Kombo av kriteriesystem ska ge grönt Kvillebäcken

För det nya området Kvillebäcken i Göteborg så används en kombination av certifieringssystemet Miljöbyggnad och Göteborg stads egna program för miljöanpassat byggande. Det blir en ganska komplett miljöstyrning, men vissa luckor finns trots allt och jag kan tycka att energikriteriet hade kunnat skruvas åt ytterligare.

Jag presenterade tidigare tre miljöcertifieringssystem för fastigheter (BREEAM, LEED och Miljöbyggnad) som nu är på stark frammarsch i Sverige. När det gäller bostadsområden så verkar dock inte kommunerna alltid nöja sig med någon av dessa allena. I området Kvillebäcken som just nu projekteras av sex byggbolag i Göteborg så används en kombination av Miljöbyggnad och Göteborg stads egna program "Miljöanpassat Byggande Göteborg". Kategorierna är här:

• Beständighet
• Materialval
• Ekologiska system
• Energihushållning
• Resurshushållning
• Hälsa och inomhusklimat
• Fuktskydd
• Bullerskydd
• Trafik och kommunikation
• Kvalitetssäkring och information

Det är en ganska rejäl utbyggnad(!) av Miljöbyggnad, och bredden av kategorier är snarlikt de som återfinns i LEED och BREEAM. Beständighet, fuktskydd och information är områden som vad jag förstår inte återfinns i varken Miljöbyggnad, LEED eller BREEAM.

Beständighet handlar om att man vill att om en byggnad väl byggs så ska den också ha en lång livslängd, vilket i sig är resurssnålt. Och det är väl helt rätt och riktigt. Fuktskydd får stort utrymme vilket kanske kan tyckas lite speciellt att ha med som miljökriterier, men det har väl sin förklaring i tidigare fuktproblematik i Hammarby Sjöstad gissar jag. Information tycker jag är ett bra tillskott och handlar både om interna informationsflöden för de som bygger och förvaltar, men också till de boende. Till exempel hur man kan bete sig för att spara energi och källsortera.

Alla fastigheter i Kvillebäcken ska nå nivå Silver enligt Miljöbyggnad. I projektets kriteriedokument så finns ett eget betygssystem, där man för varje kriterie kan få betyg Bas, Bättre och Utmärkt.



Hur långt går man med energikraven i Kvillebäcken? Blir det passivhus? Grundkravet är max 60 kWh/ kvadratmeter och år för värme, varmvatten och fastighetsel och ett effekttak för uppvärmning på 15 W/kvadratmeter.

Här lär jag mig att energikravet i passivhusstandarden är satt till höga 110 kWh/kvadratmeter och år för flerbostadshus i södra Sverige. Anledningen att det är så slappt är att man inte kunnat komma överens om hur man ska vikta ihop olika energislag (t.ex. el från olika produktionsslag och värme från olika produktionsslag) och då har man tagit Boverkets byggregler på 110 kWh och nöjt sig med att sätta 60 kWh som råd (men man måste multiplicera elenergi med två). Men i alla fall, Kvillebäcken klarar passivhuskravet för energianvändning med råge.

Däremot klarar man inte effektkravet, för det är på 10 watt per kvadratmeter i passivhusstandarden. Där ligger Kvillebäckens krav 50 % för högt. Så några passivhus behöver byggbolagen alltså inte bygga.

Hur bra är då 60 kWh per kvadratmeter och år? Jämfört med Lindåshuset, som nu har drygt tio år på nacken, som ligger på 36 kWh så kan jag tycka att man borde ha kunnat satsa på minst den nivån. Ett litet radhus har ju dessutom sämre förutsättningar för energieffektivitet än ett större flerbostadshus.

Egentligen tycker jag att man också behöver mäta energiförbrukningen per person, annars finns det risk för reboundeffekt om vi får allt större lägenheter att bo i.

Jag reagerar också på skrivningar som dessa i skriften Miljöanpassat byggande Göteborg:

Vad som är miljömässigt bästa val av värmesystem är inte uppenbart.

Fjärrvärme till exempel är ett bra val i tätbebyggda områden. I glesare nyexploateringsområden kan biobränslepanna vara ett av flera alternativ.

Här ser det ut som att fjärrvärmebranschens och Göteborg Energis kampanjer har svalts med hull och hår. Fjärrvärme accepteras helt villkorslöst, hur den än är producerad.

Ska jag fortsätta gnället så är det liksom i övriga certifieringssystem en total avsaknad på kretsloppslösningar för näring (fosfor och kväve), vilket i praktiken innebär att man förordar den omdiskuterade slamspridningen från det kommunala reningsverket framför andra mer lokala kretsloppslösningar.

Så, vad tycker jag då på det stora hela om utvärderingskategorierna/kriterierna för Kvillebäcken?

• Bra att det är många kategorier med (förutom näringskretslopp då).
• Energikraven hade kunnat vara högre. Varför inte bygga så att man klarar passivhusstandarden? Och en mer kritisk hållning till fjärrvärmen hade jag gärna sett.
• Informationsdelen är bra, miljöprestanda behöver följas noga och de boende behöver få bra information om vad de kan göra för att minimera miljöpåverkan. Bra också att de sex byggbolagen kommunicerar sinsemellan under hela processen.
• Jag har inte sett något om den omdiskuterade parkeringsnormen, alltså att man MÅSTE bygga många parkeringsplatser för bilar när man bygger bostäder. Även om man gör satsningar på cykling och bilpool så riskerar de att falla platt om det samtidigt blir mycket goda förutsättningar att äga bil.

En intressant aspekt med Kvillebäcken är att det inkluderar några spjutspetsprojekt inom miljöteknik som man har fått särskilda pengar (35 miljoner) från Delegationen för hållbara städer för. Jag återkommer till dessa i en senare artikel.

Referenser

http://www.alvstranden.com/PDF/HUT/hallbarutveckling-kvillebacken-1105.pdf
Passivhusstandarden
Miljöanpassat Byggande Göteborg

Apropå beständighet så säger SMHI att man nog kan räkna med en meter högre vatten om hundra år. Ligger området tillräckligt högt för att klara det tro?

Kul att det komplexa ämnet stadsplanering kommer upp till diskussion.

Jag tycker det svagaste kapitlet i Göteborg stads miljöprogram för bostadsbyggande är Resurser. Och det du påpekar om näringskedjan har jag faktiskt inte reflekterat över på det sättet, bra att du lyfter det. Och det går ju även in under resursslöseri. Här kan man säkerligen göra massor. Jag tycker även att man åtminstonne kan börja ställa krav på att redovisa inbyggd energi, dvs den energi som krävs för att framställa materialen. Skulle troligen innebära fler trähus och färre betonghus, samt en hel del andra åtgärder.

Ang Miljöbyggnad (tidigare Miljöklassad byggnad) så anser jag att det är överlägset LEED och BREAM, dels för att det är anpassat för svenska förhållanden (och de har självklart sneglat på alla krav som LEED och BREAM har men inte tagit med det som redan täcks av svensk lag eller norm), dels är det tre olika grupper med forskare, konsulter och fastighetsägare som tagit fram det (inom Bygga-Bo-Dialogen), men framförallt är det bättre för att det kräver att man håller en jämn och hög klass för att klara silver- eller guldklass. Det går alltså inte att fokusera på att vara superbra på några områden och strunta i andra, man måste ta hänsyn till allt. LEED och BREAM är inte anpassade till svenska lagar, krav och förhållanden så bygger du på svensk detaljplanerad mark, med svenska lagar, enligt svensk norm och satsar lite extra på energi så får du ganska enkelt ett LEED platinum. Det driver ju inte utvecklingen framåt, i alla fall inte i Sverige.

Sedan har du helt rätt att man skall ifrågasätta produktionen av fjärrvärmen. Distributionssystemet är super då man tar tillvara på spillenergi från andra delar av staden till mer behövande, men det är mycket fossilt i produktionen i Göteborg (bränslet blir inte mindre fossilt bara för att man tillverkat el först). Men man kan göra en insats här genom att ställa krav på Gbg energi samt att köpa Bra Miljöval-fjärrvärme som tillverkas av FSC-märkt flis i pannan i Sävenäs. Det kostar dock en slant men CO2-utsläppen är 1/94 del av utsläppen om du inte ställer krav!

Sedan måste jag rätta dig lite, passivhuskraven har du nog blandat ihop med svenska byggnormen. Passivhuskraven är 45kWh/m2, år medan svensk norm är 110. Så husen i Kvillebäcken blir mycket bra men inte passivhus.
Jag tror ditt värde på uppföljningen i Lindås är det bäst presterande huset, det startar vid 36 men de som använder mest ligger uppåt 65kWh/m2, år.

Sammanfattningsvis tror jag (som kanske är lite partisk då jag jobbar för en av konsortiemedlemmarna... men ändå) att om man ser till helheten så kommer Kvillebäcken bli sverigeledande inom hållbar stadsutveckling, kanske till och med europa- eller världsledande. Det är visserligen inte lika spetsig teknik som vissa uppmärksammade internationella projekt, men om vi ser till helheten och bredden så är det nog så.

/Staffan

Tack för kommentarer Staffan!

Ja, precis, inbyggd energi i byggmaterialen borde ju rimligtvis vara med, om det inte  blir försumbart jämfört med energiförbrukningen vid drift. Jag drar mig till minnes att det har varit en häftig debatt mellan trä- och betongindustri om vad som är bästa att bygga med ur miljösynpunkt. Men om jag kommer ihåg rätt så ger ett kg cement upphov till knappt ett kilo CO2, medan trä istället borde kunna betraktas som en kolsänka. Så det känns ju som att det borde vara svårt för betong att vinna miljöjämförelsen, men det kan väl bli ett ämne för en ny tråd här på Ecoprofile.

För att räkna på Lindåshuset så har jag använt passivhuskritikern Torbjörn Klittervalls siffror från en annan tråd:

Till Johan Erlandsson & Co För att reda upp sifferbegreppen när det gäller energianvänning i Lindåshusen respektive LB-huset i Västra Hamnen i Malmö har jag hämtat följande uppgifter ur SP:s och LTH:s rapporter. Radhusen i Lindås Park hade ett medelvärde på totalt uppmätt elenergi av 8279 kWh/år med fördelning på hushållsel: 4020 kWh varmvatten: 1848 kWh (35 % täcktes av solvärme) eftervärme: 1742 kWh (elbatteriet i ventilationsaggregatet) fläktar: 668 kWh

Har du någon referens till de siffror du uppger?

Det här med vad som är passivhuskraven måste vi reda ut... Jag klipper in en bit från FEBY kravspecifikation för passivhus nedan (blev lite rörigt när jag klippte in en tabell). Nog verkar det som att det enda kravet är BBR 16? Var kan jag hitta att kravet egentligen är 45 kWh/m2 och år?

Jag tycker att näringsåtervinning från avlopp (speciellt toalettavlopp, då behövs dubbel röruppsättning redan från byggstart!) borde vara med i Resurshållning-kategorin.
Det finns hus i Gtb som vid renovering har redan installerat dubbelrörsystem -i väntan på kretsloppslösningar i en mycket nära framtid (och sådana lösningar är på gång!). T. ex. Miljöförvaltningens gamla vackra hus.

Vad innehåller kategorin Ekologiska System?

På energisidan....varför inte några plushus ? Steget är inte så stort från passivhus till plusshus, men någon måsta vara tillräckligt djärvt och utmanande att lägga till det lilla extra, eller? Vi pratar om "ledande i europa eller världen"? Nå?
Att vara ledande med passivhus...jag vet inte, det finns så många "ledande" redan (självfallet, varje plats har sina egna finesser eller problemlösningar, men ändå...det är inget särskilt nytt, inte äns i Sverige. Titta bara på redan befintliga projekt i Gtb eller Alingsås).

Fjärrvärme i Göteborg...Projektet borde pusha på ordentligt att vara användare av biogasuppvärmd fjällvärme. 2016 väntas en ny anläggning i Göteborg producera biogas genom förgasning av biobränsle och spill från skogsbruketmotsvarande 1000 GWh (projektet heter GoBiGas). Kanske Bra Miljöval-fjärrvärme som tillverkas av FSC-märkt flis kan krävas här?

Tackar för intressant läsning, jag har väl två funderingar här.. När det kommer till stadsdelsutveckling är ju de ekonomiska och sociala delarna av hållbarhet också mycket viktiga. Hur arbetar man med dessa inom projektet? Har man identifierat indikatorer och satt kriterier på liknande vis för dessa som man gjort för miljöpåverkan inom kriteriesystemet? En bra sak som BREEAM, LEED och Miljöbyggnad har gemensamt är den oberoende tredjepartsgranskningen. Alternativa system saknar ofta den kontrollmekanismen, hur har man arbetat med det? Resultat inom de här området är ju värt en hel de mer om de har blivit granskade och verifierade än om de inblandade företagen på egen hand marknadsför resultaten. Kommer arbetet på kvillebäcken projektet att formellt bedömas av någon oberoende?

Svar/kommentar på ena frågan: Om man siktar på Silver i Miljöbyggnad så antar jag att SGBC, eller någon anlitad av SGBC, gör en granskning?

Efter att ha hjälpt till att utvärdera Kvillebäckenprojektet ur ett hållbar konsumtion-perspektiv kan jag nu göra följade tillägg till min ursprungliga bedömning:

-Den största enskilda fördelen är att p-normen hamnar på 0,52, vilket får lov att betraktas som mycket lågt i sammanhanget. Blir Kvillebäcken första steget till att bryta Göteborgs bilberoende? 

-Det är inte världsklass när det gäller energiförbrukning, å andra sidan är det en hel stadsdel som uppnår 60 kWh/m2, vilket är ett rätt bra steg framåt. Förhoppningsvis blir det också effektstyrning på hela området, så att värmen stryps riktigt kalla morgnar när alla duschar samtidigt. Det minskar risken för att Göteborgs oljekraftverk behöver gå igång. Trögheten i byggnaderna gör att att detta inte märks.

-Jämför jag med internationella exempel så skulle medborgardeltagandet i byggandet av Kvillebäcken kunna varit högre.

-Utöver effektstyrningen saknas lösningar för "smarta nät", alltså energilagring, lokal energiproduktion, tidsstyrda taxor m.m. Men kanske är det ett par år kvar innan regelverket blir tydligare och det går att göra sådana investeringar med större säkerhet.

-Gemensamma lokaler, vilket kan underlätta att bo i en mindre lägenhet, saknas.

-Parkeringar för lastcyklar, mopeder och velomobiler saknas.

-En hållbar stadsdel måste naturligtvis också konsumera hållbar mat, och här finns massor av både hårda och mjuka åtgärder som skulle kunna göras. Det är dock svårt att vara riktigt kritisk angående avsaknaden på sådana lösningar eftersom ett fokus på maten i staden ännu inte kan hittas i Sverige. Stadsodlingsinitiativ är bra av en massa anledningar, men för att lösa hela mat- och miljöfrågan behövs betydligt fler och större grepp.

Idag var jag och fotade lite i området, håll till godo! På detta första foto byggs källarplanet på de första tomterna. Bostadsbolaget och HSB tror jag det är som har dessa.

Göteborgs egen stadsbonde Niklas Wennberg har tagit en del av den röjda ytan i anspråk och startat odlingar under namnet Kvartersodlat.

Jag blev fotad för Fria Tidningen, här har fotografen gjort ett ölbacksfynd bland bråten på rivningstomten. Den kommer öka lastförmågan på hennes cykel! :-)

Och här är bäcken som fått sätta namn på området. I fjärran går det att skymta Coop på Backaplan.

Tobias Jansson på Camino sörjer att precis hela området jämnas med marken istället för att bevara en del:

Jag tillhör dem som grät en skvätt när området jämnades med marken. Inte för att jag inte såg behovet av att förnya ett område där skottlossning inte var ovanlig och utbrända bilvrak kantade vägarna. Men en stad är ett ekosystem som behöver olika typer av bebyggelse och olika typer av verksamheter för att blomstra. Men så tänker vi inte i Sverige, i Sverige skall hela rasket rivas. Att tillåta gammalt bredvid nytt är en tanke som inte får tänkas.

http://www.caminomagasin.se/bloggar/tobias-jansson/ett-gronare-kvillebacken

Jag blir intervjuad i Göteborgs Fria om Kvillebäcken. Helt OK, förutom att jounalisten uppfattade att jag tycker att stadsdelen behöver bli helt bilfri:
http://www.goteborgsfria.nu/artikel/90440

Kvartersodlat får finansering även denna säsong: