Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.
Gästartikel från Medveten KonsumtionGästartikel från Nätverket Steg 3

Ekonomisk tillväxt    Företagande    Konsumtion och livsstil   

Hur överlever företagen i ett hållbart samhälle?

JOHAN OLSSON 2011-01-17        #16584
Det pratas ofta om att vi i Sverige är på väg mot en ren och grön tjänsteekonomi. Det är en myt. Knappt 15 procent av vår konsumtion består av det som kan betraktas som ickemateriella tjänster med låg miljöpåverkan. Men inte nog med det, andelen tjänstekonsumtion minskar för varje år.

Vi går alltså inte mot en ekonomi där vi snart bara konsumerar gröna tjänster, utan snarare mot en mer och mer materiell tillväxt i gråare toner. Tjänster med låg miljöpåverkan är nämligen baserade på arbetskraft och arbetskraft blir hela tiden dyrare jämfört med produkter, på grund av den ständiga produktivitetsökningen i industrin. För att inte tappa fart i den materiella konsumtionen och därmed den ekonomiska tillväxten måste uppfinningar som kaffekapselmaskinen ständigt till så att vi byter ut våra prylar tillräckligt fort. För om vi inte hela tiden köper mer prylar får vi ingen skola, vård eller omsorg.

Samtidigt säger miljön med allt tydligare röst att vi måste minska den materiella konsumtionen och hålla den på en så låg nivå som möjligt. En ekvation som helt enkelt inte går ihop.

Mitt i den här ekvationen finns insikten om att företagande är en viktig drivkraft i samhället. En kraft vi inte har råd att förlora om vi ska hinna lösa miljöproblemen i tid. Den nödvändiga frågan blir då hur produkttillverkande företag aktivt kan agera för att minska försäljningen av sina produkter? Och ändå göra vinst. Hur kan mobiltelefontillverkarna fortsätta att tjäna pengar om man försöker få folk att behålla sina telefoner så länge som möjligt? Hur överlever leksakstillverkaren utan att sälja fler nyproducerade leksaker? Hur ökar pappersmuggstillverkaren sin vinst samtidigt som man minimerar försäljningen av sina pappersmuggar?

Företag står också för en stor del av uppfinningsrikedomen vad gäller teknisk utveckling. Och teknisk utveckling kommer vi att behöva mycket av för att skapa ett hållbart samhälle. Problemet är bara att ett företags förmåga att driva den tekniska utvecklingen framåt är beroende av att de säljer så mycket som möjligt av de halvdåliga produkter de redan tagit fram och som är i behov av att utvecklas. En biltillverkare måste sälja en hisklig massa nya bensinbilar för att kunna ta fram en elbil. Apple måste göra en försäljningssuccé av sin första version av Iphone, trots att en förbättrad variant i princip redan är klar vid lanseringen av den första. Lamptillverkare måste få alla att byta sina glödlampor till lågenergilampor, trots att man är väl medveten om att den ännu miljövänligare LED-lampan snart är mogen för att ta över marknaden. För säljer man inte en jäkla massa lågenergilampor har man helt enkelt inte råd att fortsätta utveckla LED-lampan.

Jag är övertygad om att vi behöver kraften i entreprenörskap och företagande för att nå ett hållbart samhälle. Så hur får vi fortsatt lönsamma och framgångsrika företag i en värld där den materiella konsumtionen måste minska kraftigt?

 




JOHAN ERLANDSSON 2011-01-17        #16631
Jag tror att företag behöver börja med att fundera över och räkna på om deras typ av produkter och tjänster är hållbara om nio miljarder människor ska köpa dem i samma omfattning som dagens rika länder gör. Det kommer t.ex. bli svårt att bevisa att det är hållbart att var och en på jorden ska äga en egen bil, bo i en egen villa, äta 100 kg kött per år och köpa flygresor ofta.

Att företag måste göra dåliga saker för att ha råd att göra bra sakerna tror jag inte behöver vara en naturlag. Med rätt lagar och ekonomiska styrmedel samt riskkapital så ska det gå att göra rätt från början.

ERIK SANDBLOM 2011-01-17        #16638
"Knappt 15 procent av vår konsumtion består av det som kan betraktas som ickemateriella tjänster med låg miljöpåverkan."

Har du en källa på det? Vad räknas som ickemateriella tjänster? 

JOHAN OLSSON 2011-01-17        #16639
Eva Alfredsson på myndigheten Tillväxtanalys har till exempel skrivit en bra rapport om detta. Kontakta henne så kan du få hennes rapport.

I stora drag kan man säga att hon i sin undersökning räknar ickemateriella tjänster som de tjänster som inte syftar till att öka den materiella produktionen. En reklambyrå, revisionsfirma eller managementkonsult utför i och för sig rent arbetsmässigt tjänster, men om deras uppdragsgivare är ett produktföretag så är det slutliga syftet med deras arbete att öka den materiella produktionen.

När folk pratar om att vi går mot en tjänsteekonomi så menar de att vi i allt högre grad arbetar inom tjänsteyrken i Sverige. Det är givetvis trevligt för oss, eftersom det ofta är mer stimulerande arbetsuppgifter, men det har ingen betydelse för miljön vad vi jobbar med. Det intressanta för miljön är ju vad vi konsumerar. Och det är detta som bland annat Eva Alfredsson har tittat på.

Ur ett konsumtionsperspektiv går vi mot en mer och mer materiell ekonomi. Vi lägger en allt större del av vårt konsumtionsutrymme på produkter och en allt mindre andel på tjänster.



ERIK SANDBLOM 2011-01-17        #16640
Jag antar att det är denna rapport du tänker på:

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt - Underlag till en klimatstrategi för EU (PDF) av Sandro Scocco och Eva Alfredsson. IPTS/Tillväxtanalys.

Men jag hittar inget om vad som räknas som ickemateriella tjänster, var står det? Jag sökte på ickemateriell och fick noll förekomster.

Även om t ex reklam syftar till att sälja prylar så kanske tjänsteandelen ökar? T ex om man köper en dator så är det en stor andel tjänster i form av mjukvara.

BO HERLIN 2011-01-17        #16642

(Johan Erlandsson 2011-01-17:)
»Att företag måste göra dåliga saker för att ha råd att göra bra sakerna tror jag inte behöver vara en naturlag. Med rätt lagar och ekonomiska styrmedel samt riskkapital så ska det gå att göra rätt från början.«

Jag tror också att vi behöver »rätt lagar«. Särskilt problematiska är nog lagarna för aktiebolag, som tillåter företag att styras av ägare som inte på något sätt är involverade i den konkreta verksamheten men som förväntar sig vinstutdelning och ökning av det satsade kapitalet (en ökning som på grund av konkurrens och bristande samhälleligt stöd på sikt är en förutsättning för dess överlevnad) och dessutom när som helst kan sälja sin andel och beslutanderätt till vem som helst (utan företagsledningens och andra anställdas godkännande) vilket förutsätter att företaget uppfattas som ekonomiskt framgångsrikt.

Jag har försökt skissa på ett alternativt ›rödgrönt‹ system, här, som inte nödvändigtvis kräver tillväxt, och som råkar ha mycket gemensamt med David Schweickarts mer utvecklade ›ekonomiska demokrati‹. Hans förslag presenterades på min blogg den 6.1.11 och 8.12.10.


IVAN LILJEGREN 2011-01-18        #16658
Mycket intressant inlägg och diskussion. Några reflektioner:

Teorin om ständigt ökande andel varukonsumtion lades fram av Staffan Burenstam-Linder i boken Den rastlösa välfärdsmänniskan från 1967 (tror jag). Klart läsvärd.

Företag är inga självändamål utan existerar för att det finns efterfrågan på deras produkter. Försvinner efterfrågan utan att företaget agerar så upphör också företaget snabbt. Vidare har företagen en inneboende drivkraft att minska sina kostnader. Hittills har arbetskraften varit dyrare än råvarorna, i takt med att råvarupriserna stiger så blir det mer fokus på att minska förbrukningen av dem. Dagens Industri hade en bra artikel idag om funktionsförsäljning - allt fler företag erbjuder sina produkter som tjänst istället för vara för att kunna ta kontroll över det fysiska materialet, minska åtgången och återvinna det när varan blivit utsliten. Istället tar man betalt för funktionen kyla, mobilitet, ren tvätt etc. Förresten har IKEA börjat förmedla begagnade möbler. Två tecken i tiden. 
Vill man minska överkonsumtionen så tror jag det är efterfrågan man behöver försöka påverka. Vilket i sin tur knyter an till människors beteende, status och självbild.

Håller med Johan Olsson om att företagande är en universell mänsklig drivkraft som är positiv och nödvändig. Det säger sig nästan självt att entreprenörskap - "att få saker att hända" - är nödvändigt för att lösa stora utmaningar. 
Människor har alltid strävat efter att förbättra sina villkor och jag tror att en av vår tids stora utmaningar är att hjälpa människor kanalisera den energin i andra riktningar än att skaffa fler prylar.

MICHELLE WINTHER 2011-01-18        #16659
Här om dagen hade Kunskapskanalen ett program om "Cradle to Cradle", se http://en.wikipedia.org/wiki/Cradle_to_Cradle_Design
 
 
Här finns intressanta ideér om en hållbar utveckling.

INGEMAR TIGERBERG 2011-01-20        #16676
Jag har försökt leta efter dokumentären, både på Kunskapskanalen, UR och svt. Kommer du ihåg vad den hette?

MAGNUS GUSTAFSSON 2011-01-21        #16679
Om ni inte har sett den, så vill jag rekommendera där här sajten om vårt konsumtionssamhälle:
http://www.storyofstuff.com/

ERIK JOHANSSON 2011-01-21        #16681

Här kommer ett långt försök till ett filosofiskt inlägg i debatten och tar avstamp från Erik Sandbloms obesvarade inlägg eller indirekt besvarade. För att samhället ska bli hållbart anser jag att det finns en stor betydelse i ordvalet, vilka ord vi sätter på våra samhällsproblem. Jag har försökt knyta an till ovanstående diskussion på ett mer abstrakt plan där jag vill placera vårt språkbruk i fokus. Ett försök till ett kritiskt ifrågasättande och där jag ställer mig undrande till vår syn på tillväxt, icke-materiella tjänster, ekonomi, företagande, investeringar och entreprenörskap med syftet att få en större klarhet och sammanhang i vad det är vi talar om. Hoppas det går att följa argumentationen!

(Erik Sandblom 2011-01-17)
"Men jag hittar inget om vad som räknas som ickemateriella tjänster, var står det? Jag sökte på ickemateriell och fick noll förekomster.

Även om t ex reklam syftar till att sälja prylar så kanske tjänsteandelen ökar? T ex om man köper en dator så är det en stor andel tjänster i form av mjukvara."

Detta är ett intressant inlägg i sammanhanget. Om man ska prata om hållbarhet och tillväxt ser jag det som ett problem när det råder stor osäkerhet och konflikt i innebörden av de olika begrepp vi använder oss av. Den osäkerheten råder i vad som citerats ovan och samma sak gäller kring begreppet tillväxt. Jag vet inte om ni håller med men när vi argumenterar så får vi som förespråkar ett hållbart samhälle lägga energi på att framställa begreppet tillväxt som något riktigt ont, en föreställning som kontrasterar mot politikers och andras uppfattning om tillväxten som något gott, de ser den som hållbar. När vi talar står vi och stampar och gräver våra egna skyttegravar; vi sätter oss i två olika världar och talar förbi varandra. Är det verkligen någon av oss som förstår vad tillväxt är? Erik Sandblom frågar vad som räknas som ickemateriella tjänster. Jag tänkte försöka ge mig på ett resonemang kring det frågar om det är så att "icke-materiella" tjänster något som är bra och som kan ställas emot något dåligt, "det materiella"? Jag vill också lägga till några frågor: vad är det som är bra och dålig tillväxt och vad som är bra och dålig konsumtion?

Jag tänkte driva en tes med ett nytt begrepp. Jag anser att det mest värdefulla vi har är "förnyelsebar tillväxt". Sådant som växer med hjälp av solens energi och kan återanvänds till 100%. Detta begrepp talar om både en tjänst och något som är materiellt. Det är väl den tjänst vi måste sätta högst värde på, en tjänst som producerar varor. Jag vill argumentera för att vår ekonomi måste harmonisera med en sådan tjänst, tillväxten måste vara förnyelsebar. Detta skulle innebära en stor förändring till skillnad från hur ekonomin idag endast harmoniserar med en exponentiell tillväxt."Exponentiell tillväxt" är ett pyramidspel och fungerar precis som cancer vilket i slutändan tar död på värddjuret, i det här fallet jorden.

Idag ska tillväxten symbolisera värdet på det samlade antal varor och tjänster som produceras Det är helt omöjligt att leva i ett samhälle som enbart bygger på ickemateriella tjänster. Kunskap har setts som en vara eller tjänst och skyddats. Allt eftersom fler länder som tidigare inte haft hög utbildningsnivå utbildar sina invånare tappar ett tjänstesamhället sin konkurrenskraft. Vi måste ställa om och fundera på vilken kunskap som är långsiktigt värdefull för vårt samhälle lokalt och globalt. Sådan kunskap som är värdefull är sådan som vi ska utveckla och sprida handlar om hur vi ska ta tillvara den "förnybara tillväxten". Kunskapen och idéerna hur vi kopplar ihop ekonomin med biologin så att pengar faktiskt mäter det som samhället måste värdesätta för att samhället ska bestå.

I ett samhälle där pengar styr oss, över alla andra normer, undrar jag hur vi ska få rätt kunskap för att styra pengarna som är så starkt knutna till våra liv. Kunskapen som ger oss frihet är den som rör samhällets överlevnad och här kommer entreprenörernas roll in. Noll-tillväxt betyder i dagens ekonomiska system och för de som idag kallar sig entreprenörer, kris. Dessa entreprenörer talar i dessa kristider om att vi behöver stimulanser för att skapa ett momentum i ekonomin precis som om den fungerar mekaniskt. Morgondagens entreprenörer som ska få saker att hända måste lägga fokus på att utveckla "förnybar tillväxt" en ekonomi som fungerar organiskt.

En entreprenör som får saker att hända, är någon som gör en investering för framtiden. Jag anser att de som kallar sig entreprenörer eller investerare idag som till exempel fastighetsägare och riskkapitalister bör fråntas sina titlar. En entreprenör och en investerare måste göra investeringar som har betydelse för samhället. Tjänster och fastighetspriser stiger och "producerar värde". Vi tror att landets ekonomi går framåt vi har en hög tillväxt men i själva verket är det är bara i teorin, i våra huvuden. Bara för att huspriser stiger betyder inte det att vi producerar fler varor och tjänster. Att den dessutom är en lånad tillväxt gör saken inte bättre, lånen måste i teorin betalas av. Det som jag anser vara"bra konsumtion" är när entreprenörer handlar, en entreprenör gör investeringar som bidrar till hållbarhet, till en "förnyelsebar tillväxt".

Sammanfattningsvis tror jag vi måste fokusera på sådan kunskap om som handlar om hur vi formar vårt hållbara samhälle. Vårt samhälle formas till en viss del av ekonomin som fungerar kontrollerande och är ett styrmedel. Med rätt kunskap kan ekonomin också fungera frigörande. Vi måste utveckla kunskapen om ekonomin och hur den ska fungera i symbios, med en annan del som styr vårt samhälle, biologin. För att detta ska kunna fungera måste vi diskutera ekonomi utan att fastna i begrepp. Jag anser att tillväxtekonomin dominerar våra liv så mycket just nu att det är svårt att tala om den då den betraktas som en naturlag. För att mötas måste vi koppla ihop ekonomin med biologin. Det är därför vi måste titta på språket och de begreppen det måste finnas en logik och konsekvens i hur vi använder dem. Tillväxt har olika betydelser och laddningar för olika människor (som gott och ont), samtidigt som det har specifika betydelser som praktiskt påverkar hur samhället fungerar.


Vilka ekonomiska och språkliga utgångspunkter kan man ha i ett sammanhang där vi talar om miljön? Vilka är entreprenörer och vilka som inte är entreprenörer i ett hållbart sammanhang? Vad som är en investering och inte är en investering, bra respektive dålig konsumtion? Vad anser ni om bra respektive dålig tillväxt? Dåliga "materiella tjänster" (prylar som gör gott) och goda icke-materiella tjänster, eller tvärt om, goda materiella tjänster och dåliga icke-materiella tjänster?

För att gå vidare i denna debatt om tillväxt, företag, entreprenörer och investeringar gäller det att inte låta språket begränsa oss eller fördomen om att ekonomi fungerar precis som det vore naturlagar som styr penningflöden. Vi måste ta oss ur fällan där våra tankar fastnar i skyttegravar, i begrepp. Begreppet tillväxt är har väldigt starka laddningar och vi kanske ska börja nyansera diskussionen med prefix och tala om att vi är för ”förnyelsebar tillväxt” och emot ”exponentiell tillväxt”. Avsaknaden av tillväxt är idag förknippat med en stor rädsla för ekonomisk kollaps. Vi behöver övervinna den rädslan med kunskap som ger oss förmåga att förstå oss på hur ekonomin fungerar och att den är socialt konstruerad. Denna konstruktion fungerar inte längre. Vi spelar bort funktionen hos pengar istället för att underlätta för våra liv är vi skuldtyngda. Vi behöver ett nytt spel med nya regler och en större spelplan som inkluderar fler faktorer, som miljö, biologi och demokrati.

Låt oss inte fastna i begrepp, fungerar inte orden kanske vi måste formulera om dem. Allt för att öka kunskapen om hur vi påverkar ekonomin och hur ekonomin påverkar oss, för vi ska inte heller fastna i ekonomin. Fastnar vi i ett ord får vi byta ”förnyelsebar tillväxt” och kanske prata om ”återvunnen tillväxt”, att vara emot tillväxt kanske är för svårt, det är kanske lättare att problematisera begreppet för att bryta ner det istället för att vara emot något som ska bekämpas. Hur etableras begrepp för att underlätta kommunikation och hur erhålls kunskap om hur en ekonomi kan och bör fungera?


Det finns många frågor som vi måste fråga oss och diskutera med morgondagens entreprenörer. Nu mäts en del kunskap i pengar och en del kunskap kan konkret användas för att tjäna pengar. En del kunskap och diskussion står liksom biologin utanför ekonomin. Vi med vår kunskap och vår diskussion måste kunna ta oss in i ekonomin, ta med oss kunskapen om biologin för att skapa ett sammanhang med spelregler som så bra som möjlgt speglar verkligheten. Vi behöver idag få med oss företag och entreprenörer som kan producera produkter som passar i ett ekonomiskt system som bygger på "förnyelsebar tillväxt". Angående citatet ovan om icke-materiella tjänster står vissa varor, som mjukvara, utanför ekonomin, Wikipedia, Skype och Linux, består av ”mjukvara” som inte värdesätts med hjälp av pengar. Utan att ta del av ekonomiska spelregler utvecklas det ständigt, vilka spelregler är det som gäller här? En sak som är säker är att det inte klarar sig utan en ”infrastruktur” beståendes av datorer en typ av kommunikation. Vår, människans, infrastruktur är naturen och biologin. Hur ska företag och entreprenörer fungera i samklang med en sådan infrastruktur? Svaret ligger i hur ekonomin kan konstrueras vilket är något vi måste göra tillsammans. Jag tror alla är på rätt spår och tycker Bos förslag kompletterar Ivans i att besvara Johans fråga. På något sätt måste ägare av företag ta ansvar för att vi ska kunna leva våra liv i ett hållbart samhälle.


BO HERLIN 2011-01-22        #16682
Tack, Magnus, för länken till »Story of Stuff« - en sajt och animation som jag verkligen borde ha upptäckt för länge sen. En lysande pedagogisk, rolig, skrämmande och, tyvärr, såvitt jag förstår, i princip helt korrekt snabbgenomgång av det kapitalistiska, miljöförstörande produktions- och konsumtionsmaskineriet (här finns textade versioner som underlättar om talet går för fort). Här har klimatskeptiker inte mycket att komma med eftersom animationen handlar om alla slags miljökriser som den intensiva och hänsynslösa västerländska industriproduktionen ger upphov till över hela världen.
 
Jag har svårt att se hur man skulle kunna lösa dessa problem enbart med hjälp av »grön« tillväxt tillväxt av miljövänliga och långlivade, delvis återvinningsbara produkter och en hög andel tjänster. En generell minskning av mängden av de produkter och material som är i omlopp är nog också nödvändig. Men en omställning skulle säkert kosta alltför mycket för de allra flesta industrier, vilka inte kan räkna med särskilt starkt stöd från samhället och vars ägare har rätt att kräva en produktion som ger så säker vinstutdelning och kapitaltillväxt som möjligt.
 
Jag tror också att »vi behöver ett nytt spel med nya regler«, som Erik Johansson säger.  Såvitt jag kan se finns det ingen annan lösning än att (genom ombildning eller nybildning) etablera så många företag som möjligt som tack vare sin juridiska konstruktion inte kräver ekonomisk tillväxt (dvs. ökning av sitt kapital), vare sig för att överleva eller för att tillfredsställa sina verkliga intressenter/aktörer, dvs. det omgivande samhället och de som är verksamma i företaget. Det krävs med andra ord ett starkt samhälleligt etableringsstöd och att de ursprungliga ekonomiska intressenterna på något sätt kan förmås att träda tillbaka – t.ex. av demokratiska skäl och rättviseskäl, vilket kan kräva en kombination av samhälleliga krav på företagsdemokrati och någon form av ekonomisk och kanske social kompensation till ursprungliga aktieägare för att undvika alltför stora spänningar. Till sin juridiska form skulle företagen kunna vara ekonomiska föreningar med lämpliga instruktioner om hur de ska styras – demokratiskt, dvs. som kooperativ – och hur överskott ska användas och eventuellt underskott ersättas.

Se t.ex. David Schweickarts förslag (fast ersättning till samhället, vinst till investering och till kooperativets medlemmar/ägare) och mitt förslag (vinst till samhället och till investeringar, fast ersättning till kooperativets medlemmar) på min blogg, här och här (och på min pdf), som jag hänvisade till i mitt förra inlägg.

STEFAN ENBLOM 2011-01-24        #16705

Som jag ser det så måste vi minska på den konsumtion som inte är hållbar, oavsett vad den består av. Det går inte att säga att materiell konsumtion = ond och immateriell = god. Varken för företag eller för oss som människor.

Den materiella konsumtionen kan mycket väl öka om vi löser produktframtagning och materialanvändning så att det fungerar enligt cradle to cradle. Med förnyelsebar energi.

Det finns inte heller något ont eller farligt i att folk gör sig rika eller att mängden pengar ökar. Det mesta finns bara som siffror i något datasystem ändå. Därmed inte sagt att det vore sympatiskt med nya framgångsideal. Ideal där materiell rikedom inte värderas lika högt.

Tvärtom är girighet bra som drivkraft, för att citera Gordon Gekko i filmen Wall Street: "I brist på ett bättre ord - girighet är bra, girighet fungerar" (egen översättning)

Människor har vissa drag gemensamt - ett av dem är att vi i framtiden vill ha det lite bättre än vi har idag, vi vill lämna något efter oss som vi anser bättre än det vi serverades vid födseln.
Idealister är bra på många sätt och nödvändiga för att driva vissa förändringar. OM historien lär oss något så är det väl trots allt så att den stora kraften som driver förändringar inte står att finna i någon slags "gratissektor" där idealister kämpar och svälter. För att människan ska kunna göra en vettig insats krävs att vissa grundläggande behov är tillgodosedda - ska man dessutom göra något utöver att "bara" överleva så krävs det (för de flesta) att man kan se något slags förbättring, också på det personliga planet. De flesta är trots allt inte idealister...

Vårt ansvar, vi som lever idag, är att hitta de vägar som är hållbara. De som hittills trampats kommer snart att rasa.


BO HERLIN 2011-01-24        #16709

Visst måste vi i första hand minska den konsumtion som inte är hållbar. Och det kan naturligtvis handla om vilken materia som helst beroende på omständigheterna. Det handlar alltid om att hämta material som behövs från olika platser, kombinera det man inhämtat till nya produkter, transportera dessa till andra platser, där de så småningom förbrukas genom att det som de består av hamnar på en mängd andra ställen, t.ex. vattendrag och atmosfären. Dessutom krävs för dessa transporter ytterligare förflyttningar och omvandlingar av andra material, bensin, vägbeläggningar m.m.
 
Kort sagt, vår produktion och konsumtion handlar om förflyttningar och omvandlingar av materia (inkl. energi), förflyttningar som inte bör ske från en plats där de gör nytta till platser, och i en form, där de gör skada. Men all sådan verksamhet innebär risker för det globala ekologiska system som vi och andra levande varelser är beroende av för våra liv. Ju större volymer det handlar om och ju giftigare, eller mer okända, de olika ämnenas verkan är i olika miljöer, desto större är naturligtvis riskerna.
 
Nu är det ju så att de allra flesta företag i en kapitalistisk marknadsekonomi har bättre framtidsutsikter och kan ge större utdelning till varje ägare ju större skillnaden inkomster–utgifter är, en skillnad som oftast ökar ju större omsättningen (dess bidrag till BNP) är. Dessutom blir det då större möjligheter för ett företag att expandera och därigenom öka värdet hos dess ägares tillgångar. Allt detta förväntas och krävs av företagets ägare, som har all anledning att se positivt på potentiella konsumenters girighet och lust till nya upplevelser, men som för övrigt inte behöver ha något större intresse för själva produktionen och dess konsekvenser för miljön, inklusive företagets anställda. Det är just detta som är det stora problemet med kapitalismen, att människors drivkraft i första hand inriktas på att åstadkomma en hög produktionsvolym för att göra så stora vinster som möjligt utan större hänsyn till miljön än vad lagen och eventuella miljöengagerade konsumenter tvingar dem till.
 
Det centrala problemet är att företagens finansiering är nästan helt och hållet beroende av en marknad av privata aktörer med privata vinstintressen (dvs. att få allt större ekonomisk makt över andra) trots att varje företags aktiviteter har globala, mycket konkreta konsekvenser för människor och miljö. Detta skulle kunna ändras om man lyckas åstadkomma en annan (samhällelig) typ av finansiering, en demokratisering och en frigörelse från vinstkrävande ägare – utan att företagen skulle behöva upphöra att vara innovativa aktörer på en (mer eller mindre) fri marknad. Se t.ex. inläggen om Schweickarts ekonomiska demokrati, och länkarna som finns där, på min blogg 6.1.11 och 8.12.10.


STEFAN ENBLOM 2011-01-25        #16718
Jag tror att den här typen av ekonomiska utopier än så länge åtminstone är bara just utopier. I vissa isolerade fall kan det givetvis fungera, ett kooperativ t ex om man har ett antal producenter med samma eller väldigt lika intressen. Ett avgörande problem med demokratiskt styrda organisationer är hur besluten fattas - om man ska fatta alla beslut demokratiskt så riskerar det att gå för långsamt plus att obekväma beslut förmodligen skulle undvikas även om de vore nödvändiga.
Om man å andra sidan utser Vd via val så kommer man runt detta. Då uppstår istället en liknande situation som i kommunal verksamhet, en stab med tjänstemän som riskerar att bli de som styr i realiteten i kraft av exempelvis lång erfarenhet.
 
Så länge det stora flertalet jämför sin relativa framgång med sådant som kan köpas för pengar så tror jag att den framkomliga (och ekologiska) vägen är att sådant som tär på miljön stigmatiseras medan sådant som är miljöanpassat höjs upp till att ses som högstatus. 
Jämför min granne, som för tre år sedan köpte en Hummer. Hade det varit för tio år sedan hade det varit höjden av status, idag skäms han till den grad att han knappt använder den.

Hur skulle en samhällelig finansiering av företagens kapitalbehov se ut, menar du? Jag har svårt att se hur man skulle kunna lösa det.

BO HERLIN 2011-01-25        #16719
Jag håller med om att en väg till framgång är att uppvärdera allt som är miljöanpassat och att ’stigmatisera’ sådant som tär på miljön. Men så länge vinstmaximering är den huvudsakliga drivkraften hos de flesta företag tror jag inte att konsumenters preferenser och lagstiftning räcker för att påverka företag i miljövänlig riktning i den omfattning som miljön kräver.
 
Som ett första steg skulle en grupp av kooperativ samlade kring ett slags demokratiskt service-centrum (styrt av valda representanter för kooperativen för att bli mer effektivt) och ekonomiskt understödda av en bank (styrd på samma sätt utan eget vinstintresse) vars uppgift är att samla in nödvändigt kapital att fördela till behövande kooperativ med intressanta verksamheter. Pengarna kan t.ex. komma från medlemmar i kooperativen, men också till att börja med kanske från enstaka idealistiska privata finansiärer utan vinstintresse – eller från staten om verksamheten anses intressant. I vilket fall som helst skulle ett sådant kooperativt nätverk utan vidare kunna samexistera med resten av samhället. Och om verksamheten utvidgas skulle så småningom en mängd kooperativ kunna bidra positivt till samhällets finanser – och i sin tur få sin existens tryggad genom statlig finansiering när det behövs, och anses lämpligt. (I sista hand är det ju en central institution som måste tillhandahålla betalningsmedel.)
 
Ett mycket intressant och, som det verkar, lyckat exempel på ett kooperativt nätverk enligt dessa principer är Mondragon Corporatión Cooperativa, som har en mängd information om sin verksamhet på sin internationella hemsida, bl.a. denna pdf om dess historia som man snabbt kan ögna igenom.

ERIK JOHANSSON 2011-01-27        #16735
 Agenda för en Ny Ekonomi är en bok skriven av David C Korten. Här är en presentation av boken. Han har identifierat problem med dagens ekonomi och har 12 idéer för hur samhället bör organiseras.
http://www.c-spanvideo.org/program/284731-1

BO HERLIN 2011-01-28        #16737

Tack, Erik, för länken till David Kortens presentation av sin bok "Agenda for a New Economy". Det verkar som om den på ett alldeles utmärkt sätt kompletterar både David Schweickarts presentation av sin 'ekonomiska demokrati' som han beskriver i sin "After Capitalism" och Joel Magnusons presentation av sin bok, "Mindful Economics".

Man slås av hur samstämmiga författarna är trots att de för övrigt inte verkar ha så mycket gemensamt.

Tillsammans tycker jag dessa videor och böcker ger en utmärkt och ganska lättillgänglig introduktion till ett miljövänligt alternativ till kapitalismen, som ännu inte har fått så mycket uppmärksamhet som det förtjänar – och som är betydligt mer realistiskt (och säkert trevligare) än någon centralstyrd planekonomi.

Presentationerna är ganska långa, tillsammans drygt tre timmar, men jag tycker att det är "mödan" värt att höra och se dem ända till slutet – och böckerna är lätta att beställa digitalt (tillsammans ca 500–600 kr på Bokus eller Adlibris – kolla båda).

Ur Kortens bok: »If you act to correct a problem without a theory about its cause, you inevitably treat only the symptoms.« – I det här materialet finns både sådana teorier och teorier om olika 'behandlingar'. Jag tror också att mitt eget lilla pdf-blad ger en god sammanfattning. Några synpunkter?


SVEN-ERIK FORSLIN 2011-01-29        #16749
"För om vi inte hela tiden köper mer prylar får vi ingen skola, vård eller omsorg.

Samtidigt säger miljön med allt tydligare röst att vi måste minska den materiella konsumtionen och hålla den på en så låg nivå som möjligt. En ekvation som helt enkelt inte går ihop."

Varje problem är sin egen lösnings förvaringsbox. Vill, vågar eller kan man inte se Problemet finner man ej heller dess orsak - och därmed ej heller dess lösning.
 
Låt oss med öppna ögon och avlagda förblindelser skärskåda mänsklighetens här aktuella Problem och klarlägga dess orsak.

I ekonomisk tillväxt, vetenskap/forskning och teknisk utveckling ligger PROBLEMETS lösning, enligt de I-världen styrande. Enligt dessa potentater är alltså Problemets ORSAK ännu inte tillräckligt potent - "Vattenläckan" skall alltså lagas med ivrigare svabbning av golvet - inte genom avstängning av tillflödet."

Jorden är en fysisk absolut begränsning, omsluten av obegränsad utplåning. Inom denna fysiska begränsning har i nära 200 år pågått en fysisk expansion, driven av marknadsekonomiens Perpeetum-Mobile, förräntningskravet å kapital.
Nuvarande kapitalvolym på jorden är ORSAKEN till miljödestruktionen då varje PRYL&PENG är bitar ur jordens livsväv, symbiosen (samlevnad melan skilda arter till allas nytta) 

Den inom världsekonomien florerande, enorma  kapitalvolymen, med sitt allt glupskare slukande av miljön,  sägs öka med över 2 tusen milliarder kronor - per dygn, därtill driven av förräntningskravet.

Symbiosen, livsväven blir allt tunnare, dag för dag, timme för timme - och därmed våra barns framtidsutsikter allt dimmigare ...

Alla människor på jorden är av sin kulturs värderingar, såväl sociala, etiska och moraliska, hjärntvåttade. Kannibalen är normal i sin kultiur om han äter människor,  "Snipp-Snopparn" är normal i sin kultur om han/hon "förbättrar" fulländade flickor och pojkar, och vi I-världsmänniskor är normala om vi  ser livets förutsättning  jorden, som en gigantisk råvara och omvandlar liv till död, PRYLAR&PENGAR - utan tanke på våra efterkommande!

Mänsklighetens ENDA väg framåt
går nu 
bakåt -
med häst och vagn!

 


BO HERLIN 2011-01-29        #16750
Det var ord och inga visor, Sven-Erik!
När vi nu är överens om åtminstone flera av orsakerna blir nästa steg att få orsaksbilden så komplett som möjligt och att klarlägga dess dynamiska relationer till problemet.

Du skrev: »Jorden är en fysisk absolut begränsning, omsluten av obegränsad utplåning. Inom denna fysiska begränsning har i nära 200 år pågått en fysisk expansion, driven av marknadsekonomiens Perpeetum-Mobile, förräntningskravet å kapital. Nuvarande kapitalvolym på jorden är ORSAKEN till miljödestruktionen då varje PRYL&PENG är bitar ur jordens livsväv« – och det är nog en bra början till klarläggning, där »förräntningskravet å kapital« kanske är den allra viktigaste orsaken till problemet. Jag försöker fortsätta i riktning mot en lösning.

Om vi överhuvudtaget behöver ett företagande (vilket vi gör, åtminstone för tillfället, eftersom vi inte utan vidare kan göra oss av med alla existerande företag) behöver vi alltså företag utan detta krav, t.ex. demokratiskt styrda kooperativ. Men då måste det finnas möjligheter, inom vissa ramar, till fri interaktion mellan dessa företag, dvs en icke-kapitalistisk marknad (alternativet är en centralstyrd planekonomi, som är problematisk även om den är demokratisk).
En sådan ekonomi kräver att det finns garantier om samhälleligt stöd när det går dåligt, medan varje företag på ett eller annat sätt måste bidra till detta stöd, via samhället, när det går bra. – I mitt förra inlägg finns det intressanta länkar till olika, men ganska närbesläktade, analyser och förslag.

Till och med FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon sa i Davos, enligt The Guardian, att vår nuvarande ekonomiska modell är 'miljömässigt självmord'.

JEPPE D 2011-01-29        #16751
Ingemar, här hittar du dokumentären http://svtplay.se/v/2035139/genial_design/del_5_av_5__allt_ar_formgivet

D
e sista tio minuterna ägnas åt Cradle to Cradle

SVEN-ERIK FORSLIN 2011-01-30        #16753
"Det var ord och inga visor, Sven-Erik", säger Du, Bo Herlin.

Ja, det är gott om ord, ont om välljudande vismelodier på den "sista versen" som industrialismen, kapitalismen och konsumismen "sjunger" på!

Jeppe Larsen! Tack för länken http://svtplay.se/v/2035139/genial_design/del_5_av_5__allt_ar_formgivet/ 
du påvisade. Kollade. Tänkvärda reflexioner där. MEN: UTGÅNGSPUNKTEN  för reflexionerna var oreflekterat den urgamla, helt ute, den totalt omodena "dinosauriemodellen" från industrialismens födelse, från tiden när jorden ännu var frisk, ekosystemen helt intakta.

Nu är jorden sjuk, ekosystemen totalt söndertrasade; trasorna har vi  omvandlat till döda PRYLAR&PENGAR.  Detta obestridliga FAKTUM fordrar HELT NY UTGÅNGSPUNKT för känslor, tankar, idéer, ord och handlingar.  

Den angivna länkens designers resonemang grundades på den förbrukade "DINOSAURIE-UTGÅNGSPUNKTEN" om fortsatt  industrialism, kapitalism och konsumism - med hjälp av evig återanvändning av redan ur ekosystemen utvunnet material.

Idén må vara välmenande och välkommen som initiativ, men är obrukbar, då dels hela kedjan som bär Industrivärlden, såväl återanvändning av material, nyproduktion, administration, transporter, reklam, marknadsföring, försäljning, leveranser etc.etc.etcetera  fordrar energi.

Industrialismen, kapitalismen och konsumismens destruktiva era  är dödsdömd, sprattlar nu på sin dödsbädd. Vi lever just nu mitt i upplösningen av tragedin!

Vår ENDA väg framåt
går nu
bakåt -
med häst och vagn!

UNO HANSSON 2011-02-03        #16807
"... En generell minskning av mängden av de produkter och material som är i omlopp är nog också nödvändig..."

En generell prylminskning bör kunna ske om kostnaderna för att hyra blir lägre (än köpa), samtidigt som tillgängligheten till rätt sak, utrustning etc., på rätt hämtplats, just när det behövs blir bättre än att ha ett myller av köpta saker som den mesta tiden samlar damm, rostar, blir omodern i det egna (svårsökbara bland allt bråte) förrådet.

Det som konstrueras (och teknikupphandlas) för uthyrning med enkelt utbytbara generella slitdelar (som är likadana för olika utrustningar) bör kunna vara bibehållbart bytydligt längr än det som konstrueras för köp, slit och släng.

Är hållbarheten hos "Cradle to Cradle" hyresprodukter tio ggr så lång, och utrustningen används av tio ggr flera än hitintills, så behöver ju bara tillverkas hundradelen så mycket.

Affärsidén är då att ta betalt för funktionen tillgänglighet (alltid rätt sak på önskad plats vid rätt tid) genom att teknikupphandla direkt från helautomatiserade lego- och OEM-företag, montera ihop generella legodelar, hyra ut allahanda utrustningar, inom varje användares nära hämtställe. Samtidigt som alla de demonterade delarna till helt uttjänta utrustningar, sorteras och skickas för reproduktion för att åter och åter recirkuleras i kvalitetssäkrade kretslopp.

UNO HANSSON 2011-02-03        #16808
forts... teknikupphandlas de olika OEM-moduelerna, fästelementen och de monterbara delarna så att varje del används till tio olika sorts utrustningar så blir ju bara tusendelen så många olika moduler, fästelement mm.

UNO HANSSON 2011-02-03        #16815
De flesta konsumenter lever gissningsvis med uppfattningen att de ackumulerade kostnaderna och priserna över brukbarhetstidsfunktionen är betydligt högre för att leasa och hyra i förhållande till att köpa utrustningar som tillverkas i låglöneländer. Att leasa eller hyra kan i princip då marknadsföras som något som istället köps som funtioner "som fungerar enligt avtal" som betalas och regleras via autogiro. Vid alla funktionsavbrott så registreras automatiskt tiden och avtalad ersättning vid funktionsavbrott så att autogirot "reverseras" automatiskt.

Ett exempel skulle kunna vara avtal och nätplanering av att alla kök, badrum, grovkök osv., inom t.ex. ett privat villaområde villa för villa byts ut enligt optimerade livscykelanalyser med hänsyn till kostnader och miljöpåverkan där kanske utsläppsrätter ingår.

BO HERLIN 2011-02-04        #16824
Intressanta uthyrningsförslag, Uno, som antagligen skulle passa bra för ett stabilt system av kooperativ. Här är förresten en kort intervju om bl.a. kooperativ med ekonomen Joel Magnuson, som kompletterar den intervju med honom som jag rekommenderade i ett tidigare inlägg.

HANS WAHLGREN 2011-02-20        #17016
Erik Johansson tar upp David Korten och hans tankar. Vill nämna att hans Agenda för en Ny Ekonomin nu finns även på svenska, utgiven av Humanistiska Förlaget, som jag driver på min fritid. Se gärna även Kortens  föredrag som han höll vid sitt besök i Stockholm i januari 2010. Finns på: www.demokritos.se/TT/kortensv2c.pdf
Förtjänstfullt översatt till svenska av Olov Fahlander.

SVEN-ERIK FORSLIN 2011-02-21        #17020
Varmaste Tackkk, Hans Wahlgren, för här ovan presenterade länktips till Professor Kortens tal i Stockholm för  någon tid sedan. Talet var, enligt mitt förmenande, framvällande ur klaraste källa av intelligens, analytisk klarsyn, högtstående moral, empatiskt föraknrad etik, logiskt glimmande tankar och - mod.

Professor Korten har receptet för våra barns framtid. Må vi alla läsa denne gigants tal, ta det till oss - och bli "Bagare!" 

www.demokritos.se/TT/kortensv2c.pdf/cmd+V

UNO HANSSON 2011-02-21        #17025
Jag håller med om det som Kortens föredrag förmedlar i det femton punkterna om förhållandena i USA. Men det handlar ju knappast om liberalism, utan mer om socialdemokratisk koporativism. På sitt sätt liknar det mer som om det gamla skråväsendets återuppståndelse i ny tappning. Det går knappast att kalla det för klassisk liberalism enligt Adam Smith m.fl. eller libertatianism.

Logga in för att svara


Produkter

Miljökonsult (1)
Magasin (3)
Böcker (2)
Återanvändande/upcycling (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2699 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen