-term evaluations made by unbiased actors presented for a year ago.
Stan, you have contributed earlier to the debate about "kökskvarnar" with strongly biased reports  and hopefully not many believe them.

One single positive response from people having "kökskvarnar" mounted in the kitchens is that they are confortable.
I am not surprised about this either (as I answered you already to this for a year ago!)
Nowbody questions this. Yes, they are confortable compared to collecting food waste separately and going out 1-2 times per week with the "brown bags" to the garden compost or to a waste collector 20-50 m from the door.

But how many people you (and other kökskvarn-sellers) informed about what is happening with the mixed SLUDGE your organic (food) waste (juice, called by Dessi) in the wastewater treatment system where this, from the beginning clean fraction  (in the kitchen), ends up mixed with the society´s all pollutants (some 10.000 or more) at the wastewater treatment plant?

You still could not answer to this question, or you do not will to answer.... I guess, because this info was not given to your potencial buyers? Informing people correctly is not good to the business, is it so? How many polititians were informed about the WHOLE picture by you or any other "kökskvarn"-lover?
This is very interesting especially now, when many people, organisations (from consumers to farmers) are highly protesting against sludge spreading on arable land, knowing the sad facts that sludge is not only nice fertilizer, but even  a "spreader" of really nasty pollutants. When people are correctly informed thinks look differently, am I right?

I am writing here again: connecting "kökskvarn" to old seweregesystems like we have here in Sweden  is NOT solving neighter the biogas production, nor transportation issues and definitly not contributes to a sludge clean enough to be reused as fertilizer. The fertilizer issue is very serious and the problems only began regarding this. It is forbidden to dispose sludge on disposal sites (soptipp) and it is an urgent issue to find a solution for enormous amounts of sludge from wastewater treatment plants. And the sludge is far from clean enough to be safely reused on arable land....So, not informing about this, Stan (and other sellers) it may be a big misstake in making PR for your product in the future, unfortunately. People are not stupid and they can get info from many chanells or themselves can search after NONBIASED information (these FACTS are rarely on sellers homepages).

Yes, "kökskvarn" they make people satisfied regarding the confort. No, they do not solve any sustainable issues. Please, Stan, do not mix together these two things when presenting results. Nowbody did in the reports, thanks Gud, therefore, none of them were willing to introduce kökskvarn in larger scale in Scandinavia. As I wrote above, I am waiting curiously the results of those 3 new testings which (maybe) will be done in the future (right now they are political intentions from FP).

Yes, it is confortable...like taking the car to job, i stead of commuting.
In the moment something is introduced to make us to not take 100 steps to a container or to a bus/train, etc......the feeling is that this is confortable. A good feeling....without thinking. Especially when a more correct, whole information is not given us.
Unfortunately, a sustainable way of living cannot be built on these feelings and missinformations.


STAN HAYES 2010-10-22        #16013

Zsofia..this is getting boring...just answer the following and that’s it from me.

Just to remind you this is a thread on a competition to win a prize..It’s not a chemistry lesson...

You know what I think Zsofia..And I’m not being nasty here...your subject and area of expertise is so boring not many people want to talk about it..

And the product that people do want to talk about you just join in..and try to knock it down! am i right ?

So Zsofia

1)Is the food we EAT so dangerous & can you let us know if there is anything in the food we eat that can kill us or make us ill.

The reason I ask is you say that all the harm full metals and chemicals that go into the sewer net COME via FOOD WASTE & they are so bad ,alsothe way they dispose of them today via burning them up and create more carbon dioxide..is much better.plus if the food waste is so bad how come we are eating it ?

Is the stuff that goes down the toilet better that the stuff that goes down the sink ?

 

 

2)Can you also advise how we should inform the following countries to survive by using their avfallskvan.

 

I think we need to inform them right away how harm full they are, especially

USA (APPX 100 million IN USE) New Zealand ,Australia, Canada,China,India,GB,South Africa,Indonisia,Japan,Malaysia…

I’m sure there are quite a few other countries but if you can let us know how this part of the human race can escape cheating death by using an avfallskvarn I think we should nominate you for a peace prize.


JOHAN ERLANDSSON 2010-10-22        #16015
Stan, nu får jag ta på mig moderator-hatten. Du kan inte ha den nedvärderande tonen mot Zsofia i debatten, och jag tänker särskilt på sista meningen. Gärna faktabaserad debatt, men nedlåtande personangrepp får du spara till andra ställen.

Ja, den här tråden handlar om en tävling. Men tävlingen handlar om köksavfallskvarnar och den är publicerad på en sajt som är inriktad på grön omställning. Då får man också vara beredd på att vi försöker förstå vilka miljöimplikationer ett införande av köksavfallskvarnar får. Och ja, då kan det hända att vi behöver blanda in vetenskap. Att det är roligt att använda avfallskvarnar och tråkigt med kemi är kanske ett argument som funkar bra i andra sammanhang, men inte här. 

Debatten får gärna fortsätta, men jag tror å andra sidan att läsarna har fått se tillräckligt nu för att dra sina egna slutsatser.

ZSOFIA GANROT 2010-10-22        #16016
Thanks Johan.
I understand that thinking of environmental issues -not just on chep and confortable product sales, made Stan angry and unfortunately showed some not so nice aspects of him here...Even more, made him not focused on what I was writing: the food rests are not the problem, the problem is when you mix this clean waste into the severage where the rest of society´s fluid waste is also sent. THIS part of the system is the problem, because you are polluting your clean food rests with them and you have no chans to separate them later when they passed the treatment plant ending up as sludge. This sludge is not a clean fertilizer. And here is your silence since oktober 2009, Stan, is very "talking" when I asked about it....

What to do with this sludge is not an issue either: in most places it is fermented at the wastewater treatment plant to obtain biogas. Very good, so far. BUT the sludge AFTER the biogas reactors remains a problem. Yes, many countries are burning it up because it is not allowed to dump it on dispsal sites. And adding the food rests from the kitchen (via kökskvarn) contributes even to this "burning of sludge and emitting CO2", because after the biogas step you have your sludge problem even with kökskvarn mounted in kitchens.

Yes, Stan, with or without peace price to me or to anybody else: this problem remains and the "kökskvarn" is not the solution.

Here in Sweden people are very good to understand this and yes, they take 20-10 steps to a separate collector to leave their sorted food rests for municipal, local composting or use own composts if they have a garden. And yes, the Swedish infrastructure for this is working well. And yes, the transport issue is also solved in several  places in Sweden and will be solved in others too, using trucks going on biofuels.

And Yes, I understand that these environmental issues are "boring" for you Stan, because they look  a little bit further then "cheap and confortable" PR slogans.

You are welcome to return to this debate, when you are not insulting people AND you can contribute with more constructive issues than "cheap and confortable kitchen mills".

MAGNUS BILLBERGER 2010-10-23        #16022

Det känns på sin plats här att upplysa att den svenska lagstiftningen är väldigt återhållsam när det gäller att tillåta avfallskvarnar. Vattentjänslagen lämnar visserligen visst utrymme för kommuner att tillåta kvarnarna, men det framgår av propositionen (SOU 2005/06:78) att det inom branschen (VA-huvudmän) finns starka ifrågasättanden av avfallskvarnar. Ett viktig problem som påtalas och som Stan här tycks ignorera är att ledningar sätts igen av fett.


STAN HAYES 2010-10-25        #16032

Att Magnus...YOUR WRONG..Stan här tycks ignorera är att ledningar sätts igen av fett.

 

http://www.cirkulation.com/2009/03/inga-problem-med-kvarnar-i-surahammar/

 

Smedjebacken

I Smedjebacken har man sedan 2001 satt in matavfallskvarnar inkopplade på avloppsnätet. Man har mycket goda resultat som tex. inga förhöjda halter av kadmium och ledningar som är mer fria från fettavlagringar än tidigare. Man ser avloppsnätet som ett modernt transportsystem som är positivt i ett kundperspektiv, på samma sätt som en tvättmaskin, genom att det underlättar hushållens hantering av matavfallet. Man har infört systemet för att det är en miljömässigt bra metod.

VA-Chef Tage Hägerman 0240-660 607

tage.hagerman@seab.smedjebacken.se

Hammarö

I Hammarö Kommun har man sedan 4 år satt in 150 avfallskvarnar och filmat noggrant före och efter sex månader utan att kunna påvisa några negativa effekter över huvud taget.

Kvarnansvarig Stein-Tore Johnsén 054-51 55 04

stein-tore.johnsen@hammaro.se

Malmö

I Turning Torso installerades våra Waste King avfallskvarnar i 148 lägenheter för sex år sedan vilka alla fungerar utan problem och användarna har visat att detta sätt väl fungerar som metod för utsortering av matavfall.

Roland Wirén HSB Sundfastigheter AB Telefon 040-357849

roland.wiren@malmo.hsb.se


 

 

 


Logga in för att svara


Produkter

Hemleverans av mat (1)
Matlagningskurser (1)
Återanvändande/upcycling (1)
Vegetarisk catering (2)
Växtskydd (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2764 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen