Undvik död, olyckor och elände - CYKLA!

Sverige är ett väldigt säkert land att cykla i. Men det finns ett land som är ännu säkrare, och det är Nederländerna. Paradoxalt nog är inte säkerheten högsta prioritet i Nederländerna. Istället drar man nytta av sambandet mellan ökad cykling och ökad säkerhet. Nederländerna har mest cykling i västvärlden.

Ju fler som cyklar, desto lägre blir olycksfrekvensen. Det visar forskning om fenomenet "safety in numbers". I Odense i Danmark har man satsat hårt på cykling. På fem år ökade cyklingen med 20 procent, samtidigt som antalet olyckor minskade med 20 procent. Samma fenomen har observerats i Portland och New York i USA.

Antalet cyklister som skadar sig allvarligt i trafiken sjunker kraftigt i Sverige. Statistiken talar sitt tydliga språk: 302 cyklister skadade sig allvarligt i trafiken under förra året. 1990 låg den siffran på 772. Minskningen är alltså mer än 60 procent.

Endast tre län visar på fler svårt skadade cyklister 2009 jämfört med 1990. Stockholm är ett av dessa län, med noteringen 68 svårt skadade cyklister i trafiken 2009, knappt 10 procent fler än året 1990. Till detta ska dock noteras att antalet cyklister ökat med över 80 procent samma period. Andelen svårt skadade i relation till antalet cyklister är alltså relativt sett en stor minskning - safety in numbers.

Förra året omkom 20 cyklister i trafiken, vilket kan jämföras med 68 1990. En minskning på drygt 70 procent. De flesta omkomna cyklister dör alltjämt i kollision med motorfordon, men när det gäller skadade cyklister är singelolyckor vanligast. Den tyngsta faktorn i dessa skadefall är enligt forskningsinstitutet VTI brister i underlaget och dålig drift av cykelvägarna. Is, snö, lösgrus, sprickor i asfalten, kanter och fasta föremål som lyktstolpar på cykelbanorna anges som vanliga orsaker till singelolyckor.

Alla vet att cykling är hälsosamt, och forskning från Danmark och Nederländerna visar att hälsoeffekten är mycket större än skaderisken. Cyklister lever längre helt enkelt. Termen "oskyddad trafikant", som svenska myndigheter fortfarande använder, är därför lite missvisande. Det bästa sättet att skydda sig är att cykla eller gå mer - cyklister lever ju längre!

I dag görs tio procent av alla korta resor i Sverige på cykel. Om andelen cyklister skulle öka från 10 procent till 15 procent, skulle drygt 1 200 människor räddas från en för tidig död. Det är 3 gånger fler än de som årligen dör i trafiken och 60 gånger fler än dödade cyklister. Matematiken är enkel men bygger på avancerade studier och forskning, bland annat från Danmark.

Det behövs ett helhetsperspektiv i trafikpolitiken. Idag har vi nollvisionen som ensidigt riktar in sig på skadade och omkomna i trafiken. Miljarder satsas på att bygga förlåtande vägar för bilismen. Smulorna som blir över satsas på cykling. Varför så ensidigt fokusera på nollvisionen när ökad cykling kan rädda många fler liv? Den svenska regeringen lyfte i våras fram behovet av ett tydligt folkhälsoperspektiv i de transportpolitiska målen. Tyvärr riskerar detta att stanna vid fina ord. Lovvärda ambitioner ekar tomt om de inte följs av resurser och konkreta beslut.

Det vore intressant att höra Infrastrukturministern förklara hur regeringen tänker när den säger sig vilja öka cyklandet, men satsar mycket mindre än grannländerna Norge och Danmark, räknat per invånare. Särskilt allvarligt är att den del av den svenska satsningen på cykel som finns inom den nationella infrastrukturplanen är extremt liten under den första halvan av planperioden (2010-2015). Historien visar att när man kommer till andra hälften av perioden, har ofta resurserna redan använts till något annat – och skevheten än mer tydlig!

Klas Elm, Svensk Cykling
Erik Sandblom, cykelbloggare

Jag har haft vissa funderingar kring dubbdäck till cykel. Hur bra är det egentligen?
Det finns ju en debatt om dubb eller friktionsdäck för bilar där dubbförespråkarna menar att dubben är överlägsna på isigt underlag. Med ganska många mil med friktionsdäck att jämföra med så vill jag hävda att skillnaden inte är särskilt stor.
Till cykeln finns vad jag vet inga friktionsvinterdäck så jämförelsen måste ske mot sådana odubbade däck som man ändå kan ha en förväntning på att det fungerar vintertid. Och jag tycker det är helt fantastiskt vilket grepp man har med cykeln dubbdäck. Man kan cykla ganska problemfritt på ytor som är nästan omöjliga att gå på och förklaringen är följande:
Mina däck har ungefär lika många dubb som ett bildäck får ha, dock fördelat på en tiondel av bredden. Dessutom sticker dubbarna ut nästan dubbelt så långt som på ett bildäck.

Att cykla vintertid utan dubbdäck är att utmana ödet alltför mycket. Åtminstone i Sundsvall där jag bor och det är vinterväglag halva året (november - april). Med dubbdäck går det å andra sidan alldeles utmärkt att cykla även på mycket isigt underlag. Man måste förstås fortfarande undvika att svänga samtidigt som man bromsar på framhjulet, och om det är både mycket isigt och mycket ojämnt underlag kan man ibland få otrevliga kast i sidled.

Men som helhet har man mycket större behov och nytta av dubbdäck på cykeln än på bilen. Miljökostnaderna för dubbdäck på cykeln är dessutom små eller obefintliga - den låga hastigheten gör att dubbdäckens slitage på asfalten är minimalt. Dessutom är cykelbanorna is- eller snötäckta mycket längre än gatorna, så man cyklar sällan på bar asfalt med dubbdäck.

Ytterligare en fördel med dubbdäcken är att man ytterst sällan får punktering. De grova däcken klarar det mesta av det som orsakar punktering på ett slätt sommardäck. Jag brukar därför använda dubbdäcken tills man hunnit sopa cykelbanorna för att slippa cykla på den vassa stenkrossen med sommardäck.

Själv har jag en sommarcykel och en vintercykel. Jag behöver alltså inte byta däcken, utan byter cykel. Det är särskilt bra på hösten, då det ofta kommer enstaka dagar med ishalka, för att sedan bli barmarksväglag ytterligare någon vecka. Även på våren kan det komma bakslag med snö och is långt in i april, och då tar man bara vintercykeln den dagen.

Jag har cyklat med dubbdäck i över 20 år och kan inte tänka mig att återgå till att cykla utan dubb. Alternativet till dubbdäck är att inte cykla alls på vintern.

Björn Abelsson

För er som tror att Klas och jag bara hittade på alltsammans kommer här några källhänvisningar:


Nederländerna är världens säkraste cykelland och ju fler som cyklar desto säkrare blir det. Fietsberaad: Cycling in the Netherlands

Injury Prevention. Safety in numbers: more walkers and bicyclists, safer walking and bicycling P L Jacobsen 2003.
The likelihood that a given person walking or bicycling will be struck by a motorist varies inversely with the amount of walking or bicycling. This pattern is consistent across communities of varying size, from specific intersections to cities and countries, and across time periods.

VTI: Tema Cykel – skadade cyklister. Analys baserad på sjukvårdsregistrerade skadade i STRADA av Anna Niska och Hans Thulin
 Den tyngsta faktorn bakom singelolyckorna är halka, eller rättare sagt försämrat väggrepp. I 23 procent av olyckorna angavs halt underlag som bidragande orsak.

Av 59 omkomna cyklister åren 2006-2007, dog 44 i kollisioner med motorfordon. Wikipedia

 Cyklister lever längre:

Cycling: Towards Health and Safety 1992. Mayer Hillman/British Medical Association

All-cause mortality associated with physical activity during leisure time, work, sports, and cycling to work. Archives of Internal Medicine juni 2000
Bicycling to work decreased risk of mortality in approximately 40% after multivariate adjustment, including leisure time physical activity.

Dødelighed associeret med fysisk aktivitet i fritiden, på arbejdet, sport og cykling til arbejde. Ugeskrift for Læger 2002

Do The Health Benefits Of Cycling Outweigh The Risks? Environmental Health Perspectives augusti 2010
For individuals who shift from car to bicycle, we estimated that beneficial effects of increased physical activity are substantially larger (3–14 months gained) than the potential mortality effect of increased inhaled air pollution doses (0.8–40 days lost) and the increase in traffic accidents (5–9 days lost).

Ecoprofile: Cyklister övervinner cancer

Nu låter det kanske som om man i NL inte har tänkt så mycket på säkerheten, fast det har man ju. Det handlar bara om andra saker än att säga till folk att sätta på cykelhjälmen. Bättre separerad trafik, mycket fler och bättre konstruerade cykelbanor, fler planskilda korsningar, bättre utformade korsningar och möten, kortare, rakare cykelvägar... redan på 70-talet fanns ett målinriktat arbete för att minska olyckorna. Det var visst nåt med att många ungar blev påkörda av bilar på väg till skolan... Det finns mycket kreativa och bra holländska idéer att ta intryck av vad gäller säkerheten för cyklister. Till exempel cykel-skolskjutsen, en fyrhjuling med åtta-tio platser som styrs av en vuxen, trampas av alla, och körs i stadstrafik på gatorna i t.ex. Nijmegen och Utrecht. Man tar sig lika fort fram som bilarna (iallafall i stadstrafik) och ungarna slipper ha med sig och låsa sin egen cykel.

Har du en bra bild på denna cykel-skolskjuts?