Investera i förnybar energi och energieffektiva lösningar

Jag har länge varit intresserad av att satsa en del av mina sparade slantar i vindkraftsbranschen. Jag har dock aldrig riktigt haft/tagit mig tid att sätta mig in i vilka alternativ som finns. Men nu har jag fått lite hjälp på vägen av en utmärkt blogg, se länk. Här dyker det upp tips och nyheter om allt från kooperativa vindkraftsföreningar till fonder som specialiserar sig på förnyelsebar energi och enskilda vindkraftsföretag.

Vindkraftsindustrin är just nu en galen industri. Efter att ha spenderat ett år i ett vindkarftsföretag kan jag säga att jag ganska tryggt skulle investera mina pengar i vindkraft. Efterfrågan är så stor att dem allra flesta vindenergitillverkarna har stora problem att leverera i tid. Det är inte ovanligt att en order tar 3-4 år att leverera. Det är stor brist på vissa komponenter, framförallt växellådor, och dem flesta tillverkarna går mot en utveckling av vertikal integrering, att tillverka dem allra flesta komponenterna själva istället för att ha ett brett leverantörsnätverk som gör en sårbar för brist på komponeneter. Har dock lite koll på olika investeringsformer i Sverige. Vad är dem bästa alternativen för investering i svensk vindkraft?

En energiprincipfråga - kanske i fel tråd - men ändå: Vad händer med vinden när den blåst klart? Det blir väl värme av alltihop till slut, efter diverse vågbildningar till havs och erosion till lands. Om det stämmer, borde ju jag, som bara använder vind-el, inte behöva oroa mig för att mitt hus läcker värme till atmosfären (så länge jag har råd att betala för elen, så klart). Jag menar, mitt läckande hus bidrar inte till uppvärmningen eftersom vinden skulle blivit värme även om jag inte använde den...

Att investera i andelar i en vindkraftsförening är förmodligen det bästa alternativet för små investerare. Man köper andelar för 5-7,000:- och får då köpa 1,000 kWh årligen till produktionskostnaden. Man betalar då 30-50 öre mindre per kWh, och sparar således 300-500:- årligen på elräkningen. Begränsningen ligger i att man bara får köpa andelar som motsvarar ens egen förbrukning, och i att man kan behöva byta elbolag. En anledningen till att det är en bra investering är att man får en del skattemässiga fördelar. Dels betalar man mindre moms, eftersom man betalar ett lägre elpris, och dels så behöver man inte betala skatt på vinsten (eftersom vinsten i själva verket består av minskade elkostnader). För mer info om olika vindkraftsföreningar se länken.

Staffan, vad jag vet så är inte direkt uppvärmning av atmosfären (t.ex. från läckande hus) något problem jämfört med vad växthusgaserna ställer till med. Men jag skulle vilja säga att ditt otäta hus hade kunnat bidra mer till att minska klimatförändringarna om det hade varit tätt. Den vindkraftsel som nu går till spillo hade istället kunnat ersätta smutsigare elkällor. Så det är bara att börja täta och isolera! :-)

Jag slog till med 5 andelar hos DalaKraft och för detta får jag köpa ca 40% av min förbrukning vilket är hälften av den maximala investeringen man rekommenderar. Leverans börjar i höst och då blir det intressant att följa prisutvecklingen. På lite sikt blir det nog 5 andelar till.

Vindkraftskooperativen har glada tider. "Samtidigt som intresset att bli andelsägare i ett vindkraftskooperativ ökar, är det lättare än tidigare för kooperativen att få nya verk levererade. Det menar Hans Björkström, ordförande i Svef, Sveriges Vindkraftkooperativ. - Vi har haft ett uppehåll i flera år för att vi inte fick tag i några vindkraftverk. Men nu när det är finans- och investeringsdepression då kan vi få tag i verk med kort leveranstid." Funderar själv på att se över möjligheterna för min bostadsrättsförening att köpa andelar.

Finanskrisen har fått stora effekter på efterfrågan på vindkraftverk. Vestas som de senaste åren har investerat stort för att fördubbla produktionen från 2005 till 2010 har nu överskottskapacitet eftersom årets efterfrågeökning väntas stanna vid 25%, istället för 40%(!) som tidigare prognoser pekat mot. Branschen har tidigare kämpat med att möta efterfrågan, men nu ställs man inför en ny situation: ""We believe that the most important theme in 2009 within the alternative energy space will be a move from severe undersupply to one of at least a more balanced market and potentially serious oversupply," said Goldman Sachs analyst Jason Channell in a note to investors." Tillväxten är dock fortfarande stark och det kanske snarare är positivt att marknaden "kyls av" lite; dels för att det ökar konkurrenstrycket mellan tillverkarna och dels för att leveranstiderna till slutkunderna kapas (se ex föregående inlägg).

Försvagningen av den svenska kronan - parallellt med den kraftiga förstärkningen av Euron - under de senaste månaderna gör att vindkraftverk som importeras från Tyskland och Danmark (danska kronan är i stort sett låst till Euron) har blivit väsentligt dyrare. Enligt bloggen som jag tipsade om i början av tråden kostar nu ett vanligt verk 38 miljoner kronor, eller 7,5 kr per års-kWh (räknar man baklänges så är det verk som producerar knappt 5 GWh/år och då förmodligen har en effekt på omkring 2 MW). Vindkraftsutbyggnaden i Sverige riskerar alltså att stanna upp rejält i år. Har inte riktigt koll på hur det ser ut i verkligheten. Någon som har mer insiderkoll på branschen? "Dagens elpris på 40 öre/kwh, och elcertifikat på 32 öre är faktiskt förvånansvärt höga nivåer trots en fallande elkonsumtion. Trots det är avkastningen nära 0% om verket köps för 38 MSEK. Även om elpriset stiger, så blir avkastningen mycket lägre pga det höga investeringsbeloppet. Glöm då inte att elpriset mycket väl kan falla ner till 20-30 öre/kwh, och då går verken med förlust."

Hänger inte vindkraftens (temporära) olönsamhet väldigt mycket ihop med att kol, gas, olje och för den delen även biobränsledriven elkraft är undervärderad?

Delvis ja. Eftersom kolkraft är det som vanligtvis produceras på marginalen så får ett högre pris på kol direkt effekt på elpriset. Det nuvarande priset på 30-40 öre/kWh är inte särskilt lågt, jämfört med hur det har varit tidigare. Data från elbörsen Nordpool visar att det årliga genomsnittspriset varit över 40 öre/kWh endast två gånger (2006 & 2008) på 2000-talet. Dessutom är priset på elcertifikat relativt högt just nu - 32 öre/kWh enligt inlägget ovan jämfört med omkring 20 öre/kWh (200 kr per certifikat (MWh)) för åren 2004-2007 (s.19-20).

Jörgen Johansson (C) reder ut hur stor den omtalade uttagsskatten på kooperativ vindkraft bör bli (Anförande 108): "Har man en produktionskostnad på 13 öre och marknadspriset är 39 öre ska man alltså betala en uttagsskatt på 26 öre. Denna uttagsskatt är 26,3 procent minus en formel vad gäller statsskuldsräntan – 80 procent två år tidigare – och så vidare. Men det gör i storleksordningen 6 öre. Man hamnar alltså på en jämförelsesumma på 19 öre mot marknadspriset på 39 öre. Det är alltså trots allt 20 öre billigare per kilowattimme."

Har räknat lite på effekterna av införandet av en uttagsskatt på vindkraftsandelar. Har utgått från Jörgen Johanssons siffror i föregående inlägg. Utan skatt sparar andelsägare 26 öre per kWh, med skatt 20 öre per kWh. Lägger man på moms så blir det 25 respektive 32,5 öre per kWh. Jag har antagit att andelarna kostar mellan 5 och 8 kronor per års-kWh (5000-8000 kr per andel som ger 1000 kWh/år), att de gäller i 20 år och att andelsinvesteringen då återbetalas. (Resultaten blir nästan exakt lika om man istället antar "evig" livslängd (100 år) utan återbetalning) Som ni ser så sjunker avkastningen med 1-1,5% om skatten införs, men avkastningen är fortfarande 3-5%. Notera att detta är avkastning som är skattad och klar. Medan utdelningen från exempelvis ett bankkonto eller en aktie beskattas med 30% kapitalskatt. Avkastningen från vindkraftsandelarna motsvarar alltså en obeskattad avkastning från ett bankkonto på 4,4-7,1% (3,1%/0,7=4,4%; 5,0%/0,7=7,1%).

Betyder detta att uppropet mot uttagsskatten på vindkraftsandelar är något av en överreaktion? Om man har sin egen snurra som är ansluten till nätet, då slipper man skatt eller?

Det är en överreaktion i den mån att den kooperativa vindkraften fortfarande kommer att finnas kvar och växa i antal andelsägare även med skatten. Det kan snarare vara kontraproduktivt att slå på stora trumman i den här debatten och därigenom skrämma iväg presumptiva andelsägare som nu tror att det blir olönsamt/dyrt att köpa andelar. Men samtidigt så bör det finnas en väldigt stark korrelation mellan avkastningen och antal hushåll/företag som väljer att köpa andelar och eftersom skatten sänker avkastningen så får vi färre andelsägare än vad som annars vore fallet. Producerar man sin egen el så behöver man inte skatta på mellanskillnaden mellan sin egen produktionskostnad och marknadspriset. Detta är ett av huvudargumenten mot uttagsskatten som jag refererar till i "systertråden" på länken.

Eolus vind som projekterar och säljer nyckelfärdiga vindkraftverk finns sedan ett par veckor noterat på Stokholmsbörsen och kan handlas som en "vanlig" aktie. I övrigt är det tunnt med aktier med inriktning mot förnybar energi på Stockholmsbörsen. På OMX systerbörser i Oslo och Köpenhamn finns några fler aktier med inriktning mot förnybar energi (ex. Vestas, Greentech & REC). På Mornigstar listas några fonder med inriktning mot "ny energi" ("Sök fond" och välj "Branschfond, ny energi").

Mattias. Vad har du antagit för kapitalkostnad för andelarna i exemplet ovan? Det avgörande misstaget som Jörgen Johansson gör i sitt exempel, liksom Skatteverket, är att man bortser från andelsägarnas kapitalinvestering. I nordpoolpriset på el är ju denna kostnad inräknad. En normal andelsägare lägger 70 000 kr på sina andelar. Man kan alltså inte jämföra 13 öre med Nordpools 39 öre. Det blir en helt felaktig jämförelse.

På följande länk finns ett seminarium från Almedalen som just tar upp frågan om uttagsbeskattning. Medverkande bla Svante Axelsson, Tomas Kåberger samt flera politiker.

Anton. Kapitalkostnaden i min beräkning varierar från 5-8 kronor per års-kWh (se tabellen), eller 5000-8000 kronor per andel som ger 1000 kWh per år. I "systertråden" finns fler argument - bland annat det som du framför här ovan - för och emot uttagsskatten (Inlägg #11257 och #11325).

Cornucopia skriver om kanadensiska energitruster som ger kontinuerliga utdelningar. Skriver mest om olje- och gastruster, men även om två truster som baseras på vind- och vattenkraft.

Charlie på Etikdjungeln tipsar om Ekovision som listar ett 50-tal investerigsalternativ med hållbarhetsprägel.

Brittiska The Guardian tipsar om "klimatvänliga" investeringar under rubriken: "How to invest in tackling climate change"

PG Gyllenhammar har lyckats attrahera stora investerare till det lilla - men snabbväxande - vindkratsbolaget Arise Windpower som satsar på vindkraftsparker i södra Sverige. Sedan tidigare fanns Nordea och norska Statkraft bland ägarna, men nu går tredje AP-fonden in med några hundra miljoner och blir huvudägare. "Emissionspengarna kommer att finansiera företagets planerade utbyggnad på Västkusten med ytterligare 40 verk om cirka 100 MW under 2010. Men nytillskottet räcker inte särskilt långt. Endast de 40 planerade verken 2010 kostar mellan 1,5 och 1,6 miljarder kronor. Målsättningen vid 2014 års slut är att ha 300 snurror i drift. Först i början av 2011 prognostiserar företaget ett positivt kassaflöde." Introduktion på Stockholmsbörsen är på gång under vintern/våren.

Intervju med Eolus VD om förutsättningar, möjligheter och utmaningar för vindkraftssektorn

Rabbalshede kraft bygger vindkraftsparker i södra Sverige, främst Bohuslän än så länge. Hittils har man byggt upp två parker med en totaleffekt på 23 MW. Nu tar man in mer aktiekapital i en nyemission för att uppföra ytterliggare fyra parker med totalt 46 kraftverk (totaleffekten bör bli kring 100 MW). Ett utmärkt tillfälle om man vill gynna utbyggnaden av vindkraft. Teckningstiden går ut 11 december.

Den 22 mars är det dags för vindkraftsbolaget O2 att noteras på Stockholmsbörsen. I samband med detta annonserar O2 också att man planerar för nyemissioner på omkring 1 miljard kronor samt att man har tillgång till lånefinansiering på ytterliggare 2,4 miljarder. Summan av det hela är att man kan vänta sig en storskalig expansion av O2:s vindkraftsverksamhet:

"För närvarande har O2 37 vindkraftverk som ger 74 megawattimmar. Målet är att om fem år ha 500 vindkraftverk med en effekt på 1000 megawattimmar, vilket ska bli möjligt att bygga genom pengarna som man får vid nyemissionen i samband med börsintroduktionen och de beviljade lånen.

Enligt Johan Ihrfelt handlar alla planerade projekt om etableringsplatser där det finns lagakraftvunna tillstånd att bygga vindkraftverk och där bolaget genomfört vindmätningar under minst tolv månader.

För lönsamhet i de vindkraftverk som O2 ska bygga krävs det för det första att det blåser tillräckligt mycket och för det andra att avräkningspriset blir tillfredsställande. Och avräkningspriset beror på intäkter från dels elcertifikatsystemet och dels marknadspriset på el. För elcertifikaten finns det politiska beslut som garanterar dem fram till 2035."

O2 är dock inte ensamma om planerna på att expandera sin vindkraftsverksamhet. Eolus (som noterades på Stockhomsbörsen i fjol), Rabbalshede kraft och Arise Windpower (som båda planerar en börsintroduktion) satsar också stort nu. Om alla fyra fullföljer sina planer så kommer utbyggnaden av vindkraftverk att accelerera kraftigt de närmaste åren. Frågan är om inte begränsningar i elnät och balanskraft (som jämnar ut kortsiktig tillgång och efterfrågan på elmarknaden) kommer att begränsa alla dessa expansionsplaner.

Nu ansöker även Arise Windpower om notering på Stockholmsbörsen. I samband med detta vill man ta in drygt en halv miljard kronor i en nyemission som en del i finansieringen av 300 nya vindkraftverk i södra Sverige:

"Genom tidigare emissioner och tillgång till lånefinansiering har Arise Windpower AB påbörjat realiseringen av sin projektportfölj omfattande över 900 MW vindkraft i södra Sverige. Den första vindkraftparken om 24 MW driftsattes under våren 2009 följt av ytterligare två vindkraftparker om sammanlagt 22,5 MW vilka driftsattes under vintern 2009/2010. Därtill är en vindkraftpark om sammanlagt 15 MW under byggnation och beräknas tas i drift hösten/vintern 2010. Samtliga nämnda vindkraftparker, totalt 61,5 MW, är finansierade med redan tillgängligt eget och lånat kapital och efter driftsättning av dessa är bolaget kassaflödespositivt. Den planerade nyemissionen avser därför att, tillsammans med befintligt eget kapital och ytterligare lånefinansiering, användas för investering i ytterligare nya vindkraftparker under 2010 och 2011.

Bolagets målsättning, att vid utgången av år 2014 ha uppfört cirka 300 landbaserade vindkraftverk i storleksklassen 1,8–3,0 MW, motsvarar en investering på cirka BSEK 10–11 och en årlig elproduktion om cirka 2 TWh miljöanpassad el."

En majoritet av svenskarna är villiga att lägga minst 50 kronor i månaden på åtgärder som ger en bättre miljö:

"64 procent av svenskarna är villiga att betala ur egen plånbok om deras pengar gick till ändamål som bevisligen kunde minska utsläppen och bidra till en renare miljö. Detta är väldigt många. Även om man bortser från dem som enbart ville bidra med små summor (1-50 kr per månad) är vi fortfarande uppe i 51 procent av sveriges befolkning som vill investera pengar i minskade utsläpp. Dessa 51 procent är villiga att betala i genomsnitt 434 kr i månaden efter skatt för en renare miljö. Sammantaget utgör detta den formidabla summan 17,5 miljarder kronor per år, eller 0,68 procent av vår BNP."

O2 drar tillbaka sin börsnotering eftersom intresset för att delta i den nyemission som planerades genomföras samtidigt har varit lågt.

Jag har inte själv läst de prospekt som medföljt nyemissionerna men har följt nyhetsflödet och debatterna i affärstidningarna E24 (SvDs ekonomisektion) och Dagens Industri (DI).

Både O2 och Arise har fått hård kritik i affärspressen för sina vinstprognoser och emissionskurser som bedömts vara alltför höga. Kritiken har främst rört bedömningar av utnyttjandegraden i blivande vindkraftverk där O2 och Arise antagit att de ska producera motsvarande 3000 timmar full effekt per år (dvs 6 GWh/år från ett verk på 2 MW), medan den data som finns över vindkraftverk i drift snarare visar på 2000-2500.

O2 har hävdat att deras antaganden baseras på de vindmätningar som gjorts i samband med projektering, men det har inte bedömts som tillräckligt trovärdigt. Ett tydligt exempel från Torbjörn Isacsson och Tomas Linnala på E24

"O2 har mot bakgrund av de fluffiga antagandena och löftena i sitt prospekt, krävt mer än vad marknaden var villig att betala. Aktiemarknaden har därigenom visat ett visst mått av mogenhet när den inte springer benen av sig bara för att det kommer en ny trendbransch in på banan."

Ett annat argument mot hela vindkraftsbranschen är att den fortfarande är beroende av en gynnsam energipolitik. Detta tilltalar inte investerare som ser en risk i minskande lönsamhet om politiken skulle ändras. 

Allt som allt så anser många bedömare att O2 emissionskurs varit alltför hög, särskilt med hänsyn tagen till de risker man tycker sig se.

Återstår att se hur det går för Arise.

Arise Windpowers nyemission och börsintroduktion är i hamn. 550 miljoner i nytt aktiekapital ska enligt styrelseordföranden PG Gyllenhammar göra det möjligt att finansiera mer än 100 nya vindkraftverk.

Räknar man verkligen med att det räcker med 5 miljoner i nytt kapital för varje nytt kraftverk? Det låter väl optimistiskt i och med att ett verk på 2 MW kostar i storleksordningen 30 miljoner. I så fall behöver man låna upp 80-85% av investeringskostnaden.

Älvsborgsvind, som drivit vindkraftverk i liten skala sedan mitten av 90-talet, ska nu göra en nyemission för att bygga några ytterliggare verk. Skuldfritt och småskaligt. Bolaget planerar också en introduktion på Alternativa Aktiemarknaden.

Nyemissionen i Älvsborgsvind fulltecknades av befintliga aktieägare så det blev inget för dem som ville nyteckna sig. Man aviserar dock en trolig nyemission under nästa år.

Parans Solar Lighting är ett avknoppat företag från Chalmers i Göteborg som utvecklar belysningssystem där fiberoptisk kabel leder in naturligt ljus i fönsterlösa utrymmen. Företaget fanns med på den tidigare amerikanske ambassadören Woods lista över lovande svenska cleantech-företag. Parans genomför nu en nyemission för att finansiera vidareutveckling och marknadsintroduktion av sina produkter.

Mer info på bloggen Cornucopia?

Danska Greentech har satsat mycket på att bygga vindkraftsparker i Italien de senaste åren. Där har de statliga stödsystemen fram tills nu varit relativt fördelaktiga. Men detta ändras förmodligen nu som en del av den italienska statens sparpaket. Greentech rapporterar kort på sin hemsida.

Jag har inte närmare koll på vad det innebär för företagets lönsamhet, men aktien har tappat 4-5% idag.

Det här är ett tydligt exempel på den politiska risk som finns med att investera i verksamheter som behöver offentligt stöd för att bli lönsamma. I vindkraftsbranschen så är det kraftverksägarna som tar merparten av denna medan tillverkarna (ex Vestas) och projektörerna (ex Eolus, som dock äger en del kraftverk själva också) inte är lika utsatta.

För kraftverksägarna så drabbas lönsamheten på verken, vilket borde leda till att värdet på tillgångarna skrivs ned och det egna kapitalet minskas. Tillverkare och projektörer drabbas inte direkt av nedskrivningar av befintliga kraftverk (annat än att värdet av lager och pågående projekt kan påverkas). Men däremot så påverkas naturligtvis tillverkarnas och projektörernas framtida möjligheter att sälja sina produkter.

Internationella aktörer (som Vestas) kan å andra sidan kompensera en krympande marknad i ett land med att andra länder erbjuder växande marknader. Så länge det inte sker några större förändringar av de politiska villkoren i ett flertal viktiga länder så borde Vestas klara sig bra.

(Den här kommentaren har även publicerats på bloggen RikochGod)

På grund av ändrade personliga förhållande måste jag sälja några vindkraftsandelar. Kan man annonsera här?

 

Sune Björnsson 

Sune, det är inte omöjligt att vi skapar en marknadsplats för vindandelar här på Ecoprofile lagom till vinterns energitema. Men du får gärna starta en ny tråd om att sälja dina vindandelar så länge!

Vindkraftsjätten Vestas har bekymmer. Man rapporterar nu om en förlust för första hälften av året och sänker vinstprognosen för helåret rejält.  Aktiekursen har under dagen fallit med 20%.

Enligt analytiker på Per Ericson på Avanza bank så finns det åtminstone två skäl till bekymren. Dels har man byggt upp alltför stor produktionskapacitet i tron om att efterfrågan skulle ta fart rejält i år, vilket dock inte har hänt och nu sitter med Vestas med dyr överkapacitet som inte nyttjas. Ett annat skäl till att Vestas har det lite kämpigt är att konkurrensen hårdnar och att bland annat asiatiska lågkostnadstillverkare pressar deras marginaler. Per Ericson skriver också att det har skett en förskjutning i maktförhållandet mellan köpare och säljare på vindkraftverksmarknaden:

Att Vestas Wind är utsatt för en allt hårdare konkurrens är klart. Asiatiska bolag som kinesiska Goldwind växer så det knakar för tillfället och gör det säkerligen med priset som vapen.

Vestas har sin högre kvalitet att försvara sig med och på sin sida har bolaget även nervösa bankers allt högre krav på leverantörerna av vindkraftsutrustning för att gå med på finansiering av projekt. Allt mer makt förs dock över till köparna som numera är betydligt tuffare i sina förhandlingar med Vestas bland annat när det gäller förbetalningar av order. Tidigare var det inte ovanligt att beställaren betalade uppemot 80 procent av värdet i förskott, idag är nivåer kring 20 procent vanligare. Den trenden förstärks också av att Vestas kunder blir allt större och färre.

I längden borde detta leda till att de som äger och driver vindkraftverk får bättre rörelsemarginaler på bekostnad av kraftverkstillverkarna.

Med anledning av den nya koldioxidskatten i Australien så tipsas det om intressanta energibolag i landet, framförallt inom geotermisk energi och solenergi.