|
Cykel Lastcykel och velomobil på Cykelkonferensen
![]() Jan Malmgren från Varberg med en av kommunens två splitter nya Ocean Cycles velomobiler Är just hemkommen från cykelkonferensen 2013 och skulle kunna skriva hur mycket som helst, men jag avgränsar mig till de frågor jag tänkte bevaka extra: lastcyklar och möjlighet att kunna få sin cykel via jobbet. En bredare rapportering finns på Twitter på hashtaggen #cykelkonferens. Fler foton finns på Ecoprofiles Facebooksida.
![]() Cykelutredningen Ett av dragplåstren på konferensen var att cykelutredaren Kent Johansson skulle komma. Så då fick jag lov att till slut försöka ta en titt på den beryktat omfattande cykelutredningen. 900 sidor inklusive bilagor. Jag börjar med att söka på "lastcykel", "lastcyklar", "lådcykel", "lådcyklar", "liggcykel", "liggcyklar", "velomobil" och "velomobiler". "Lådcyklar" är med en gång, "liggcyklar" är med tre gånger. Väldigt lite tycker jag i en så omfattande rapport, det ger onda aningar. Inledningsvis ser det ändå rätt bra ut tycker jag, när läget inom cykelutvecklingen beskrivs:
"Även cykeln som fordon kan variera: vardagscyklar, racercyklar, s.k. stadscyklar, elcyklar, barncyklar, lådcyklar, cyklar med tillkopplade kärror och tandemcyklar samt liggcyklar är några exempel. De kan ha olika mått och vara utformade för olika hastigheter och syften. Cykeln som fordon har genomgått en stor utveckling. De flesta cyklar som säljs är utrustade med växlar. Både liggcyklar och elcyklar börjar bli allt vanligare. Det gäller också cyklar som är försedda med transportkärror eller cyklar med fler än två hjul."
Inom området cykling och trafikregler läggs bland annat detta förslag:
"Cyklar ska få föras på en körbana även om det finns en cykelbana, om särskild försiktighet iakttas och det är lämpligare med hänsyn till fordonets bredd och cykeln har fler än två hjul eller är utrustad med cykelkärra eller sidovagn. Skälet till den föreslagna ändringen är att underlätta framkomligheten för cyklister då cykelbanor ofta inte är dimensionerande för denna typ av fordon. I övrigt har jag inte funnit skäl att utvidga möjligheterna att cykla på körbanan. Inte heller har jag funnit skäl att utöka möjligheterna för cyklister att färdas i bredd."
Även om det är bra att cykling på körbana ska tillåtas, så tycker jag det verkar som att utredaren inte har skaffat sig tillräcklig koll på vare sig cykeltyper eller cykelbeteenden. Det är ofta de snabbaste cyklister som vill köra i körbanan, och med denna skrivning så får de fortfarande inte lov att köra där. Med undantag för velomobiler som oftast har tre hjul och är det snabbaste cykelslaget. Bredden på en cykel är summan av den fysiska bredden och vingelmånen. Med fler än två hjul på cykeln ökar den fysiska bredden, men vingelmånen försvinner i princip. Och går man upp från tre till fyra hjul så kan bredden minska ganska mycket till tack vare den ökade stabiliteten. Kör man barn i sin lastcykel (och även annars) så är det självklart att man vill kunna utnyttja cykelbanan och inte behöva ge sig ut bland bilarna. Men den här skrivningen så är jag rädd att det kan tolkas som att om man har en lastcykel så får man finna sig i att ge sig ut i körbanan. Jag tycker att det istället ska ställas högre krav på cykelbanan, till exempel att den ska vara anpassad för cyklar med en totalbredd (fysisk bredd plus vingelmån) på 90 cm. Även de snabba cyklisterna ska såklart också kunna nyttja cykelbanor genom större kurvradier och genare dragningar. Detta har även tagits upp av VTI: "VTI håller inte med om slutsatsen att det främst är bredare cyklar eller cyklar utrustade med cykelkärra eller sidovagn som har stort behov av att färdas på körbanan. Det finns heller inte, som vi ser det, tillräckligt underlag för att det skulle ha någon större betydelse för cyklisters framkomlighet och säkerhet. Istället borde det vara fordonens hastighet som bestämmer separeringen, dvs. snabba cyklister borde tillåtas att använda körbanan." Jag kan inte hitta någonting om förbättrade parkeringsmöjligheter för lastcyklar (eller velomobiler, som inte alls finns med i rapporten). Det är bara parkering vid kollektivtrafiknoder som verkar tas upp överhuvudtaget.
![]() Första dagen dök inte Kent Johansson upp, till mångas besvikelse. Men det visade sig att han hade giltiga skäl, mycket hög arbetsbelastning med EU:s budgetarbete (Kent är EU-parlamentariker). Så hög så att ordföranden kollapsade under onsdagen och det under torsdagen inte var känt om han skulle klara sig. Det föll sig så väl att jag fick äta lunch tillsammans med Kent, så jag fick kommentera det jag hittat i utredningen, och sedan ställa en fråga igen när han talade till konferensen. Förklarade det här med en lastcykels bredd, vilket han verkade ta in. Men på en direkt fråga om han tycker att lastcyklar ska rymmas på cykelbanan svarade han bara att han lagt mycket krut på att skaffa in underlag, och att hans förslag gärna fick motargumenteras i remissrundorna. Men jag undrar om han inte ändrade uppfattning här, särskilt efter att ha sett alla bilder och filmer på lastcyklar i Malmö, på cykelbana. Frågan om parkering till lastcykel hann jag inte ta upp med honom.
![]() Så mycket om cykelutredningen. Men cykelbanor är inget som man behöver vänta på utredningar för att bygga, det händer mycket redan idag. Och bättre cykelbanor är självklart också bra för att det ska bli lättare att cykla med lastcykel. Extra stort fokus var det på Cykelkonferensen om något som det råder en del begreppsförvirring kring. Här är några olika namn:
![]() Alla konferensdeltagare erbjöds att testa Örebros huvudcykelstråk. Då gäller det att skaka fram tillräckligt med cyklar!
![]() Det mest påtagliga med huvudcykelstråken: Cyklister har företräde vid bilkorsningar på upphöjd cykelbana.
![]() Michael Koucky från den lilla cykelkonsultbyrån med de stora cykeluppdragen Det var lite halt att köra på isfläckarna med odubbade cyklar, men det var ändå imponerande arrangerat att alla konferensdeltagare skickades ut på cykel. Bra jobbat, och smart att dela upp i små grupper med duktiga ungdomar som ledare! När vi kommit in och fått blåbärssoppa så gick Michael Koucky noggrannt igenom vad en riktigt bra cykelbana är. Han föreslår begreppet "Cykelexpressrutt". Han tycker inte om ordet "super", som inte säger något. "Rutt" sätter fokus på det viktigaste, hög medelhastighet snarare än tekniska saker som cykelbanans bredd. Bredden kan variera längs en rutt, snitthastigheten kan ändå vara hög. Detta kännetecknar en cykelexpressrutt:
![]() Förslag på symbol på cykelexpressrutter.
![]() Ur informationsmaterial från Malmö stad Ett av de bestående intrycken från Cykelkonferensen är att det är skånska städer som leder utvecklingen mot ökad cykling. Malmö är definitivt lastcykelstaden nummer ett i Sverige, vilket förmodligen har med närheten till Köpenhamn att göra. Här arbetas det aktivt med att öka användandet av lastcykel på många olika sätt och lastcykelparkeringar börjar nu byggas på allvar. I allt kommunikationsmateral om cykling finns det lastcyklar med. Känns lite segt att bo i Göteborg när man får höra allt sånt!
![]() Att kunna få en cykel via jobbet skulle kunna underlätta att skaffa en dyrare cykel, som en bra lastcykel med elassist eller en velomobil. Skatteregler var inte med i direktivet till Cykelutredningen. Kent hade ändå kunnat ta med det, men valde att inte göra det för att det hade gjort utredningen ännu större än den nu blev. Och jag tänker nog nu att det inte är nödvändigt att grotta mer i vad som gäller med förmånsbeskattning m.m., eftersom Göteborgs kommun har tagit fram ett enkelt system med bruttolöneavdrag. Det är bara att se till att det också går att välja finare lastcyklar och velomobiler med elassist och sprida det upplägget till resten av arbetsplatserna i Sverige! Kostnadsneutralt för arbetsgivaren, och en överkomlig finansiering av cykeln för arbetstagaren.
Hej Kul att ni uppmärksammar oss i Göteborg och vårt arbete att främja cykeln. Dock är det lite faktafel i artikeln. Tyvärr fick vi inte använda bruttolöneavdrag, då kommunen inte längre anser att det skall användas. Det blir istället ett nettolöneavdrag. Detta gör cyklarna något dyrare att hyra, men då den normala hyrestiden är 36 månader blir det 20-30 kr/ månad om man köper en cykel i normal pris klassen. Mer info på vår hemsida. http://www.ts.goteborg.se/ MVH Mats
Tack för det Mats, och kul att du är här! Då är den broschyr jag googlade fram och länkade till ogiltig? Ett tips är att plocka bort den från nätet. Kan du förklara lite grann vad skillnaden är mellan brutto- och nettolöneavdrag och anledningen till varför kommunen inte vill använda bruttolöneavdrag? Hur gör man om man vill ha en bättre lastcykel med elassist (många bilresor är serviceresor som kan ersättas med lastcykel) eller en velomobil (för bekväm och snabb åretrunt-pendling på längre sträckor)?
Det var många från Trafikverket på konferensen. Av samhällsplanerare Johannes Berg fick jag denna länk till ett verktyg för att göra samhällsekonomiska kalkyler av cykelåtgärder: http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/Prognos--och-analysverktyg/Fliksida---verktyg/GC-kalk/
Johan, du twittrade "Catarina Elmsäter-Svärd vill lära av Holland m.fl. när det gäller säkerhet. Öppnar för ny syn på hjälmbruk?" Och Cykelfrämjandet Stockholm twittrade "C. Elmsäter-Svärd frågade Holländska politiker varför de inte har hjälmlag. Det svarade att de inte tror på tvång." Cykelfrämjandets kvitter tycker jag andas att hjälmar är bra egentligen, och att frågan gäller om lag är bästa sättet att få folk att bära hjälm. Är det din bild av vad som sades? Sen bloggade Näringsdepartementet: "Det är bara att inse att vi som bor i Stockholm är ganska bortskämda med hjälmfrekvensen. Cirka 80 procent sätter på sig hjälmen i Stockholm när de ger sig ut på cykeln, men endast kring 30 procent om man räknar på hela landet." Men nu skriver Louise Andersson i en kommentar på samma blogginlägg "Huruvida en cykelhjälm skulle kunna ha undvikit ett dödsfall eller att bli svårt skadad är svårt att dra några generella slutsatser kring. Även detta tittar forskningen på just nu." Jag får motstridiga signaler! Å ena sidan är allt som vanligt, å andra sidan tar man intryck av forskning och en omsvängning kan vara på gång. Vilket intryck fick du på konferensen?
Hjälmfrågan berördes inte så mycket vad jag kan komma ihåg. Det var ett pass om cykelforskning, och om jag inte minns fel ska ett projekt kolla på vad som påverkar hjälmanvändning. Fallvänligare markbeläggning nämndes också.
Alla uppmanades i förväg ta med sin hjälm på cykelturen. Även jag tog, något motvilligt, med min. Men jag kan säga att just i detta fall var jag glad att hjälmen var på. Isigt, inga dubbdäck, andra cyklister i gruppen som tvärnitade framför.
Tack för fin rapportering Johan!
Velonavia har skrivit ett svar på Näringsdepartementets blogg om att stockholmare är bättre på hjälmar än vad örebroarna är: Bortskämda eller bortskrämda. Velonavia Cykelfrågor i fokus trots ett vintervitt Örebro. Näringsbloggen Det är bara att inse att vi som bor i Stockholm är ganska bortskämda med hjälmfrekvensen. Cirka 80 procent sätter på sig hjälmen i Stockholm när de ger sig ut på cykeln, men endast kring 30 procent om man räknar på hela landet.
Tack Erik! Nu finns alla presentationer från konferensen tillgängliga på SKL:s hemsida: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/tillvaxt_och_samhallsbyggnad/infrastruktur/kurser-och-konferenser-transporter/kursdokumentation/cykelkonferens-2013
![]() FOTO: Karin Linde/Don’t Blink Nu har Varbergs kommun officiellt lanserat sina velomobiler (eller velodromobilier, som TV4 stavar... :)). Grattis Varberg! Ska bli kul att följa hur andra kommuner börja köpa in smarta fordon som lastcyklar och velomobiler! Logga in för att svara |
Elcyklar (49) Konverteringskit elcykel (3) Lastcyklar (4) Cyklar (6) Trikar (16) Cykelleasing (2) Elmopeder (5) Konferenstjänster (2) Elmotorcyklar (1)
|