|
Miljöpolitik Klimatfrågan Markbunden kollektivtrafik Våra klimatmål är högre ställda
Klimatkrisen har väckt världens insikt om att det krävs gemensamma politiska svar och lösningar. Riskerna och kostnaderna blir mindre om vi gemensamt hejdar klimatkrisen än om vi inte gör det. Våra mål är högt ställda. Betydligt högre än den sittande regeringens. En effektiv klimatpolitik förutsätter att vi sätter ett pris på det som skadar miljön, att förlegade och farliga tekniker förbjuds och att vi gemensamt stimulerar investeringar i forskning och utveckling av nya miljövänliga tekniker. Vi har därför i god tid innan valet berättat att vi vill höja koldioxidskatten. Men ofta behövs offentliga investeringar som ett komplement till marknaden för att nya tekniska metoder ska bli ekonomiskt lönsamma. Vi vill därför göra en nystart av Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) som ger ekonomiska möjligheter att satsa på klimatvänlig teknik. Samtidigt som vi får den senaste tekniken, förbättrar vår konkurrenskraft mot andra länder, ger det också arbetstillfällen. Trots att Klimp har visat sig vara en mycket effektiv metod att få ner utsläppen av koldioxid, har den borgerliga regeringen valt att avskaffat Klimp. Det är en i raden av beslut som tyder på att denna regering har en låg klimatambition. För att klara framtidens utmaningar måste transportsystemets klimatpåverkan brytas. Transporterna står i dag för cirka 40 procent av de svenska växthusgasutsläppen. För att klara klimatmålen behöver därför utbyggnaden av transportsystemet främst ske genom investeringar i järnväg och kollektivtrafik. Järnvägstransporter hör till det mest miljövänliga sättet att resa och frakta gods på. Spårburna transporter ska vara det självklara valet för näringsliv och enskilda där tåget är ett alternativ. Järnvägen spelar en viktig roll i bygget av ett grönt och konkurrenskraftigt Sverige. Investeringarna i järnvägsnätet är idag otillräckliga. Det finns ett behov av investeringar i ny kapacitet och det behövs insatser för att komma tillrätta med det eftersatta underhållet. Därför gör vi en historisk satsning på järnväg och kollektivtrafik i vårt budgetalternativ. Vi satsar 100 miljarder mer än den borgerliga regeringen, bland annat på Sveriges första höghastighetsbanor. Dessutom måste kollektivtrafiken vara ett reellt alternativ, både i storstad och mindre tätbefolkade områden. Vi inför också en kilometerskatt för tunga lastbilstransporter. Men hänsyn tas till näringar som saknar alternativ till transport på väg. Anders Ygeman Riksdagsledamot(s) Ordförande, Riksdagens miljö och jordbruksutskott
Jag skulle också gärna vilja få reda på mer kring hur (S) tänker kring flyget och miljöskatter mm. Om jag förstått det rätt så beslöt Socialdemokraterna, då i regeringsställning, att införa en flygskatt, vilken sedan revs upp av Alliansen. Hur går tankarna hos (S) nu kring detta, utöver då att höja koldioxidskatten som du, Anders Ygeman, är inne på ovan? Hur offensiva vågar (S) vara i denna fråga...
...undrar Petra Dalin, medlem på Ecoprofile.
Hej Anders. Jag tycker att flera av de åtgärder du föreslår är bra och framförallt är det positivt att ni vill fortsätta höja koldioxidskatten. Om jag får efterlysa något mer så vore en rejäl satsning på att energieffektivisera miljonprogrammet, samt en diskussion om hur vi kan minska miljöeffekterna av den växande köttkonsumtionen, välkommen. Nu till mina frågor. Jag ser att ni vill satsa på stora investeringar i järnvägsnäten. Jag har två frågor som du gärna får svara på. Dels undrar jag hur väl underbyggd satsningen på höghastighetsjärnväg är. Har till exempel alternativet att bygga "vanlig" järnväg på motsvarande sträckor eller längs med nuvarande stambanor diskuterats. Kostnaden för att anlägga höghastighetsjärnväg längs Europabanan och Götalandsbanan beräknas bli 100-150 miljarder. Skulle det bli billigare att anlägga vanlig järnväg istället och hur mycket är det egentligen värt att kunna köra tåg i 300 km/h istället för i 200 km/h? Frågan har diskuterats livligt här på Ecoprofile. Min andra fråga gäller hur driften och underhållet av järnvägen och vår övriga transportinfrastruktur ska finansieras. Trafikverkets budget för underhåll och drift av järnvägen är på 6 miljarder om året. Av detta kommer i nuläget endast omkring en tiondel från avgifter från tågoperatörerna. Resten av finansieringen kommer från statliga anslag. Alliansen har sagt att de vill höja banavgifterna medan ni är motståndare till en höjning. Men är det inte rimligt att de som använder infrastrukturen står för merparten av de drifts- och underhållskostnader som användandet ger upphov till? När det gäller sjöfarten så står användaravgifter för omkring 80% av drifts- och underhållskostnaderna och ni har föreslagit en kilometerskatt på tunga fordon för att täcka en del av väginfrastrukturens underhållskostnader. Om kostnaderna för järnvägarna och vägarna skulle finansieras på liknande sätt som sjöfartens infrastruktur så borde vi få en överflyttning av godstrafik från väg och järnväg till sjöfart. Sjöfarten är i många fall mer energieffektiv än godstransporter på både väg och järnväg så det skulle kunna skapa ett mer energieffektivt godstransportsystem. Vore det inte rimligt att även järnvägen till större del finansieras av användaravgifter? Frågan diskuteras även här.
De rödgrönas förslag om höjd bensinskatt pekas ut som en av fyra huvudanledningar till att de förlorade valet.
Är tyvärr säkert en delvis riktig analys. Minns bara den ekonomiskpolitiska debatten någon vecka innan valet när alliansföreträdarna fick det att verka som att hela den svenska landsbygden skulle dö pga de där 49 örena. Att sedan Östros inte lyckades att med ett enkelt räkneexempel visa att det endast kunde röra sig om högst någon eller några hundralappar per månad för den som kör 1000-2000 mil per år är dock Östros eget fel. (Sahlin var i radio idag dock minst sagt sur på Morgan Johanssons utpekande av Östros som huvudskyldig till valresultatet.)
"Skattepolitik för tillväxt och rättvisa", pratade socialdemokraternas nye ekonomisk-politiske talesperson Tommy Waidelich på P1 nyss.
Jag ser att du skriver debattartikel med Bil Sweden idag Anders, där det går att hitta formuleringar som dessa: "Vägtransporter är helt avgörande för välfärden i vårt avlånga land. Bilen ger en flexibilitet och valfrihet i människors vardag som få andra transportslag. I ett land som Sverige med stora avstånd är bilen för många en förutsättning både för arbetspendling och en aktiv fritid." Hur ser du på en förändrad samhällsplanering som minskar vårt omfattande bilberoende (som kräver mycket energi och resurser)? Som gör att vi kan klara vardagen utan att behöva äga bil, och transportera oss i vårt avlånga land på ett bekvämt sätt utan att behöva använda bil? Logga in för att svara |
Magasin (3) Böcker (2) Återanvändande/upcycling (1) Miljökonsult (1)
|