|
Mat övrigt Livscykelanalyser av jordbruksprodukter
Jag tillbringar det här läsåret på Cranfield University i England. Hade igår en föreläsning om livscykelanalyser av jordbruksprodukter som en forskargrupp på universitetet gjort för engelska miljö- och jordbruksdepartementet, Defra (Department for Environment Food and Rural Affairs). Studien gäller England och Wales, men resultaten kan förmodligen antas gälla i hela nordvästra Europa. En sammanfattning finns här http://www.silsoe.cranfield.ac.uk/iwe/expertise/lca_exec_sum.pdf.
Forskargruppen har analyserat resursanvändning och miljöpåverkan per ton färdig produkt. De produkter som analyserats är bl.a. brödvete, potatis, nöt-, gris-, kyckling-, och lammkött, samt mjölk och ägg. Studien inkluderar insatsvaror som gödsel, bekämpningsmedel, foder, byggnader och maskiner. Men transporten av den färdiga produkten från producent till konsument är inte inkluderad, man har heller inte inkluderat arbetskraftens resursbehov eller transporter till/från arbetsplatsen.
När det gäller påverkan på växthuseffekten skiljer sig jordbrukssektorn markant från de flesta andra sektorer. Den viktigaste växthusgasen från jordbruket är lustgas (N2O), även utsläppen av metan är omfattande. Medan koldioxid står för endast 10-30% av växtusgasutsläppen från de flesta produkter som studerats. Ett undantag är dock grönsaker och rotfrukter som kräver mycket uppvärmning vid produktion (ex. tomater) och/eller kylning vid lagring och förvaring (ex. potatis), i dessa fall utgör koldioxid merparten av växthusgasutsläppen.
Man har även jämfört effekterna av ekologisk produktion med konventionell produktion. Ekologisk produktion kräver generellt mindre primärenergi, men å andra sidan krävs mer land vid ekologisk produktion. Skillnader i utsläppen av växthusgaser är mer komplex: ekologiskt lamm- och griskött ger mindre utsläpp än konventionell produktion, medan nöt, kyckling, mjölk och ägg ger mindre utsläpp om de framställs konventionellt. När det gäller potatis och vete är skillnaderna i utsläpp mellan ekologisk och konventionell produktion små.
Några av studiens slutsatser:
1. Nitrous oxide is the single largest contributor to global warming potential (GWP) for all commodities except tomatoes, exceeding 80% in some cases.
2. Organic field crops and animal products generally consume less primary energy than non-organic counterparts. Poultry meat and eggs are exceptions, resulting from the very high efficiency of feed conversion in the non-organic sector.
3. The relative burdens of GWP, acidification potential (AP) and eutrophication potential (EP) between organic and non-organic field-based commodities are more complex than energy and organic production often incurs greater burdens.
4. More land is always required for organic production (65% to 200% extra).
5. All arable crops incur smaller burdens per tonne than meats, but all commodities have different nutritional properties and energy requirements beyond the farm, so care must be taken in comparisons.
6. Ruminant meats (beef and lamb) incur more burdens than pig or poultry meats, but ruminants can derive nutrition from land that is unsuitable for the arable crops that pigs and poultry must eat. http://www.silsoe.cranfield.ac.uk/iwe/expertise/lca.htm
Forskargruppen som gjort studien ovan håller nu på med en studie där man med hjälp av livscykelanalyser jämför miljöeffekter av engelsk jordbruksproduktion med produktion i andra länder som importeras till den engelska marknaden. Man jämför till exempel effekterna av att producera äpplen i Nya Zeeland och importera dem till England med att producera dem i England.
Andra produkter som studeras är tomater och jordgubbar från Spanien, potatis från Israel, lamm från NZ, samt nöt och kyckling från Brasilien.
Det har varit väldigt mycket fokus på närproducerat i klimatdebatten. Ska bli intressant att se om dessa studier kommer fram till att det är miljömässigt bättre att importera vissa livsmedel.
Intressanta fakta! Av en slump var jag precis själv på ett seminarium som sa samma sak om växthusgaser från jordbruksprodukter. Lustgas är den största växthusgasen, följt av metan och sedan koldioxid.
Den allra intressantaste jämförelsen som jag skulle önska att forskargruppen ägnade sig åt, eller kommunicerade om de redan vet, är den mellan animaliskt och vegetabiliskt protein. Detta mot bakgrund av att bara den globala nötköttsproduktionen står för 18 % av de totala växthusgasutsläppen...
Jovisst, det skulle vara intressant med en jämförelse per näringsinnehåll istället för per ton. En svårighet ligger väl i att ett livsmedel innehåller många olika typer av näringsämnen. Hur ska man välja vilken näringstyp, och vilken miljöpåverkan, som är viktigast? Ska man mäta mängd växthusgasutsläpp per gram protein, eller mängd övergödande utsläpp per milligram c-vitamin?
En annan möjlighet som säkert gillas av ekonomer är att mäta miljöpåverkan per krona. Eftersom priset på en vara (i alla fall i teorin) speglar konsumentens nytta av varan, så kan man anta att det inkluderar konsumentens värdering av livsmedelsvarans näringsinnehåll, smak m.m.
En slutsats är väl att det är svårt att hitta enkla svar. Vi får nog vänja oss vid att vi måste ta hänsyn till flera variabler när vi ska göra medvetna konsumtionsval.
Om man inte behöver äta lika mycket för att få i sig nyttiga ämnen så blir det givetvis mindre utsläpp. Följande hittade jag på ekoweb.nu
2007-11-21
Ny studie: Eko är sundare
En ny brittisk studie bevisar att ekologisk mat är nyttigare än konventionell. Studien har kostat 160 miljoner kronor att genomföra och har pågått under fyra år och har finansierats av EU. Studien visar att ekologiska grönsaker och frukter innehåller upp till 40 procent mer antioxidanter än konventionella frukter och grönsaker.
Antioxidanter anses av läkarvetenskapen ge skydd mot cancer och hjärtsjukdomar. De ekologiska frukterna och grönsakerna innehöll också högre halter av järn och zink. Forskarna fann också att förekomsten av antioxidanter i ekologisk mjölk var upp till 90 gånger högre än i konventionell mjölk.
Undersökningen betecknas som banbrytande och har givit ekologerna ny ammunition i kampen för att placera ekologiska livsmedel som möjlighet att främja folkhälsan. Till exempel har brittiska Soil Association uppmanat den brittiska regeringen att förändra sin hållning till ekologi. Läs mer om studien på: http://www.qlif.org/.
Källa: BioFach Newsletter
När man jämför utsläpp av koldioxid och metan så kommer alltid problemet men vilket tidsrymnd tittar man på då koldioxiden har betydligt längre uppehållstid i atmosfären jämfört med metan. Jag undrar hur dom som gjorde denna undersökning har räknat här. Tittar man bara på dom akuta effekterna just vid utsläppstillfället blir det lätt missvisande då det är effekten på lång sikt som är det riktigt intressanta.
Nu blir det lite amatörvetenskaplig analys av svåra samband.
Tabellen visar "global warming potential" (GWP), mätt i koldioxidekvivalenter, för koldioxid, metan och lustgas. Om jag förstått rätt så avtar GWP med tiden, den är alltså störst direkt efter utsläppstidpunkten, men minskar i takt med att ämnena bryts ned eller binds upp i ex. vegetation. Metan har störst effekt på relativt kort sikt, och bryts sedan ner snabbare än koldioxid, och får då relativt sett mindre uppvärmningspotential.
I livscykelstudien ovan (tabellen är hämtad därifrån) användes uppvärmningspotentialen på 100 års sikt när man vägde olika utsläpp mot varandra.
Lustgasen är alltså rejält seglivad och ökar till och med i jävlighet de första 100 åren...
Presentation av Johanna Berlin på SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, om förpackningarnas roll i livsmedelsprodukters livscykel. Huvudbudskapet är att förpackningen oftast utgör en marginell del av en livsmedelsprodukts miljöpåverkan ur livscykelperspektiv och att förpackningens centrala uppgift är att undvika att livsmedel kasseras i onödan. http://www.konsumentforeningenstockholm.se/upload/Material%20för%20nedladdn
Mer om livscykelanalyser av jordbruksprodukter finns på länken: http://www.ecoprofile.se/posts.asp?forum_id=&topic_id=520#10870
CO2-utsläppen från svenska tomatodlingar har minskat med 70% de senaste åren, enligt en undersökning gjord av Svenskt sigill.
"Koldioxidutsläppen från svenska tomatodlingar har minskat med 70 procent de senaste åren. Ett kilo svenska tomater släpper därmed idag ut betydligt mindre koldioxid än till exempel holländska tomater.
Den stora anledningen till att svenska tomatodlare lyckats sänka sina koldioxidutsläpp är en ökad användning av förnybara bränslen. Idag värms åtta av tio svenska växthus upp med förnybara bränslen."
Man passar också på att påminna om att klimatpåverkan är större från körsbärstomater än från "normalstora" tomater, i och med att skörden i kg per yta är mindre för de mindre tomaterna. Står dock inget om hur stor skillnaden är mellan tomattyperna. http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.237589/sa-minskade-svenska-tomatodlare
What's the carbon footprint of a banana? Guardian skriver en hel artikelserie om växthusgasutsläpp från olika varor, tjänster och evenemang. Några exempel är fotbolls-VM, en kopp kaffe, en hjärtoperation och en cykeltur. Om bananer skrivs bland annat: Bananas are a great food for anyone who cares about their carbon footprint. For just 80g of CO2e you get a whole lot of nutrition: 140 calories as well as stacks of vitamin C, vitamin B6, potassium and dietary fibre. All in all, a fantastic component of a low-carbon diet. ... None of which is to say that bananas are too good to be true. Of the hundreds of banana varieties in existence, almost all the ones we get to eat are of the 'Cavendish' variety. The adoption of this monoculture in the pursuit of maximum, cheapest yields has been criticised for degrading land and requiring liberal use of pesticides and fungicides – sometimes at the expense of plantation workers. Furthermore, although land is dramatically better used for bananas than, say, beef in terms of nutrition per hectare, there are still parts of the world in which forests are being cleared for banana plantations. Logga in för att svara |
Hemleverans av mat (1) Matlagningskurser (1) Vegetarisk catering (2) Växtskydd (1)
|