Alternativ till One Tonne Life: Asfaltblomman och NBC presenterar Det gröna lägenhetslabbet

Volvo, Vattenfall och A-hus har i dagarna lanserat konceptet "One Tonne Life" där man byggt den klimatsmarta villan med tillhörande elbil. Just nu söker de familjer som vill bo där.

Asfaltblomman och konstprojektet The New Beauty Council (NBC) har under ett halvårs tid arbetat med ett liknande koncept "Det gröna lägenhetslabbet". Men det finns några viktiga skillnader. Nu söker vi medel för att diskutera hållbar utveckling även ur vårt perspektiv.

I vårt projekt, "Det gröna lägenhetslabbet" - med den engelska titeln "The apartment lab - exploring sustainable lifestyles", låter vi en grupp människor undersöka förutsättningarna för en hållbar livsstil under en period. Precis som i One Tonne Life får de som är med söka sig dit och vår tanke är också att de som bor där deltar liksom i en dokusåpa.

Men våra projekt skiljer sig åt på flera punkter, nämligen att vi väljer:

En lägenhet istället för en villa: Visst finns det plats för enfamiljshus även i det hållbara samhället, men vi tror inte att de ligger i staden och dess närområden där marken är för värdefull för enfamiljshus. Ska vi t.ex. i Stockholm bygga de 70 000 nya lägenheter som enligt DN behöver byggas går det inte att göra det med enfamiljshus om vi vill bevara grönområden och ha en bra kollektivtrafik.

Kollektivtrafik framför bilar: Även om elbilar kan effektivisera transporterna räcker det inte. KTH-forskarna Mattias Höjer, Daniel Åkerman m.fl. har studerat detta och kommit fram till att elbilar inte räddar miljön om vi blir beroende av ny förbifart. I vårt lägenhetslabb klarar de boende sig med kollektivtrafik och tar bilen till hjälp ibland i form av taxi, bilpoolsbil eller hyrbil. Vi vill ha färre bilar eftersom de upptar värdefull stadsmark och kostar resurser att producera. Det innebär inte att man aldrig åker bil, men man behöver inte äga bilen.

Ett befintligt hus istället för ett nytt: Nya hus kommer inte att rädda världen. En stor del av bebyggelsen i Sverige andra västländer finns redan på plats och kommer att stå ett bra tag till. Det är av högsta vikt att dessa hus miljöanpassas, även också nya miljösmarta hus är viktiga. Många hus i svenska storstäder är idag i behov av underhåll, ett utmärkt tillfälle att miljöanpassa dem!

Livsstil med hjälp av teknik istället för teknik först och livsstil sen: Vi gillar teknik och ska ha den senaste ekotekniken i vårt labb, men livsstilen är minst lika viktig. One Tonne Life ska också jobba med livsstilen, men det som först presenteras är tekniken. Vi tror att båda delarna är lika viktiga. Teknik utan ändrad livsstil leder lätt till rekyleffekter, dvs. att den effektiva elbilen körs mer eller att de elsnåla apparaterna används mer och därmed minskar inte utsläppen.

Större sammanhang än kärnfamiljen: Vi väljer att ta in fler personer än en kärnfamilj i vårt labb. Vi tror att den hållbara framtiden kräver gemensamma lösningar där inte kärnfamiljen står i centrum.

Under ett halvårs tid har Susanna Elfors (Tekn Dr i Samhällsplanering och Miljö), Thérèse Kristiansson (arkitekt och konstnär) och Annika Enqvist (curator) gjort en förstudie för detta projekt som delvis har varit finansierad av Konstnärsnämnden. Det vi saknar nu är resurser för att genomföra projektet i praktiken. Hör av er om ni är intresserade! Projektplan skickas på begäran!

(Projektet "Det gröna lägenhetslabbet" ingår i ett större projekt som heter "Too Precious for the Future" där det andra delprojektet handlar om framtidens fasader, dvs. hur vi omvandlar befintlig och ofta kulturhistoriskt klassad bebyggelse till klimatsmart hus.)

Underbart Susanna! Jag hade tänkt skriva ett argt inlägg om Vattenfalls och Volvos satsning, men nu behövs det inte! Lycka till!

Instämmer med Johan, mycket intressant projekt.

Att familjen i "One Tonne Life" verkligen skulle komma ner i ett ton CO2/person verkar väldigt osannolikt; ska de inte äta någonting?

Precis min första tanke också Arne, hur i hela världen ska de kunna klämma in maten i så låga siffror? Jag har några andra funderingar också, men behöver läsa mer ordentligt hur Vattenfall och Volvo har räknat.

Maten ingår verkligen i One Tonne Life-projektet, det blev extra tydligt när ICA gick in i projektet. Jag är inte riktigt lika upprörd längre, det ska bli väldigt spännande att ta del av resultaten, och det lär ju bli bra folkbildning. Särskilt om de även inkluderar flygresor, resurserna och energin som gick åt att bygga bilen, all shopping och också räknar marginalel på elen som används vintertid. Och de får gärna också beröra andra miljöpåverkanskategorier än klimat.

En sak man kan fundera lite kring är hur de ska komma ner i ett ton per person, när startvärdet från offentliga sektorn är cirka två ton... Deltagarna har alltså två ton per person innan de har satt sin fot i huset eller kört en meter med bilen, eller ätit sin första middag i nya köket.

Idag är det premiär för One Tonne Life-projektet. En PR-byrå hörde av sig förra veckan och erbjöd mig att få frågor framförda på lanseringen. De har fått två frågor av mig:

Vi får se om jag får svar.

Jag tror att detta kan bli mycket folkbildande, eftersom de verkar räkna så uppåt väggarna fel, och att det kommer bli tydligt under projektets gång. Det är rätt obegripligt hur de kan gå ut med ett ton per person, en helt omöjlig siffra att uppnå 2011 i Sverige enligt mig. Om de kommer ner till fyra-fem ton per person blir jag imponerad. Jag har erbjudit projektet att använda Ecoprofile för att kommunicera och ha en dialog om projektets framskridande, mot betalning.

Idag uppdagades ytterligare ett feltänk, köttkonsumtionen berörs inte alls. Så här skriver ICA om sin insats i projektet (från Volvos pressmeddelande):

Vi har ett brett sortiment av miljömärkta, ekologiska och närproducerade varor. Genom att medverka i "One Tonne Life" hoppas vi hitta nya sätt att engagera och hjälpa våra kunder att göra enkla men betydelsefulla val såväl i butik som hemma i köket, säger ICA:s miljöchef Maria Smith.

Hej Johan!

Jag fick oxå en propå från PR-friman, men tackade bestämt nej att vara med i detta kommersiella jippo, fritt från realism och eftertanke. Att dessa konsulter ställer upp i detta sammanhang förvånar mig. De måste ha noll kunskaper om konsumtion, livstil och utsläpp!

Som sagt man undar vad det är de ska bevisa med projektet. Är det bara ett hopp om att visa att "vi hänger med" och sen få publicitet? Lite seriositet kunde man ha väntat sig, tycker jag.
Hoppas att du får svar på dina frågor och att det blir folkbildande på ett omvänt sätt.
Häls/M

Nu har jag kollat den uppdaterade hemsidan lite, och det verkar trots allt som de tänker räkna på relevanta saker, förutom att de inte räknar med de offentliga utsläppen. Fredrik Hedenus från Chalmers är räknegeneral och jag vet att han är kompetent och lär slåss för att räkna med utsläpp från produktion av hus och bil samt det som inte nämnts i projektet hittils, som köttkonsumtion, flygresor och shopping. Det borgar för att en del sanningar kommer att uppdagas och att ett ton kommer visa sig vara ett alltför tufft mål, särskilt med de förutsättningar projektet har.

Sen får man inte glömma att miljö och hållbarhet handlar om mer än koldioxidutsläpp. Att bygga vidare på villadrömmen är inte särskilt hållbart i en stad med mycket begränsade markresurser och högt befolkningstryck. Elbilar i all ära, men de kommer att ta lika mycket mark i anspråk som bensinbilar.

Jag gillar ju egentligen villor (bor själv i radhus) för att det är mysigt med markkontakt och liten skala. Men det är ju inte hållbart, så ska man tänka utopiskt och skapa ekologiska idealbilder får man jobba på flerbostadshus och försöka se hur man där kan utveckla villakvaliteter såsom liten skala, variation, markkontakt, odlingsmöjligheter och möjligheten att själv påverka hur ens boende ska se ut. Det tycker jag är en jätteintressant fråga som jag gärna vill se att man lyfter. Jag tycker också att det viktiga är att titta på befintlig bebyggelse eftersom den måste anpassas. Småstugebyrån är ett spännande exempel på detta: http://www.smastugebyran.se/

Jag var där idag och ställde mina egna frågor. I första hand med Cradle to Cradle-glasögon. Återkommer!

Det verkar som att de fått en hel del tv-tid då det var fullt av tv-intervjuer och avstängda områden i huset. 

Jag hörde att de körde en hel del intervjuer med sina egna journalister och med kritiska frågor alltså med frågor från t ex dig Johan så du får nog din intervjufilm snart!

Beräkningsmodellen är nu publicerad, och som jag trodde när jag såg att det var Fredrik Hedenus som räknar så ser den överlag genomarbetad ut och bygger på en kombination av livscykelanalys och input-output-analys:

http://onetonnelife.se/wp-content/uploads/2011/01/One-Tonne-Life-Method-Report.pdf

Han är väl medveten om den offentliga sektorns utsläpp. Tyvärr är det inte Fredrik som bestämmer allt, och projektet har valt att inte räkna med detta utåt, vilket ger allmänheten fel uppfattning om våra per capita-utsläpp:

Förutom den privata konsumtionen genereras också utsläpp från den offentliga konsumtionen som till exempel sjukhus, försvar och vägar. Dessa utgör ungefär 2 ton CO2 per person och år i Sverige, och därmed även för familjen Lindell. Dessa utsläpp kan dock inte familjen direkt påverka, vilket gör att de kommer ligga kvar på denna nivån under projektet. Dessa 2 ton är inte heller med i Lindells utgångsläge på 7,29 ton per person och år och kommer inte att inkluderas i den löpande mätningen.

En invändning jag trots allt har med beräkningsmodellen är att svensk elmix används för att räkna på elbilens utsläpp. Med ett alltmer hopkopplat europeiskt elnät vore det rimligare att använda den betydligt sämre EU-mixen, eller allra helst marginalel. Detta gäller särskilt på vintern, då husets solceller inte lär generera många kWh till bilen och många fula europeiska kolkraftverk går på högvarv.