Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Mat övrigt   

Genteknik i jordbruket

MAGNUS BILLBERGER 2006-02-22        #1561
Liksom författarna till denna debattartikel i Uppsala Nya Tidning har jag länge ansett att genmanipulering och "traditionell" växtförädling i grunden är samma sak. Med viktigaste skillnad att man med genmanipulering kan uppnå resultat på kortare tid och med färre negativa bieffekter.

http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=2-AV_ID=474011,00.html



JOHAN ERLANDSSON 2006-02-22        #1563
Intressant! Du ser inga faror med genmanipulering? Kan du nämna ett exempel på genmanipulering som gett stor miljönytta?

MAGNUS BILLBERGER 2006-02-22        #1564
Visst ser jag risker med det grundläggande förfarandet att förändra genetiskt material. En viktig poäng som lyfts fram i artikel är dock att man i många avseenden kan (och bör) betrakta det likvärdig att göra detta i labbet (GMO) eller genom hård selektion ur en "naturlig" genetisk pool (traditionell växtförädling). Det ena sättet betraktas som farligt, riskabelt och måste förbjudas medan det andra anses i det närmaste naturligt. "Genmanipulering" sker också när vi försäker bekämpa ohyra på olika sätt genom att vi påverkar skadearterna med ett mycket start selektionstryck. Resultatet är arter som är resistenta mot än det ena än det andra. Var för några år sedan på en föreläsning om GMO där man tog upp ett par exempel där GMO-grödor (minns tyvärr inte vilka) visat sej bidra med stor miljönytta då de manipulerade arterna hade givits ökad resistens mot ohyra och ökad tålighet vid hantering (=minskad besprutning och bättre verkningsgrad i att en större andel av skörden når förbrukaren). Motsvarande egenskaper försöker man förstås få fram även vid "traditionell" växtförädling, men med betydligt sämre utfall. Visst finns det argument både för och emot GMO, men GMO har fått oförtjänt dåligt rykte i jämförelse med andra mer primitiva former av genmanipulation.

MAGNUS BILLBERGER 2006-02-23        #1571
Tydligen blev det något fel vid publiceringen av artikeln ovan, UNT kommer idag med en rättad verision.

http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=2-AV_ID=474531,00.html

JOEL JOHANSSON 2008-09-29        #7359
Efter att ha sett "Dokument utifrån" på SVT igår 28/9, så skulle jag gärna vilja lyfta den här tråden. Programmet utgjordes av en sensationsjournalistisk dokumentär alá uppdrag granskning, och man bör ha en kritisk hållning till programmet. Inte desto mindre bjöd det på en hel del negativa överraskningar vad det gäller GMO. Till att börja med så verkar det som om företaget Monsanto, som bland mycket annat tillverkat "Agent Orange" och lyckades bevisa att dioxininnehållet var helt ofarligt, är den tillverkare som överlägset mest patent på genmodifierade jordbruksgrödor i världen. Sättet man certifierar och marknadsför sina grödor gör att Nestlés skandal med modersmjölksersättning framstår som en riktigt sympatisk och uppmuntrande tillställning. Genom suspekta avtal tvingar Monsanto tredje världen till att använda deras tveksamma utsäde, naturligtvis mot en rejäl ersättning. På så sätt skaffar man sig fullkomlig makt över livsmedelsproduktionen i stora delar av världen. Historien är för lång för att sammanfatta här, se programmet med kritiska ögon istället Det jag egentligen vill ha svar på är att det hävdades att när genomodifierade grödor korsas med "vanliga" grödor så förs modifieringen vidare. Resultatet av detta blir dock allt som oftast att att grödan blir förstörd och inte utvecklas som tänkt. Korsningar är oundvikliga i naturen och såldes blir det omöjligt att fortsätta odla icke modifierade grödor intill de modifierade. Smart affäsrstrategi från Monsantos sida, men är det sant att det fungerar på det här viset? Har inte riktigt orkat sätta mig in i den här frågan än så länge eftersom jag tröstat mig med att det stora experimentet sker på andra sidan havet. Frågan är om man kanske måste börja läsa lite noggrannare på burkarna i butiken fortsättningsvis. Man kanske bör tillägga att Monsanto även tillverkar ogräsmedlet Round-Up, något som kemikalieinspektionen länge velat sätta stop för men som EU förhindrat. Tror att det är någon glykofosfatbaserad produkt, så är man inte sugen på en tidig cancerdöd bör man undvika att använda det.

LARS SCHALE 2008-09-30        #7368
Det vanligaste exemplet med GMO och korningar mellan växter är raps, där korsningarna kan bli besvärliga ogräs.

JOHAN ERLANDSSON 2008-10-05        #7417
Ja Joel, det låter inget vidare. Känns inte bra att vi ska behöva hålla på att tänja på naturens gränser bara för att hålla den ekonomiska tillväxten uppe. Och att det dessutom är vinstdrivande företag som driver den här utvecklingen.

ANTON STEEN 2008-10-05        #7430
Jag har inte så mycket koll på GMOs men jag har av någon anledning fått för mig att det är just äganderättsperspektivet som är det problematiska och att det annars finns mycket potential med GMOs. Jag tror att mycket av oppositionen till GMOs kommer av att det är så tätt förknippat med tveksamma företagsmetoder och framtagandet av GMOs på enbart kommersiella grunder. Om man tex. skulle kunna ta fram grödor som bättre kan stå emot torka till väldigt utsatta bönder i Afrika vad är dem största riskerna med detta rent ekologiskt?

ANTON STEEN 2009-04-03        #10143
En dokumentär från BBC som på ett hyfsat sätt tar upp för- och nackdelar med GMO. Jag hade gärna sett en mer utförlig analys av de långsiktiga ekologiska riskerna men jag kan absolut säga att jag blir mer och mer positivt inställd till GMOs ju mer jag lär mig! Huvudproblematiken som jag ser det är inte tekniken som sådan utan de kommersiella ramverken som har utvecklats kring tekniken med omfattande patentskydd vilket i praktiken innebär att de som behöver tekniken mest är de som har minst chans att använda den.

http://svtplay.se/v/1508478/dokumentar/genforandrad_mat_-_hot_eller_raddnin

JOHAN ERLANDSSON 2009-04-21        #10343
På länken finns lite argument för GMO från SLU:s forskarblogg.

http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/2009/04/har-miljöorganisat

FREDRIK BERGMAN 2009-04-22        #10397
Här länk till GP-artikeln i vilken Edman kritiserar Marit Paulsens syn på ekologisk odling, men instämmer i hennes tro på att GMO-grödor i framtiden skulle kunna vara en del av lösningen. "I frågan om GMO, genmodifierade organismer, delar han Marit Paulsens försiktiga optimism. Ska maten räcka till alla, med den befolkningstakt som vi har nu, måste tillgången på mat fördubblas innan 2030. Då har världen inte råd att bortse från möjligheten till motståndskraftiga grödor. Men tekniken måste införas med försiktighet och patenten på utsädet måste ägas av bönderna, inte av jätteföretag, anser Stefan Edman."

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=763&a=490448

FREDRIK BERGMAN 2009-04-22        #10398

Är debatten om GMO i den uppseglande livsmedelskrisens spår månne på väg att "mogna"? Kanske det snart går att diskutera de möjligheter som tekniken faktiskt ger, utan att för den sakens skull blandas ihop med förespråkare av Round up eller Monsanto? I det här fallet tycker jag att delar av "Miljörörelsen" (en brokig bukett) emellanåt är lite väl kategoriska och välkomnar mer forskare i debatten. För den som vill veta mer om både risker och möjligheter rekommenderas ännu en i raden av lättlästa böcker från Formas (i samma serie, Formas Fokuserar, som det ofta hänvisas till på denna sajt): "Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin" Visserligen från 2003, men troligen ännu relevant.

http://www.formas.se/formas_shop/ItemView.aspx?id=1718&epslanguage=SV

FREDRIK BERGMAN 2009-04-29        #10488
Ännu ett tecken på att debatten om GMO är på väg att "mogna" visar sig idag när SR:s Klotet tar upp frågan både i radioprogrammet och genom en "blogg-stafett" med inbjudna forskare. Harald Cederlund från SLU i Uppsala skriver följande: "för att summera kan man nog säga att de ekologiska odlarna har rätt när de menar att ekologisk odling är ett bättre sätt att gynna den biologiska mångfalden i fälten - men att växtförädlarna också har rätt när de menar att de GM-grödor som finns idag ofta gynnar miljön. Personligen tycker jag inte det finns några anledningar att vare sig frukta GM-tekniken eller att haussa den alltför mycket. En mycket viktig poäng att framföra är att oavsett om man ogillar enskilda herbicidresistenta eller insektsresistenta GM-grödor så utgör det ingen grund för att förkasta GM-tekniken som sådan. Under utveckling är bl.a. grödor som är torktoleranta, salttoleranta eller som bara behöver hälften så mycket kväve – grödor med helt andra egenskaper och möjligheter än de jag har diskuterat i den här posten. Deras fördelar och nackdelar kommer att behöva bedömas var för sig. Från ett renodlat utilitaristiskt perspektiv kan jag tycka att en gröda som kräver hälften så mycket kväve skulle te sig som ett idealiskt val för ett lågintensivt ekologiskt jordbruk – det återstår att se om sådana argument biter på miljörörelsen." En icke oväntad slutsats är alltså att som alla tekniker kan även GMO-tekniken användas till både "bra" och "dåliga" saker.

http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=3345

ELEONORA HORN 2009-05-06        #10558
Dagens program Klotet fortsätter att ta upp GMO-frågan och efteråt kan alla som vill ställa frågor till de tre GMO-forskare och jag själv som varit med i bloggstafetten på Klotet. Programmet börjar kl.13.20, chatten sätter igång kl. 13.45. Redan nu kan ni börja ställa frågor!

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=2814551

FRANK NILSSON 2011-03-22        #17315
Att framställa det hela som att "genmanipulering och 'traditionell växtförädling i grunden är samma sak" är både aningslöst och vetenskapligt felaktigt.


Vid vanlig förädling sker förädlingen inom en och samma art.
Ett belysande exempel är framavlandet av olika hundraser. Det finns nu flera hundra olika hundraser, som skiljer sig på en mängd olika sätt t.ex. i fråga om storlek, päls, förmåga att tåla kyla, värme eller torka. Några är lämpade för jakt medan andra blir vakthundar, vallhundar eller sällskapshundar. Men trots alla dessa skillnader känner alla hundar igen sina artfränder och de kan kommunicera och fungera tillsammans.

Förklaringen till detta är, att trots den hårda aveln har stora delar av arvsmassan varit stängd för förändring och merparten av den arvsmassa som gör dem till just hundar förblir intakt.

Genmodifiering innebär däremot, att man kan skjuta in gener från helt andra arter i arvsmassan hos en växt eller ett djur.
Detta kan aldrig göras med vanlig förädling eller avel.

Man skulle kunna säga att vid vanlig förädling sker nedärvningen av egenskaper vertikalt mellan generationer inom en art, medan vid genmodifiering utbyts egenskaperna också horisontellt mellan olika arter.

Logga in för att svara


Produkter

Hemleverans av mat (1)
Matlagningskurser (1)
Växtskydd (1)
Vegetarisk catering (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2766 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen